Interpellationssvar - Deltagande i north sea summit - 2023-05-29

Herr talman! Jag tog mig friheten att stå kvar här i talarstolen. Vi betar av flera interpellationer på rad. Det känns trevligt att veta att folk lyssnar online på denna debatt, men jag vill också säga att ni som är på plats i kammaren och på läktaren är varmt välkomna.

Nu ska vi prata om vindkraft. Marielle Lahti har frågat mig varför Sverige inte deltar i North Sea Summit.

Som Marielle Lathi framför är North Sea Summit en sammankomst vars mål enligt Belgiens premiärminister Alexander De Croo är att bygga världens största gröna energianläggning i Nordsjön. Den första North Sea Summit hölls i Esbjerg den 31 maj 2022. Signatärerna var Belgien, Danmark, Tyskland och Nederländerna - ingen Bellman denna gång. Den andra hölls i april i år i Oostende med ett utökat antal länder. Under den tid som jag varit minister har inte Sverige fått förfrågan om att ingå i North Sea Summit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har föreslagit för riksdagen att ett av de energipolitiska målen ändras till 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 eftersom alla fossilfria kraftslag behövs för att klara den gröna omställningen och för att möta en elanvändning på minst 300 terawattimmar år 2045.

Sverige har en lång kust, och intresset för att utveckla havsbaserad vindkraft i svenska vatten är stort. Den havsbaserade vindkraften har en roll i vårt framtida kraftsystem, och prövningen av havsbaserad vindkraft behöver snabbas upp. Regeringen beslutade därför den 4 maj 2023 att tillsätta en utredning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft. Vidare har regeringen den 15 maj 2023 beslutat att tillåta två nya havsbaserade vindkraftsparker i Sveriges ekonomiska zon utanför Hallandskusten.

Jag har som den första ministern på åtta år deltagit i Wind Europes internationella konferens som hölls i Köpenhamn den 25 april i år. Sverige deltar även sedan flera år tillbaka i North Seas Energy Cooperation, NSEC, som är ett samarbete mellan Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Luxemburg, Irland, Norge och Storbritannien om att utveckla den havsbaserade vindkraften i Nordsjön. I december 2022 undertecknade jag tillsammans med övriga deltagande länder ett så kallat memorandum of understanding med Storbritannien för dess fortsatta deltagande i samarbetet, då landet lämnade NSEC i samband med brexit.

Vidare deltar Sverige tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Norge, som är observer, i Baltic Energy Market Interconnection Plan, där det skapats en särskild arbetsgrupp med fokus på att samarbeta för att utveckla den havsbaserade vindkraften i Östersjön.

Med detta sagt kommer jag att fortsätta arbeta för att den havsbaserade vindkraften etableras nationellt där den är välkommen och inom de regionala samarbeten där vi medverkar.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Interpellationen handlade alltså om internationellt samarbete rörande byggnation av vindkraft till havs, precis som angavs nyss.

Jag vill ge en kort recap av vad som har hänt. I maj 2022 kom en så kallad Esbjergsdeklaration där fyra länder beslutade om ambitiösa satsningar på vindkraft till havs. Det var Tyskland, Danmark, Belgien och Nederländerna - ingen Bellman, fastän man är lite sugen på att lägga till det - som ingick den överenskommelsen. Bakgrunden till det samarbetet var konsekvenserna av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Syftet var att tillsammans jobba för att skapa förutsättningar för att bryta beroendet av fossila bränslen.

Dessa fyra länder beslutade att fyrdubbla den sammanlagda produktionen av havsbaserad vindkraft till 150 gigawatt till 2050. Som en jämförelse motsvarar det den årliga konsumtionen för 150 miljoner europeiska hushåll. Det är en mycket ambitiös satsning.

Knappt ett år senare, den 24 april i år, samlades nio länder för att delta i samarbetet som nu kallas North Sea Summit. Förutom de fyra länderna som var med initialt har också Frankrike, Luxemburg, Irland, Norge och Storbritannien anslutit sig. Fem länder till hade alltså räckt upp handen och velat delta i samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Målen vässades ytterligare till att man skulle etablera 150 gigawatt vindkraft redan till 2030 i stället för 2050 och minst 300 gigawatt till 2050. Målet är alltså att bygga världens största gröna energianläggning i Nordsjön.

Vad är det exakt som de nio länderna kommer att göra tillsammans? Jo, dels ska man bygga en energiö, dels ska man undersöka var man kan bygga fler energiöar i de territorier som de nio länderna har. Man ska gemensamt se över hur man kan korta tillståndsprocesser samt "poola" resurser för att söka finansiering för projekt via EU-medel.

Det är alltså nio länder som tillsammans axlar denna utmaning. Det skickar kraftfulla signaler till energiaktörer, näringsliv och hushåll om en politisk enighet, vilket är helt avgörande för investeringar i grön industri och på energiområdet.

Herr talman! Jag är glad över att statsrådet nämner samarbetet i North Seas Energy Cooperation, som är ett samarbete mellan de länder som statsrådet tog upp förut. De jobbar som sagt för att utveckla den havsbaserade vindkraften i Nordsjön. Värt att notera i sammanhanget är att samtliga länder som deltar i North Seas Energy Cooperation också deltar i North Sea Summit, utom ett. Det är bara Sverige som saknas.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet: Varför gör Sverige en annorlunda bedömning än de andra länderna i samarbetsgruppen, varav två är våra nordiska grannar Norge och Danmark? Båda dessa deltar i såväl Nordic Sea Summit som North Seas Energy Cooperation. Det är svårt att se en annan förklaring än att Sverige helt enkelt har en lägre ambitionsnivå än våra grannländer.

Herr talman! Jag vill rikta ett tydligt tack till Marielle Lahti för frågan som är väl motiverad och utmanande i sak och pekar på det stora behov vi har av samarbete kring energifrågorna. Vi har ett behov av politiskt samarbete i Sverige. Det är därför vi har sagt att alla goda krafter behövs.

Det handlar bland annat om kraftslagen i sig; vi säger tydligt att vi välkomnar sol, vind, vatten och kärnkraft så länge det är fossilfritt och inte släpper ut mer utan möjliggör att vi kan klara högt uppsatta klimatmål och samtidigt värna välfärd och arbetstillfällen genom elektrifiering. Det kommer att krävas enorma mängder mer el för att göra detta.

Då kan vi inte säga att den enbart ska vara förnybar; vi måste säga att den ska vara primärt fossilfri. Då kan vi få loss tillräckligt av de goda krafter som behövs. Framför allt kan de kraftslag som finns - solen, vinden och kärnkraften - och som har lite olika egenskaper ge ett mer robust energisystem när man har rätt balans mellan dem. De förnybara kommer och går beroende på vädret, medan vattenkraften och kärnkraften ger en mer stabil leverans. Man behöver dock kunna växeldra och få till en bra mix.

I dag talar vi om vindkraften och behovet av ett internationellt samarbete i frågorna. Marielle Lahti och jag är överens om detta behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har kanske inte en omedelbar geografisk anslutning till Nordsjön på samma sätt. Snarare är det faktum att vi så tydligt finns med i North Seas Energy Cooperation, som Marielle Lahti mycket riktigt påpekade, en signal om att vi har ett lite bredare engagemang än bara det omedelbara i Östersjön eller precis utanför västkusten.

Låt mig svara så konkret det bara går. Jag deltog i en annan interpellationsdebatt alldeles nyss då jag anklagades för löftesbrott och för att jag inte svarade på frågor. Jag håller inte med om något av det, utan jag försöker sätta en ära i att svara på frågor. Sedan kanske man inte alltid tycker om svaret, men det är en annan sak. Låt mig alltså svara på det som jag uppfattade att interpellanten är ute efter.

Jag utesluter inte att vi engagerar oss ytterligare i detta, men vi har som sagt inte fått någon direkt förfrågan om det. Det är alltså ingenting som vi aktivt har sagt nej till. Möjligen ska jag kasta in en brasklapp: Sverige befinner sig inte i ett läge där vi sätter specifika mål och låser oss för hur mycket kraftproduktion vi ska ha från ett särskilt kraftslag. Vi försöker se, lära och samarbeta med andra länder, men vi har inte låst exakt hur mycket vi ska ha från kärnkraft eller vindkraft.

Vi kanske kommer i ett läge då vi behöver diskutera det mer för att få till rätt mix. Just nu är det svårt att släppa på jättemycket mer vindkraft, eftersom energisystemet är så skört. Vi skulle behöva ha in mer av vattenkraft och kärnkraft för att också kunna släppa på mer vindkraft. Då hamnar vi kanske mer i en diskussion som denna, men det här är den brasklapp jag ser som skulle kunna göra att vi väljer att inte vara med här eller lägga vår tid någon annanstans.

Att vi valt att inte vara med i exakt denna del handlar inte om bristande engagemang. Vi finns med i den mer övergripande kretsen. Det är en tydlig signal om att vi ser behovet av samarbete och av att lära av varandra även runt Nordsjön.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag läser in att det finns ett visst hopp om att man eventuellt kan delta i någon form men att man inte ser ett omedelbart behov att delta i just det aktuella projektet.

Låt mig gå tillbaka till en del av interpellationssvaret som handlade om acceptansen, det vill säga där vindkraften är välkommen. Jag vill gå in lite på varför det är så viktigt att tala om vindkraft. Även statsrådet var inne på det.

Frågan är viktig eftersom vårt elbehov växer exponentiellt, och gör dessutom det inom väldigt kort tidsperiod. Värt att notera är att elbehovet hittills har varit i princip konstant under ganska lång tid. Det gör att det blir en väldigt stor förändring för oss nu. Orsaken till det ökade behovet är den gröna omställningen för att nå klimatmål. Det handlar bland annat om att industrin vill ställa om till fossilfri produktion och om en elektrifiering av transportsektorn.

Vi menar att man behöver jobba i flera spår för att möta behoven. Till exempel kan man spara energi genom energieffektivisering. Där finns många terawattimmar att hämta. Vi måste använda energin smartare genom att utnyttja den potential för flex som finns. Dessutom behöver vi bygga mer elproduktion. Förutom det måste vi förstås också bygga fler ledningar, elnät, som ska distribuera produktionen till hushåll och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det produktionsslag som på kort tid kan tillgodose produktionsbehovet är vindkraft. Det går relativt snabbt att bygga och är det i särklass billigaste produktionsslaget i vår energimix. Vi har som sagt aktörer som står på kö för att bygga förnybar energi lokalt, regionalt och längs Sveriges kuster.

Det är glädjande att höra att statsrådet välkomnar vindkraften och att beslut har fattats om att tillåta fler vindkraftsparker samt att en utredning tillsatts nu i maj för effektivisering av etablering av havsbaserad vindkraft. Jag hör också statsrådet säga att vindkraften är välkommen där den accepteras, och jag delar den åsikten. Vi är helt överens om det.

Acceptans och frågan om konkurrerande intressen från till exempel Försvarsmaktens sida är två avgörande faktorer för etablering av vindkraft. Den förra regeringen tillsatte ju Incitamentsutredningen, vars syfte var att hitta sätt att kompensera boende när man bygger vindkraft för att öka acceptansen för att man ska välkomna utvecklingen av energisystemet. I december valde statsrådet att avgränsa uppdraget. Det var en avgränsning som utredaren själv menade omintetgjorde möjligheten att få tillräckliga förutsättningar för att öka acceptansen eller välkomnandet av vindkraftsanläggningar.

Jag håller helt med om att det är jätteviktigt att de som påverkas av anläggning av vindkraftsparker får kompensation, och det gäller både markägare och de som på något sätt störs av det hela.

Med anledning av det vill jag fråga statsrådet följande: Varför begränsades Incitamentsutredningen så att den, enligt utredaren själv, inte kunde komma med förslag som hade kunnat öka de lokala incitamenten för att säga ja och välkomna vindkraften och se den som ett positivt inslag - klirr i kassan, helt enkelt? Statsrådet säger ju själv att vindkraft är bra och att den behövs där den är välkommen.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att bejaka några delar av Marielle Lahtis inlägg, med några tillägg och nyanser från regeringens perspektiv.

Regeringen delar bilden att det som på kort sikt går att få loss av ytterligare ny kraftproduktion är vindkraft. Det finns ansökningar inne runt om i olika instanser i Sverige gällande landbaserad vindkraft. Några ansökningar gällande havsbaserad vindkraft i ekonomisk zon har nått regeringens bord och arbetas aktivt med.

Under de föregående åtta åren godkändes ett projekt för havsbaserad vindkraft. På åtta månader har nu den här regeringen godkänt två projekt för havsbaserad vindkraft. Det är det som vi har möjlighet att få loss av ny kraftproduktion på kort sikt.

Det låter ibland i debatten på en del företrädare som att det går snabbt att bygga vindkraft. Men i Sverige går det långsamt, alldeles för långsamt. Enligt vindkraftsbranschen själv har vi haft en genomsnittstid för att bygga vindkraft som legat på ungefär 12-17 år. Det är lång tid. Man brukar prata om att kärnkraft tar alldeles för lång tid att bygga för att det kan ta mer än 10 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi har alltså haft en situation där det många gånger funnits sådana motsättningar i klimat- och miljöfrågor och i tillståndsprocesser att det tagit längre tid att bygga vindkraft än att bygga de tolv kärnkraftsreaktorer som Sverige hade, vilket tog knappt 15 år. Det säger någonting om hur trögrörligt det har blivit. Vi behöver snabba på tillståndsprocesserna. Vi gör nu detta för kärnkraften genom att förändra all lagstiftning som rör den - grundfundamenten. Men vi gör det också för vindkraften.

Vi är noggranna med att säga att det ska gå snabbare att bygga vindkraft och att vi ska bana väg för vindkraften där den är välkommen, men den är inte välkommen överallt. Vi har inga planer på att ta bort det kommunala vetot. En kommun måste få lov att bestämma det här själv. Jag menar att man hamnade vid sidan av det som var regeringens mål med utredningsdirektivet. Det var meningen att det skulle komma fram konkreta förslag som kan öka viljan att välkomna vindkraft lokalt genom att man känner att man får någon typ av kompensation på något sätt. Vi kommer att ha anledning att återkomma till den frågan.

Utöver det jobbar vi med betänkandena från Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen, som också har bäring på detta. Vi har dessutom aviserat en ytterligare utredning som rör effektivare tillståndsprocesser, vilket delvis kommer att påverka vindkraften.

Vi måste upp i tempo, och vi måste bort från "slaget om kraftslagen". Vi håller linjen - vi vill fortfarande inte byta ut svensk granskog mot stålskog. Vi ska ha vindkraft där den är välkommen och där den gör nytta i energisystemet. Vi menar att bland annat de två havsbaserade vindkraftsparker som nu kommer utanför västkusten är väldigt viktiga för både elområde 4 och elområde 3. De är strategiskt väl motiverade och placerade och minskar behovet av att överföra el från norra Sverige till södra Sverige. Det gör att södra Sverige kan börja ta ansvar för sin egen kraftproduktion i relation till hur mycket man använder.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svar på frågor.

Vi är helt överens om att det kommunala vetot inte ska röras. Vi delar den bilden. Det är jätteviktigt att ha den rätten kvar. Men det gjordes en utredning som visade på att det kanske kunde göras en framflyttning, så att man får svar lite tidigare och slipper komma så långt i processen vid en vindkraftsbyggnation; på så sätt kan man spara både pengar och resurser. Därför känns det så viktigt att vi har gedigna förslag som ger incitament lokalt och regionalt att välkomna vindkraften. Jag ser fram emot förslag från regeringen på det området.

Vi är absolut överens om vikten av att möta framtidens elbehov. Jag har vid flera tillfällen hört statsrådet säga att varje kilowattimme räknas, och i dag säger hon att vindkraften behövs - med brasklappen: när den är välkommen. Men jag ser fram emot förslag på området.

Jag menar att ord måste följas av handling. Jag är lite orolig för att vi sitter på händerna när våra grannar startar ett fullskaligt samarbete för att etablera gröna energiöar i vår geografiska närhet. Jag är lite orolig för vad detta sänder för signaler om Sveriges ambitionsnivå och samarbetsvilja som ett land i framkant vad gäller innovation, energiomställning och nya gröna näringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avslutningsvis fråga statsrådet vilka steg statsrådet ämnar ta för att Sverige ska delta i ett internationellt projekt tillsammans med andra länder. När kommer vi att se ett internationellt projekt kopplat till havsbaserad vindkraft där Sverige faktiskt deltar?

Herr talman! Jag skulle säga att det bästa sättet att utvärdera den nya regeringens ambitioner på vindkraftsområdet är att titta på vår handling. Vi har nu gjort tydliga markeringar genom faktiska beslut. På åtta månader har vi godkänt två projekt för havsbaserad vindkraft jämfört med ett projekt på åtta år av den förra regeringen. Det tycker jag talar sitt tydliga språk.

Jag vill även nämna vår tydliga markering att vi kommer att fortsätta finnas med i North Seas Energy Cooperation, den deklaration som vi var med och skrev under om fortsatt samarbete med Storbritannien i december trots brexit. Vi är öppna för att se, lära och samarbeta med andra länder. Det är så vi kan bana väg för rätt kraftslag där de behövs och när de behövs och ge de bästa möjliga förutsättningarna för det.

Jag tycker också att man kan syna regeringen på vad vi har drivit under det svenska ordförandeskapet. Jag är personligen tungt involverad i det som kallas för RED, Renewable Energy Directive, och som handlar om förnybar energi. Vi har säkerställt viktiga delar som inte fullkomligt utesluter eller utestänger kärnkraft. Men framför allt handlar direktivet om att bana väg för ny förnybar energi och öka viljan till tunga investeringar inom Europa.

Vi var med vid den stora vindkonferensen i Köpenhamn tidigare under våren. Det var första gången på åtta år som en svensk minister fanns med. Signalen har varit tydlig: Vi är öppna för att fortsätta samarbeta internationellt i energifrågorna i stort och kring förnybar energi.

Herr talman! Jag tackar för en god och konstruktiv interpellation.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.