Herr talman! Precis som jag nämnde i mitt tidigare inlägg kommer regeringen att komma tillbaka snarast möjligt med besked om vilka konkreta åtgärder vi ska vidta för att komma åt den problematik vi ser med en ökad och utbredd vargstam.
Jag har fått flera interpellationer om varg från personer från den tidigare regeringen eller från det tidigare regeringsunderlaget, och med tanke på det engagemang som nu helt plötsligt verkar finnas där undrar jag varför den tidigare regeringen inte gjorde något förutom att låta vargstammen öka med omkring 150 vargar under den senaste mandatperioden.
De landshövdingsmöten jag har haft är ett steg i att komma fram till vad vi ska förändra och vilka uppdrag vi ska ge men också i att få höra direkt från dem som beslutar om vargjakten, så som den har varit i vinter, och från dem som dagligen hanterar frågor om skyddsjakt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi hade säkert setts i ett annat rum om det hade varit något annat besked från landshövdingsmötet, alltså att jag direkt hade sagt till myndigheter exakt hur de ska bedriva vargjakt. Detta får en minister inte göra i Sverige, men däremot kan vi ha en dialog med våra myndighetspersoner. Vi kan komma fram till vilka uppdrag som regeringen som kollektiv vill lägga på olika myndigheter och sedan ta saken därifrån.
Under åtta år har tonen varit en helt annan än vad man hör från ledamoten här i dag. Det är inte så att jag tycker att det är dumt, utan det är jättebra om vi blir fler som står upp för och aktivt arbetar för att få en mindre vargstam. Jag håller med om många av inspelen från ledamoten. Vi ser dagligen problem främst för bönder som håller djur. De får sina djur rivna, och de flyttar hem sina djur närmare gårdscentrum därför att de inte vågar ha dem vid skogen längre. Vi ser också alldeles för ofta rapporter om djur som har blivit rivna eller skrämda till den grad att man får leta kossor i skogen i flera månader.
Som jag också nämnde tidigare vill regeringen verka för att sänka vargens skyddsstatus inom EU genom att den flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. I de senaste publicerade data gällande status för varg i Europa, som ledamoten också var inne på, framhålls en generellt sett positiv trend för vargens utveckling i unionen. Vargen på europeisk nivå bedöms vara livskraftig, och vår bedömning är därför att det är rimligt att sänka statusen på europeisk nivå. Om vi lyckas med detta kommer arten att ha samma skydd enligt art- och habitatdirektivet som till exempel våra svenska sälarter och bävern.
Dessutom är vargen redan listad i bilaga 5 i ett antal medlemsstater, däribland Estland, Lettland, Litauen, Slovakien och Polen. Även delar av vargpopulationen i Finland, Spanien och Grekland är listade i bilaga 5. Regeringen anser att det inte är bra att skyddsnivån för varg skiljer sig åt mellan medlemsländerna på det sättet. Skillnaderna kan ifrågasättas länder emellan och negativt påverka synen på direktivet och i förlängningen även negativt påverka en långsiktigt hållbar förvaltning av varg.