Interpellationssvar - Varg på landsbygden - 2023-05-22

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig när och hur jag tänker agera med anledning av vargens spridning.

Jag är väl medveten om de problem vargen skapar på landsbygden. Det är framför allt djurhållare och jägare som drabbas, men även andra på landsbygden kan uppleva att de får sina liv begränsade av vargstammens utbredning. Det är därför mycket viktigt med fungerande verktyg för att hantera situationer med exempelvis närgångna vargar så att allvarlig skada förhindras.

I Naturvårdsverkets vägledning till länsstyrelserna inför vinterns licensjakt anfördes följande: "Utifrån vargstammens utveckling de senaste åren anser Naturvårdsverket att det nu kan finnas utrymme att besluta om större uttag vid licensjakten på varg än tidigare år."

Länsstyrelserna följde vägledningen och beslutade i september att 75 vargar skulle få fällas vid kommande licensjakt, varav 57 senare fälldes. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har nyligen hållit ett möte med landshövdingarna i de län där licensjakt bedrevs. Det var ett bra möte i konstruktiv anda, och det var särskilt intressant att höra resonemanget om orsakerna till att inte hela jaktkvoten fylldes. Jag har också hållit ett möte med landshövdingarna i övriga län med fast förekomst av varg för att få deras bild av hur förvaltningen fungerar. Det är viktiga pusselbitar i det pågående arbetet med att få en bild av vad som kan och behöver ändras i förvaltningen.

I det större perspektivet vill regeringen verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att verka för att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder, till exempel skyddsjakt, i syfte att minska konflikter mellan människor och varg.

När det gäller förvaltningen av varg har jag den största förståelse för de negativa effekter vargen skapar, nästan uteslutande på landsbygden. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, och vi har EU-rättsliga förpliktelser att leva upp till. Men jag ska göra allt som står i min makt för att minska vargens negativa effekter, och det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag.

Herr talman! Min interpellation löd: "Vargplågan sprider sig nu snabbt. Ilskan och frustrationen är stor hos oss som bor på landsbygden." Det missade landsbygdsministern i sitt svar.

Vad som är viktigt, tror jag, är att förstå varför ilskan och frustrationen är så stor. Den urbanisering som det svenska samhället har genomgått under lång tid gör att många människor har väldigt svårt att se och förstå denna ilska. Man har svårt att förstå hur djur och natur egentligen fungerar. Tror man att Djurgården representerar levande natur eller att Slottsskogen är ett bevis på en skog, då vet man väldigt lite om djur och natur.

Herr talman! Jag ska ta ett exempel: Råttan är ett intelligent och socialt däggdjur som finns i stort sett över hela världen. Den är ett djur som väldigt många har en relation till, men väldigt få blir upprörda om man tar livet av en råtta. Vargen är ett intelligent och socialt däggdjur som är spritt över i stort sett hela världen. Den är ett djur som över huvud taget inte ens är i närheten av att vara utrotningshotat, men av någon anledning blir folk upprörda om man tar livet av en varg. Det är lite obegripligt, för det finns ju ingen moral som säger att det skulle vara värre att ta livet av en råtta än att ta livet av en varg.

Det är här det blir svårt för oss som bor på landsbygden att förstå. Råttan kan upplevas som ett skadedjur, och vargen kan upplevas som ett skadedjur. Det är inget konstigt. Det är så vi människor har sett på djur och natur och hanterat detta i tusentals och tiotusentals år. Men den urbaniserade människan som lever väldigt långt från vardagen har skaffat sig någon sorts romantisk eller exotisk syn på djur och natur, och det tror jag är farligt för Sverige som samhälle och för Sverige som land.

Jag tror att man också skulle kunna hävda att vargen är en invasiv djurart. Det pratar vi mycket om i dag - djurarter som inte är önskvärda. I min valkrets har vi inte haft varg på många hundra år. Att den nu finns där är bara på grund av att människan har fört dit den. Den har med människans hjälp kunnat etablera sig, och den ställer till stor skada för djur och natur. Vargen är bara ett problem. Den är bara en kostnad. Det är väldigt viktigt att komma ihåg. Den tillför ingenting ekologiskt eller samhällsmässigt för oss. Vi har klarat oss utan den i många hundra år. Detta är fakta. Den är ett problem. Om man dessutom tycker att levande landsbygd och biologisk mångfald är någonting som man vill verka för är vargen ett väldigt stort problem. Men om man inte tycker att levande landsbygd och biologisk mångfald är viktigt, då är vargen ett mindre problem. Det kan jag förstå. Men vargen är alltid ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är min fråga till landsbygdsministern: Delar landsbygdsministern min oro över detta problem, och ser landsbygdsministern med samma allvar som jag på detta problem för djurägare, fårägare, hästägare, hundägare, jägare och landsbygdsbor runt om i Sverige?

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att säga att den här regeringen, till skillnad från tidigare regering, har uttalade mål och ambitioner. Vi anser, liksom en majoritet i riksdagen - och uppenbarligen även ledamoten - att vargstammen är för stor i dag. Vi kan inte blunda för den negativa påverkan vargen har på boende och inte minst på djurhållning. Jag uppskattar engagemanget i frågan och kan bara beklaga att ledamotens parti inte valde att agera under sina åtta år - alltså lika många år som jag har haft månader på mig i den här frågan. Hade ni vidtagit åtgärder tidigare hade det sett annorlunda ut i år. Bara den senaste mandatperioden har vargstammen ökat med 150 individer.

Jag har som sagt varit landsbygdsminister i åtta månader, och jag har redan börjat vända på varje sten för att komma vidare i denna fråga. De möten jag hade med landshövdingarna var ett viktigt steg i att få en bra lägesbild från dem som i slutändan beslutar om de riktlinjer med mera som vi sätter upp. Flera landshövdingar lyfte också fram vikten av de så kallade tumreglerna. De ser över exempelvis hur många angrepp som behövs innan skyddsjakt kan beslutas. Detta är något vi ska titta närmare på. Jag har även bett min politiska stab att se över de uppdrag som redan ligger och se om vi behöver initiera nya uppdrag för att vi ska komma till det läget att vi kan minska vargstammen. Jag kommer att återkomma med besked allteftersom vi kommer framåt i de olika stegen.

Tro mig, det är min ambition att vi ska få till nödvändiga förändringar inom kort, till skillnad från tidigare regering, som i elfte timmen valde att tillsätta ytterligare en utredning i stället för att agera. Den ser vi också över just nu, för att se om den ska ligga som den ligger eller om den ska omformuleras för att tydligare nå upp till de ambitioner regeringen har.

Herr talman! Jag noterar att landsbygdsministern inte svarar på min fråga om han delar min oro och ser med samma allvar på vad detta ställer till med. Det är rätt tydligt också i interpellationssvaret, där landsbygdsministern försöker ge en lite mer förskönande bild av läget. Dessutom blir det lite lustigt när landsbygdsministern försöker skylla ifrån sig genom att peka på den tidigare regeringen. När jag ställer en väldigt konkret fråga - hur och när tänker landsbygdsministern agera med anledning av vargens spridning? - svarar landsbygdsministern med att räkna upp allt som den tidigare regeringen har gjort, herr talman. Det blir ju lite lustigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan tar landsbygdsministern upp en sak som han faktiskt har gjort, och det är ett möte med landshövdingarna. Då är det lite roligt att läsa hur landshövdingarna uppfattade detta möte: Inget besked om jakt på varg - i måndags var landshövdingarna från de län som har varg men inte licensjakt på möte med landsbygdsminister Peter Kullgren för att diskutera vargfrågan. Som konklusion konstateras det att mötet inte resulterade i några besked om jakt på varg och att ministern inte kunde komma med några löften om mötet. Det är landshövdingen i Jönköpings län - det är alltså inte min valkrets, men min grannvalkrets - som ger den här beskrivningen av den aktiva landsbygdsministern. Det enda som landsbygdsministern visar upp av det han säger sig ha gjort beskriver landshövdingarna som har suttit på mötet som inga besked, inga löften och inga åtgärder. Det är klart att detta skapar oro. Det måste man ändå ha lite respekt för.

Om nu landsbygdsministern tar denna oro på allvar är det bra att landsbygdsministern vill se över till exempel skyddsjakten. Jag tror att det är en av de absolut viktigaste delarna för att hantera den oro som vargen skapar. I dag har vi tillfällen när vargen kan angripa gång på gång utan att det blir någon skyddsjakt, och djurägarna känner sig helt utlämnade. Det skapar också en misstro mot både demokrati och myndigheter när djurägare blir behandlade på det sättet.

Jag var ute och pratade med en fårfarmare som skulle släppa sina djur på bete. Fårfarmaren hade frågat myndighetens representant: Vad ska jag göra om det blir ett vargangrepp? Myndighetens representant svarade: Det är väl bara att ta in fåren. Då sa fårägaren: Nu är det så att jag ska släppa ut 900 får på stora marker runt om i bygden, och det finns ingen möjlighet i världen för mig att ta in alla får. Nähä, svarade myndighetens representant; då måste du sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Fårägaren svarade: Jag har tre mil fårstängsel - det finns ingen möjlighet i världen för mig att sätta upp, underhålla och upprätthålla rovdjursavvisande stängsel. På många av de ställen där jag håller marken öppen och vårdar den biologiska mångfalden har jag dessutom inte tillgång till el. Då skakade myndighetsrepresentanten lite på huvudet och sa: Då finns det väl inte mycket som du kan göra. Det var det svar fårägaren fick.

Denna oro är på allvar, och den måste bemötas på allvar. Därför vill vi se mycket mer verkstad och lite mindre tomma ord i fortsättningen.

Herr talman! Precis som jag nämnde i mitt tidigare inlägg kommer regeringen att komma tillbaka snarast möjligt med besked om vilka konkreta åtgärder vi ska vidta för att komma åt den problematik vi ser med en ökad och utbredd vargstam.

Jag har fått flera interpellationer om varg från personer från den tidigare regeringen eller från det tidigare regeringsunderlaget, och med tanke på det engagemang som nu helt plötsligt verkar finnas där undrar jag varför den tidigare regeringen inte gjorde något förutom att låta vargstammen öka med omkring 150 vargar under den senaste mandatperioden.

De landshövdingsmöten jag har haft är ett steg i att komma fram till vad vi ska förändra och vilka uppdrag vi ska ge men också i att få höra direkt från dem som beslutar om vargjakten, så som den har varit i vinter, och från dem som dagligen hanterar frågor om skyddsjakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi hade säkert setts i ett annat rum om det hade varit något annat besked från landshövdingsmötet, alltså att jag direkt hade sagt till myndigheter exakt hur de ska bedriva vargjakt. Detta får en minister inte göra i Sverige, men däremot kan vi ha en dialog med våra myndighetspersoner. Vi kan komma fram till vilka uppdrag som regeringen som kollektiv vill lägga på olika myndigheter och sedan ta saken därifrån.

Under åtta år har tonen varit en helt annan än vad man hör från ledamoten här i dag. Det är inte så att jag tycker att det är dumt, utan det är jättebra om vi blir fler som står upp för och aktivt arbetar för att få en mindre vargstam. Jag håller med om många av inspelen från ledamoten. Vi ser dagligen problem främst för bönder som håller djur. De får sina djur rivna, och de flyttar hem sina djur närmare gårdscentrum därför att de inte vågar ha dem vid skogen längre. Vi ser också alldeles för ofta rapporter om djur som har blivit rivna eller skrämda till den grad att man får leta kossor i skogen i flera månader.

Som jag också nämnde tidigare vill regeringen verka för att sänka vargens skyddsstatus inom EU genom att den flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. I de senaste publicerade data gällande status för varg i Europa, som ledamoten också var inne på, framhålls en generellt sett positiv trend för vargens utveckling i unionen. Vargen på europeisk nivå bedöms vara livskraftig, och vår bedömning är därför att det är rimligt att sänka statusen på europeisk nivå. Om vi lyckas med detta kommer arten att ha samma skydd enligt art- och habitatdirektivet som till exempel våra svenska sälarter och bävern.

Dessutom är vargen redan listad i bilaga 5 i ett antal medlemsstater, däribland Estland, Lettland, Litauen, Slovakien och Polen. Även delar av vargpopulationen i Finland, Spanien och Grekland är listade i bilaga 5. Regeringen anser att det inte är bra att skyddsnivån för varg skiljer sig åt mellan medlemsländerna på det sättet. Skillnaderna kan ifrågasättas länder emellan och negativt påverka synen på direktivet och i förlängningen även negativt påverka en långsiktigt hållbar förvaltning av varg.

Herr talman! Det finns några saker som landsbygdsministern omedelbart kan ta itu med, och en jätteviktig sådan sak är skyddsjakten. Vid nästa jakt behöver definitivt hundratals vargar skjutas som vi ska komma ned till de demokratiskt fastställda målen. När jag senast talade med handläggarna var siffrorna inte färdiga, men man tror att det kan finnas uppemot 700 individer i Sverige i dag. Om vi ska komma ned till 170 behöver vi jaga hundratals vargar nu.

Det finns en sak till, herr talman, som jag tror är jätteviktig. Nu är det ju en vargdebatt, så det blir kanske lite fel att använda ett slitet uttryck som att svansen viftar på hunden. Men så känns det lite grann nu - att det är myndigheterna som viftar med landsbygdsministern.

Jag tror att det skulle vara bra om landsbygdsministern tog sitt ansvar och faktiskt regerade landet, för det är en regerings ansvar att göra det. Om man gör detta med de verktyg som finns för att styra myndigheter finns det ingen risk att hamna i konstitutionsutskottet - det kan jag lova. Det händer när man gör det på ett felaktigt sätt.

Att försöka hävda här i riksdagens talarstol att man som landsbygdsminister inte har något ansvar och inte har någon möjlighet att regera är faktiskt att säga något som inte sant. Så ta makten över myndigheterna med de verktyg som regeringen har tillgång till! Se till att vi får ned vargstammen kraftigt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ställa en fråga till. I samband med de senaste vargattackerna hemma i min valkrets blev det inte beslut om licensjakt. Representanten för myndigheten sa att man inte vill oroa vargen när den har valpar. Detta får en fårägare som har tackor som har lammat höra - att man inte vill oroa vargen när den har valpar. Fårägarna tycker att det är rätt jobbigt när tackorna blir oroliga när de har lamm. Förstår landsbygdsministern det?

Herr talman! Jag betackar mig för att få mina ord förvrängda. Det som du beskriver, Patrik Björck, är precis vad jag har sagt att vi ska göra. Vi ska titta på vilka utredningar som är pågående och se över om vi ska ändra dem och vilka nya utredningar vi ska tillsätta om exempelvis skyddsjakt.

Att jag i detta läge skulle tala om för landshövdingar exakt vad de ska göra, alltså ge besked om hur många vargar som får skjutas i Jönköping eller vad det var ledamoten for efter, skulle vara att gå utöver mitt mandat. Vi ska göra detta by the book. Det är frågor som ofta är infekterade. Vi ska göra detta på ett seriöst grundat sätt så att vi kan komma framåt.

Under åtta år har det inte hänt någonting vad gäller förvaltningen av varg i detta land. Jag har haft åtta månader på mig, och vi har kommit betydligt längre än vad den socialdemokratiskt ledda regeringen lyckades med de senaste två mandatperioderna. Men då var det också ett annat ljud i skällan. Man lät Miljöpartiet ha veto i dessa frågor, och vi vet vad de tycker.

Jag vill skicka med ledamoten att han kan vara trygg med att vi gör vad vi kan för att komma till rätta med de problem som vargen ställer till och att vi ska göra allt vi kan för att minska vargstammen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.