Fru talman! I de framtagna säkerhetsbestämmelserna för Gotlandstrafiken sägs följande: Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och säkerhet, det vill säga hur en organisation prioriterar och faktiskt arbetar med risker och säkerhet kopplat till sin verksamhet. Trafikutövaren ska löpande arbeta med frågor om säkerhetskultur, och man uppmuntrar till god rapporteringskultur. Trafikutövaren ska minst en gång per år mäta säkerhetskultur inom uppdraget.
Man gör här väldigt viktiga markeringar. Jag får väl säga att jag är nöjd med vårt initiativ och vad Trafikverket hittills har redovisat om vilka åtgärder man har vidtagit. Men min fråga till ministern var: Avser ni att gå vidare med att i regleringsbrev ställa sådana krav? Det vore ett sätt för regeringen att markera vikten av detta.
När utskottet träffade Trafikverket uppfattade jag att man före mötet inte hade tänkt i dessa banor, utan det här blev resultatet av diskussionen, vilket jag tycker är väldigt bra.
Jag tror att frågan om säkerhetskultur är ett problem i vidare mening. Även om man har jobbat med det och talat om det på konferenser och även om företrädande personer tycker att de har sagt detta gång efter gång är det inte detsamma som att det har satt sig tillräckligt bra i myndigheten. Det gäller hela den statliga förvaltningen.
En annan verkligt intressant fråga i sammanhanget är att Trafikverket tidigare har gjort en utredning om Gotlandstrafiken och hur man ska driva den i framtiden. Man har förordat en modell som innebär att det inrättas ett statligt tonnage med statligt ägda företag. Sedan upphandlar man driften som läggs ut på en operatör. Man menar att det hela i så fall drivs mot en högre säkerhetsnivå.
Det finns naturligtvis risker med det mot bakgrund av att staten inte har erfarenheter av rederiverksamhet med passagerarfartyg, men man ser det som överkomligt. Jag vill understryka att det är en operatör som ska sköta det hela.
På detta sätt har man också en möjlighet att göra investeringar på så sätt att staten kan få mer fördelaktiga räntor än vad marknaden har. Man har också möjlighet att skriva av tonnaget under en längre period. Därför blir kapitalkostnaden i sammanhanget lägre än marknadens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är den modell som man anser är billigast i det långa loppet när det gäller jämförelsekostnader. Det är dock inte aktuellt vid denna upphandling, eftersom tiden för att göra ett sådant arrangemang är för kort. Det handlar i stället mer om vad som händer efter denna åttaårsperiod. Det finns dessutom möjlighet till förlängning med två år, men det vet vi ingenting om.
Är detta en tanke som ministern kan tänka sig utveckla och ställa sig bakom så småningom? Det vore i så fall ett intressant besked i dagens debatt. Jag tycker att den utredning som Trafikverket har gjort är både grundlig och genomtänkt. De olika alternativen att driva detta är väl avvägda.