Interpellationssvar - Underhållet av vintervägar - 2023-03-17

Herr talman! Thomas Morell har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar.

En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att vinterväghållningen av vägarna håller en hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.

Trafikverket har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen på de statliga vägarna och har tagit fram krav för vad som ska gälla för genomförandet. Kraven ser olika ut beroende på vägtyp och trafikering, men de gäller dock lika i alla delar av landet.

Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen av entreprenörer. För att följa upp verksamheten och att ställda krav på genomförande uppfylls har Trafikverket utvecklat moderna metoder och arbetssätt. Bland annat används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet kan följas på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredjepart som följer entreprenörernas utförda arbete och kontrollerar att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid och med rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.

Riksdagen och regeringen har beslutat om ekonomiska ramar som skapar förutsättningar för Trafikverket att genomföra uppdraget. Under 2023 avsätts mer än 14 miljarder kronor för drift och underhåll av de statliga vägarna. Det skapar förutsättningar för att bedriva nödvändig vinterväghållning.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Det här med underhåll av våra vintervägar är någonting som vi har diskuterat ett flertal gånger med den förra regeringen. Nuvarande statsråd har ju ärvt den situation som vi har på vägarna.

Vi ser tyvärr en ökning av olyckorna i trafiken, och det är oroväckande på många sätt. Men det är inte bara olyckorna som är ett bekymmer när det blir stopp i trafiken. Jag pratade med ett åkeri i går. När deras bilar blir stående i väntan på att vägen ska öppnas på grund av att man inte har plogat eller saltat är timkostnaden för åkeriet någonstans mellan 1 300 och 1 500 kronor per timme. Och det tillkommer ett bekymmer, för om bilen inte kommer fram till sin lossningsplats flyttas problemet in på nästkommande dygn. Bilen och föraren blir stående och gör alltså inte sin arbetsuppgift som det är tänkt den dagen, och då kan åkeriet hamna i situationen att man får betala vite för att man inte har levererat i tid.

Ser man till den totala kostnaden - detta är gamla siffror; jag försökte att få riksdagens utredningstjänst att räkna ut vad det kostar när det blir stopp i trafiken - har jag uppgifter ur en artikel i Motormagasinet från 2015. Där står det att om det blir stopp i Stockholmstrafiken - nu består ju Sverige av mer än Stockholm, men detta var den siffra jag kunde hitta - är samhällskostnaden 360 000 kronor i timmen. Detta är alltså uppgifter från 2015, och det lär ju inte vara billigare i dag. Det tror jag inte.

Tidskriften Trailer har följt upp detta med vinterväghållningen den senaste tiden. Trailer är en tidning för branschen. Där har man haft ett flertal artiklar. Där står det att Trafikverket försöker mörka om vinterväghållningen. Låt mig citera lite av det som står i artikeln:

"En klass 1 väg ska vara halkfri senast 2 timmar efter nederbörd och i det här fallet var saltbilen ute till klockan 08.00 när nederbörden slutade vid 02.30. Alltså 5,5 timmar efter nederbörden. - - - Saltgivan som noterats är 15 gram lösning. Detta innebär cirka 3,3 gram salt per kvadratmeter. Är vägen våt/blöt efter nederbörd, motsvarande de 0,2 millimeter regn som kom, innebär det 200 gram vatten per kvadratmeter. Detta ger en ganska kraftig utspädning på en redan liten saltgiva."

Detta är vad chaufförer och åkerier vittnar om. Det blir så halt att man kan åka på skorna på vägen. Den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth hade jag ett antal debatter med angående detta. Han hävdade att det var modern teknik som skötte underhållet av vintervägar och att man kunde övervaka bilarna på ett sådant sätt att man effektivt kunde bekämpa halkan. Men alla som är där ute på vägen vittnar om att det har blivit sämre de senaste åren. Det är så halt att man åker på skorna. Trafikverket säger då att man måste anpassa hastigheten. Men alla vet att när man stannar med ett tungt fordon för att man inte kommer fram glider man av vägen. Så halt är det.

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka Thomas Morell för en viktig interpellation. Detta är inte första gången som Thomas Morell sätter ljuset på den här viktiga frågan, på trafiksäkerhet och också på företags konkurrenskraft och möjlighet att bedriva verksamhet. Det är ju detta det faktiskt handlar om när så många fabriker och industrier har en stor del av lagret på vägarna. De blir direkt påverkade om det blir stopp i trafiken.

Det jag framför allt vill understryka är dock de mycket tragiska och fruktansvärda olyckorna med dödlig utgång. De ska bekämpas, och det ska göras med all kraft.

Jag vill tacka Morell för hans engagemang i detta under många år. Ledamoten har ju också stor erfarenhet och kompetens i frågorna och har jobbat med detta länge. Jag sätter också stort värde på de samtal som vi har samarbetspartierna emellan när det kommer till dessa och många andra frågor.

Inför den här vintern har det införts förändrade regler och ändringar i trafikförordningen för att säkerställa att fordonen har tillräckligt med tryck på drivande axlar och därmed förbättra förutsättningarna för dem att hantera hala väglag. Det syftar bland annat till att förebygga de problem som förekommit med så kallade EU-trailrar, som i halt väglag lätt viker sig på mitten som en fällkniv. Det är någonting som vi också följer upp. Detta träffar ju situationen bredare och kanske inte just de specifika fall som Morell lyfter fram.

Det handlar om att ha krav som hela tiden lyfter fram och premierar trafiksäkerhet och konkurrenskraft. Vi ser i dag en osund konkurrens i åkerinäringen. De som sköter sig och gör stora investeringar behöver förstås ta betalt för detta på slutfakturan till kund, och de konkurrerar i dag med företag som inte i alla delar har följt samma standard som de skötsamma företagen. De nya kraven syftar till att möta detta.

När det kommer till den specifika situationen är det ju Trafikverket som har ansvar för vinterväghållningen. De har också ansvaret att upphandla genomförandet genom de entreprenörer som är ute och ska sköta vinterväghållningen. Ledamoten hänvisar tillbaka till den förra regeringen, och då handlar det just om de metoder som finns för att se att entreprenörerna lever upp till sina krav. De är moderna och baseras på gps-teknik och så vidare.

Man behöver dock titta närmare på frågan, inte minst med tanke på den situation som många gånger uppstår när det är runt noll grader och det ömsom smälter och fryser på. Saltet kan försvinna, och man får då den extrema halka som Morell beskriver. Det är många som berättar att man nästan kan åka skridskor på vägarna.

Det var ganska länge sedan någon utomstående tittade närmare på detta. Det finns någon rapport från 2011. Nu jobbar Trafikverket löpande med detta. Som statsråd förutsätter jag förstås att den myndighet som har ansvar för frågan hela tiden jobbar med att utveckla sina metoder.

Jag ska dock också säga att vi på departementet tittar på frågan för att se hur vi ytterligare skulle kunna stärka arbetet i det här avseendet. Men med detta sagt vill jag också säga att Trafikverket tittar på frågan. Regering och riksdag har beslutat om de ekonomiska ramar som ska skapa förutsättningar för Trafikverket att också genomföra det uppdrag man har.

Här är min talartid slut. Jag återkommer i nästa inlägg.

Herr talman! Tiden går fort. Man vill säga mycket, men tiden rinner i väg.

Jag ska hålla mig kvar vid tidningen Trailers artiklar. Ledaren skriver så här: "Trafikverkets vinterväghållning är ett exempel på detta" - alltså att det inte fungerar. "Den fungerar numera, ja, uselt! Vi skattebetalare får betala för tjänster som i vissa fall helt enkelt inte blir utförda. [- - -] Och än värre, våra yrkeschaufförer riskerar liv och lem då de tvingas arbeta på uselt skötta vägar. [- - -] När Trafikverket inte sköter sitt jobb, inte tar sitt ansvar, ja, då blir landets yrkeschaufförer direkt lidande. De tvingas arbeta under livsfarliga förhållanden. Att jobba hemifrån när SMHI går ut med sina vädervarningar är inget alternativ för lastbilschaufförer och många andra med dem. Nej, de tvingas då köra på snorhala vägar. För att någon annan inte har gjort sitt jobb."

Det här har jag diskuterat både med den tidigare infrastrukturministern och med det nuvarande statsrådet. Vi har haft samtal kring det här, och jag känner förtroende för att det finns en ambition att verkligen göra någonting åt det. Jag hoppas verkligen det, annars kommer vi att träffas här några gånger till under mandatperioden.

I sitt svar säger statsrådet att man lutar sig mot modern teknik. Det var ungefär samma formulering som den tidigare infrastrukturministern hade. Men det är också en metod som Trafikverket använder sig av för att bromsa insatserna. Jag har många vänner inom åkerinäringen som ligger och kör underhåll på vägarna. De får inte åka ut, trots att de själva vet att det är väldigt halt på vägen. De som känner sina kollegor ringer också till dem som har ansvaret för vägen och säger att nu måste ni åka ut, för det är verkligen halt. Men man får inte åka ut, för den jourhavande har inte gett dem tillåtelse. Åker man ändå ut och gör en insats så får man inte betalt. Gps-utrustningen säger att nu är bilen ute, men man har inte fått klartecken.

På samma sätt är det så att de som kör de här bilarna vet att vägen gärna fryser på i vissa partier. Det kan vara sänkor, det kan vara jordiga kurvor. Då vet man också att här måste man öka saltgivan för att det ska ge effekt. Gör man det uppstår samma situation; då får man inte heller betalt.

Det är det här som blir så galet när Trafikverket litar på meteorologen som står i diket: Har meteorologen inte vaknat till liv sätts inte insatserna in, och de människor som gör jobbet ute och som har en lång erfarenhet när det gäller hur man ska hantera just det vägdistrikt man är på själv tvingas att stanna hemma.

Det är här det blir en sådan sagolik obalans. Man låter inte den som har yrkeskunnandet faktiskt åka ut och sätta in insatser när det är på väg att bli riktigt halt. I stället kommer insatserna ut alldeles på tok för sent. I värsta fall dör någon på grund av detta. Någon förlorar sitt liv för att Trafikverket inte släpper ut de resurser som behövs för att bekämpa halkan.

Så här kan vi inte ha det. Det måste till en tydlig förändring. Jag ser fram emot framtida dialoger med statsrådet. Vi måste komma till en lösning så att det inte blir likadant nästa vinter som de vintrar vi har upplevt de senaste åren.

Herr talman! När det gäller de olika uppgifterna som tidningen Trailer rapporterar kan jag inte gå in i dem i detalj. Men jag har tagit del av dem, och jag har också fått situationen beskriven för mig av åkare. Detta är även en arbetsmiljöfråga för dem som kör på vägarna.

Det är också viktigt att den här typen av uppgifter kompletteras med ytterligare uppgifter, och Trafikverket gör förstås redan i dag mycket noggranna olycksutredningar gällande allvarliga olyckor för att få fram rätt fakta för att kunna göra korrigerande åtgärder. Det är ju viktigt att man drar lärdom av de mycket tragiska och fruktansvärda olyckorna. En dödsolycka är givetvis en för mycket, och vid varje sådant här tillfälle måste man se till att göra en mycket gedigen och noggrann utredning för att se vad som behöver förändras så att man inte ska hamna där igen.

Detta förutsätter jag att Trafikverket gör, och vi har förstås dialog med myndigheten. De gör den här typen av olycksutredningar vid varje allvarlig olycka, och detta behöver förstås också vara vägledande i arbetet framåt för att öka trafiksäkerheten och se till att vi får ordning på situationen.

När det gäller vädersituationerna där temperaturen pendlar kring noll grader och det regnar finns det utmaningar med halkbekämpningen. Regnet spolar bort vägsalt, och återfrysning kan ske. Ofta förekommer även underkylt regn som fryser på kalla vägbanor. Det är en realitet i dag som allt fler vittnar om. Det här beskrevs häromdagen i en tidningsartikel i Dagens Nyheter, och på samma sida beskrev jag också regeringens prioriteringar vad gäller just underhållet av vägar.

För att vidga frågan lite ytterligare kompliceras förstås vinterväghållningen av att vi har en så väldigt dålig standard på våra vägar i dag. Vi har en underhållsskuld som har byggts på under väldigt lång tid, och det är därför som regeringen har prioriterat underhåll före nyinvesteringar i projekt som vi egentligen inte har råd med. Fakta kan man dubbelkolla, men det var någon som sa till mig att det var första gången som ordet "underhåll" stod med i en regeringsförklaring i samband med infrastruktur, väg och järnväg.

Det är alltså en prioriterad fråga för regeringen att få ordning på underhåll också av det eftersatta vägnätet. Där är förstås även vinterväghållningen en viktig del, eftersom många av våra vägar är vintervägar under den här tiden på året.

Vi har alltså anledning att återkomma i frågan. Som jag sa tittar departementet på just de frågor som Thomas Morell har lyft i dag, och jag ser fram emot att återkomma både här i kammaren och i den dialog som vi har i samarbetspartierna.

Herr talman! Jag ska avsluta med en beskrivning från en vän, direkt ur verkligheten. Han är lika gammal som jag, så han har kört bil sedan mitten av 70-talet och har lång erfarenhet. Han skrev så här:

Stannade vid Rasta i Falköping cirka 14.30. Start igen 15.15. Kommer cirka två och en halv kilometer. Totalt stopp i en timme. Polisen släpper fram personbilar i omgångar. Från där vi stod - Falevi utanför Falköping - till vägen in till Floby vid Ullene stod det cirka 50 lastbilar och minst lika många personbilar. Blev avsläppt i Tråvad 17.30. Under denna tid hade vi inte sett en enda plogbil, och det var 20-30 centimeter snö på riksväg 46 och 47.

Detta hände den 9 mars.

En annan viktig del, liksom kärnan i hela diskussionen, är det här från tidningen Trailer: "Efter den senaste tidens halkolyckor har vi fått in väldigt många synpunkter från chaufförer runt om i landet. Eftersom vår kritik i första hand handlar om vinterväghållningen på de allra viktigaste klass 1-vägarna har vi valt att prata med ett åkeri som kör från söder till norr.

- Hade någon del av industrin ett så stort säkerhetsproblem som vi har med den ojämna vinterväghållningen hade skyddsombudet stängt ner verksamheten på minuten, säger Kenth Svensson som driver åkeriet."

Det här är synnerligen allvarligt, för människor utsätts för fara. Åkerier drabbas av stora kostnader när verksamheter står stilla. Samhället drabbas av stora kostnader när viktig infrastruktur inte fungerar. De här kostnaderna måste man ta hänsyn till.

En annan viktig del som man inte kan mäta i pengar är människoliv. Det är oerhört viktigt att vi kan rädda liv i trafiken.

Herr talman! Thomas Morell kommer tillbaka till den allra viktigaste frågan på slutet: Det handlar om människoliv. Vi har en nollvision som vi arbetar för att nå. Vi gör betydande insatser i många delar och har så gjort under lång tid när det gäller just väg- och trafiksäkerhetsarbetet, och varje del är självklart viktig. Underhållet och vinterväghållningen är inga undantag, och det är därför som jag också har meddelat i dag i kammaren att departementet tittar på frågan och avser att återkomma.

Jag vill återigen tacka för engagemanget i frågan under lång tid. Vi räknar med att det kommer att fortsätta under lång tid framåt, herr talman, så att vi kan se till att få ännu säkrare vägar. Det är något som förstås är viktigt i sig, men det är också viktigt för näringslivet att kunna konkurrera på lika villkor och att ha en god arbetsmiljö för de många människor som arbetar på våra vägar dag som natt, år ut och år in.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.