Interpellationssvar - Arbetslivskriminalitet inom byggbranschen - 2023-03-17

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jim Svensk Larm har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon avser att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen och i så fall vilka. Interpellationen har överlämnats till mig.

Det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Det är förstås på inget sätt försvarbart att människor, vare sig de kommer till Sverige för att arbeta eller utgör inhemsk arbetskraft, utnyttjas. Fusk, missbruk och kriminalitet måste bekämpas med full kraft.

Det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Det leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företag inte klarar av att driva sin verksamhet. Även detta måste bekämpas med full kraft. Inkomsterna från de oseriösa företagen går också ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörerna inom organiserad brottslighet har förmåga att använda företag som brottsverktyg och agera i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt.

Regeringen är fast besluten att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden. Nio myndigheter arbetar gemensamt för att motverka arbetslivskriminalitet på flera olika fronter. Här ingår även ett arbete mot människohandel och människoexploatering, vilket är ett sätt för de oseriösa företagen att utnyttja arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden.

Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet kommer att vara ett viktigt verktyg för att motverka denna form av kriminalitet. Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet, utöver de två som redan har öppnats i Umeå och Göteborg.

Centren ska fungera som ett nav för myndigheternas arbete avseende planering, genomförande och uppföljning av gemensamma aktiviteter, med fokus på myndighetsgemensamma kontroller. De regionala centren ska dela kontor med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Genom samlokaliseringen utnyttjas befintliga resurser effektivt, och samverkan mellan myndigheterna underlättas.

Offentlig upphandling syftar till att främja sund konkurrens och motverka exempelvis korruption och andra oegentligheter inom offentliga affärer. En bra styrning och uppföljning av ingångna avtal är även ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet. Upphandlingsmyndigheten har ett treårigt uppdrag att fokusera särskilt på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet.

Vidare pågår just nu en utredning som ska föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningssektorn för att se om den fungerar så effektivt som önskas eller om den kan stärkas.

För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att all relevant information hos berörda myndigheter ska kunna delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott, vilket har efterfrågats under en längre tid. Utökade möjligheter till utbyte av information mellan myndigheter är även ett viktigt verktyg för att motverka den organiserade brottslighetens exploatering av arbetskraft.

En utredare har haft i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte bland annat för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Regeringskansliet bereder för närvarande de förslag som utredaren lämnade i departementsskrivelsen Utökat informationsutbyte.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen och möjligheten att debattera denna fråga.

Jag vill börja debatten med att fastslå att svenska lagar och avtal ska gälla på svensk arbetsmarknad. Det borde vara en självklarhet för alla, men tyvärr får vi återkommande rapporter i medierna om att vissa företag väljer att verka utanför de spelregler som finns. En av de branscher som pekas ut som extra utsatt är just byggbranschen, som vi debatterar i dag.

Varje år genomförs många upphandlingar inom byggbranschen då offentliga verksamheter ska bygga nytt eller renovera. Priserna pressas ofta nedåt i konkurrensen om att vinna upphandlingarna, vilket tyvärr ofta resulterar i att de anställda får betala det yttersta priset genom sämre villkor gällande både arbetsmiljö och löner. Inom byggbranschen finns det dessutom ofta flera entreprenörsled, vilket både bidrar till prispress och gör det svårare att följa upp att de villkor som ställs i upphandlingen följs.

Det finns också stora problem kopplat till arbetskraftsinvandring inom byggbranschen. Att hitresta byggarbetare utnyttjas och tvingas jobba under orimliga villkor är mer eller mindre vardag på många svenska byggen. Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater tycker att det behöver finnas en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring.

Arbetslivskriminaliteten har förmodligen funnits länge runt om i samhället, men det är först på senare tid som den har aktualiserats som en het politisk fråga. Artiklar som beskriver hur utsatta människor utnyttjas på bland annat byggen, i städbranschen och på restauranger är något vi får läsa mer och mer om i medierna. Exempel där arbetare har fått sova i källaren, betala tillbaka delar av lönen eller arbeta under hemska förhållanden berör oss alla.

Detta är berättelser som gör det tydligt för oss att människor påverkas av den kriminalitet vi pratar om i dagens debatt. Men arbetslivskriminaliteten slår inte bara mot de individer som utnyttjas, utan den slår mot hela samhället. Vi beräknas gå miste om 26 miljarder kronor i skatteintäkter på grund av fuskande företag. Företag som vill göra rätt för sig får konkurrera med dem som fuskar med alltifrån att inte ha en säker arbetsmiljö till hanteringen av skatter och löner.

En viktig del i arbetet mot osund konkurrens är parternas eget arbete. Här pekar Delegationen mot arbetslivskriminalitet ut att just byggbranschen har kommit långt i sin samverkan, men under den senaste tiden har vi kunnat läsa hur något inte står rätt till. Fyra fackförbund har nu valt att lämna samarbetet om sund konkurrens, och tonläget har höjts. Samtidigt riktas kritik mot arbetsgivarorganisationen Byggföretagen från såväl Byggnads som ett stort byggbolag. Kritiken handlar om just arbetslivskriminalitet.

Det är oroande att så allvarlig kritik riktas mot en av parterna på byggmarknaden, för om det är något vi behöver enas i är det arbetet med att stötta seriösa företag som vill finnas på svensk arbetsmarknad - inte de oseriösa företag som utnyttjar arbetare och fuskar.

I dag är det kollektivavtalets dag, herr talman, och att inte beröra vikten av kollektivavtal i denna debatt vore konstigt. Det är nämligen grunden i arbetsmarknadens parters uppgifter - att teckna avtal för hur villkor, löner och samverkan ska ske inom det avtalsområdet. För oss socialdemokrater är kollektivavtal en bärande faktor på arbetsmarknaden. Vi vill att anställningar ska omfattas av kollektivavtal, vara tillsvidareanställningar och vara på heltid.

Offentliga upphandlingar har som jag nämnde tidigare stor påverkan på byggbranschen. Jag hade gärna sett att vi haft möjlighet att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar som görs av det offentliga, men så länge det inte är möjligt är det viktigt att vi ställer krav på arbetsvillkor vid upphandlingar. Lika viktigt är det dock att ställa krav på lärlingsplatser, vilket Byggnads har lyft flera gånger. Det är självklart viktigt för att framtida byggare ska ha möjlighet att lära sig, men det är också en del i att arbeta bort arbetslivskriminaliteten.

Jag tycker att det är bra att regeringen har gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att fokusera på byggsektorn när det gäller styrning och uppföljning, men de kommer inte att presentera något förrän i maj 2024. Avser regeringen att före maj 2024 vidta några åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten i byggsektorn till följd av offentlig upphandling?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Dock blev jag lite fundersam över hur regeringen prioriterar frågan om ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

För ett par veckor sedan stod jag här och debatterade den här frågan med statsrådet Maria Malmer Stenergard, och nu står jag och debatterar arbetsmarknadsfrågor med infrastruktur- och bostadsministern. Den här viktiga frågan verkar inte ansvariga arbetsmarknadsministrar vilja svara på.

Jag lyssnade på statsrådets svar. Det är bra att de av oss beslutade satsningarna för att bekämpa arbetslivskriminaliteten fortsätter; det handlar bland annat om den myndighetssamverkan som har inletts och de satsningar på arbetslivskriminalitetscenter som det har beslutats om. Jag hoppas att de får resurser och möjligheter att fortsätta det viktiga arbete de gör.

Alla dessa satsningar är viktiga för att kontrollera arbetsplatser, herr talman. Men kontroller sker allt som oftast i efterhand, och då har kriminaliteten redan släppts in på våra arbetsplatser. Mycket av utnyttjandet av speciellt utländsk arbetskraft startade då den tidigare alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet tog bort arbetsmarknadsprövningen av utländsk arbetskraft och lät företagen själva avgöra om de behövde arbetskraft från länder utanför EU.

Ett viktigt steg för att hindra kriminella på svensk arbetsmarknad är att återinföra en arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft. Varför vill regeringen och SD inte ens utreda denna fråga? Varför sviker regeringen och SD de företag som är seriösa och efterfrågar detta, som SH Bygg senast gjorde tillsammans med Byggnads, och de ärliga löntagare som sliter för sin brödföda i kampen mot arbetslivskriminaliteten?

Varför sviker ni dem? Jag tycker inte att det här ger något svar på hur ni vill stoppa kriminaliteten innan den kommer in på arbetsplatserna. Kontroller i efterhand är bra, men de är svåra att genomföra.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget och frågorna.

Jag tog upp en sak i min inledning som ingen av ledamöterna tog upp. Jag skulle vilja att vi lyfter fram något som har tagits upp under många år, inte minst av myndigheterna i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet, nämligen sekretesslagstiftningen. Det handlar om att man ska kunna dela all relevant information.

Här ser jag med stor glädje på all tillit som de socialdemokratiska ledamöterna sätter till mitt och regeringens arbete under de 150 dagar som vi har suttit vid makten. Detta har dock varit ett problem under betydligt längre tid än så. Det finns utpekat i Tidöavtalet att en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen ska tas fram, och det är framför allt detta som kommer att göra att myndigheter kan samarbeta med full kraft.

Herr talman! Jag har under många år suttit i riksdagens justitieutskott och har varit ute på många byggarbetsplatser. Jag har fått beskrivet för mig hur svårt det är för myndigheterna att jobba gemensamt när de inte kan dela information. Ett exempel som har nämnts är att man om man kommer ut från tre olika myndigheter behöver prata vid tre olika tillfällen eftersom man riskerar att få ta del av information som man enligt dagens sekretesslagstiftning inte har rätt att ta del av.

Redan innan vi i denna regering tillträdde pekade vi ut i Tidöavtalet att vi behöver ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen, och det arbetet pågår.

Leif Nysmed påstod att ansvariga inte verkar vilja svara på frågor, men det är ju precis tvärtom - detta är en prioriterad fråga för hela regeringen. Om man specifikt pratar om frågor som ligger på migrationsministerns bord är det förstås migrationsministern som kommer att komma hit och svara på frågorna. Om man, som ledamoten Svensk Larm har gjort i dag, ställer frågor om arbetslivskriminalitet inom byggbranschen kommer jag som bostadsminister att vara här och svara på frågor.

Vi jobbar gemensamt och på bred front för att få till det paradigmskifte som verkligen behövs för att utvecklingen ska kunna vändas. Detta arbete har jag redogjort för. En del påbörjades under den förra regeringen. Det som är bra kommer vi förstås att bygga vidare på och växla upp. Det som dock har saknats är en hörnsten i arbetet, nämligen en ny sekretesslagstiftning som möjliggör att myndigheterna delar all relevant information för att de ska ha samma bild och kunna jobba ännu mer gemensamt för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Detta arbete har vi rivstartat, och mer kommer att ske; det kan ni vara säkra på.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret, även om det inte riktigt var svar på våra frågor.

Sekretessen är absolut viktig, och det har gjorts en utredning - jag är dock lite osäker på om den har remitterats.

Det är viktigt att vi arbetar brett med dessa frågor för att komma till rätta med det fusk som förekommer hos vissa företag. Det handlar såklart om kontroll och om att de upphandlingsvillkor som ställs också uppfylls, men det går också att göra mycket förebyggande.

En sak som lyfts upp som problematisk är utstationerade arbetare som har ett så kallat A1-intyg. Det är ett intyg som ska visa att arbetstagaren betalar sociala avgifter i sitt hemland i stället för här i Sverige. Om intygen är falska kommer arbetsgivaren undan de sociala avgifterna. Detta får såklart påverkan på konkurrensen med företag som gör rätt för sig.

Försäkringskassan fick av den förra regeringen i uppdrag att redovisa hur de jobbar med de så kallade A1-intygen och att lämna förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet. Under förra året lämnade Försäkringskassan sin rapport om A1 med förslag på åtgärder. De pekar på att detta är något som berör flera myndigheter och att det därför är viktigt med samverkan mellan myndigheterna. Detta bör nu kunna ske mer effektivt med de center som har börjat byggas upp. Det är viktigt att regeringen skyndsamt bereder de förslag som har lämnats i denna rapport.

Även Byggnads lyfter fram problemen med A1-intygen. Det går inte att kontrollera deras äkthet. Byggnads stöter ofta på fall där intygen är kopierade. Det kanske vore lämpligt att se över ett gemensamt system i hela EU för att kontrollera om A1-intygen är korrekta.

Vi har under de senaste månaderna sett hur antalet konkurser har ökat. Byggbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast. Nu är det därför viktigt att vi gör allt vi kan för att få bort den osunda konkurrensen. I mitt förra inlägg pratade jag om vikten av parterna, men jag vill även lyfta fram myndigheternas ansvar.

I december lämnade Boverket sin rapport Uppdrag att motverka arbetslivskriminalitet, fel, brister och skador inom byggsektorn. Boverket har under arbetet samlat aktörer i byggsektorn och har lämnat förslag på långsiktiga åtgärder för att stärka myndigheternas arbete för att bidra till en sund byggsektor. Jag hoppas att regeringen lyssnar på Boverket för att se hur det går att ta detta vidare.

Men det som diskuteras mest när det gäller myndigheternas ansvar är de regionala center mot arbetslivskriminalitet som just har öppnat i Umeå och Göteborg. Fler center ska också öppna under året. Här samlas nio myndigheter för att gemensamt arbeta. En viktig del som har diskuterats, och som jag tror att regeringen bereder, är frågan om sekretess. Hur ska vi undanröja de hinder som finns mellan myndigheter för att myndigheterna på ett effektivt sätt ska jobba tillsammans?

Herr talman! I slutet av februari publicerades en nyhet om att en av Byggnads ombudsmän hade blivit överfallen utanför sitt hem. Ombudsmannen jobbade bland annat med att förhandla med företag som inte betalade ut rätt löner. Det är inte svårt att börja tänka att det finns en koppling mellan arbetslivskriminalitet och detta överfall. De som tjänar pengar på arbetslivskriminaliteten har nära koppling till organiserad brottslighet, vilket gör det extra angeläget att motarbeta detta.

Arbetslivskriminaliteten är ett komplext problem som berör många myndigheter och departement. Som jag nämnt tidigare härrör mycket av byggbranschens problem från offentliga upphandlingar. Där pressas priserna ned av oseriösa aktörer som kommer in. I slutet av kedjan står arbetare som får betala det yttersta priset med sin arbetsmiljö och sämre villkor.

Jag tror att detta skulle vara lättare att komma ifrån om vi skulle ställa krav på kollektivavtal vid upphandlingar. Jag vill därför i dag, på kollektivavtalets dag, fråga regeringen om man kommer att arbeta för att göra det möjligt att ställa krav på kollektivavtal vid upphandlingar vid nybyggnation och renovering.

Herr talman! Statsrådet säger att regeringen har rivstartat. Med rivstart menas att man har rivit upp den utredning som skulle titta på arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft. I stället föreslås ett lönegolv.

Jag vill fråga statsrådet hur ett lönegolv som är fullt med undantag kommer att förhindra arbetslivskriminalitet. Som ombudsman på Byggnads, som jag nu är tjänstledig från, har jag sett - och jag ser fortfarande - hur utländska arbetstagare som suttit i en svår situation och inte varit fria har fått betala tillbaka stora delar av den lön som de har fått till arbetsgivaren efter att den har utbetalats för att det ska se bra ut på papperet när exempelvis Byggnads eller myndigheter gör kontroller.

Hur ska man kunna komma till rätta med detta med alla de undantag som kommer att finnas när det gäller det lönegolv som regeringens utredning ska ta fram? Regeringens utredning riskerar att bli ihåligare än en schweizerost, och jag hävdar att undantag är alla oseriösa företagares bästa vän.

Jag har i fyra år följt Ekobrottsmyndighetens granskning av ett stort svenskt byggföretag som har haft arbetskraft utan tillstånd att arbeta i Sverige. På grund av att det finns så många undantag har Ekobrottsmyndigheten haft problem att visa att dessa inte har haft denna rätt. Om till exempel en belarusisk arbetare är sambo med en EES-medborgare och denne EES-medborgare arbetar i Sverige får den belarusiske arbetaren följa med. Det är märkligt, och det är svårt att utreda i efterhand.

Kontroller är bra, men vi måste stoppa kriminaliteten innan den kommer in på arbetsplatsen. Då är möjligheten till arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft så himla viktig, och därför bli jag besviken när regeringen och SD tar bort denna möjlighet utan att ens utreda den. Hur svårt kan det vara att ta reda på hur det är och vilka fördelar och nackdelar det finns?

Återigen: Varför sviker regeringen och SD seriösa företag och ärliga löntagare i kampen mot arbetslivskriminaliteten?

Herr talman! En fråga som Jim Svensk Larm tog upp handlade om parterna. Myndigheterna som samverkar mot arbetslivskriminalitet har träffat en överenskommelse om partssamverkan med Svenskt Näringsliv och LO. Centralt beslutades att inrätta en nationell strategisk grupp bestående av representanter från båda organisationerna och de deltagande myndigheterna. Skatteverket är sammankallande. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har valt ut byggbranschen som en pilotbransch för samverkan, och här pågår arbete.

En av de frågor som lyfts fram inom partssamverkan och detta pilotprojekt är kommunernas möjlighet till strategisk styrning av sitt inköpsarbete för att motverka arbetslivskriminalitet.

Regeringen arbetar för att påskynda utvecklingen av en mer ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheterna, bland annat genom uppdraget till Upphandlingsmyndigheten. Som jag sa i min inledning fick myndigheten i årets regleringsbrev ett treårigt uppdrag att särskilt fokusera på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet.

Etableringen av arbetslivskriminalitetscenter kommer att fortsätta under 2023. Vi arbetar offensivt och förstärker offensiven mot kriminaliteten. Det är en viktig del i att ge arbetstagare ett socialt hållbart arbetsliv, och offensiven mot arbetskriminalitet på hemmaplan fortsätter därför. De nio myndigheter som samverkar i arbetet täcker många stora och viktiga samhällsfunktioner för att ta ett helhetsgrepp och ge ett helhetsperspektiv.

Ledamoten ställde åter frågan om sekretesslagstiftning. Vi är på gång att göra den både bredare och betydligt mer användbar, till skillnad från den förra regeringen. Ni hade makten i åtta år men står fortfarande här och pratar om det. Om det på allvar var en viktig prioritering hade vi kunnat förvänta oss lite högre framdrift i att få till ett system för det alla lyfter fram som det stora problemet: att olika myndigheter inte kan dela information när de ska jobba gemensamt för att trycka tillbaka grov organiserad brottslighet.

Så till frågan om regeringens utredning om skärpta villkor för arbetskraftsinvandring. Den 17 februari beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Syftet är dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska värna och förbättra reglerna för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplad till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, som min kollega migrationsministern sa när detta presenterades.

Leif Nysmed och andra intresserade kan ta del av detta tilläggsdirektiv. Det handlar inte om en schweizerost utan om att på allvar få bukt med problemet, inte bara med ord i riksdagens kammare utan också i handling i verksamheterna som jobbar med detta. De kommer att få betydligt bättre verktyg, vilket nu bereds i hög takt hos regeringen.

Herr talman! Jag är lite osäker på om jag ska tacka statsrådet för svaren, för jag fick inga svar på mina frågor. Han tolkade dock några av mina resonemang som frågor, men jag ställde inga frågor om arbetslivskriminalitetscenter eller sekretess utan lyfte upp vikten av dessa.

Däremot ställde jag en fråga om regeringen avser att göra det möjligt att ställa krav på kollektivavtal, men det fick jag inte svar på. Kollektivavtal är viktigt på svensk arbetsmarknad, och seriösa arbetsgivare tecknar kollektivavtal. Statsrådet säger att man ska bekämpa arbetslivskriminalitet med full kraft men säger inget om kollektivavtal vid upphandling.

I det delbetänkande som Delegationen mot arbetslivskriminalitet presenterade i februari fanns förslag på förändringar. Bland annat pekar man på kvaliteten i det utstationeringsregister som finns. Här kommer vi in på det statsrådet sa om vikten av att kunna utbyta information mellan myndigheter. Detta register håller så låg kvalitet att det inte går att använda för samkörning. Ett sådant här register är ett viktigt verktyg för andra nordiska länder för att komma åt den utstationerade arbetskraft som utnyttjas.

Jag vet att delbetänkandet kom ganska nyligen, men jag hoppas att regeringen behandlar förslagen snabbt. Som statsrådet säger är det viktigt att myndigheterna har god samverkan och att den information som finns är hög kvalitet.

Jag avslutar med att tacka statsrådet för debatten. Arbetslivskriminalitet har ingen plats i vårt samhälle. Vi måste arbeta brett för att komma åt detta problem, och jag är säker på att vi kommer att fortsätta att diskutera dessa frågor under mandatperioden.

Herr talman! Låt mig inleda med att tacka Jim Svensk Larm för interpellationen och debatten. Det är positivt att vi har en bred uppslutning över partigränserna om vikten av att bekämpa arbetslivskriminalitet.

Om jag minns rätt sa ledamoten i sitt första inlägg att på svensk mark ska svenska lagar gälla, och det håller jag med om till hundra procent.

Det är viktigt att vi jobbar brett, hårt, effektivt och med full kraft. Den förra regeringen startade upp en del bra saker, och dem kommer vi att fortsätta att jobba med och öka takten. Vi kommer också att ta itu med de luckor som finns. Det gäller framför allt sekretesslagstiftningen, och här verkar det finnas en samsyn.

Jag räknar därför med ett starkt stöd när vi lägger fram de förslag som nu bereds i Tidöavtalets riktning: att ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. Då kan vi på allvar se till att myndigheter kan dela den information som behövs för att de gemensamt ska kunna jobba mer strategiskt och med full kraft för att säkerställa det som ledamoten sa om att på svensk mark ska svensk lag gälla.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.