Interpellationssvar - Modersmålsundervisning och tidöavtalet - 2023-03-14

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål och hur jag avser att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Linus Sköld har också frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan.

I språklagen framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. I skollagen framgår att en elev med en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i språket om eleven går i grundskolan och goda kunskaper om det är en elev i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kursplanen i modersmål i grundskolan framhåller att tillgången till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Samtidigt finns få studier av svensk modersmålsundervisning, och det finns därför behov av mer kunskap inom området.

Modersmålsundervisningen omfattar många elever och ett stort antal språk, och det finns många olika sätt att organisera den medan förutsättningarna för undervisningen varierar. Det är därför viktigt för regeringen att säkerställa att undervisningen i modersmål verkligen bidrar till elevernas språkutveckling.

Tidöavtalet innehåller inga förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Däremot framgår att en översyn av modersmålsundervisningen ska göras och att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Språket är en förutsättning för allt lärande. Den som har ett rikt språk har rika möjligheter att lyckas i skolan. Det krävs språklig färdighet för att benämna saker i sin omgivning, abstrahera och reflektera, vinna nya insikter och visa för andra vad man kan. Den som har orden har möjligheten. Den som saknar dem är hopplöst efter. Därför är språkutveckling otroligt viktigt för elevers kunskapsresultat.

Den som invandrar till Sverige under skolgången har det såklart svårt inledningsvis. Undervisningsspråket måste erövras, och det är en relativt långsam process. Därför är det stor skillnad mellan nyinvandrade elevers kunskapsresultat och svenskfödda elevers kunskapsresultat. Men det är med invandrade elever som det är med svenskfödda elever: Familjebakgrunden slår igenom. För elever som gått fyra år eller längre i den svenska skolan har den utländska bakgrunden inte längre någon signifikant betydelse för resultaten. I stället märks familjens socioekonomi.

Elever med föräldrar som har lång utbildning presterar i genomsnitt bättre, oavsett om de är svenskfödda eller har invandrat under skoltiden. En stor del av orsaken är språket. Den som har ett rikt modersmål har lättare att tillägna sig ett rikt andraspråk. För att låna tidigare statssekreterare Erik Nilssons allegori: Den som har ett språkligt kapital kan med relativ enkelhet växla det till olika språkliga valutor.

Att bygga det språkliga kapitalet är mödosamt och det viktigaste. Det finns alltså goda skäl att se till att elever som har ett annat modersmål får fortsätta utvecklas i det. Det ger eleven möjlighet att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål, trots att hon ännu inte har tillräckligt bra skolsvenska. All forskning talar dessutom för att det stöder språkinlärningen i andraspråket, i vårt fall svenska.

Språk är också intimt förknippat med vår identitet. Att veta vem jag är och var jag kommer från är en bra grund för god självkänsla. Den som har god självkänsla har bättre förutsättningar att känna sig trygg i olika livssituationer. Och den som känner sig trygg har större möjligheter att lyckas i skolan eller i livet. Det finns alltså goda skäl att understödja elevers språkutveckling i modersmålet som ett led i att stödja deras förståelse av sig själva och utveckling av den egna identiteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att se till att elever i den svenska skolan får möjlighet att utvecklas i sitt modersmål är alltså en bra idé för elevers identitetsskapande, lärande och utveckling i både ämnesinnehåll och andraspråksinlärning.

I sitt svar här i dag säger ministern att Tidöavtalet inte innehåller några förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Men att ge en utredning i uppdrag att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller kunskapsutveckling i svenska språket bygger på ett antagande om att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers andraspråksinlärning.

Därför har jag två mycket enkla frågor till ministern. Hon kan egentligen svara bara ja eller nej på dem. Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?

Fru talman! Låt mig först och främst tacka ministern för det svar hon nyss gav på Linus Skölds interpellation. Jag vill även tacka Linus Sköld för att han lyft upp denna viktiga fråga och för att han med interpellationen tydliggör behovet av att utreda modersmålsundervisningen närmare. Även om det kanske inte var Linus Skölds syfte har frågeställningen i sig bidragit till många nya tänkbara ingångar för en kommande utredning.

Låt oss sätta frågan i en historisk kontext. När modersmålsundervisning infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle enligt propositionen ges reella förutsättningar att bibehålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.

Då, 1975, hade cirka 5 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I dag är 20 procent av befolkningen födda utomlands, och fler än så har utländsk bakgrund. Av dagens skolelever är 300 000 berättigade till modersmålsundervisning. Det är närmare en tredjedel av alla elever. Det är helt annorlunda mot hur det var i mitten av 70-talet.

Dessutom kostar modersmålsundervisningen mycket pengar. Även om man inte kan få en exakt siffra har man uppskattat det till 1,5 miljarder baserat på att det av 300 000 berättigade är 180 000 som följer modersmålsundervisningen. Om alla som är berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.

Dessutom ligger dagens modersmålsundervisning inte heller i linje med den utveckling vi ser i andra delar i samhället, som skärpta krav på kunskaper i svenska språket, skärpt asyl- och invandringspolitik, ökade krav för medborgarskap och så vidare. Att i det läget hålla fast vid en 70talskonstruktion som värnar multikulturalism snarare än integration känns märkligt.

Trots detta har vi inte haft en seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter, utan verksamheten har bara byggts ut och fått fortsätta verka.

Sverigedemokraterna har inga synpunkter på att människor lär sig sitt modersmål. Men det är rimligt att fråga sig om det ska ske genom en skattefinansierad form i skolans regi eller om det i likhet med vad som gäller i de flesta andra länder är något som föräldrarna eller familjen i övrigt ska ombesörja. I grunden handlar det om huruvida den lagstadgade skyldigheten att anordna modersmålsundervisning snarare kan ha en negativ inverkan på kunskapsutvecklingen i svenska språket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi anser också att modersmålsundervisningen måste ställas i relation till ökad undervisning i svenska språket som alternativ. Detta ser vi fram emot att få belyst.

Fru talman! En utredning av modersmålsundervisningen behövs. Det ska enligt Tidöavtalet vara en förutsättningslös utredning. Men en förutsättningslös utredning måste kunna landa i det den kommer fram till, även att modersmålsundervisningen ska avvecklas. Annars är den inte förutsättningslös.

Tyvärr kommer utredningen inte att kunna vila på någon vetenskaplig grund, vad jag kan se. I går läste jag återigen en massa rapporter om vad man har forskat på när det gäller modersmålsundervisning. Tvärtemot vad många säger finns det ingen riktig vetenskaplig grund när det gäller effekterna av modersmålsundervisning. Det finns en allmän uppfattning, en diskurs, om att det är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integrationen. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det. Det är någon allmän välvilja som ligger bakom.

Det är bra med modersmålsundervisning ur vissa synvinklar. Det är inte fel. Det är absolut jättebra att elever, barn, lär sig sitt modersmål. Men vi måste fråga oss vad som är statens och kommunernas uppgifter och vad de mäktar med. I utanförskapsområdena har vi redan i dag stora problem. Vi har också problem med språkkunskaperna, vilket ger effekter på betygen.

I går tittade jag som sagt på olika rapporter. Jag ska klargöra vad jag hittade. I en rapport, Modersmålsundervisningen - en forskningsöversikt av Veli Tuomela, står det på sidan 40: "Jag har inte kunnat finna en enda studie som jämför utvecklingen av modersmålskunskaper hos elever i svensk klass som å ena sidan deltar i modersmålsundervisning, och å andra sidan ej deltar i denna undervisning." Om man ska göra en riktig forskningsundersökning måste man göra på det viset.

Jag kommer från Botkyrka, en kommun med väldigt hög andel invandrare och personer med utländsk bakgrund. När jag går på Ica hör jag att de flesta barn där pratar sitt modersmål flytande. De lär sig det i hemmet. Samtidigt kanske många av dem pratar stapplande svenska. Det är svenskundervisning som behövs. Modersmålet lär sig barn i den åldern per automatik i och med att det pratas i hemmet.

Är det då värt de pengar det kostar för en timmes undervisning i veckan? Det får utredningen visa. Min fråga till statsrådet är vad hon anser om detta. Om man byter ut hemspråksundervisningen mot till exempel svenskundervisning, som ligger närmast till hands, skulle det kanske få bättre effekt när det gäller skolgång och svenskkunskaper och i förlängningen betyg.

Fru talman! För de flesta av oss går ord att sätta in i ett sammanhang. När vi hör ord som "arg", "ledsen", "glad" och "kärlek" förstår vi inte bara deras sanna betydelse utan känner också vad de innebär. Vi kan förstå hur man mår och vilka ansiktsuttryck orden skulle gestaltas av. Tack vare den förståelsen går dessa uttryck att förstå även på andra språk. När vi hör orden "angry", "sad", "happy" eller "love" på engelska är det inte bara ordens verkliga mening vi förstår, utan vi har också möjlighet att sätta in dem i ett sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dock kan man inte ta för givet att alla barn alltid har denna förståelse. Låt mig ge ett exempel. Innan jag 2014 blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare i min hemkommun Hässleholm. I en av klasserna hade jag en elev som talade flytande svenska. Faktum var att de flesta av oss många gånger glömde att den här eleven talade ett annat språk hemma.

Det ändrades när vi från skolans sida på grund av upprepade incidenter var tvungna att kalla elevens föräldrar till ett samtal där det visade sig behövas tolk eftersom varken mamman eller pappan hade tillräckliga kunskaper i svenska. Det var först under det samtalet som jag förstod att eleven inte hade förmågan att uttrycka känslor, vare sig på svenska eller på sitt hemspråk. Orden fanns där rent språkligt, men eleven kunde inte sätta in dem i ett sammanhang eller förstå innebörden av dem.

Modersmålsundervisningen i Sverige tjänar ett mycket högre syfte än att bara ge barn och unga verktyg till att kommunicera rent språkligt. Undervisningen har stor betydelse för såväl individen som skolan och samhället.

Fru talman! Genom Nationellt centrum för svenska som andraspråk går det att ta del av forskning som visar att den som enbart talar ett språk hemma inte automatiskt utvecklar färdigheter i språket, tillägnar sig kulturen eller skaffar sig förståelse av modersmålet. Dessutom visar forskningen att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid, vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.

Även Institutet för språk och folkminnen pekar tydligt på forskning som visar vilken stor betydelse modersmålsundervisning har för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Därmed visar man också att även om barn till exempel kan beskriva vad de ser i ett rum eller konkreta händelser, kan de ha svårt att förklara abstrakta företeelser eller upplevelser utanför vardagen.

Av statsrådets svar förstår jag att regeringen bland annat menar att det finns för få studier av den svenska modersmålsundervisningen och att det finns behov av mer kunskap. Må så vara, fru talman, men det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet: Hur ser statsrådet på modersmålsundervisningen i allmänhet? Om utredningen visar på ett större behov av modersmålsundervisning, är då regeringen beredd att titta på det?

Fru talman! Det här är en stor och viktig diskussion, och jag tycker att det är bra att den kan föras i den här kammaren. Tanken med utredningen är att få en del svar på de frågor som ställs här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns många internationella studier, vilket flera talare lyft fram här i dag, som visar att undervisning i modersmål kan vara bra och stärka kunskaperna i även det språk som talas i landet där undersökningarna är gjorda. Men det finns ganska få studier av hur det fungerar med svenska. Sverige har ett system för modersmålsundervisning som skiljer sig från många andra länders. Därför är det viktigt att se detta även ur det perspektivet.

Det är också intressant, som Anna Wallentheim tog upp, att den här frågan inte enbart berör själva modersmålet utan även svenskundervisningen och möjligheterna att lära sig det svenska språket på ett bra sätt.

Jag ser fram emot utredningen. Jag tror att den kommer att vara väldigt viktig i det här sammanhanget, och jag ser också fram emot att den här diskussionen får fortsätta, bland annat här i kammaren.

Fru talman! Jag ställde två ja- eller nejfrågor till Lotta Edholm, som hon ignorerade. Menar Lotta Edholm att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Det hade varit intressant att få veta vad ministern anser om den saken.

Jag skulle välkomna en översyn av modersmålsundervisningen om den syftade till att säkerställa kvalitet, likvärdighet, lärarförsörjning och läromedelstillgång. Men det är ju inte det Sverigedemokraterna vill. Det är ju inte det den här paragrafen betyder.

I budgetdebatten i den här kammaren i december sa Fredrik Malm följande: "I grund och botten är min och Liberalernas uppfattning att det är bättre ju fler språk människor lär sig." Han sa också att "om vi har barn och ungdomar som uppfyller de krav som finns i dag för att ges modersmålsundervisning, vilket betyder att man ska ha en viss kännedom om språket från början, är det självklart att de ska kunna ha det" - det var ordagrant vad Fredrik Malm sa här i december 2022.

Jag tolkar det som att Liberalerna står upp för att rätten till modersmålsundervisning ska vara oförändrad. På Liberalernas landsmöte 2021 behandlades dessutom motioner om modersmålsundervisning. Den ena förordade att modersmålsundervisning ska bli en prioriterad fråga i partiets integrationspolitik. Den andra hade den motsatta linjen, som är ganska lik Patrick Reslows och Robert Stenkvists, nämligen att avskaffa modersmålsundervisningen. Liberalernas partistyrelse ställde sig då bakom den första linjen och argumenterade starkt för att avslå yrkandet om att avskaffa modersmålsundervisningen.

Samtidigt i höstas skrev Sverigedemokraterna - som vi även hört i kammaren i dag - i sin kommittémotion hur de tolkar skrivningen i Tidöavtalet, nämligen: "I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. - - - Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras."

Det är den sverigedemokratiska uttolkningen av vad som skulle behöva göras. Dessutom har Sverigedemokraterna i kommuner där de fick makten förra mandatperioden gjort vad de kunnat för att gå händelserna i förväg. I Bromölla, Sölvesborg och Hörby har man minimerat modersmålsundervisningen med alla tillgängliga medel. Sverigedemokraterna är ideologiskt övertygade om att modersmålsundervisning, precis som människor från andra länder, är av ondo. Det är Sverigedemokraternas uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså väldigt tydligt att regeringsunderlagets minsta parti, som bemannar Utbildningsdepartementet, och regeringsunderlagets största parti, som ofta verkar vara det som egentligen bestämmer, har diametralt motsatta uppfattningar om vad skrivningen i Tidöavtalet betyder.

Frågan är nu vad ministern kommer att göra. Kommer ministern att säkra elevers rätt till lärande på modersmålet, eftersom det enligt hennes parti är en prioriterad fråga för integrationen, eller ska hon avskaffa modersmålsundervisningen för att SD ska låta henne sitta kvar?

Fru talman! Det ska tillsättas en utredning. Jag är säker på att Linus Sköld själv vet om att ministern inte kan svara direkt på hans frågor.

Det är dock alltid lika intressant att lyssna till Linus Sköld och hans rapsodiska summeringar av vad andra partier tycker och tänker. Men det viktigaste här är ändå att göra klart för honom att vi har en ny regering och att det inte är hans parti som styr. Vi vill se ett paradigmskifte, något som är väldigt tydligt i Tidöavtalet. Det sker bland annat genom en utredning som exempelvis ska belysa problemen med modersmålsundervisning men även fördelar, om sådana skulle finnas.

Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att se över modersmålsundervisningen. Det tycker vi är bra, och det är jättebra att vi kommit så långt. Vi kan ha olika ingångar, men i grund och botten handlar det om att för en gångs skull och med opartiska ögon titta på detta för att se hur det påverkar inhämtandet av svenskkunskaper, som är det absolut viktigaste för svensk skola.

Man hänvisar ofta till forskning, men precis som min kollega Robert Stenkvist sa är forskningen väldigt bristfällig. Man har inte de referensgrupper som krävs för en vetenskaplig grund. Så länge man inte har två grupper med exakt samma bakgrund och exakt samma socioekonomiska förutsättningar där den ena gruppen har följt modersmålsundervisningen och den andra inte har det kan man inte påstå att forskningen är vetenskaplig.

I stället handlar debatten om att försvara rådande system. För oss sverigedemokrater finns det inga heliga kor. Det finns all anledning att se över hur modersmålsundervisningen påverkar både integrationen och kunskapsutvecklingen i svenska språket. En sådan översyn måste såklart även innehålla kritisk granskning av omfattning, åldersgrupper, resultat, alternativa lösningar samt kostnadseffektivitet. Vi ser därför fram emot den kommande utredningen.

Fru talman! Låt mig säga det återigen: Jag har inte sett den forskning som det hänvisas till och hela tiden talas om. Jag har letat överallt efter den.

Man gjorde en undersökning i Danmark för rätt många år sedan. Slutsatsen blev att man lade ned modersmålsundervisningen där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det hänvisas till att de elever som går på modersmålsundervisningen har högre meritvärden. Jag tog fasta på det och tänkte att det kanske fanns någon vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen där. Låt mig därför läsa ur Skolverkets rapport nummer 321 och sidan 19 där det står om högre meritvärde för dem som deltagit i modersmålsundervisningen: "Ser man till undervisningens omfattning handlar det dock inte om mycket mer än en lektion per vecka. I detta perspektiv ter sig det markant högre genomsnittliga meritvärdet för elever som deltagit i modersmålsundervisningen i det närmaste som märkligt. - - - Det höga meritvärdet för denna grupp elever skulle kunna handla om . motivation."

Jag tror faktiskt att det är detta som det högre meritvärdet handlar om.

När jag började skolan en gång i tiden för 25-30 år sedan - det är väl ännu mer - var det på modet att tala om ryggmärgsreflexen, fru talman. Pojkar kunde inte sitta stilla vid en viss ålder på grund av en ryggmärgsreflex. Det var väldigt stort. Man skulle bygga ett stort center i Småland för det. Efter några år klev en forskare fram och sa att det inte fanns någon vetenskaplig grund för allt detta, varpå hela saken dog ut. Jag undrar om inte det här med modersmålsundervisning är en liknande företeelse.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. I både själva interpellationssvaret och nu här i debatten saknar jag dock statsrådet svar på om hon är beredd att stärka elevernas rätt till språkutveckling på modersmålet. Jag hoppas att så är fallet och att statsrådet i så fall är beredd att förtydliga det i sitt nästa inlägg.

Fru talman! Som lärare, mamma och skåning skapar diskussionen en känsla av olust i mig, detta då Sverigedemokraterna tydligen har en helt annan syn på modersmålsundervisningen än vad jag har och då de i dag är med och styr många skånska kommuner. Men de har ju också ingångar till regeringen och Regeringskansliet.

Ledamoten Stenkvist sa att han inte hittat någon forskning. Då kan jag hänvisa honom till Nationellt centrum för svenska som andraspråk eller Institutet för språk och folkminnen, som ganska lätt kan hänvisa honom till den forskning som finns.

Att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet valt att låta tillsätta en utredning med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevers kunskapsutveckling i svenska språket är för mig en ingång som snarare handlar om att underminera modersmålsundervisningen än att stärka den.

I min hemkommun Hässleholm och i flera andra skånska kommuner har Sverigedemokraterna försökt att driva frågan om en ny policy för modersmålsundervisningen. Det är en policy som inte vare sig stärker individen eller har samhällets bästa i fokus. Det handlar snarare om att minimera modersmålsundervisningen och att försvåra barns tillgång till den.

Min slutfråga till statsrådet blir därför: Kan statsrådet i dag lova att regeringen inte har som utgångspunkt för den kommande utredningen att vare sig minska eller försämra modersmålsundervisningen i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är många frågor i diskussionen som jag inte kan svara på. Det beror på att utredningen inte ens är tillsatt och att den ännu inte har fått några direktiv. Linus Sköld är naturligtvis väl medveten om att man som statsråd inte kan svara på frågor där vi inte ens har kommit fram till slutsatserna om hur direktiven till utredningen ska se ut.

Jag ber därför att få återkomma - naturligtvis först när direktiven har skrivits och sedan när den förutsättningslösa utredningen har tillsatts.

Fru talman! Jag frågade inte vad utredningen skulle innehålla eller ens hur direktiven skulle se ut. Jag frågade om ministern menade att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket. Hon vägrar kategoriskt att svara på frågan. Jag noterar det.

Robert Stenkvist har letat överallt efter vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen. Jag ska sätta honom på rätt spår. Börja söka hos Skolverket eller i den senaste av statens offentliga utredningar om detta från 2019! Han kan även söka i medierna. Då kommer han att hitta referenser i dessa dokument och kunna söka sig vidare. Det kommer att bli kanonbra. Jag lovar att han kommer att hitta det.

Låt mig göra en kort sammanfattning. Språkutveckling på modersmålet stöder språkutvecklingen i andraspråket. Att utvecklas i sitt modersmål stärker den egna identiteten. Flerspråkighet är en tillgång för samhället och individen. Det finns alltså goda motiv för en högkvalitativ modersmålsundervisning i den svenska skolan.

En översyn i syfte att stärka kvaliteten hade jag backat alla dagar i veckan. En översyn för att stärka likvärdigheten hade jag gärna sett. Jag hade gärna sett en reformering av regleringarna för att säkerställa att huvudmän inte kan agera på ideologiska grunder för att avveckla modersmålsundervisningen för elever som skulle vara betjänta av den. Men en översyn av modersmålsundervisningen för att säkerställa att den inte inverkar negativt på integration och kunskaper i svenska språket är inget annat än en eftergift för Sverigedemokraternas bild av modersmålsundervisningen. Den ska enligt deras mening utmönstras.

Vad Lotta Edholm nu kommer att göra är fortfarande höljt i dunkel. Kommer hon att säkerställa elevers tillgång till en kvalitativ modersmålsundervisning eller kommer hon att vika ned sig för SD:s krav på att utmönstra den?

(Applåder)

Fru talman! Linus Sköld anser att det här är höljt i dunkel. Ja, det kan man väl säga att det i någon mån är eftersom direktiven inte är skrivna och utredningen inte är tillsatt. Det är faktiskt det normala i Sverige att man inte svarar på frågor av den karaktären när man ännu inte vet hur direktiven kommer att se ut.

Med det sagt vill jag tacka för diskussionen. Jag gissar att vi så småningom kommer att återkomma till den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.