Interpellationssvar - Fortsatt stöd till den gröna industriomställningen - 2023-03-14

Fru talman! har frågat energi- och näringsministern om ministern kan garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden.

Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inleda med att återigen konstatera att den här regeringen står bakom de nationella klimatmålen och att vi i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå de mål som är uppsatta. Arbetet ska ske på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och som vi konstaterar i Tidöavtalet ska klimat- och miljöpolitiken vara ambitiös.

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringens klimatpolitik utgår från att utsläppen ska hela vägen ned till noll. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra klimatmål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Det ska tilläggas att tillgången till fossilfri el är en fundamental förutsättning för att vi ska klara av klimatomställningen. Närings-, energi-, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig del av miljörörelsen - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa Klimat- och näringslivsdepartementet där klimat-, näringslivs- och energifrågorna samlas på ett och samma departement. Det nya departementet underlättar arbetet med frågorna och visar att de är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Vad gäller Elin Söderbergs fråga kan jag konstatera att regeringen i budgetpropositionen gjorde nya satsningar på både Industriklivet och Klimatklivet samt höjde garantiramen för de gröna kreditgarantierna. Staten kan bidra till klimatomställningen genom kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektiva investeringsstöd som kan stötta våra företag i projekt som av olika anledningar är särskilt riskfyllda eller kostsamma eller som av andra anledningar inte hade genomförts utan ett stöd.

I den kommande klimatpolitiska handlingsplanen kommer regeringen också att redogöra mer i detalj för vilken politik som vi avser att föra under mandatperioden, och arbetet med vår budgetproposition för 2024 har inletts. Det är helt avgörande att statens medel används på ett effektivt sätt, och utvärderingar av dessa insatser på klimatområdet ska därför stärkas ytterligare så att vi säkerställer att klimatmålen nås på det sätt som bäst gynnar landet.

Fru talman! Tack, Romina Pourmokhtari, för svaret! Jag är väl medveten om vilka satsningar regeringen gjorde i sin budget. Frågan handlade om huruvida ministern kan garantera att dessa stöd ligger kvar under mandatperioden. Näringslivet behöver nämligen långsiktiga förutsättningar. Och även om det är bra att ministern - till skillnad från många av de riksdagsledamöter vars stöd hon behöver för att bedriva sin politik - inte aktivt tar avstånd från dessa styrmedel, pågår i dag en kraftsamling inom högern för att sänka den gröna industriomställningen. Därav frågan. Eller som den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren nyligen sa: Den gröna omställningen har blivit en helig ko som måste slaktas.

Det är mot den bakgrunden som jag ser det som väldigt viktigt att få tydliga besked från klimat- och miljöministern. Den gröna industriomställningen sker här och nu. Den har fantastiska möjligheter att se till att vi klarar klimatmålen och att bidra till en hållbar stark samhällsutveckling i hela landet och till innovation, stärkt svensk konkurrenskraft och en stark näringslivsutveckling. Men vi ser nu att den aktivt motarbetas av företrädare från de partier som sitter i regeringen eller är regeringens samarbetsparti. Därför önskar jag tydliga besked. Det gäller inte minst Industriklivet, Klimatklivet och de gröna kreditgarantierna.

När regeringen tillträdde träffade jag flera näringslivsaktörer, och någon sa att vi är igång och att det kommer att rulla på så länge inte regeringen kastar grus i maskineriet. Tyvärr är det så att det jag ser sedan Kristersson tillträdde som statsminister är att regeringen har börjat kasta grus i maskineriet.

Näringslivet efterfrågar tre tydliga saker: en snabb utbyggnad av elproduktion nu i närtid som kan möta industrins behov, ett stärkt arbete för kompetensförsörjning och smidiga tillståndsprocesser. Det vi har sett hittills är att man har fördyrat och försvårat vindkraftsutbyggnaden, begränsat incitamentsutredningen som skulle ge incitament till kommunerna att bygga förnybar vindkraftsproduktion, försämrat kompetensförsörjningen genom att försvåra arbetskraftsinvandringen och gett otillräckliga resurser till de myndigheter som arbetar med tillståndsprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det centralt att vi får en ökad tydlighet från regeringen: Är det så att man kommer att börja backa på den gröna industriomställningen så som flera företrädare från regeringspartierna nu börjar opinionsbilda kring? Eller är det så att man faktiskt, som Ulf Kristersson sa i regeringsförklaringen, också kommer att möta upp och börja arbeta för att stärka och skapa förutsättningar för den gröna industriomställningen? För om det är den vägen man vill gå krävs ett omtag och att man faktiskt börjar leverera på det som näringslivet efterfrågar.

Fru talman! Jag tycker att det är välkommet att vi här nästan får svar från ledamoten Söderberg själv när hon nämner: Vem är det vi ska lyssna på? Är det möjligen statsministern?

Ja! Lyssna på statsministern när statsministern så tydligt proklamerar att den här regeringen kommer att vara en stark partner i det arbete som näringslivet utför för att ställa om. Och det lever vi också upp till avseende det vi finansierar. Vi har utökat arbetet med Industriklivet och Klimatklivet, och vi har tagit ett krafttag för att reparera de grova skador som har skett med den energipolitik som har förts i det här landet de senaste åtta åren.

Det är ett krafttag vi har tagit för att kunna möjliggöra den gröna omställningen, just för att vi ser det som ledamoten Söderberg så tydligt berättar att näringslivet efterfrågar. Man behöver en stabil och billig planerbar elproduktion om man ska ställa om. Då behöver man bygga ut vårt elsystem kraftigt. Det gör man genom att bygga ut både vindkraften och kärnkraften, och det är precis det den här regeringen gör.

Fru talman! Det räcker med att öppna tidningen eller kanske googla på den här regeringen och vindkraft för att se vilken politik vi bedriver på området. Vi har tillskjutit 15 miljoner till arbetet som sker internt på Regeringskansliet med att hantera tillståndsfrågorna just avseende den kraftiga vilja vi ser i Sverige att bygga ut vår vindkraft.

Vi har också gett tydliga direktiv om att vindkraften ska bära sina kostnader, precis som vi vill att kärnkraften ska göra. Detta är för att vi ska få en tydlig spelplan som gör att vi från politikens håll inte bara väljer en favorit bland energislagen utan tvärtom uppmuntrar till en jämn spelplan där flera olika energislag kan vara med och bidra till en robust, säker och pålitlig tillgång på el som gör att industrin vill ställa om. Det är detta man efterfrågar.

Man efterfrågar också infrastruktur för att klara av en elektrifiering, och precis detta satsar vi också på genom Klimatklivet, där vi utökar de initiativ som tidigare regeringar har påbörjat. Detta är inte ingenting. Detta är inte att fortsätta i samma spår, utan det är att utöka och tillskjuta medel, eftersom vi vill bedriva en effektiv politik.

En effektiv politik, fru talman, innebär att vi fortsätter med det som fungerar bra, inte lägger ned av prestigeskäl och startar egna projekt. Om något fungerar bra och vi ser att vi får avkastning genom minskade utsläpp i proportion till de pengar vi stoppar in fortsätter vi gladeligen att bidra till den omställning som sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag tydligt redogjorde för i mitt svar är en viktig sak att det i vissa delar av omställningsarbetet finns höga trösklar. Det finns ekonomiska trösklar som gör att det blir svårt att göra en investering. Självfallet ska staten då vara en part att lita på och en bidragare i att sänka trösklarna för att ställa om och bidra till att Sverige kan möta en framtid där vi har fossilfria ekonomier.

Detta är något som kommer att stärka vårt näringsliv. När jag träffar näringslivet säger man i varje fall inte att man är bekymrad eller att regeringen skulle ha mindre förståelse för de förutsättningar som näringslivet behöver för att ställa om. Tvärtom möter jag glada hejarop för att frågor om näringsliv och klimat samlas just därför att vi har sett kopplingen och hur Sverige kan vara en stark part i omställningen genom vårt näringsliv.

Fru talman! Vi gör mycket. Vi utökar Klimatklivet och Industriklivet. Det finns ett pågående arbete med gröna kreditgarantier som man kan lita på som part som efterfrågar dessa. Det är inga konstigheter. Man ska lyssna på statsministern och på regeringen. Vi vill vara en stark partner för näringslivet i den fantastiska gröna omställning som de driver på för.

Fru talman! Statsministern säger att man ska vara en stark partner, och Romina Pourmokhtari tycker att jag ska lyssna till statsministern. Det vill jag gärna göra när det gäller just detta, för det är oerhört viktigt att vi får ett långsiktigt ledarskap i Sverige som leder hela landet genom den gröna industriomställningen. Då krävs långsiktiga spelregler, därav min fråga om statsrådet kan garantera att stöd som Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier, som regeringen förstärkte i budgeten, vilket var mycket välkommet, ligger kvar hela mandatperioden.

Det räcker inte med vackra ord, vare sig från statsministern eller från klimat- och miljöministern. Det som är avgörande nu är handling, och det vi har sett i handling från regeringen är tyvärr att man fördyrar och försvårar vindkraftsutbyggnaden och att man begränsar incitamentsutredningen, som skulle kunna öppna för bättre resurser till de kommuner som bidrar med förnybar elproduktion i ett läge när det är helt centralt att elen kommer på plats i närtid.

Jag vill också nämna att jag reagerar starkt när klimat- och miljöministern börjar flytta fokus till det långsiktiga klimatmålet 2045 när jag påtalar att klimatmålet 2030 inte längre nås med de förändringar som regeringen har genomdrivit. Det är ju summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. Att skjuta upp eller skjuta transportsektorns eller industrins klimatomställning på framtiden innebär att vi får mer växthusgaser i atmosfären som kommer att värma oss i hundratals år framöver.

Det är därför helt centralt att regeringen säkerställer att vi får till stånd en samhällsutveckling med utbyggnad av elinfrastruktur och, inte minst, investeringar i vindkraft i närtid för att säkerställa att industrin kan ställa om så snabbt som möjligt så att vi kan få ned klimatutsläppen och stärka våra förutsättningar att klara Parisavtalet och undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle gärna vilja få klarhet i om klimat- och miljöministern menar att det inte längre är så viktigt att nå 2030-målet och att vi bara ska fokusera på klimatmålet 2045 eller om vi kan vänta oss åtgärder som garanterar att vi når klimatmålen till 2030.

Fru talman! Som ledamoten Söderberg nämner har vi olika delar att förhålla oss till i klimatlagen. Vi har etappmål, och sedan har vi ett mål om nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Jag förstår att en företrädare för Miljöpartiet helst inte vill prata om målet 2045 eftersom vi efter sju år med statsråd från Miljöpartiet inte var på väg att nå 2045-målet.

Olika regeringar kanske har olika styrkor. Det viktiga här är att vi båda företräder partier som vill utföra omställningen, som vill värna miljön och som vill påskynda den omställning som sker därför att den sker för långsamt och vi behöver göra mer.

Det finns en anledning, fru talman, till att ledamoten är så noga med att påpeka att vi måste bygga ut vårt energisystem i närtid. Det är därför att man gärna vill dölja de misstag som begicks under den tidigare regeringen, som lade ned fullt fungerande fossilfri produktion.

Om något tror jag att näringslivet beklagar sig över det faktum att man har försvårat möjligheten för elektrifiering. Detta hör jag när jag träffar industrier som vill etablera sig i Sverige, som vill bidra till omställning och minskade utsläpp och som vill exportera fantastiska innovativa lösningar som kan leda till minskade utsläpp i Sverige men främst i världen, globalt, i länder som kanske inte har möjlighet att driva innovation på samma sätt. De hade kunnat dra nytta av finansiering genom Klimatklivet och Industriklivet och de gröna obligationerna, men de hade ju inte en planerbar och billig elproduktion.

Självfallet behöver vi bygga ut vindkraften, och regeringen satsar hårt på att hantera tillståndsprocesserna snabbast möjligt men också på att tillsätta en utredning som ser över hur tillståndsprocesserna i deras helhet sker så att vi gör det på ett snabbare sätt och mer i enlighet med många av våra grannländer.

Vi behöver också bedriva en långsiktig politik på ett sätt som den tidigare regeringen inte gjorde, och det finns en skillnad. Jag är väldigt stolt över att vi i mitt parti var så tydliga med att tidigare regeringar skulle driva på för en evidensbaserad utveckling, även när det var lite obekvämt. I den vetenskap som presenteras pekas tydligt på hur kärnkraften är alldeles avgörande i omställningen för att kunna stabilisera vårt elsystem och göra det planerbart och att kärnkraften fyller en funktion där.

Tyvärr är det politisk magkänsla och daterad syn på vad kärnkraften innebär som gör att man vill diskriminera det energislaget, och detta har lett till en situation som är alldeles förskräcklig.

Nu har vi tagit ett krafttag för att lägga om energipolitiken så att vi kan ge industri och näringsliv möjlighet att stabilt lita på att det robusta inte bara gäller initiativ för statliga medel och finansieringen av de innovationer som man vill göra utan även energitillgången och tillgången på fossilfri energi, så att man faktiskt kan bedriva fossilfri verksamhet.

Det gäller att inte bara läsa sina favoritdelar i bland annat IPCC:s rapporter utan också ta fasta på det som påpekas, nämligen att exempelvis negativa utsläpp kommer att kräva att man satsar på CCS-teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör mycket som förbättrar våra förutsättningar att nå klimatmålen. Det handlar inte bara om att underlätta för vårt näringsliv och vår industri att våga satsa på att ställa om genom att det finns pengar utan också om att det finns el och att det finns en plan för det långsiktiga målet om nettonoll 2045 och nettominus därefter.

Fru talman! Jag noterar att Romina Pourmokhtari säger mycket på väldigt kort tid, men jag blir besviken. Jag uppfattar att klimat- och miljöministern blir väldigt trängd när jag påvisar att 2030-målen inte kommer att nås med regeringens politik.

Jag får inget svar på huruvida klimat- och miljöministern avser att arbeta för en politik för att ens nå detta mål längre. Det gör mig ytterst besviken, särskilt efter att jag påpekat att klimatarbetet är en kamp mot klockan. Det är skillnad om vi minskar utsläppen så att vi når etappmålet och sedan kommer ned till nettonoll 2045 eller om vi överskrider etappmålet och sedan kommer ned till nettonoll 2045. De ackumulerade utsläppen över tid kommer sedan att vara växthusgaser i atmosfären som värmer oss här på planeten i hundratals år framöver. Det är det som är skillnaden. Därför är etappmålet till 2030 också centralt.

Det är också avgörande huruvida Sverige kan jobba med att just vara ett föregångsland och få på plats innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsbyggnad som kan inspirera andra delar av världen och också leda till välstånd och att vi når det globala klimatavtalet.

I stället väljer klimat- och miljöministern att börja fokusera på kärnkraft. Det är ett retoriskt grepp som vi har sett ända sedan 2018, och jag tycker att det är ytterst beklagligt. Klimat- och miljöministern är väl medveten om att Miljöpartiet ingick en energiöverenskommelse 2016 med ett mål om att vi skulle ha hundra procent förnybar elproduktion 2040 och att det även innehöll alla möjligheter att bygga kärnkraft.

Att vi skulle ha lagt ned kärnkraften och att det skulle ha skadat elsystemet är inget annat än lögn. Därför är jag djupt besviken på att det används som ett debattgrepp i denna debatt.

Det som nu är centralt är industrins och näringslivets klimatomställning och huruvida regeringen kommer att leverera det som näringslivet behöver.

Fru talman! Låt mig börja i denna ända: I budgetpropositionen för 2023 har regeringen höjt anslagsnivåerna för Industriklivet, för Klimatklivet och för de gröna kreditgarantierna. Det är vi mycket stolta över. Det är en del av den klimatpolitik som vi bedriver, att uppmuntra den fantastiska utveckling som sker inom svensk industri och med svenskt näringsliv vid fronten. Man ska inte oroa sig för att vi skulle backa från det eller ändra oss. Det är en central del i hur omställningen sker i Sverige och hur Sverige kommer att kunna möta den framtida ekonomi som vi kommer att gå till mötes och som kommer att vara fossilfri. Jag behöver inte ens säga framtida ekonomi, utan det är den nuvarande ekonomin. Vi kommer att ha konsumenter som kräver fossilfria produkter, och vi kommer att ha en marknad som kräver fossilfria produkter. Att Sverige är tidigt med denna utveckling kommer att vara en styrka för oss, och det är redan en fantastisk styrka för oss. Så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Anledningen till att jag talar om kärnkraft är att ledamoten Söderberg själv lyfter fram hur näringsliv och industri vänder sig till henne med farhågor om energin och om hur elektrifieringen ska gå till när vi inte har tillräckligt mycket el för att möta upp den. Det är just därför som jag talar om kärnkraften, och det är just därför som jag som stolt liberal nämner hur många partier det finns i denna kammare som har bidragit till en negativ utveckling, som har försvårat för omställningen och som har försvårat tillgången på fossilfri, ren el i Sverige. Det är tråkigt. De har velat prioritera förnybart och vindkraft. Jag pratar också gärna om vindkraft, och jag uppmuntrar också gärna till vindkraft. Men jag favoriserar inte bland energislagen. Och det är en viktig anledning till att vår politik i den här regeringen kommer att ha långt bättre förutsättningar att möta de behov som näringslivet och industrin har i samband med omställningen.

Sverige har en stark industri som kommer att bidra till den gröna omställningen och till att vi når våra klimatmål. Och regeringen kommer att vara en stark partner i detta arbete. Det kan ledamoten Söderberg och det svenska folket lita på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.