Herr talman! I socialförsäkringsutskottet har vi haft att behandla en riksrevisionsrapport där man går igenom om systemet med offentliga biträden i migrationsärenden fungerar väl.
Offentliga biträden är ofta jurister som förordnas till stöd för till exempel flyktingar som söker asyl. Det är en grupp med särskilt stort behov av kunniga biträden som kan vägleda dem genom den svenska rättsprocess som asylprövningen är. Den börjar hos Migrationsverket med långa förhör som ofta handlar om mycket svåra upplevelser. Det kan handla om att berätta för en handläggare i 20-årsåldern under tre timmar om upplevelser av tortyr, våldtäkter, förföljelse eller till och med bevittnade mord på familjemedlemmar. Det är fruktansvärda trauman som genom tolkade samtal ska förmedlas till en myndighet av människor som ofta flytt från just myndigheter i sina hemländer. Det går inte att nog understryka vikten och värdet av att de offentliga biträdena har kompetens och förutsättningar att ge det stöd som behövs i den här processen.
Det är glädjande att Riksrevisionen har kommit fram till att mycket fungerar väl. Samtidigt har Riksrevisionen kommit fram till att det finns brister - att man ibland förordnar personer som inte har tillräcklig kompetens.
Det finns också problem med att man sprider ut ärenden på så många olika jurister att varje person inte får möjlighet att få den erfarenhet som krävs. Förordnas en person i bara ett eller två fall per år blir det svårt att bygga upp tillräcklig erfarenhet för att verkligen bli expert på den här väldigt speciella typen av processer och mål.
Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrations-ärenden
Regeringen har vidtagit åtgärder, och många av de åtgärderna kommer faktiskt från Migrationskommitténs slutsatser. Det handlar om att se över lämplighetskraven och att de ska tillämpas både när man har ett biträde som man önskat själv och när det är myndigheten som förordnar.
Det är glädjande att det finns bred enighet om dessa åtgärder i riksdagen. Men, herr talman, det oroar mig vad som kommer att hända med frågan om offentliga biträden i migrationsärenden framöver.
Vi kan läsa i Tidöavtalet att Tidöpartierna vill minska rätten på alla punkter, inklusive rätten till offentliga biträden, till så låga rättigheter som möjligt. Trots att de offentliga biträdena i dag är en garant för en åtminstone någorlunda rättssäker process och en trygghet för att kunna berätta om de fruktansvärda trauman som ofta ligger bakom flykten eller som man upplevt under flykten skriver nu Tidöpartierna i avtalet att rätten till offentligt biträde ska minskas så mycket det bara går och så mycket som EU tillåter. Samtidigt skriver de att rättssäkerheten är något de vill stärka.
Det här är två saker som inte går att förena. Minskad rätt till offentliga biträden innebär minskad rättssäkerhet i asylprocessen.
Herr talman! Vi vet ännu inte exakt hur man tänker förverkliga de här skrivningarna. Men vi i Miljöpartiet vill markera tydligt för att vi behöver kompetenta offentliga biträden i asylprocessen för att garantera rättssäkra asylbeslut. Faran är annars ytterst att människor inte kan förmedla sina erfarenheter till Migrationsverket och migrationsdomstolarna och att människor därför utvisas till förföljelse och i värsta fall tortyr och död.
För att kunna upprätthålla asylrätten måste man säkerställa rättssäkerheten, och med tanke på hur viktigt det är med den berättelse som den asylsökande har behöver man säkerställa bästa möjliga förutsättningar för att den berättelsen ska kunna återges.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 21.)
