Herr talman! Svensk bostadsmarknad befinner sig i ett nödläge. Produktionen faller, och byggandet har nästan tagit tvärstopp. Förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt. Allt detta enligt Boverket.
Stigande räntor, inflation och höga mat- och energikostnader har kraftigt försvagat hushållens ekonomi. Den privata sektorn har gett upp. Man säger att det inte längre är lönsamt att bygga.
Samtidigt har vi fattiga pensionärer, studenter, låginkomsttagare, barnfamiljer, kvinnor i destruktiva förhållanden och hemlösa som har ett tydligt behov av bostäder men som saknar ekonomiska resurser för att efterfråga de bostäder som byggs.
Herr talman! Låt mig också passa på att nämna att det i dag är den 8 mars, internationella kvinnodagen. Det är en dag då vi uppmärksammar kvinnors situation runt om i hela världen, men låt mig för debattens skull fokusera på Sverige.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar nu för första gången sedan 2007, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet. Kvinnors genomsnittliga månadslön motsvarar 90,1 procent av männens genomsnittliga lön. Kvinnor har generellt högre utbildning än män men lägre lön inom alla samhällssektorer och i stort sett i alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Detta medför stora konsekvenser för alla kvinnor på bostadsmarknaden och inte minst för barnfamiljer och kvinnor i destruktiva förhållanden.
Herr talman! Regeringen har rätteligen kritiserats från alla håll och kanter för att inte göra någonting alls på det bostadspolitiska området. Man började med att avveckla den befintliga politiken, bland annat investeringsstödet för byggande av hyresrätter med motiveringen att det inte löser de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen. Det stöd som de facto ledde till att fler bostäder byggdes bidrog alltså enligt regeringen inte till att minska bostadsbristen.
Bostadsministern sa också att regeringen i stället bland annat vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark. Än så länge har man som sagt inte gjort något på det området, men i dag har riksdagen och regeringspartierna i den här kammaren chansen att rösta ja till en reform som vid behov kan bidra till just precis mer byggmark mark.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation 7. I reservationen föreslår vi ett tillkännagivande om att det bör införas en ny förköpslag.
Den tidigare förköpslagen avskaffades 2010. Det ursprungliga syftet med förköpslagen var att stärka kommunernas möjligheter att förvärva mark som behövdes för ny exploatering eller vid mer genomgripande omvandling av äldre bebyggelseområden. Kommunernas möjligheter att förvärva fastigheter med stöd av lagen utvidgades därefter successivt genom lagändringar under 1970- och 1980-talen. Upphävandet av förköpslagen motiverades med att lagen hade spelat ut sin roll som medel för att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse.
Herr talman! De senaste åren har behovet av en ny förköpslag ökat. Trycket på kommunerna att bygga fler bostäder är i dag mycket större, och en förköpslag skulle kunna få stor betydelse för deras möjligheter att bedriva en aktiv markpolitik. En långsiktig kommunal mark- och exploateringspolitik underlättar inte bara ett storskaligare bostadsbyggande utan skapar även möjlighet för större företagsetableringar eller genomförande av samhällsviktiga klimatanpassningsåtgärder som kräver markåtkomst. En ny förköpslag kan även hjälpa till att minska och motverka segregationen, herr talman.
Eftersom en kommunal förköpsrätt dessutom underlättar för frivilliga avtal om fastighetsköp är en sådan lag ett viktigt och bra komplement till expropriationslagen. Utan en förköpslag är risken stor att vi får se fler exproprieringar, vilket jag antar att ingen önskar.
Herr talman! Det ökade behovet av en ny förköpslag är inte något som bara Vänsterpartiet ser, utan samma sak lyftes fram både i Byggrättsutredningens betänkande från 2018 och av Jämlikhetskommissionen 2020.
Ett av kommunernas viktigaste verktyg för ett offensivt bostadsbyggande är markpolitiken. En förutsättning för möjligheten att genomföra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder är att kommunen också äger exploaterbar mark. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att planlägga och därefter bygga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt.
Precis som Vänsterpartiet menade Byggrättsutredningen att kommunerna måste få fler verktyg för att kunna bedriva en effektiv markpolitik och möta det omfattande behovet av nya bostäder. Också Boverket tycker att ett återinförande av en förköpslag bör utredas. Redan 2010 ansåg myndigheten att det var olämpligt att avskaffa den dåvarande förköpslagen.
Herr talman! Alla är förhoppningsvis överens om att det behöver byggas fler bostäder. För att nå dit krävs många olika åtgärder. Att markpolitiken är ett ytterst viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna leva upp till sina åtaganden inom bostadsförsörjningen är något som även regeringens partier talat varmt om - men fortfarande har vi inte sett några förslag. Vi har väntat och väntat men inte sett ett enda förslag.
När det gäller markpolitiken kan man i stället konstatera att kommunernas nuvarande markpolitiska verktyg inte räcker för att uppnå ett högt byggande. Detta blir allt tydligare. För att öka bostadsbyggandet måste nya verktyg tillkomma, och en ny förköpslag är ett av dessa. Enligt Vänsterpartiet bör en sådan därför införas snarast. Utgångspunkten måste vara en ny, modern förköpslag som också kommer till rätta med de problem som fanns i den tidigare.
Herr talman! Vänsterpartiet ser fram emot att ta del av resultaten av den pågående utredningen En ny förköpslag, som ska redovisa sina resultat i december 2023.
Jag hoppas verkligen att alla partier här i dag kan rösta bifall till Vänsterpartiets reservation 7.