Interpellationssvar - Regelverket för arbetskraftsinvandring | arbetsmarknadsprövning för en reglerad arbetskraftinvandring - 2023-03-07

Fru talman! Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.

Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.

Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.

Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid.

Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.

Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav.

Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.

För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.

Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag.

Fru talman! Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.

Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.

Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.

Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid.

Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.

Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav.

Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.

För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.

Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag.

Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.

Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.

I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.

Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: "I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige." Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.

Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.

33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: "Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar." Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever.

Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.

Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.

I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.

Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: "I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige." Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.

Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.

33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: "Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar." Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.

Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.

Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.

Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.

Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.

Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.

Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.

Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.

Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.

Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.

Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.

Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.

En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.

Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland.

Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.

Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.

Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.

Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.

Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.

En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.

Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland.

Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.

Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.

Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.

Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?

Fru talman! Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.

Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.

Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.

Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se.

Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.

Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.

Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?

Fru talman! Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.

Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.

Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.

Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se.

Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.

Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.

Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?

Fru talman! Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.

Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.

Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.

Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.

Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.

Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.

Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.

Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?

Fru talman! Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.

Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.

Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.

Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.

Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.

Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.

Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.

Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?

Fru talman! Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.

Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.

Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.

Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.

Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.

Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.

Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.

Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige.

Fru talman! Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.

Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.

Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.

Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.

Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.

Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.

Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.

Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige.

Fru talman! Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.

Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.

När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.

Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.

Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.

Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.

Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken.

Fru talman! Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.

Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.

När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.

Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.

Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.

Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.

Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken.

Herr talman! Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.

Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.

Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.

I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?

Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.

Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?

Herr talman! Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.

Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.

Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.

I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?

Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.

Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?

Herr talman! Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.

Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.

Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.

En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.

Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?

Herr talman! Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.

Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.

Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.

En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.

Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.

Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.

Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.

Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.

Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.

Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.

Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.

Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.

Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?

Herr talman! Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.

Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris.

Herr talman! Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.

Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit.

Herr talman! Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.

Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris.

Herr talman! Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.

Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.

Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.

Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.

Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.

Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.

Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.

I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.

Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.

Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.

Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.

Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.

Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.

I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod.

Herr talman! Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.

Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.

Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.

Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.

Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare.

Herr talman! Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.

Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.

Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.

Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.

Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare.

Herr talman! Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.

Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.

Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt.

Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande.

Herr talman! Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.

Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.

Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt.

Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande.

Herr talman! Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.

Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda.

Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats som inte slår undan benen för de gröna näringarna.

Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det.

Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring.

Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: "Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad."

Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.

Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda.

Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats som inte slår undan benen för de gröna näringarna.

Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det.

Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring.

Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: "Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad."

Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.