Interpellationssvar - Renhållning och säkerhet kring vår dricksvattenreserv - 2023-02-24

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Martin Westmont har frågat mig hur jag avser att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden och om det är aktuellt för mig och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden.

Tillgång till rent vatten är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, för människors hälsa och för naturmiljön. Vi behöver rent dricksvatten både nu och i framtiden.

En rad olika aktörer bidrar till att Sveriges befolkning har tillgång till säkert dricksvatten. Kommunerna säkerställer ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelserna kontrollerar att kommunerna tar sitt ansvar och att vattentjänstlagen följs. Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor medan Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ge vägledning till kommuner och länsstyrelser om vattenskyddsområden.

Ett vattenskyddsområde är ett formellt områdesskydd som fastställs av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av miljöbalken. Vattenskyddsområden är viktiga för att skydda dricksvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen, både för att hantera identifierade risker och för att kunna förebygga att problem uppstår.

Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden har därför förstärkts de senaste åren. Länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för arbete med dricksvattenförsörjning och vattenskydd, och samma belopp beräknas anslås även för 2024.

Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter. Det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn av vattenskyddsområden har kunnat öka.

Fru talman! Det är reglerat i 6 kap. 5 § vattenförvaltningsförordningen att åtgärdsprogrammen bland annat ska innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram tillgodoses det genom åtgärder till bland annat länsstyrelser och kommuner om dricksvattenskydd respektive skydd av vattentäkter och genom Havs- och vattenmyndighetens vägledning för inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden.

För att bidra till att nå målen i vattenförvaltningen är det avgörande att berörda myndigheter och kommuner genomför de åtgärder som är beslutade i åtgärdsprogrammen. Kommuner och länsstyrelser behöver säkerställa att vattenskyddsområden upprättas, att befintliga vattenområden revideras och att en systematisk och regelbunden tillsyn bedrivs.

Inom EU-samarbetet pågår just nu en revidering av flera EU-direktiv som förväntas säkerställa och förbättra vattenkvaliteten, till exempel förslag till direktiv om ändring av ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet samt förslaget om ett reviderat avloppsdirektiv. Sammantaget bedöms detta arbete kunna bidra till ett bättre skydd av våra vattenresurser.

Fru talman! Jag vill även nämna att genomförandet av EU:s omarbetade dricksvattendirektiv i svensk rätt ska ske under 2023. Genom direktivet införs en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar hela kedjan från tillrinningsområde till tappkran. Syftet är bland annat att på ett bättre sätt förebygga risker och se till att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan.

Jag har förtroende för att våra myndigheter och kommuner har förutsättningarna att säkerställa ett långsiktigt skydd för både nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag tycker att svaret visar att regeringen tar frågan på stort allvar.

Jag tror att de flesta invånare i Sverige ser tillgång till dricksvatten som en självklarhet. Vi har dock sett en del problem i vissa kommuner där just vattentillförseln har uteblivit, vilket kan få stora konsekvenser för många människor i deras dagliga liv.

Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel, och de av Naturvårdsverket uppsatta miljökvalitetsmålen lyfter just upp ett utökat skydd av vatten. Därför är det viktigt att vi ser till säkerheten när det gäller vårt dricksvatten och våra vattenskyddsområden.

Vi har även ett krig i vårt närområde, och vid ett angrepp på Sverige skulle vår dricksvattenreserv vara ett potentiellt mål.

Socialdemokraterna är inte direkt kända för att arbeta förebyggande. Det ser vi inte minst när det gäller elkrisen och vårt nedmonterade försvar.

Men nu har vi fyra partier som är beredda att ta ansvar, så jag tycker att förutsättningarna finns att utöka säkerheten också kring våra vattenskyddsområden.

Fru talman! Jag har en följdfråga till statsrådet: Hur ser statsrådet på Sveriges strategi när det kommer till PFAS-ämnen i vår natur?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Med rätta ser svenska medborgare det som en självklarhet att ha en god tillgång till dricksvatten. Enligt den ordning vi har i vårt land hanteras detta av kommuner och länsstyrelser.

En av anledningarna till att staten utvecklar sitt bidragande till att dricksvattensystemet, och särskilt reserverna, hanteras på ett klokt sätt är, som ledamoten nämner, att det har uppstått situationer som har påverkat. Det har visat att det behövs ett stärkt agerande från statens sida för att bidra till att arbetet fungerar på ett bättre sätt.

Just därför vill jag särskilt lyfta fram vikten av att länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för att arbeta med just dricksvattenförsörjning och vattenskydd. Dessa medel hoppas vi kan bidra till ytterligare förstärkningar. Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter, och det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn har kunnat öka. Detta är viktigt givet det läge vi står inför.

Det är viktigt att vi ser till att alla de rättigheter som människor ska ha i vårt land tillgodoses av vårt samhälle som helhet. En sådan sak är att det ska finnas rent vatten i kranen.

När det gäller PFAS-frågorna behöver jag tyvärr vara så pass tråkig att jag lutar mig mot Sveriges ordförandeskap i EU-rådet. Rådet behandlar just nu frågor som gäller PFAS, och därför kan jag inte gå in på ytterligare redogörelser för arbetet på den fronten.

För att återgå till vattenskyddsfrågan vill jag återigen nämna att det har uppstått situationer som har gett fog för att den här regeringen väljer att fortsätta ett viktigt arbete med att tillskjuta särskilda medel för att hantera detta.

Inom EU-samarbetet pågår en revidering av flera olika direktiv och förslag just nu. Det jag kan nämna avseende detta är att vår och Regeringskansliets kloka kunskapsbanks bedömning är att detta kommer att bidra till att Sverige på ett bättre sätt kan skydda våra vattenresurser.

Det finns alltid förbättringar att göra, och möjligen kommer de förslag som kommer genom EU-samarbetet att ytterligare kunna bidra till detta. Men fokus här är att vi nu ser till att länsstyrelserna och kommunerna, som ju bär ansvar för dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet, kan utföra det arbetet på bästa möjliga sätt.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Många företag är i behov av dricksvatten för sin produktion. Vår industri är i behov av vatten generellt sett för att kunna verka, och det är därför de här frågorna är så pass viktiga.

Anledningen till att jag ställde frågan om PFAS-kemikalier är, precis som statsrådet nämner, att frågan kommer att behandlas inom EU. Förslaget är att man ska införa ett förbud mot vissa kemikalier, bland annat arsenik. Min vinkel är att det som föreslås inom EU är tänkt att ske först 2026, men det är upp till varje medlemsland att införa egna regler. Statsrådet har meddelat att hon inte har full insyn i frågan; jag vill då göra medskicket att ni gärna får titta på att vi i Sverige har möjlighet att införa egna regler för att skydda vår miljö och våra vattenskyddsområden och möjlighet att införa striktare regler kring PFAS-ämnen i naturen. På så sätt behöver vi inte vänta till 2026 då det eventuella nya förbudet från EU träder i kraft.

Fru talman! Angående det arbete som pågår inom Europeiska unionen vill jag återigen säga att vår bedömning från regeringens sida, och som sades i interpellationssvaret, är att vi har vårt arbete på nationell nivå, men att det arbete och innehåll som kommer av EU-samarbetet kommer att kunna bidra till ett bättre skydd. Vi kommer att arbeta aktivt med alla möjliga delar av den här frågan och med hur vi på bästa sätt skyddar vår tillsyn av våra vattenskyddsområden men även vår vattenreserv som helhet.

Sedan 2021 pågår också ett intensivt arbete med att återuppbygga det civila försvaret i Sverige. Vi har en särskild minister för detta arbete, och utgångspunkten ligger i totalförsvarspropositionen som har antagits. Där framgår det väldigt tydligt att dricksvattenförsörjningen är en av ett antal utpekade särskilt viktiga samhällsfunktioner som måste fungera vid höjd beredskap och ytterst vid en krigssituation. Därför är arbetet som pågår med det civila försvaret också ett tillfälle att ytterligare prioritera frågorna som gäller dricksvatten.

Ett annat statsråd, landsbygdsminister Kullgren, ansvarar för Livsmedelsverket och har därigenom kunnat ge ytterligare uppdrag om hur vi kan säkerställa en robust dricksvattenförsörjning och då särskilt ta hänsyn till situationer som kan uppstå vid krig och höjd beredskap.

Låt mig återigen säga att detta är viktiga frågor. En helt avgörande förutsättning för att vårt samhälle ska fungera är att vi har rent dricksvatten, ett dricksvatten som bidrar väl till människors hälsa och till vår naturmiljö. Regeringen avser att aktivt följa denna fråga utöver att vi tillskjuter medel till de delar av vårt samhälle som ytterst i praktiken hanterar detta, nämligen kommunerna och länsstyrelserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi kan aldrig tumma på säkerheten för Sveriges invånare. Vi måste alltid se till säkerheten, inte minst när det kommer till vårt dricksvatten.

Jag är övertygad om att statsrådet precis som jag själv och många av dem som lyssnar på den här debatten har sett den utveckling i Sverige där vi har illegala bosättningar som uppförs bland annat i vattenskyddsområden. Det är klart att det här är ett problem som vi måste hantera.

Vi vet också att dessa illegala bosättningar är sammankopplade med tiggeriet. Tiggeriet är ett mångfasetterat problem som vi måste hantera. Det kan vi inte komma ifrån.

Min fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet och samtliga riksdagsledamöter för Liberalerna att stödja ett författningsförslag som innebär ett nationellt förbud mot tiggeri?

Fru talman! Låt oss diskutera den interpellation som är lämnad, nämligen hur vi hanterar vattenfrågorna i Sverige och hur vi ser till att vårt vatten är rent och att det i Sverige finns en trygg tillgång på dricksvatten som kan leva upp till den nivå av hälsa som vi vill att svenska medborgare ska kunna känna sig trygga med. Vi har också vår fantastiska miljö som vi måste ta hänsyn till, givet den dricksvattenkvalitet vi har.

Vi har undersökt frågan om illegala bosättningar genom att kontakta våra myndigheter - Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Stockholms län - och kommunen i Haninge. Inga av dem känner till något fall där illegala bosättningar specifikt har påverkat dricksvattenkvaliteten. Detta tycker jag är mycket positivt.

Vi har även kollat specifikt med Haninge kommun. Där är de främsta riskerna för dricksvattnet kopplade till trafiken och vägnätet. Det är den allra största påverkan som sker. Det finns bensinstationer som ligger nära, och det sker transport av farligt gods. Olyckor kan ske i våra dricksvattenreservers närområde. Även uppställning av fordon och vägsaltning nämns. Det är de största risker som de bedömer finns. De påpekar att de inte känner till några fall där det här skulle ha påverkat dricksvattenkvaliteten, vilket jag tycker är mycket positivt.

Skulle det vara så att man upptäcker att detta är ett problem kommer självklart de som berörs av det, kommunerna och länsstyrelsen, att behöva hantera det. Men jag kan gladeligen säga att det inte finns något sådant problem just nu. Vi ser fram emot att från regeringens håll fortsätta att ta ansvar för att vi i Sverige har en god tillgång på dricksvatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.