Fru talman! I måndags stod riksdagen värd för en interparlamentarisk konferens om cirkulär bioekonomi. Under konferensen träffades parlamentariker från främst EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet för att diskutera utmaningar och svårigheter i omställningen till en mer cirkulär bioekonomi.
Man kunde vid konferensen få uppfattningen att regeringspartierna var intresserade av att arbeta mer med en cirkulär ekonomi, men så verkar inte vara fallet. Man väljer i stället att skicka signaler om motsatsen till en bransch som är beredd att ta sitt ansvar för den nödvändiga miljö- och klimatomställningen.
I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU7 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer. Detta är en fråga som har debatterats i kammaren även tidigare. I slutet av januari hade jag själv en interpellationsdebatt med finansministern om frågan, men hennes svar gjorde mig inte mer klok på varför man från regeringens sida föreslår en höjning. Kanske kan vi i dag få tydligare besked från de partier som står bakom förslaget.
För knappt ett år sedan, i maj 2022, beslutade en enig riksdag att sänka mervärdesskatten på vissa reparationer av bland annat cyklar, skor och kläder. Detta gjordes för att uppmuntra fler konsumenter att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Sänkningen ansågs kunna bidra till en mer hållbar användning av produkter och leda till att steg tas mot en mer cirkulär ekonomi.
Då var alltså riksdagen överens om att detta var rätt väg att gå, men sedan dess har något hänt.
Några månader senare - i höstas - var ett av de första förslag som regeringen presenterade i stället att höja mervärdesskatten för vissa reparationer. Det hade alltså skett en totalomvändning på bara några månader. Detta blir än mer anmärkningsvärt när man tänker på valrörelsen, där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod som vi nu är inne i. Men ännu en gång har Tidöpartierna sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Löftesbrotten börjar bli många nu.
Under rubriken Effekter för miljön tar regeringen själv upp följande i propositionen: "Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en mindre mängd råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar." Det är alltså helt klart att regeringen delar uppfattningen att sämre incitament för konsumenterna att laga och reparera skadade produkter är sämre för miljön, men ändå väljer man att gå fram med ett förslag om höjd moms.
Fru talman! Enligt en prognos för 2023 från EU-kommissionen hamnar Sverige längst ned på listan över ekonomisk tillväxt. Alltså går svensk ekonomi sämst i Europa. Ekonomin väntas krympa med 0,8 procent under 2023, och Sverige ser därmed ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt. Vi vet sedan tidigare att en lågkonjunktur väntar och att människor riskerar att bli arbetslösa, vilket även EU-kommissionen tar upp i sin rapport.
Att Sverige befinner sig i en svår ekonomisk situation råder det alltså ingen tvekan om, och att regeringspartierna i detta läge vill stärka statskassan är kanske inte så mycket att säga något om. Enligt regeringens egna uträkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att skatten har sänkts för oss höginkomsttagare och att staten därigenom beräknas tappa intäkter på 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på vissa reparationer.
I min interpellationsdebatt med finansministern fick jag svaret att ett syfte med höjningen var att finansiera försvaret. Då är det värt att notera att intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt.
Kanske är fler skattehöjningar och momsjusteringar att vänta. Enligt propositionen är regeringens utgångspunkt att mervärdesskatten ska vara enhetlig och att normalskattesatsen på 25 procent ska tillämpas. Detta kan förstås tolkas som att fler momshöjningar är att vänta, men än så länge är det bara den aktuella mervärdesskatten på vissa reparationer som föreslås höjas.
Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen. Den enda skattehöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter samtidigt som den enligt både regeringen själv och flera remissinstanser kommer att leda till sämre resurshushållning och att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. För mig är det en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen och regeringspartierna prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan, som sagt, var enig om att sänka nämnda moms till 6 procent.
Fru talman! Jag vill fråga företrädarna för riksdagsmajoriteten hur de ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur. Det finns också farhågor om förlust av kompetens, som snarare behöver höjas om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.
Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga att de står upp för småföretagarna. Är det vad de gör nu?
Det går såklart att argumentera för att priset för en enskild cykelreparation eller lagning av en sko inte påverkas så mycket av den föreslagna momshöjningen. Faktum kvarstår dock: Många småföretagare upplevde en ökad tillströmning av kunder när momsen sänktes förra året, och de känner nu välgrundad oro för en motsatt effekt.
Jag och vi socialdemokrater är fortfarande oroliga för hur majoritetspartierna väljer att prioritera miljön, och vi tycker att det är beklagligt att den föreslagna momshöjningen kommer i detta ekonomiska läge. Med hänvisning till Socialdemokraternas budgetmotion för 2023 anser vi att den reducerade mervärdesskatten på reparationer bör kvarstå, men för att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår vi från att delta i beslutet. Vi har redogjort för vår inställning i ett särskilt yttrande.
(Applåder)