Arbetsplenum - 2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll - 2023-02-22

Fru talman! Sverige och svensk demokrati både är och har under en längre tid varit en måltavla får våldsbejakande extremister. Det gör sig påmint på olika sätt, och hoten kommer från olika håll.

Lagen om särskild utlänningskontroll är en lag som gör det möjligt för Sverige att utvisa utlänningar som av Säkerhetspolisen bedöms utgöra ett säkerhetshot mot vårt land. Justitieutskottets betänkande om den årliga redogörelsen för tillämpningen av lagen finns till av en anledning. Det har funnits och finns ett politiskt motstånd till lagen som gör det möjligt att utvisa utländska säkerhetshot.

Motståndet har genom åren kommit från Socialdemokraternas regeringsunderlag i form av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som har velat avskaffa lagen helt och hållet och i olika former velat byråkratisera lagen till förmån för utpekade säkerhetshot.

Även i år finns ett särskilt yttrande från Vänsterpartiet, där den historiska kritiken upprepas.

Fru talman! Jag tittade lite i går kväll på hur kritiken har sett ut från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och för att ge en bild av det motståndet tänkte jag citera ur dessa två partiers särskilda yttrande från 2008.

Det särskilda yttrandet börjar: "Lagen om särskild utlänningskontroll är enligt vår mening en diskriminerande lagstiftning som bygger på ett misstänkliggörande av utländska medborgare." Yttrandet avslutas med att det är deras uppfattning att lagen om särskild utlänningskontroll "borde avskaffas". Detta undertecknades av de båda partiföreträdarna Lena Olsson, Vänsterpartiet, och Mehmet Kaplan, Miljöpartiet.

Jag ville bara belysa, fru talman, vilka personer och vilka partier som Socialdemokraterna frivilligt gör sig beroende av och vad dessa faktiskt har föreslagit i Sveriges riksdag.

2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Till skillnad från dessa partier, som velat underlätta utländska terroristers tillvaro i Sverige, har Sverigedemokraterna utgjort en tyngdpunkt åt andra hållet. Sedan vi kom in i riksdagen 2010 har vi förespråkat en rad skärpningar av lagen för säkra Sverige från utländska terrorhot.

Många av de förändringar vi föreslagit accepterades helt eller delvis först efter 2017, när Sverige väl hade drabbats hårt av ett terrorattentat utfört av en utländsk medborgare som med Sverigedemokraternas politik aldrig hade kunnat röra sig fritt i vårt land.

Fru talman! Redogörelsen som ligger på bordet ger en lägesbeskrivning och en förklaring till vilka åtgärder som vidtagits med hjälp av lagen. Kortfattat ger redogörelsen vi hanterar här i dag en korrekt beskrivning av att den största tillväxten av våldsbejakande extremism i Sverige bottnar i tidigare regeringars massinvandringspolitik och att lagen tillämpas sparsamt och kantas av tidigare kända svårigheter.

Det finns inget direkt att invända mot redogörelsen. Däremot finns det högt ställda krav från Sverigedemokraterna på att Tidöavtalets del som omfattar just lagen om särskild utlänningskontroll blir märkbart effektfull med vidare befogenheter, utvidgade förvarstider och djärvare bedömningar som tar mindre hänsyn till utländska terrorhot vid verkställande av utvisningar. Det måste till en kreativitet med exempelvis diplomatiska garantier som leder till beslut som gör vårt land säkrare.

Det enda jag kan ha en synpunkt på i redogörelsen, fru talman, är den nuläges- och framtidsanalys som görs över våldsbejakande islamistiska extremisters resande till och tillbaka från utländska konfliktzoner. Där bekräftas det att resandet i dag, till skillnad från för tio år sedan, befinner sig på en låg nivå och att det är oklart hur en eventuell nästa resandevåg kan komma att se ut. Där borde fler partier än Sverigedemokraterna kunna ge svaret: Resandet ska gestaltas genom intensiva tvångsutvisningar från Sverige på livstid.

Med det sagt, fru talman, är jag redo att lägga skrivelsen till handlingarna.

Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens skrivelse 2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Ett enigt utskott föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Men när skrivelsen behandlas här i kammaren finns det ändå anledning att ge en viss bakgrund till frågan.

Europa har under de senaste decennierna drabbats av en lång rad mycket allvarliga terroristdåd. Sverige har sedan ett antal år en förhöjd terrorhotnivå. Kriget i Ukraina gör oss också påminda även om den hotbild som finns från andra stater. Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning från förra året att det kan finnas en hotbild där främmande makt agerar inom ramen för statlig förnekbar våldsförmåga för att därigenom främja sina strategiska intressen. Dessa våldshandlingar kan i vissa fall uppfylla rekvisiten för terroristbrott.

Under senare tid har hotbilden mot Sverige förstärkts, och Säkerhetspolisen ser en ökning av antalet attentatshot i underrättelseflödet. Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet. Händelseutvecklingen ska ses i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i omvärlden och händelser som koranbränningarna och den internationellt uppmärksammade LVU-kampanj som riktas mot den svenska socialtjänsten.

Sammantaget innebär utvecklingen att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för hot från våldsbejakande islamism globalt.

Mot den bakgrunden är det av fortsatt stor vikt att Sverige med kraft kan ingripa mot utländska medborgare som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot i Sverige. Där har lagen om särskild utlänningskontroll, trots att den hade sina brister, fyllt en viktig funktion genom att särskilda åtgärder kunnat vidtas gentemot utlänningar som bedömts utgöra hot.

Lagen om särskild utlänningskontroll hade som sagt stora brister. Det var därför positivt att en ny lag om särskild kontroll av vissa utlänningar kunde träda i kraft den 1 juli förra året, efter flera års påtryckningar från Moderaterna och andra tidigare oppositionspartier.

Redan i samband med den terroröverenskommelse som tecknades 2017 förband sig den dåvarande socialdemokratiska regeringen att se över lagen om särskild utlänningskontroll. Dessförinnan hade Säkerhetspolisen i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen var otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Trots detta tog det den förra regeringen mer än ett år efter terroröverenskommelsen att tillsätta en utredning. I mars 2020 lämnade utredningen sitt betänkande, där den föreslog en helt ny lagstiftning med ikraftträdande den 31 juli 2021. Men det tog regeringen fram till den 24 februari 2022 innan man lämnade en proposition till riksdagen, med ikraftträdande av lagstiftningen den 1 juli 2022. Det tog alltså den tidigare socialdemokratiska regeringen fem år från terroröverenskommelsen att se över en bristfällig lagstiftning och få ny lagstiftning på plats.

Vi moderater välkomnade den nya lagen när den behandlades i riksdagen, men vi konstaterade samtidigt att flera problem kvarstod olösta.

Fru talman! Moderaternas utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer kunna hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt.

I flera uppmärksammade fall har utländska medborgare som utgör säkerhetshot försatts på fri fot på grund av att det har funnits verkställighetshinder vid utvisning. Personer som av både regeringen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket har bedömts utgöra hot mot Sveriges säkerhet har alltså kunnat röra sig i princip fritt i det svenska samhället.

Den nya lagen innebar förbättringar på flera punkter. Bland annat utökades tiden för hur länge det går att hålla en person i förvar. Men problemet med hur en person ska hanteras vid verkställighetshinder kvarstår.

Om en person som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll inte längre kan hållas i förvar är det vanligt att personen åläggs anmälningsplikt. Det är då av avgörande betydelse att Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen har uppsikt över personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet. Det är därför av stor vikt att den som är ålagd anmälningsplikt också följer denna.

I den nya lagen skärptes straffskalan för brott mot anmälningsplikten. Men med tanke på att anmälningsskyldigheten är av så avgörande betydelse menar vi att 14 dagars fängelse som lägsta straff för brott mot anmälningsplikten är alldeles för lågt.

I samband med att propositionen behandlades pekade vi också på att brott mot anmälningsplikten bör kunna utgöra en självständig grund för att ta en person i förvar. Genom en sådan åtgärd blir det möjligt att vid behov ta en utlänning i förvar efter att denne har brutit mot anmälningsplikten, vilket riksdagen också tillkännagav för regeringen vid det tillfället.

Moderaterna har som sagt sett ett antal områden där den nya lagstiftningen behöver utvecklas ytterligare. Frågan adresseras också i Tidöavtalet. Där har vi fyra samarbetspartier kommit överens om att ytterligare restriktioner ska utredas liksom andra länders arbete med avtal om diplomatiska garantier för att verkställa utvisningar. Förvarstider ska också kunna förändras och förlängas.

Nu har Sverige en ny regering, som prioriterar och tar Sveriges säkerhet på allvar. Det känns tryggt i en osäker tid, fru talman.

Med det vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Vänsterpartiet har denna gång valt att inte motionera utan har endast förklarat vårt ställningstagande i ett särskilt yttrande. Vår kritik kvarstår dock när det gäller utvisningsärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll och förändras inte av skrivningen.

Jag vill däremot klargöra att Vänsterpartiet inte vill underlätta för terrorism på något sätt. Vi är inte heller emot att utvisa terrorister. Men vi vill att det ska ske på ett rättssäkert sätt.

Vänsterpartiet föreslog i en motion 2020 att regeringen skulle ge ett tilläggsdirektiv till den då pågående utredningen om lagen om särskild utlänningskontroll. Man borde se över rättssäkerheten för den enskilde och möjligheterna att överföra beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden till en allmän förvaltningsdomstol.

Vi anser fortfarande att en sådan översyn behöver göras. På så sätt skulle rättssäkerheten för de utvisningshotade och allmänhetens möjlighet till insyn i processen stärkas, även om vissa delar av förhandling eller dom skulle vara sekretessbelagda med hänsyn till exempelvis rikets säkerhet. Vi står fast vid vår tidigare inställning att domstolarna behöver få ta del av all utredning som Säpo har i ett ärende. I dessa ärenden bör samma höga beviskrav gälla som i brottmålsprocessen.

En förvaltningsdomstol har erfarenhet av och kompetens för att hantera både känsliga och sekretessbelagda ärenden och dokument på ett betydligt mer rättssäkert sätt än en regering. Därför bör beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden flyttas till allmän förvaltningsdomstol. Rättssäkerheten i prövningen förstärks och risken för politisk påverkan minskar när en allmän förvaltningsdomstol hanterar känsliga ärenden.

Den årliga redovisning som regeringen lämnar till riksdagen gällande tillämpningen av den nuvarande lagen är tämligen innehållslös. Detta gör det svårt för riksdagen att få verklig insyn i hur lagen används. Denna problematik försvinner om ärenden enligt den nya lagen skulle hanteras av förvaltningsdomstolarna.

Av samma skäl avstyrkte företrädare för Vänsterpartiet regeringens förslag om ett nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden. De bärande invändningar som i dessa fall lyfts fram mot den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll kvarstår.

Jag anser att rättssäkerheten blir lidande när de beslutande instanserna inte får ta del av allt underlag som Säkerhetspolisen har i ärendet. Jag menar även att det i princip är omöjligt för en utvisningshotad person att försvara sig mot de anklagelser som framförs. I flera fall har till exempel kurder utvisats till Turkiet. Det kan röra sig om upp till 30 personer, enligt kurdiska organisationer.

Förutom utvisning kan beslut inkludera besöksförbud i Sverige under tio år. I de uppmärksammade fallen har även makan eller maken till personen som misstänks utgöra ett säkerhetshot utvisats. Det vi vet om de svenska medborgarna med kurdisk bakgrund som stämplats av Säpo och fått sin maka eller make utvisad på grund av detta är att de har sympatiserat med det turkiska vänsterpartiet HDP. Det är ett demokratiskt parti med koppling till flera svenska riksdagspartier. Auktoritära regimers uppfattning om demokratiska partier får inte påverka beslut om uppehållstillstånd i Sverige.

Civilsamhällesorganisationer som Amnesty har pekat på vikten av att en person som fått beslut om utvisning får ta del av grunden för det. Det är nödvändigt för att upprätthålla principen om proportionalitet och global säkerhet.

Migrationsverket har utfärdat beslut om utvisning efter att de fått hemligstämplad information av Säpo om att en person utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Varken Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen eller den utvisningshotade personen har fått ta del av allt underlag som Säpo har i ärendet. Detta har medfört ett underskott på information och bristande rättssäkerhet för den utvisade personen.

Det är olämpligt att regeringen är högsta instans i denna typ av ärenden. Dessutom avhjälps inte dessa brister genom den redovisning som regeringen årligen lämnar till riksdagen. Även om Vänsterpartiet nu har valt att inte motionera i frågan är detta vår uppfattning. Vänsterpartiet anser fortfarande att det vore önskvärt med en utredning som ser över möjligheterna att överföra beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden till allmän förvaltningsdomstol.

Vi kommer att noga följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

Fru talman! I den här frågan råder delade meningar mellan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. De delade meningarna tydliggörs i tidigare ställningstaganden från Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna och kretsar kring möjligheterna att vistas i Sverige för utlänningar som av Säkerhetspolisen anses utgöra ett säkerhetshot.

Jag kan visa på ett exempel och en konkret fråga som slår hål på påståendet att Vänsterpartiet inte vill underlätta för utländska terrorister att visats i Sverige. Varför ska inte en utvisning från Sverige av personer som av Säkerhetspolisen bedöms utgöra ett säkerhetshot gälla på livstid? Anser Vänsterpartiet att den ska gälla på livstid? Om inte, varför vill Vänsterpartiet att dessa personer ska kunna återvända till Sverige? De har utvisats för att de har utgjort ett säkerhetshot mot Sverige. Det är en ganska konkret fråga som jag skulle vilja få svar på.

Jag kan lägga till ännu en fråga. Tar ledamoten avstånd från det som kollegan Lena Olsson i Vänsterpartiet har skrivit i tidigare särskilda yttranden om att den här lagen är diskriminerade lagstiftning som bygger på ett misstänkliggörande av utländska medborgare? Är det en uppfattning som fortfarande lever kvar inom Vänsterpartiet, eller kan ledamoten ta avstånd från tidigare särskilda yttranden i den delen?

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

Det var ett tag sedan Lena Olsson skrev den motionen. Mycket har hänt sedan dess. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats. Vi befinner oss nu i en helt annan situation. Vänsterpartiet har såklart omprövat och utvecklat vår politik på området.

Det vi framför allt är kritiska mot är precis det som jag redogjorde för, det vill säga hur domarna fastställs. Vi vill att det ska ske i en förvaltningsdomstol och att det inte ska göras av regeringen. Det är i förvaltningsdomstolarna expertisen och kunskapen finns. Där vet man hur den sortens mycket känsliga frågor ska hanteras.

Det betyder inte att vi är emot utvisningar, precis som jag sa. Men det måste ske rättssäkert. Vi värnar rättssäkerheten. Det är det viktiga i vår skrivelse och vår uppfattning i frågan.

Fru talman! Jag har full respekt för att värderingar kan ändras genom åren när det kommer till åsikter om befintliga lagar. Det välkomnas i sådana fall att det inte finns ett sådant motstånd att Vänsterpartiet vill avveckla just lagen om särskild utlänningskontroll. Men misstänkliggörandet är i någon mening befogat, eftersom man alltid har tyckt så och fortsätter att ha invändningar mot lagens funktion och tillämpning.

Min fråga tydliggör att det fortfarande finns en konflikt. Vänsterpartiet strävar ändå på något sätt alltid efter att underlätta de här personernas tillvaro i Sverige. Det konkretiseras genom frågan om utvisning på livstid eller inte.

Anser Vänsterpartiet att de här personerna som utgör ett säkerhetshot och som ska och kan utvisas ska utvisas på livstid? Och om ni inte anser att de ska utvisas på livstid - varför vill inte Vänsterpartiet utvisa säkerhetshot på livstid från Sverige? Anser Vänsterpartiet att vi har för få utländska säkerhetshot i Sverige och behöver kunna välkomna dem tillbaka? Svara gärna på det så att vi får ett tydliggörande av var Vänsterpartiet står i den här frågan.

Fru talman! Tack, ledamoten, för den kompletterande frågan!

Man måste nog se det från fall till fall huruvida man ska utvisas på livstid eller inte. Jag kan inte ge dig något riktigt bra svar på frågan. Jag är ganska ny i justitieutskottet och har inte följt de här frågorna så nära under lång tid, men jag tror att man får se detta från fall till fall.

Det viktiga för oss är ändå att ingen utvisas utan grund. Det måste ske på ett rättssäkert sätt. Det är otroligt viktigt för oss. Det är också otroligt viktigt för oss att den utvisningshotade får tillgång till all information så att den kan försvara sig. För så är ju inte fallet i dag. Vi har sett fall där det har varit mycket tveksamt.

Fru talman! Om Socialdemokraternas förhållningssätt - som jag beskrev i mitt anförande - kan beskrivas som saktfärdigt, kan väl Vänsterpartiets hållning bäst beskrivas som naiv.

I en tid då många upplevde sig leva i den eviga freden kunde ett sådant förhållningssätt vara om inte försvarligt så i alla fall förståeligt. Men det är en tid som vi uppenbart har lämnat nu. Vänsterpartiet var också det enda parti i riksdagen som röstade nej till den nya förbättrade lagen som antogs förra året.

Lotta Johnsson Fornarve anger i sitt anförande att den person som är tänkt att utvisas ska ta få ta del av all information som ligger till grund för beslutet.

Den här informationen är ju till sin natur ofta underrättelseinformation. Inte helt sällan har den svenska Säkerhetspolisen fått den här underrättelseinformationen från säkerhetstjänster i andra länder. Där krävs det ett förtroligt samarbete. När man beskriver underrättelseinformationen i detalj kan man också röja källor av olika slag.

Då är min fråga till Lotta Johnsson Fornarve: På vilket sätt skulle Sveriges säkerhet påverkas av att underrättelseinformation röjs på det sätt som ledamoten föreslår?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

För oss är det väsentliga rättssäkerheten och att den åtalade och dess advokat får möjlighet att få tillgång till all information för att se till att man kan bemöta anklagelserna på ett korrekt och riktigt sätt. Jag tycker inte att det är så konstigt.

Så är det ju inte i dag. Vi har sett flera fall där till exempel kurder har utvisats på ganska märkliga grunder, till exempel att de har haft en nära koppling till ett demokratiskt parti i Turkiet, såsom HDP, som inte på något sätt kan påstås vara terrorister. Det finns alltså all anledning att se till att den utvisningshotade och den personens advokat får möjlighet att få tillgång till all information. Vi sätter rättssäkerheten i det främsta rummet.

Fru talman! Det är naturligtvis så att beslut om utvisning ska ske på korrekta och sakliga grunder. Men man får inte heller glömma bort att mycket av den information som ligger till grund för utvisningsbeslut är ytterst känslig för Sveriges säkerhet och bygger på underrättelseinformation. Den har kanske inte till sin natur samma beslutsvärde som något som skulle hålla i en brottmålsprocess, om man gör den jämförelsen, utan detta är underrättelseinformation som har stor betydelse för Sveriges säkerhet.

Där är jag lite bekymrad över Vänsterpartiets hållning, att man nästan helt obekymrat tänker sig att en person som Säkerhetspolisen anser utgör ett hot mot Sveriges säkerhet ska få ta del av underrättelseinformation som kan innebära att personer får ytterligare information om hur säkerhetstjänsten arbetar. Det innebär väldigt stora risker för Sveriges säkerhet.

Jag vill ställa ytterligare en fråga. Den gäller vem som ska fatta det slutgiltiga beslutet, om det ska överklagas till regeringen eller till allmän förvaltningsdomstol. Det här kan vara väldigt farliga situationer där regeringen har det yttersta ansvaret för att garantera Sveriges säkerhet. På vilket sätt menar Lotta Johnsson Fornarve att regeringen fullt ut och till syvende och sist ska kunna ta det ansvaret om beslutanderätten överförs från regeringen till allmän förvaltningsdomstol?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Det är just för att det här är så känsliga och svåra och komplicerade frågor som de behöver avgöras i en förvaltningsdomstol och inte av regeringen.

I domstolen finns det personer som verkligen kan hantera den här typen av frågor på ett rättssäkert sätt. Därför menar vi att det är både rättssäkert och mycket bättre att domstolen hanterar den här typen av känsliga och sekretessbelagda ärenden. De har kunskaper om och erfarenheter av detta, och jag är helt övertygad om att domstolen kan hantera det på ett sådant sätt att det inte riskerar säkerheten utan tvärtom stärker säkerheten för den som är åtalad.

Fru talman! Vi har ett förhöjt säkerhetsläge i vårt land. Många säger att läget bedöms som det allvarligaste sedan andra världskriget. Det är ett hot som vi måste ta på största allvar.

Vladimir Putins och Rysslands oprovocerade och grymma krig mot Ukraina utgör ett hot inte bara mot Ukraina utan även mot länder gränsande till Ryssland eller i dess närområde. Sverige påverkas i hög grad av kriget och utsätts för attacker, nu senast i form av överbelastningsattacker mot myndigheter och företag för bara några dagar sedan. Risken att personer som är bosatta i Sverige eller som kommit med flyktingströmmarna är ryska agenter eller sympatisörer har ökat.

Ytterligare en sak är att Sveriges Natoansökan och till den kopplade provokationer har lett till omfattande demonstrationer i muslimska länder och så även bland muslimer boende i Sverige, vilket givetvis ökat risken för terrorattentat riktade mot svenskar och svenska objekt. De publika koranbränningar som genomförts runt om i landet vid flera tillfällen - påskupploppen inte att förglömma - har bidragit till att Sverige upplevs som ett legitimt mål för terrorattentat, antingen av enskilda radikaliserade aktörer eller i form av planerade attentat utförda av kända terrororganisationer.

Sedan 2015 har ett stort antal människor från länder med en hög närvaro av våldsbejakande islamistiska grupper anlänt hit, och stor vaksamhet är därför av största betydelse.

Den redogörelse som nu är aktuell baseras på lagen om särskild utlänningskontroll från 1991. Den ersattes den 1 juli 2022 av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Sett över tid har den förra lagen använts ytterst sparsamt med enstaka årliga fall, dock med en ökning de senaste åren. Genom åren handlar det enligt redogörelsen om ensiffriga tal varje år, och flera år har det inte skett någon utvisning över huvud taget med stöd av den lagen.

Det kan alltså finnas en missuppfattning att det förekommer massutvisningar med denna lag som stöd, men så är inte fallet, åtminstone inte att döma av redogörelsen. Det var en viss ökning 2018 och 2019, men det var fortfarande ganska låga tal.

Som har påpekats tidigare hade den lagen stora brister. Och nu, sent omsider, har den nya införts. Med den nya lagen ökar möjligheten att utvisa utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot rikets säkerhet. Den tydliggör också möjligheten att ta personen i fråga i förvar. Målsättningen har hela tiden givetvis varit att lagen ska vara förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Den lag som man nu har implementerat är ett steg i rätt riktning, men jag tror att det finns mer att göra och att den kanske bör kompletteras och stärkas i vissa avseenden. Föregående talare var också inne på den frågan.

Säkerhetspolisen och övriga handläggande myndigheter har ett grannlaga men oerhört viktigt uppdrag att skydda vårt land mot terrorangrepp och andra hot mot rikets säkerhet. Att dessa ärenden är omgärdade av hög sekretess är naturligt. Men alla ärenden prövas i flera instanser, och den som berörs är berättigad till ett offentligt biträde, vilket talar för att aktuella fall får en rättvis bedömning.

Från Kristdemokraternas sida känner vi oss trygga med att den process som nu är för handen uppfyller de krav på rättssäkerhet som finns i dessa fall. Som man också har varit inne på är det i hög grad mycket känslig information som ligger till grund för utvisningarna, och man kan inte offentliggöra delar av den på något sätt.

Sammanfattningsvis vill jag tacka regeringen för redogörelsen och välkomna den nya lagen, som ger bättre möjligheter och verktyg för oss att säkra ett tryggare Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet: att skrivelsen ska läggas till handlingarna.

Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Det är glädjande att det finns en bred samsyn om lagen om särskild utlänningskontroll. Det är glädjande att vi inte längre är naiva och tror att det inte finns grupperingar eller personer i detta land som vill oss illa och som vill skada oss eller vårt samhälle. Jag pratar då om terrorister.

Vi vet i dag att det finns personer som har kommit till Sverige, som har haft samröre med terroristorganisationer i andra länder, som är radikaliserade och som när de har etablerat sig i Sverige har stöttat terrorism utomlands finansiellt och varit inblandade i planeringar av våldsdåd både i Sverige och utomlands. De personerna har troligen också haft en påverkan på personer i Sverige när det gäller att ansluta sig till terroristorganisationer.

Så ser verkligheten ut. Och det är Polisens och Säkerhetspolisens uppgift att upptäcka och förhindra attentatsplaneringar och attentat.

Men det är i sammanhanget viktigt att betona att majoriteten, de allra flesta som har kommit till Sverige eller som kommer till Sverige från länder eller regioner där det finns en hög närvaro av terrorgrupper, inte minst våldsbejakande islamism, inte är terrorister eller radikaliserade. Det är viktigt att ha det i tanken också.

Bekämpningen av terrorism är global, och arbetet mot den sker i dag internationellt. Det är därför viktigt att svensk lagstiftning inte skiljer sig alltför mycket från övriga EU-länders utan att de olika säkerhetstjänsterna och polisorganisationerna kan arbeta på samma villkor.

Herr talman! Lagen om särskild utlänningskontroll är en sådan lag, och den behövs. Inga terrorister ska kunna använda Sverige som bas och härifrån leda eller planera attentat - varken i Sverige eller någon annanstans. En terrorist ska inte vistas i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)