Herr talman! Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumentkrediter samt för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor.
Jag vill börja med att tacka Nadja Awad för frågan. Att skydda konsumenter från att hamna i en skuldfälla är en prioriterad fråga för regeringen. Överskuldsättning innebär ett stort lidande för den enskilde, och regeringen ser allvarligt på de risker som det kan medföra att allt fler tar lån som de inte kan betala tillbaka.
De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av konsumtionslån. Dessa lån är ofta förknippade med högre räntor än vad som gäller för många andra lån, och många av låntagarna är unga. Den nuvarande situationen med hög inflation, höga elpriser och ett sämre ekonomiskt läge innebär en ökad risk för att allt fler lånar pengar för att klara vardagsekonomin. Många låntagare kan därför riskera att hamna i skuldfällor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att motverka överskuldsättning har det de senaste åren vidtagits en rad åtgärder, bland annat ränte- och kostnadstak för så kallade högkostnadskrediter och hårdare krav på marknadsföringen av krediter. Vidare får kredit inte längre vara ett förvalt alternativ, eller presenteras först, vid köp online.
Kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning innan ett lån beviljas. En kredit får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka skulden. För att komma till rätta med alltför riskfylld kreditgivning krävs dock ytterligare åtgärder. För närvarande pågår en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Utredningen ska bland annat granska marknaden för krediter och föreslå hur kreditgivare och andra som är skyldiga att göra en kreditprövning kan få en bättre helhetsbild av en konsuments skulder samt överväga införande av ett nationellt skuldregister. Utredaren ska därutöver överväga åtgärder för redan skuldsatta. Utredningens betänkande ska lämnas i juni 2023.
När det gäller Nadja Awads andra fråga, om konsumentvägledning, vill jag anföra följande. Konsumenter möter alltmer komplexa marknader, vilket ökar behovet av information och stöd om vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument. Konsumenter kan få hjälp och stöd av flera aktörer, såsom Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument, de fyra konsumentbyråerna och konsumentvägledare. Många kommuner erbjuder konsumentvägledning som omfattar både förebyggande arbete och rådgivning och hjälp när problem väl uppstår. Men som Nadja Awad påpekar har mycket riktigt andelen kommuner som väljer att erbjuda konsumentvägledning minskat under en följd av år.
När det gäller stöd till skuldsatta är de budget- och skuldrådgivare som finns i kommunerna viktiga, och den verksamheten är obligatorisk för kommunerna att tillhandahålla. I många kommuner samarbetar konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare tätt, vilket förefaller vara en god ordning som gynnar konsumenterna.
Ett lokalt tillgängligt konsumentskydd som kan erbjuda fysiska besök är särskilt viktigt för mer sårbara konsumenter. Konsumentverket har fått i uppdrag att främja och utveckla konsumentstödet genom att identifiera och stödja olika samhällsaktörer - inklusive organisationer inom det civila samhället - som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Till exempel erbjuder pensionärsorganisationerna sedan en tid tillbaka konsumentrådgivning.
Jag följer noga utvecklingen på området. Fortsatta åtgärder kommer att övervägas av regeringen med utgångspunkt i uppdraget till Konsumentverket som ska slutredovisas i mars i år, alltså väldigt snart, och med anledning av riksdagens tillkännagivanden om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan utvecklas.