Interpellationssvar - Tidöavtalet och anmälningsplikt på folkbibliotek - 2023-01-17

Herr talman! Lawen Redar har frågat mig om jag har för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet. Lawen Redar har också frågat mig om jag avser att ta några initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet samt hur jag avser att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara "öppna för alla".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inleda med att betona att biblioteken enligt bibliotekslagen (2013:801) ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De har också i uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

För att vi ska bekämpa skuggsamhället är det dock viktigt att ha kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och att vara lika inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas.

Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska skuggsamhället. Ett exempel är att i enlighet med Tidöavtalet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt för myndigheter och kommuner i syfte att hitta personer som befinner sig illegalt i Sverige.

I Tidöavtalet anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver naturligtvis utredas närmare.

Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret på den här interpellationen, som handlar om Tidöavtalet och bibliotekslagstiftningen.

Kulturministern lyfter vikten av att motverka skuggsamhället. Slaveriliknande arbetsvillkor, lönedumpning, motverkande av den svenska arbetsmarknads- och kollektivavtalsmodellen och arbetslivskriminalitet är egentligen inga frågor som tidigare intresserat moderater. Historiskt sett är det dessvärre frågor där Moderaterna själva bidragit till senfärdigheten.

Vi socialdemokrater har arbetat konstant för att upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen och motverka arbetslivskriminalitet och lönedumpning, för vi vet vad det gör med människor som befinner sig i detta skuggsamhälle.

Men den här frågan handlar om någonting mer. Den handlar om Tidöavtalet, ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel. Jag ser inga initiativ i Tidöavtalet till krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar eller särskilda satsningar på att motverka arbetslivskriminalitet. Jag ser inga krav på kollektivavtal för de verksamheter som omfattas av rut och rot. Det jag ser är som sagt ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel.

Är det rimligt att frångå bibliotekariers yrkesetik och bibliotekens demokratiska kulturuppdrag och därmed inskränka det demokratiska samhällets ordning för att motverka skuggsamhället? Enligt bibliotekslagens ändamålsparagraf ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. En av de viktigaste delarna i ändamålsparagrafen handlar om att biblioteksverksamheten är en verksamhet som ska finnas tillgänglig för alla. Enligt bibliotekslagen ska alltså biblioteken i vårt land verka för två fundamentalt viktiga principer: det demokratiska samhällets utveckling och att biblioteken finns till för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur tycker kulturministern att det här överensstämmer med Tidöavtalets punkt om att tillsätta en utredning om anmälningsplikt för kommunalanställda såsom bibliotekarier? Kan krav på angiveri införas utan att ändra i bibliotekslagens ändamålsparagraf om att biblioteken är till för alla?

Det är det här jag önskar att kulturministern svarar på. I det nuvarande svaret har jag inte fått besked om det krävs en ändring i bibliotekslagens ändamålsparagraf för att åstadkomma det man vill genom Tidöavtalet.

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att ledamoten på ett så tydligt sätt gör klart att hon och hennes parti har gjort allt för att minska skuggsamhället.

Då vill jag påminna Lawen Redar om något. Det är ju hennes parti som har styrt Sverige i åtta år. Det är alltså hennes parti som under åtta år har suttit vid rodret och sett detta skuggsamhälle växa och växa. Åtgärderna från socialdemokratin har misslyckats med att stoppa den lavinartade ökningen av skuggsamhället, som bidrar till ett utanförskap som vi nu vill sätta stopp för.

Jag varken kan eller bör föregå den utredning som kommer att titta närmare på frågan om anmälningsplikt för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Men jag vill i det här svaret fokusera på bibliotekens huvuduppdrag, som jag ser kommer att kvarstå.

Biblioteksverksamheten ska fortsatt finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för de frågor som följer därmed. Det är viktiga och centrala frågor för Sverige framöver.

Jag gjorde tidigt klart att det är viktigt för mig att barn och unga får en väg in i samhället där kulturen också kan vara en kraft, där bildning kan vara nyckeln till framgång och där det inte spelar någon roll var du kommer ifrån, utan det spelar roll vart du är på väg.

Den här regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska det skuggsamhälle som vi har sett har vuxit fram i dag. Ett exempel är att tillsätta en utredning med förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt, men det är bara ett exempel.

Herr talman! Om det nu är en så otroligt viktig angelägenhet att bekämpa skuggsamhället måste man ju definiera vad det är man menar. Som vi socialdemokrater ser på skuggsamhället handlar det om slavliknande arbetsvillkor och utnyttjande av människor. Det handlar om människor som hamnar i livsvillkor som gör att de har svårt att försörja sig. Man lever som papperslös och har inte förutsättningar att få en normal tillvaro.

Men detta tillstånd kan också motverka viktiga system vi har i samhället, som att upprätthålla en kollektivavtalsmodell och en arbetsmarknadsmodell. Och i de delarna har jag noterat att Moderaterna aldrig har stått bakom de initiativ som vi socialdemokrater har tagit.

När vi kritiserade Lavaldomen för drygt tio år sedan fanns det ingen kritik från Moderaterna. När vi kritiserade den liberala migrationspolitik som fördes med Miljöpartiet var det som att man inte förstod vad vi talade om. När vi har sagt att rot- och rutavdragen ska innebära att företag ska leva upp till kollektivavtalsliknande villkor för att motverka lönedumpning står man inte kritisk. När vi har pekat på kriminalitet i välfärden på grund av avregleringar och privatiseringar är man helt oförberedd att svara på frågor. Detta är centrala ekonomiska frågor för att bekämpa skuggsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det vi talar om i dag är demokrati och kultur. Ett samhälle ska upprätthålla infrastruktur för att det i grunden ska kunna vara ett demokratiskt samhälle med stark yttrandefrihet, med meningsutbyte, för kunskapsförmedling och för kunskap kring läsning.

Jag vet inte om kulturministern har noterat att de allra flesta bibliotekarier i det här landet har undertecknat upprop mot att bli angivare av eventuella papperslösa som kliver in på biblioteken. Det är inte för att de är emot att bekämpa skuggsamhället, utan det handlar om att frångå sin yrkesetik.

Jag vet inte om kulturministern har missat det upprop som har gjorts av sjukvårdspersonal. Vad handlar deras yrkesetik om? Jo, det är att tillgodose människors behov av sjukvård i ett akut läge.

Frågan här handlar om demokrati, kultur och yrkesetik. Vad kommer kulturministern att göra om en utredning kommer fram till att man måste ändra i bibliotekslagen? Angiveri är att frångå principen om att bibliotek är till för alla. Det är i sig en nedmontering av de kulturella friheter vi har i vårt land.

Ser inte kulturministern att den här punkten i Tidöavtalet skulle innebära en förskjutning av de grundläggande principer vi har för att främja läsning, bildning och kunskapsförmedling och för bibliotekariernas yrkesetik i det här landet? Det är de frågor jag ställer mig. Jag tar med förvåning del av att kulturministern inte ser detta utan låter ändamålet helga medlen.

Herr talman! Ja, jag håller med Lawen Redar om att man måste veta vad det är man menar när man pratar om skuggsamhället. Laven Redar redogjorde för vad hon ansåg är skuggsamhället. Där sa hon också att "man lever som papperslös". Att vara papperslös innebär faktiskt att man har fått ett avslag och inte har rätt att vistas i landet. Man har fått saken prövad enligt demokratins spelregler, och man har fått ett besked från svenska myndigheter.

Demokrati innebär för mig också att beslut ska följas och effektueras, och där har jag svårt att stå bakom principen att man kan leva som papperslös. Kan vi fortfarande kalla oss för en demokrati när vi inte vill effektuera och följa det som svenska myndigheter har utfärdat?

Vad gäller de ömmande värden som ledamoten nämner vill jag säga att det står inskrivet i Tidöavtalet att det finns situationer där en anmälan skulle kunna strida emot just ömmande värden. Där nämns specifikt sjukvården, som Lawen Redar också nämnde. Det är mycket möjligt att det finns fler sådana undantag som bör göras, men vilka de undantagen ska vara måste man få en chans att utreda vidare. Och därför varken ska eller kan jag uttala mig om detta just nu i den här talarstolen. Men att stå bakom den demokratiska principen att myndighetsbeslut ska följas och effektueras och att detta trots allt är ett av demokratins värden hoppas jag verkligen att vi kan enas om i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Kulturministern ska veta att jag står bakom ordning och reda i migrationspolitiken. Jag står därmed också bakom att människor som inte ska vistas i Sverige ska lämna landet. Det är inte detta som den här debatten handlar om. Den handlar om hur långt man får använda demokratins infrastruktur för att uppnå det målet och vad det är för land man skapar när kulturarbetare, bibliotekarier och sjukvårdspersonal ska börja ange människor. Dessa yrkesgrupper har egentligen en annan grundläggande förutsättning för sin yrkesetik.

Sjukvårdspersonal har i sin grundläggande yrkesetik att de ska vårda människor. De som arbetar i museiverksamhet eller på bibliotek har demokratin som sin främsta anledning att upprätthålla sin yrkesetik. Det är detta som debatten handlar om.

Jag tycker att det är bra att kulturministern lyfter frågan om ömmande värden och att det också finns med i Tidöavtalet. Det jag ställer mig frågande till är hur kulturministern inte kan vara lyhörd inför att detta med ömmande värden också borde inbegripa kulturella verksamheter i vårt land. Jag menar att vi är på väg mot någonting som är allvarligt om våra kulturella verksamheter och de som arbetar där ska vara ett led i Tidöavtalets ambitioner. De ska arbeta med demokratins principer, yttrandefrihet, kunskapsförmedling och läsning och inte åläggas något annat uppdrag.

Att bekämpa skuggsamhället står jag helt bakom, och detta har jag också arbetat med när jag satt i justitieutskottet 2014-2018. Kulturministern behöver inte betvivla att jag står bakom de principerna. Men som kulturpolitiker är jag ytterst angelägen om att vi inte förändrar förutsättningarna för kulturens infrastruktur till förmån för Tidöavtalet. Låt kulturens olika myndigheter och verksamheter räknas in under de ömmande värdena i den här utredningen!

Herr talman! Jag skulle avslutningsvis ändå vilja betona vikten av att biblioteken har en tydlig roll där de ska vara öppna och tillgängliga för alla. Biblioteken ska fortsatt också kunna värna det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsbildning, kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Detta är centrala frågor för Sverige framöver. Det är också centrala frågor för regeringen framöver, och Tidöavtalets ambition är ju att ta ett helhetsgrepp om de samhällsproblem som Sverige har i dag. Det går inte att plocka ut en del och formalisera en politik för den utifrån helheten, utan Tidöavtalet bygger på att möta de samhällsproblem som Sverige har i dag och hitta sätt att få Sverige på rätt köl igen.

Det är det som vår regering fick ett mandat av väljarna att göra. Det är också det som vi framöver tänker förvalta och försöka göra på bästa sätt. Jag varken kan eller vill föregripa utredningen gällande anmälningsplikten, som kommer att titta närmare på denna fråga. Men jag är övertygad om att vi kan dela synen på vikten av bibliotekens roll i samhället som demokratins pelare även fortsättningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.