Interpellationssvar - Rättvist karensavdrag - 2022-12-13

Fru ålderspresident! Zara Leghissa har frågat mig om jag tänker ta några initiativ, och i så fall vilka, för att förändra karensavdraget och göra det mer rättvist för yrkesgrupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån. Interpellanten har också frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att arbeta vidare med förslagen från den utredning om karensavdraget och sjuklönen som ska redovisas nästa år.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Det har gällt sedan början av 1990-talet. Under den extraordinära situation som covid-19 inneburit har det dock gjorts avsteg från principen om en självrisk i sjukförsäkringen genom att staten tillfälligt har betalat ut ersättning för karensavdraget för att underlätta för enskilda att stanna hemma vid sjukdom.

Det var en motiverad åtgärd. Under normala förhållanden behöver dock frågan noga övervägas. Det är viktigt att bedöma konsekvenserna för sjukfrånvaro och riskerna för fusk och felaktiga utbetalningar vid överväganden om att förändra karensavdraget. Detta ingår i den särskilda utredarens uppdrag.

Jag vill även påminna om att det redan nu inom ramen för gällande rätt är möjligt för arbetsmarknadens parter att förhandla bort karensavdraget genom kollektivavtal.

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet Anna Tenje för bemötandet av mina frågor. Statsrådet har i tidigare interpellationssvar sagt att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga och att politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar och för att stödja individen.

Statsrådets engagemang och vilja att upprätthålla en trygg sjukförsäkring gläder mig. Varje dag går människor till jobbet och får Sverige att fungera: undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, barnskötare, förskollärare, buss- och tågförare, butiksbiträden, byggnadsarbete, skogsarbetare, elektriker - ja, listan på dem som inte kan arbeta hemifrån kan göras lång. Samtidigt har det för tjänstemän utvecklats allt fler metoder för att arbeta hemifrån.

Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro. Som avdraget är utformat i dag slår det hårdast mot dem som varje dag går till jobbet och inte kan jobba hemifrån. De yrkesgrupper som inte kan arbeta på distans vid exempelvis lättare förkylning straffas ekonomiskt, samtidigt som det också är en hälsorisk. Att gå till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns det ju en risk att man smittar sina kollegor, som också behövs för att samhället ska gå runt. Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Statsrådet nämner de insatser under pandemin som den tidigare S-ledda regeringen i samsyn med riksdagen fattade beslut om. Vi gör en liten tillbakablick i tiden till mars månad år 2020. Det var en tid då vi stod nakna och villrådiga inför ett virus som vi visste så lite om, coronaviruset, och allra hårdast drabbades äldre och sjuka. Bristerna i äldreomsorgen blixtbelystes - brister som fanns redan innan pandemin bröt ut och brister som fortfarande finns.

De beslut som fattades då kom att rädda liv. Smittspridningen begränsades, karensavdraget lindrades och flera andra insatser gjordes för att hålla en skyddsbarriär, så att man kunde hålla samhället igång samtidigt som människor som inte kunde arbeta hemifrån fick lättnader i sin ekonomi.

Fru ålderspresident! I dag ökar smittspridningen när det gäller covid, influensa och RS-virus och för dem som arbetar inom vård, skola, omsorg är detta inget nytt. Det är normalt. Löntagare utsätts för smitta och riskerar att smitta andra, och det är inom vård- och omsorgsyrkena som antalet sjukfall är högst, främst bland undersköterskor som arbetar inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden, men även sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare är grupper med många sjukfall. Det är yrkesgrupper där mest kvinnor arbetar.

Jag vill fråga statsrådet: Tycker statsrådet Anna Tenje att orättvisan i karensavdraget ska finnas kvar?

Fru ålderspresident! Ja, det har ju genomförts stora förändringar i sjukförsäkringen de senaste åren. Det diskuterade vi inte minst i föregående debatt.

Vi har inte sett den fulla effekten av dessa ännu. Jag kan ändå konstatera att sjukfrånvaron förväntas öka igen när konjunkturen vänder uppåt igen. Då förväntas den öka ganska kraftigt.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Det är en del av sjukförsäkringssystemet, och det finns andra delar som dämpar eller helt tar bort effekterna av karensavdraget i vissa situationer. Jag talar då om allmänt och särskilt högriskskydd och om regeln om återinsjuknande, som alla innebär en sänkt självrisk i särskilt motiverade situationer.

Jag är fullt medveten om att risken för smitta och möjligheten att arbeta hemifrån skiljer sig mycket åt mellan olika yrkesgrupper. Men i övervägandena om förändrade självrisker i sjukförsäkringen måste man också ta hänsyn till de risker för samhällsutvecklingen som försämrade arbetsincitament innebär. Den tillfälliga ersättningen för karens var motiverad under en extraordinär situation som covid-19-pandemin. Det var ett virus som inte bara drabbade Sverige utan hela världen väldigt hårt. Men under normala förhållanden måste dock frågan om förändringar i regelverket för karensen noga övervägas. Då tycker jag att arbetet med lagstiftningen ändå får ha sin gilla gång.

Fru ålderspresident! Återigen tack, statsrådet, för bemötandet! Det är av yttersta vikt att utredningen fullföljs, för i den bästa av världar blir vi inte sjuka. Verkligheten ser dock inte ut så.

I verkligheten, fru ålderspresident, skadas och dör människor på grund av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. I slottsavtalet och i regeringens budget lyser de nödvändiga satsningarna på trygga arbetsvillkor - välfärdsarbetarna behöver fler kollegor, hälsosamma scheman, tid för återhämtning och en förstärkning av skyddsombudens viktiga roll - med sin frånvaro. Hög arbetsbelastning, krav och ansvar utan att ha förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter gör människor sjuka, och då krävs satsningar och investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svensk sjukförsäkring ska vara av hög kvalitet och finnas till för dem som behöver den. Det får aldrig vara så att regler i ett trygghetssystem ska vara orättvisa.

Regeringens politik, där höginkomsttagare gynnas på bekostnad av låginkomsttagare, kommer vi socialdemokrater aldrig att stå bakom. Sjukförsäkringen är en grundbult i vårt samhällskontrakt.

Genom åren har högerpartier vurmat för försämringar i sjukförsäkringen. Införandet av stupstocken är ett tydligt exempel, vilket inte gjorde människor friskare. Tvärtom var det många som åter hamnade i sjukskrivning, enligt Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Moderaterna vill dessutom ha ytterligare en karensdag, och man blir inte frisk av att vara fattig.

Jag upprepar därför frågan: Tycker statsrådet att orättvisan i karensavdraget ska finnas kvar?

Fru ålderspresident! Låt mig då vara tydlig. De åtgärder som interpellanten tar upp kräver väldigt noggranna överväganden och kan inte vidtas genom snabba förändringar. Det behöver noga analyseras, och lagstiftningsprocessen måste ha sin gång. Det hela behöver också ses ur ett större perspektiv givet de konsekvenser det kan få för samhället i stort.

Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå. Interpellanten har också lyft fram den i sina anföranden. Den ska vi inte föregripa. Den kommer att redovisa sitt betänkande nästa höst, i september 2023, och det vore fel av oss båda att föregripa vad den utredningen kommer fram till.

Det är viktigt att analysera vilka konsekvenser den senaste förändringen i sjukförsäkringssystemet har fått. Därefter kan vi - givet den konjunktur vi då befinner oss i, hur det ser ut när det gäller sjukskrivningarna och eventuella förändringar i världen där och då - bedöma situationen.

Jag föregriper alltså inte den diskussionen och inte heller den utredning som kommer att redovisas nästa höst. Jag vidhåller att sjukförsäkringen måste vara utformad på ett sådant sätt att den bidrar till att förebygga och motverka onödigt många sjukskrivningar. Den ska också ge trygghet samtidigt som arbetslinjen främjas.

Fru ålderspresident! Kan jag tolka det som att statsrådet har för avsikt att låta utredningen, enligt det kommittédirektiv som Socialdemokraterna har gett, göras färdig och presenteras i höst nästa år? Jag är glad över statsrådets ställningstagande och tar det som ett löfte. Vi kommer också att följa upp detta så att det inte blir ännu ett brutet vallöfte från regeringen.

Coronakommissionen bekräftade i sitt slutbetänkande det de anställda inom vård och omsorg redan visste: Låg bemanning, otrygg sjukförsäkring, låg utbildningsnivå och otrygga anställningar hade stor inverkan på smittspridningen. Denna kristallklara uppmaning om var satsningar ska läggas kan inte ha gått statsrådet obemärkt förbi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuknärvaro.

Fru ålderspresident! Vi socialdemokrater vill stärka sjukförsäkringen genom att göra den mer solidarisk, jämlik och jämställd. Jag hoppas att statsrådet är av samma åsikt. Tillsammans kan vi med våra gemensamma krafter motverka sjuknärvaro, förhindra smittspridning och motverka fattigdom. Vi kan också ge människor bättre förutsättningar för en god hälsa - för ett rättvist karensavdrag och för ett starkare Sverige!

(Applåder)

Fru ålderspresident! När karensdagen ersattes med karensavdraget 2019 var syftet i första hand att åstadkomma en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Karensdagen kunde slå mot vissa yrkesgrupper med oregelbunden och koncentrerad arbetstid, vilket till exempel är vanligt inte minst inom vård, skola och omsorg. Karensavdraget var en bättre lösning än karensdagen för dessa grupper.

Utöver detta finns det, som jag nämnt, ett allmänt och ett särskilt högriskskydd samt en återinsjuknanderegel. Alla dessa bestämmelser innebär avsteg under vissa förutsättningar från huvudregeln om karensavdrag och en sänkt självrisk i särskilt motiverade situationer.

I övervägandena om förändrade självrisker måste man ta hänsyn till riskerna för samhällsutvecklingen och för försämrade arbetsincitament samt vad det skulle innebära. Nu har vi en situation där sjukfrånvaron kan förväntas öka när konjunkturen vänder uppåt igen, och en sådan ökning kan alltså bli kraftig. I den situationen bör man noga analysera konsekvenserna av det förändrade karensavdraget.

Interpellanten frågar mig om utredningen kommer att få fortsätta. Jag kan bara konstatera att jag har sagt att dess betänkande kommer att presenteras nästa höst, 2023. Jag kanske inte kan säga att det är det exakta kommittédirektivet som ligger kvar, men om man tittar bredare på frågan torde inte det vara något negativt. Nu får man med fler saker att titta på lite mer noga.

Detta är viktiga frågor. Det är viktigt att noga analysera och följa dem innan man fattar drastiska beslut.

Jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.