Interpellationssvar - Kapaciteten på arlanda flygplats - 2022-12-09

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder och verka för investeringar för att möta nuvarande och framtida kapacitetsbehov på Arlanda flygplats, och vilka åtgärder och investeringar det i så fall handlar om.

Jag vill börja med att tydligt understryka Arlanda flygplats mycket viktiga roll i det svenska transportsystemet men också som tillväxtmotor för den svenska ekonomin.

Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats med ett omfattande nationellt och internationellt linjeutbud. Den knyter ihop landet med sin navfunktion för både inrikes- och utrikestrafik genom att erbjuda direktlinjer till både nationella och internationella destinationer. Arlanda flygplats bidrar därför till en grundläggande nationell och internationell tillgänglighet för Sveriges befolkning och näringsliv.

Det finns för närvarande två utredningar med bäring på Arlanda flygplats. Den första utredningen, om att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling med Peter Norman som utredare, redovisades den 14 juni i år. Rapporten innehåller många och omfattande förslag och remisshanterades under hösten. Utredningen och remissvaren analyseras för närvarande i Regeringskansliet. I augusti 2022 påbörjade Peter Norman det andra uppdraget att analysera och föreslå en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Uppdraget omfattar alla flygplatser, inklusive Swedavias, och ska redovisas senast den 15 december 2022. En sedvanlig remisshantering förutses därefter.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen i Arlandarapporten eller till den vidare processen. Jag anser dock att det finns ett mervärde i att ta ett samlat grepp om båda utredningarnas förslag och remissinstansernas synpunkter.

Jag kommer därför att återkomma i dessa frågor vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Tack till Andreas Carlson för svaret - initialt ser det ju väldigt bra ut!

Jag har ställt den här interpellationen för att jag i både slottsavtal och regeringsförklaring helt och hållet saknade Arlanda. Den nya regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna lade däremot en stor tyngd på Bromma. Men precis som i den tidigare regeringens, och särskilt Tomas Eneroths, arbete är ju Arlanda den flygplats som är central för Mälardalsregionen och för Sverige, särskilt för norra Sverige, när det gäller möjligheten till bra kommunikationer ut i världen.

Peter Normans utredning är tydlig och lämnar flera bra förslag. Det är klart att flera av förslagen skulle det ansvariga statsrådet kunna ta tag i redan nu.

Vi var nog många som efter pandemin nu trodde att kökaoset på Arlanda skulle vara överstökat. Men tyvärr har jag själv provat de mycket långa köerna. Senast i går blev jag uppringd och kontaktad av resenärer som stått i mer än en timme. Detta är en realitet som är här och nu. Ska Arlanda vara konkurrenskraftigt kan vi inte ha en situation där människor faktiskt missar flygen eller får stå i säkerhetskontrollerna väldigt länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är helt orimligt att Swedavia inte har kunnat ta tag i och fixa den här delen, för kökaoset på Arlanda får ju internationella dimensioner. Det skadar anseendet för Arlanda, för Stockholmsregionen och för hela Sverige. Detta ska ses i ljuset av att våra grannländer Finland och Danmark aviserar stora satsningar i Helsingfors och Köpenhamn på sina centrala flygplatser för att de anser att de kan vara viktiga nav i Norden för resor ut i världen. I Finland har man sedan länge byggt ut kapaciteten på Asien - Japan, Sydkorea, Kina och så vidare. Köpenhamn satsar mot resten av världen och mot Europa.

Norra Sverige och Mälardalen behöver ha en flygförbindelse så att vi med ett byte på Arlanda kan ta oss direkt till Bryssel, Milano eller New York. Vi vill inte se en situation där Arlanda blir omsprunget av andra för att vi har varit senfärdiga.

Peter Normans utredning är viktig. Jag tycker att det finns skäl att redan nu avisera tillsättandet av en Arlandautredning, för här gäller det ju också samarbetet mellan Trafikverket, kommunen, regionen och närområdet.

Hur ska människor ta sig till och från Arlanda? Hur kan vi minska biltrafiken till Arlanda? Hur kan vi öka kommunikationen på järnväg till Arlanda? Hur kan vi säkerställa att alla de som nu vill ta sig från norra Sverige ut i världen kan se Arlanda som navet för detta? Detta är synnerligen viktiga frågor, och många av dessa kan statsrådet ta tag i här och nu.

Fru talman! Tack till Isak From, som lyfter den viktiga frågan om Arlanda flygplats. Men det går inte riktigt att prata om Arlanda utan att också prata om Bromma flygplats. Det är tydligt att vi nu har en regering som vill behålla Bromma flygplats som navet för det svenska inrikesflyget. Bromma är en utmärkt flygplats, inte minst eftersom Region Stockholm nu dragit tvärbanan hela vägen fram så att den är mer tillgänglig.

Det är glädjande att nedläggningspolitiken, där man vill lägga ned fungerande infrastruktur, nu har förpassats till historiens skräphög. Det hade blivit permanent sämre för inrikesflyget utan Bromma flygplats. Vi vet också att nya flygplatser inte växer på träd. Det man lägger ned kommer inte tillbaka sedan.

Det är bra att vi har två flygplatser här i Stockholmsregionen. Inte minst under pandemin märkte vi verkligen vad redundans betyder i transportsystemet.

Jag kan också säga att det för min egen region Gotlands del är bra att vi har två flygplatser att välja på. Man har fler valmöjligheter om man ska vidare ut i landet eller världen, och det leder också till ökad konkurrens. Vi vet ju att om vi har två flygplatser och flera flygbolag blir priserna lägre än om vi bara skulle ha en flygplats och ett flygbolag.

Men för att återkomma till Arlanda, som interpellationen handlar om, finns det problem där. Långa köer nämns. Jag kan också säga att när man flyger från Gotland till Arlanda parkeras planet vanligtvis långt ut på asfalten, och sedan får man åka buss in till terminalen eftersom slottarna så att säga är slut. Utöver att det är tråkigt att bli bortprioriterad leder detta också till längre restider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad har man då gjort när det gäller Arlanda tidigare? Vad har man under de senaste åtta åren gjort från politikens sida? Det är tråkigt att konstatera att Arlandarådet mest blev en politisk kuliss. Man kom inte framåt; man kunde inte tävla med Kastrup och Gardermoen under alla de åren.

Man kan fråga sig om det kanske var på grund av pandemin som arbetet med Arlandarådets slutrapport försenades. Kanske till viss del. Men Arlandarådets slutrapport var klar redan i mars 2019, långt innan det förskräckliga viruset nådde Sverige. Det är därför lite magstarkt att som Isak From gör i sin interpellation kräva att man på åtta veckor nu ska åstadkomma allt det som inte åstadkoms på åtta år.

Det behövs mycket för att stärka rollen för Arlanda flygplats som nav i Norden, vilket Peter Normans utredningar har visat - Peter Norman som också är deltidsgotlänning. Det nämns förslag om en till landningsbana, ytterligare en avfart från E4:an och en bättre lösning för tågen. Detta kan låta som en väldigt kort uppräkning, men det rör sig om väldigt stora investeringar.

Därför är det bra, tycker jag, att regeringen vill titta på detta samlat och även pröva det mot offentliga finanser. Man kan inte titta på enskilda flygplatser och lägga till eller dra ifrån saker, utan man behöver se inrikesflyget och rollen som nav i Norden som en helhet.

Jag ser fram emot att utredningen blir klar och att regeringen återkommer i frågan.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för engagemanget i denna viktiga fråga! Jag kan försäkra Isak From om att avsaknaden av Arlanda i Tidöavtalet och regeringsförklaringen inte innebär att Arlanda är nedprioriterat på något sätt. Anledningen till att Bromma däremot finns med är att den flygplatsen har varit ifrågasatt. Bromma kommer, tror jag, att vara en viktig flygplats de kommande åren, av skäl som Jesper Skalberg Karlsson också anför.

Men jag ska fokusera på Arlanda. Jag tror att vi behöver se hur viktigt flyget är och framför allt kommer att vara även i framtiden i Sverige. Här kan jag tänka mig att det har rått lite delade meningar i den tidigare regeringens regeringsunderlag, men detta är den nya regeringen överens om.

Vi ser också hur utvecklingen, inte minst den tekniska utvecklingen, och den klimatomställning som sker inom flyget öppnar för nya möjligheter. Den som kanske känner lite av den flygskam som jag menar att det redan i dag finns ganska små skäl att känna kommer att ha väldigt få skäl att känna den inom sex till åtta år. Göteborgsföretaget Heart Aerospace räknar med att ha elflyg i luften om sex år, och branschen själv arbetar mot att vara helt fossilfri till 2030. Detta tror jag kommer att förändra resmönster, resvanor och inställning till flyget. Man kommer att se att det är ett mycket viktigt transportslag, bland flera andra.

Därför är det så viktigt med utveckling av flyget, och det är därför vi, som jag sa i mitt inledande svar, kommer att hantera de två utredningar som nu finns på bordet - både den nyss avslutade av Peter Norman och den av samma utredare som snart går i mål - för att se över detta och se vilka utmaningar och förslag som behöver hanteras när det gäller flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska nämna ett positivt förslag från min företrädare, socialdemokraten Tomas Eneroth. I nationell plan finns ett uppdrag till Trafikverket att utreda kapacitet för landtransporter till och från Arlanda. Detta kommer att vara viktigt för tillgängligheten. Det finns även andra delar som vi kommer att ta oss an med hög hastighet.

Det har funnits en del funderingar kring vad pandemin skulle få för effekter på flygresandet. Om man zoomar ut och ser tillbaka lite grann kan man konstatera att 2018 var ett rekordår för flyget i Sverige. Då reste drygt 39 miljoner passagerare till eller från svenska flygplatser; av dessa resor var 31,6 miljoner utrikesresor. Antalet inrikesresor uppgick till knappt 7,7 miljoner. Trenden för utrikestrafiken hade fram till pandemin varit tydligt ökande under flera år, framför allt på Arlanda.

Efter pandemin har flygtrafiken nu åter tagit fart. Hösten 2021 började trafiken återhämta sig från mycket låga nivåer, och under 2022 ökar flygtrafiken snabbt. Enligt statistik från Swedavia uppgick antalet resenärer på Swedavias tio flygplatser i början av november till 77 procent av 2019 års nivåer.

Vi kommer att arbeta med de förslag som redan finns i den första Arlandautredningen. Men vi kommer som sagt att återkomma med dessa delar gemensamt, när Peter Norman har kommit med förslag i den pågående Flygplatsutredningen. Detta är, menar jag, ett ansvarsfullt sätt att hantera frågan. Det innebär inte att vi drar detta i långbänk, tvärtom. Vi har rivstartat med flygpolitiken de första åtta veckorna i regering och kommer att återkomma till riksdagen. Jag ser också fram emot fortsatt dialog med Isak From i det avseendet.

Fru talman! Tack, Andreas Carlson och Jesper Skalberg, för inläggen! Jag måste ändå säga att jag håller med om en del av det som Jesper Skalberg för fram. Men Bromma som nav i landet är kanske inte riktigt korrekt. Det är ändå så att även gotlänningar vill ta sig ut i världen. Och på Arlanda har vi många flygbolag och därmed också en rimlig konkurrens.

Däremot har Arlanda i dagsläget kanske inte förutsättningarna fullt ut. Man var på väg mot en maxtopp före pandemin. Just nu ser vi att vi är långt ifrån att ha steppat upp. Vi har de helt horribla säkerhetsköerna. Vi har också en situation där man inte klarar av vinterhållningen. Det senaste snöovädret orsakade återigen långa rundningar. Flera flygplan fick cirkla över Arlanda innan de kunde landa. Jag var själv i ett flygplan som till slut kunde landa och fick sedan sitta en timme i flygplanet och vänta på bussen, för den tog sig inte ut till flygplanet därför att vinterväghållningen på Arlanda var helt obefintlig.

Självklart finns det frågor att ta tag i här och nu. Det var också därför den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth, precis som Andreas Carlson redovisade, både tillsatte utredningar och lade fram uppdraget om en plan. Detta kan man direkt jobba vidare med.

En Arlandaförhandling behövs. Det behövs för utvecklingen i Stockholmsregionen. Det behövs också för att alla i landet runt omkring Mälardalsregionen ska kunna ta sig till Arlanda och ut i världen.

En annan viktig fråga som vi har diskuterat är att regeringens kanske något tveksamma inställning till biobränslen också skadar flygets omställning. Peter Normans Arlandautredning redovisar att vi behöver säkerställa ett etappmål för storskalig svensk produktion av fossilfritt flygbränsle. Vi behöver tillsätta en flygbränslekommission för att säkerställa att detta går att genomföra. Säga vad man vill om elflyg; det kan vara något vi en bit fram i tiden klarar kortare distanser med, men under överskådlig tid kommer det att handla om traditionella flygbränslen som släpper ut koldioxid. Då behöver vi ha fler fossilfria bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en viktig del för att Sverige ska klara klimatmålen. Här har Arlanda ytterligare en viktig roll. Ska Arlanda få förutsättningar att öka andelen fossilfritt i bränsletankarna på flygplanen behöver man ha uppdragen. Man behöver ha åtgärder och beslut från Sveriges regering. Här har Andreas Carlson ett viktigt arbete att ta tag i.

Fru talman! Tack för ditt inlägg, Isak From!

Jag tycker att det blir tydligt i denna debatt att den tidigare regeringen verkligen prioriterade vad man lade sin tid på. När Arlandarådets slutrapport kom i mars 2019 lade man den i byrålådan och gjorde inte mer för att utveckla Arlanda flygplats. Det man däremot gjorde var att ta fram utredningar om hur Bromma flygplats kunde snabbavvecklas. Man lät alltså inte Arlanda växa för att kunna ta över inrikestrafiken, och man ville lägga ned Bromma flygplats för att inrikestrafiken inte skulle kunna fortsätta att fungera på samma sätt som tidigare.

Det var en tydlig prioritering. Jag är glad att vi har en ny regering som tittar på dessa frågor mer seriöst, både på hur vi kan lösa de akuta kriserna och på hur vi långsiktigt kan stärka tillgänglighet och konkurrenskraft.

Det är tydligt att de första åtta veckorna med en ny regering mycket har gått åt till att lösa tidigare, politiskt skapade kriser. Vi ser elpriserna, vi ser bränslepriserna och nu i tisdags presenterades också ett gasprisstöd.

Det blir mycket krishantering när det är kris, och därför är jag särskilt glad att infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson också nämner något om visionerna kring det framtida flyget i Sverige. Efter krishantering behöver man också jobba med vilket Sverige vi ska ha på andra sidan och långsiktigt.

Elflyg är en utmärkt sådan fråga. Det är riktigt häftigt att Heart Aerospace finns just i Sverige. Sedan kan jag nära en from förhoppning om att det första kommersiella elflyget går just till Bromma flygplats - kanske helst också från Visby flygplats, eftersom det är en kort sträcka som lämpar sig väl för elflyg.

Fru talman! Jag ska börja med att gå tillbaka till uppdraget att ta fram en plan för utveckling av Arlanda flygplats och den utredning som tillsattes av Tomas Eneroth. Jag berömde ju det förutvarande statsrådet Eneroth för den utredningen och även uppdraget till Trafikverket. Det byggde på ett tillkännagivande från Sveriges riksdag, där det fanns en vilja från den dåvarande oppositionens sida att ta höjd för att flyget kommer att vara ett viktigt transportslag även i framtiden. Det var utifrån det tillkännagivandet, som byggde på ett betänkande från trafikutskottet, som den dåvarande regeringen tog fram en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar den. Det finns väldigt många och omfattande förslag i den första utredningen, som jag har talat om i dag. Flera av dem handlar om det som också Isak From var inne på, nämligen omställningen i flyget till att bli fossilfritt. Ett av förslagen handlar om att flyget bör vara fossilfritt senast 2045. Det finns olika förslag till initiativ som utredningen föreslår att regeringen ska ta. Detta är någonting som vi förstås kommer att bereda noga och återkomma till.

Peter Norman pekar också på potentialen i att använda Bromma flygplats enbart till fossilfritt flyg. Jag ska inte och kommer inte att uttala mig om vilka sträckor som kommer att trafikeras med elflyg först. Det är en operativ fråga - på samma sätt som snöröjningen på Arlanda är en operativ fråga som, vilket jag tror att Isak From mycket väl känner till, hanteras av Swedavia.

För att kunna hantera utvecklingen och utveckla Arlanda flygplats på ett långsiktigt hållbart sätt krävs bedömningar och åtgärder ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, anslutande landtransporter till och från flygplatsen samt luftrummet. Här krävs en samverkan mellan många olika aktörer.

Regeringen har varit tydlig med att flyget kommer att vara ett viktigt transportslag även i framtiden. Jag tror, inte minst utifrån de initiativ som finns i det svenska näringslivet, att vi kommer att få se en utveckling i branschen som möjliggör ett flexibelt och miljövänligt resande. Som jag sa i ett tidigare inlägg, fru talman, pekar ju branschen själv på att den kan vara fossilfri redan 2030. Det kan man tycka är långt fram i tiden, men det är om "bara" åtta år. Det är lika lång tid som den förra regeringen hade vid makten. Under de åtta veckor som jag har varit infrastruktur- och bostadsminister har just detta varit en viktig del av utvecklingen, på samma sätt som andra viktiga transportslag.

Jag tror inte heller att man ska sätta flyget mot något annat. Man ska inte skambelägga passagerare som använder ett så viktigt transportslag, inte minst för - vilket också Isak From har pekat på - de norra delarna av landet. Vi är ett avlångt land med stora avstånd där det kommer att finnas behov av att människor kan röra sig, åka till jobbet och hälsa på nära och kära.

Infrastrukturpolitik och transportpolitik är egentligen det som lägger grunden för hela vår samhällsgemenskap - att man kan röra sig och att man kan lita på att tåget går i tid, att flyget går i tid och att man kommer av flyget i tid. Här finns det mycket att jobba med, och det arbetet ser jag verkligen fram emot. Jag kommer också att återkomma när vi har hanterat både dessa utredningar samlat.

Fru talman! Jag tycker ändå att den här interpellationen har varit viktig. Det fanns och finns fortfarande oro. När slottsavtalet och regeringsförklaringen så tydligt nämner Bromma men inte Arlanda blir det ungefär samma effekt som när man tydligt nämner kärnkraft men inte havsbaserad vindkraft. Då finns det många som blir oroliga: Vart tog det här vägen?

Det jag lyfte upp om kökaos, snökaos och bristande kapacitet på Arlanda skadar också förtroendet för Sverige som besöksmål. Besöksnäringen är viktig för Mälardalsregionen, för norra Sverige och för många andra delar av Sverige, och Arlanda är ett nav för de långväga gästerna till Sverige. Med det dåliga ryktet förlorar vi i konkurrensen mot Oslo och Helsingfors. Det är klart att sådant sätter sig. Då behöver vi ta nästa steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, Jesper Skalberg, det är skillnad i politiken. Den socialdemokratiska regeringen var väldigt tydlig och tillsatte Arlandautredningen. Arlanda är navet i flygtrafiken. Det behöver prioriteras och satsas på det. Vi behöver ha en ny rullbana. Vi behöver säkerställa att trafiken till och från Arlanda flygplats förbättras och att arbetet tillsammans med Trafikverket och övriga regionen kan gå vidare. Därför är det centralt att regeringen aviserar att en Arlandautredare är viktig. Det kan Andreas Carlson och regeringen göra här och nu. Man kan också bjuda in Swedavia för att faktiskt ta reda på: Hur kan vi lösa det kökaos som är här och nu?

Fru talman! Jag vill avsluta med att önska Andreas Carlson och talmannen en god jul, om vi inte ses i en annan debatt. Trevlig helg och god jul, så länge!

Fru talman! Det låter som att den förra regeringen gjorde otroligt stora satsningar och tog initiativ. Det hade förstås sett helt annorlunda ut om man inte hade tillsatt Arlandautredningen under det sista av sina åtta år utan under det första av sina åtta år.

Återigen: Jag har i tidigare debatter under dagen vädjat om en viss självrannsakan. Hur hade det varit om man hade tillsatt en Arlandautredning under år ett? Då hade man i och för sig Miljöpartiet i regeringen. Att det under den sista delen av åren inte var så kanske var något som underlättade. Det handlar också om det tillkännagivande där vi förstås krävde att regeringen till slut skulle agera. Det var mitt parti - jag var då i opposition - bidragande till. Det är klart att vi kommer att förvalta denna utredning på ett klokt och bra sätt. Det finns flera väldigt omfattande förslag i den.

Tidöavtalet har nämnts. Det är inte heltäckande och har aldrig gjort anspråk på att vara heltäckande. Saker som inte är med i Tidöavtalet är per definition inte nedprioriterade. Däremot behöver man prioritera och tydligt definiera vad man ska arbeta med. Det har varit ett tveksamt hanterande av kärnkraften. Man har avvecklat befintlig kärnkraft och aktivt motverkat den. Då kan det behövas att man tydligt pekar ut en plan för att reparera den skadan, och det ligger på regeringens agenda.

På samma sätt är det när det gäller tveksamheten kring Bromma, som kommer att vara en viktig flygplats också i framtiden. Vi har gett besked om att vi inte kommer att avveckla Bromma flygplats. Vi ska snarare se hur den kan vara en del i den omställning som nu sker i flygsektorn. Där finns det stora möjligheter. Det innebär inte på något sätt att vi prioriterar ned Arlanda, snarare tvärtom, skulle jag vilja säga, fru talman.

Jag kommer att återkomma. Jag tackar också för julhälsningen. Jag vill börja med att önska glad Lucia, så att vi tar det i rätt ordning. Jul känns fortfarande en bit bort för min del, men jag önskar förstås även From en god jul när den kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.