Interpellationssvar - Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare - 2022-12-06

Fru talman! har frågat mig när regeringen kommer att höja inkomstgränsen för arbetskraftsinvandrare. Han har också frågat vad regeringen har för bevekelsegrunder för att avisera ytterligare utredningar i stället för att gå fram med skarpa förslag.

Inledningsvis ska det noteras att Anders Ygeman i sin interpellation blandar in Migrationsverkets prognos för asylsökande i ett sammanhang som rör arbetskraftsinvandring.

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är lägre. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom branscher där dessa yrken finns. Regeringen avser därför att höja inkomstgränsen för arbetstillstånd för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk.

Den proposition som precis röstades igenom i riksdagen är ett steg i rätt riktning. Men regeringen ser brister i den lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Lagstiftningen gör det möjligt för regeringen att höja försörjningskravet för den som ansöker om ett arbetstillstånd, men det finns till exempel inte några möjligheter att göra undantag från kravet för vissa yrkesgrupper.

Enligt Tidöavtalet ska utgångspunkten vara att ett arbetstillstånd ska beviljas om arbetstagaren har en lön i nivå med medianlönen i Sverige. I dagsläget innebär det drygt 33 000 kronor i månaden. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, men det kan av olika anledningar finnas behov av att kunna tillåta arbetskraftsinvandring inom vissa yrkesgrupper där lönerna ligger under den fastslagna inkomstgränsen. Undantag bör därför kunna göras för enskilda yrkesgrupper. Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring, såsom personliga assistenter.

Regeringen kommer så snart som möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än det som gäller i dag för arbetstillstånd. Därtill kommer en pågående utredning att ges i uppdrag att föreslå en ordning i enlighet med Tidöavtalet.

Fru talman! Det är nu ett halvår sedan jag aviserade propositionen om ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare och flera månader sedan jag lade densamma på riksdagens bord. Den 30 november antog riksdagen regeringens förslag.

Min fråga är varför regeringen inte har fattat beslut om ett sådant tak, något som utlovades i valrörelsen. Statsrådet själv har gång på gång under den här tiden och i valrörelsen sagt att det gått alldeles för långsamt från den socialdemokratiska regeringen. Nu sitter hon på stolen själv, men har inte fattat något beslut. I stället skjuts försörjningskravet på framtiden. Det ska i stället utredas. Det som tidigare var så bråttom ska nu skjutas på framtiden.

Om statsrådet såg brister med regeringens förslag, som hon nu påstår i svaret, blir mina enkla frågor: Varför har statsrådet inte motionerat? Varför har statsrådets parti inte motionerat? Varför har inget av regeringspartierna motionerat? I så fall skulle ju bristerna ha kunnat justeras av riksdagen före riksdagsbeslutet. Men trots den nästan halvårslånga tiden, då man har kunnat höra, debattera och läsa förslaget, har det inte väckts några motioner från något av den nuvarande regeringens partier om brister.

Jag hävdar i interpellationen att arbetskraftsinvandringen ökar. Ministern säger att jag blandar ihop siffrorna. Jag fortsätter att hävda att arbetskraftsinvandringen till Sverige ökar. Det var också den prognos som Migrationsverket gav uttryck för när de besökte utskottet.

Följden av regeringsskiftet, det så kallade paradigmskiftet som skulle uppnås, kommer paradoxalt nog att innebära att Sverige får ökad invandring, inte minskad invandring, eftersom man skjuter på taket och aviserar ett antal undantag från taket. I värsta fall kan det innebära att vi får tiotusentals fler arbetskraftsinvandrare till yrken med låg kompetens eller låga löner, tvärtemot det man lovade i valrörelsen. Det, fru talman, kan man kanske kalla ett paradigmskifte, men det var knappast det väljarna förväntade sig.

Fru talman! Först vill jag framhålla att jag tror att jag och Anders Ygeman har ganska stor samsyn i de här frågorna. När Anders Ygeman var ansvarigt statsråd var vårt samarbete och vår dialog väldigt bra, upplever jag. Jag hoppas att vi kan fortsätta ha en god dialog gällande detta.

För att rätt ska vara rätt: När jag inledningsvis påtalade att Anders Ygeman blandat ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring syftade jag på inledningen av interpellationen, som lyder: "Den senaste prognosen från Migrationsverket visar att antalet asylsökande åter har börjat öka." Sedan kommer frågor om arbetskraftsinvandringen. Det var bara det jag ville påtala. Men det är egentligen inte i centrum för den här debatten.

Ett höjt försörjningskrav satt ju tyvärr rätt så långt inne för den socialdemokratiska regeringen. Vi hade kunnat ha det på plats tidigare, tror jag. Det var först när Miljöpartiet inte satt i regeringen som det kom ett förslag till lagstiftning.

Den proposition som medger att regeringen genom förordning höjer försörjningskravet röstades igenom riksdagen för sex dagar sedan. Jag är väldigt tacksam för att Anders Ygeman har mycket höga förväntningar på takten i den här regeringens arbete, men jag tror att han nog ändå förstår att det tar lite mer än sex dagar att arbeta fram en förordning. Nu hade man kunnat tänka sig när man rotade i byrålådorna på Regeringskansliet att det skulle kunna finnas ett utkast till förordning. Det har jag ännu inte hittat. Men om Anders Ygeman har det får han gärna komplettera med det.

Den här höjningen kommer. Anders Ygeman kan vara helt lugn. Detta kommer att ske i två steg. Först kommer vi att besluta om en förordning i enlighet med vad propositionen medger om ett höjt försörjningskrav. Det är steg ett. Att det är viktigt att få det på plats tror jag i grunden att vi är helt överens om. Eftersom vi ser brister i den proposition som den tidigare regeringen presenterade kommer vi i steg två att gå vidare och utreda hur man kan höja det här och lägga till ett inkomstkrav från vilket man kan göra vissa undantag och även exkludera hela branscher.

Fru talman! Först ska jag bara kvittera. Jag tror att vi i grunden har en samsyn på väldigt många områden och ett bra samarbete. Det är kanske därför jag blir lite förvånad över diskrepansen.

Först kritiserar man att vi inte hade det på plats tidigare, vilket återkommer i statsrådets svar. Sedan ska man utreda ett antal undantag, trots att man hade möjligheten att motionera om det. Det skjuter upp införandet av ett rimligt golv.

Sedan har man inte förberett förordningen. När det gäller vårt arbete tror jag nog att det bara är att krafsa lite i byrålådorna, så hittar man det vi har gjort. Det kanske är så att man har en lite annan inriktning än den vi hade.

Vi hade inte planer på att undanta hela branscher. Vi hade inte planer på att göra det i flera steg. Vår plan var att vi först skulle ha ett högt golv på plats. Sedan skulle vi gå vidare med arbetsmarknadsprövning för att på det sättet få ett effektivt stopp för oseriös arbetskraftsinvandring.

Dessutom hade vi ett halvår tidigare lagt fram ett antal andra förslag på riksdagens bord för att försvåra oseriös arbetskraftsinvandring. Det gällde exempelvis kravet på rättsligt bindande anställningsavtal, skarpare kontroll och hårdare sanktioner.

De sakerna i kombination tror jag är det som krävs för att komma till rätta med den arbetskraftsinvandring som faktiskt infördes av den moderatledda regeringen.

Nu blir det inte så. Nu blir det lite långsammare än vad som kunde ha varit fallet. Nu blir det lite större oseriös arbetskraftsinvandring än vad som annars hade varit fallet. Vi får helt enkelt vänta. Skälet till det kanske Maria Malmer Stenergard kan ge uttryck för.

Om vi haft en annan regering hade vi haft skarpare lagstiftning eller förordning på plats. Vi hade haft färre undantag, och vi hade gått vidare med förslaget om arbetsmarknadsprövning. Det hade varit en kombination av förslag som hade undanröjt den oseriösa arbetskraftsinvandringen i Sverige.

Fru talman! Till att börja med: Varför motionerade inte Moderaterna? Jag är inte säker på att den stora förändring som hade krävts hade rymts inom ramen för en följdmotion. Här säger man i propositionen att det handlar om ett höjt försörjningskrav. Det ger också vissa begränsningar i hur långt man kan gå.

Det kommer att gå fort. Vi kommer att gå fram med det höjda försörjningskravet, precis som Anders Ygeman menar att den tidigare regeringen hade avsett att göra. Därutöver kommer vi att gå vidare med ett ytterligare höjt inkomstkrav. Från det ska det finnas möjlighet att göra undantag om det bedöms finnas behov av det.

Anders Ygeman behöver inte ens ha särskilt mycket tålamod. Det kommer en förordning som kommer att innebära ett höjt försörjningskrav. Det tror jag i grunden att vi båda tycker är bra.

Vad vi inte är överens om är delarna med en arbetsmarknadsprövning som den tidigare regeringen ville gå vidare med. Där har vi i grunden rätt olika syn på hur regelverket bör utformas. Men det kan vi lämna därhän.

Anders Ygeman sa: Om vi haft en annan regering hade det gått fortare framåt. Det är jag inte alls säker på. Det hade varit rätt sannolikt att den hade haft Miljöpartiet och Vänsterpartiet som underlag. De har som bekant en annan inställning, vilket också framgår av reservationerna i betänkandet där propositionen behandlades.

Jag är inte helt säker på att det hade gått fortare. Jag tror att Anders Ygeman ska förlita sig på att regeringen och samarbetspartierna kommer att leverera ett höjt försörjningskrav och därefter ett höjt inkomstkrav.

Fru talman! De delarna vi är överens om är de höjda kraven. De delarna vi inte är överens om är tidsplanen och undantagen där kraven riskerar att bli en schweizerost.

Min farhåga är att det inte kommer att lösa problemen. Vi kommer att ha fortsatt hög arbetskraftsinvandring till branscher där det inte behövs. Det kommer att tynga Migrationsverket och göra handläggningen av den arbetskraftsinvandring vi behöver alltför långsam.

Risken är att vi får tiotusentals arbetskraftsinvandrare till branscherna som vi annars inte hade haft och därmed försvårar integrationen och driver på segregationen. Jag tror att arbetsmarknadsprövning är ett effektivt verktyg. Jag beklagar att regeringen planerar att inte gå fram med en sådan.

Risken är att regeringen bara vidtar de åtgärder som Maria Malmer Stenergard nu ger uttryck för och att huvuddelen av problemen på svensk arbetsmarknad och med svensk invandring fortsätter med stor segregation och bristande integration som följd.

Jag hoppas naturligtvis att jag har fel och att regeringens om än senfärdiga förordningar och propositioner kommer att lösa problemet. Men jag misstänker att jag har rätt och att vi kommer att få återkomma till problematiken i framtida interpellationer.

Fru talman! Inledningsvis noterar jag att det är senfärdigt av regeringen att inte leverera en förordning på sex dagar medan det inte betraktas som senfärdigt av den tidigare regeringen som Anders Ygeman var en del av att inte leverera en proposition förrän efter nästan åtta år. Det verkar vara lite olika måttstockar beroende på vilken regering som man talar om.

Anders Ygeman uttrycker en oro för att det ska bli en schweizerost till följd av möjlighet till undantag från ett framtida högre lönekrav. Jag vill återigen för tydlighetens skull säga att vi nu går fram med ett högre försörjningskrav, precis som jag uppfattade att Anders Ygeman avsåg att göra. Där finns det inte någon möjlighet att göra undantag.

Sedan ska en utredning titta på att ytterligare införa ett lönekrav som ligger betydligt högre. Det är runt medianlön, det vill säga drygt 33 000 kronor. Då kan det vara så att det finns behov av att ha möjlighet till undantag under den nivån. Men jag kan garantera Anders Ygeman att jag inte kommer att vara nöjd om det riskerar att bli en schweizerost av detta.

Jag ser precis de problem som Anders Ygeman pekar på när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrkan som vi har haft under lång tid av socialdemokratiskt styre. Det är jobb som i stor utsträckning borde kunna tas av dem som redan befinner sig här.

När vi nu talar om arbetskraftsinvandring är det lätt att vi betonar de negativa delarna. Det finns mycket problem framför allt kopplat till den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Men jag vill också betona hur otroligt viktigt det är för regeringen att främja den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det gäller att korta de handläggningstider som verkligen har sprungit iväg de senaste åren under det socialdemokratiska styret.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.