Arbetsplenum - Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål - 2022-11-30

Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Fru talman! I dag ska riksdagen behandla regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål.

Riksrevisionens granskning visar att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Samtidigt är skillnaderna mellan domstolarna stora. Vid migrationsdomstolen i Göteborg var väntan på muntlig förhandling omkring 800 dagar år 2020. Detta förlänger i sin tur handläggningstiderna. Långa handläggningstider innebär ökade kostnader för skattebetalarna. En invandring som redan kostar för mycket fördyras ännu mer.

Även om granskningen påtalar att lokalbrist och personalbrist är några av orsakerna bakom längre handläggningstider säger det sunda förnuftet att längre handläggningstider i migrationsdomstolar beror på att Sverige har fört en ohållbar invandringspolitik som Sveriges institutioner, vare sig det är migrationsdomstolar, skolor eller Polismyndigheten, inte mäktar med.

Visst, det finns lokalbrist och personalbrist som leder till längre handläggningstider. Men om Sverige hade fört en förnuftig invandringspolitik, anpassad till det svenska samhället, skulle det inte ha funnits någon lokalbrist eller personalbrist inom migrationsdomstolarna. Man hade helt enkelt gjort det rätta och utgått ifrån vad det svenska samhället klarar av.

Det som är viktigt att säga i sammanhanget är att det är alltför långa handläggningstider vid migrationsdomstolar, trots att regeringen flera gånger förstärkt anslagen till migrationsdomstolarna. Mer pengar har tillförts migrationsdomstolarna, men Sverige har fortsatt att föra en ohållbar migrationspolitik. Även i Riksrevisionens granskning framgår det att invandringens volymer påverkar handläggningstiderna.

I regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens granskning framkommer det att åtgärder redan har genomförts för att tillmötesgå Riksrevisionens rekommendationer.

Att de institutioner som ska hantera invandringen inte mäktar med situationen är först och främst volymrelaterat. Ett sätt att minska volymerna avseende asylinvandring är att asylsökande omedelbart efter ansökan skickas till mottagningsenheter utanför EU, där deras ansökan kan utredas. Om utredningen skulle leda till att de befinns ha skyddsskäl skulle de beviljas asyl på plats och få skydd utan att behöva resa vidare. Ett sådant förfarande skulle helt och hållet ta bort alla skäl till irreguljär migration med syfte att ansöka om asyl och därmed underlätta migrationsdomstolarnas börda. Detta förslag har lagts fram av oss i Sverigedemokraterna i vår kommittémotion gällande asylpolitik.

Återigen: Att våra institutioner är överbelastade av invandringen är volymrelaterat, och gränsen för hur mycket invandring Sverige klarar av har passerats för länge sedan.

Sverigedemokraterna avstod från att lämna in följdmotioner till regeringens skrivelse eftersom Sverige har fått en ny regering som har Tidöavtalet, där Sverigedemokraterna är ett av samarbetspartierna, som grund för sin migrationspolitik. Med en migrationspolitik som utgår från Tidöavtalet kommer invandringen till Sverige att minska väsentligt, vilket innebär att invandringen sjunker till volymer som underlättar migrationsdomstolarnas arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

En invandring som Sverige klarar av och som är anpassad till det svenska samhället innebär även kortare handläggningstider för asylsökande och att man så småningom kan sänka anslagen till migrationsdomstolarna och omfördela resurser till de reformer som behövs här hemma i Sverige.

Denna granskning från Riksrevisionen är en av många granskningar som visar att Sverige har fört en invandringspolitik som landet inte mäktar med hur mycket resurser vi än anslår. Redan från början var den rätta åtgärden att minska invandringen. Det är inte Sverige som ska anpassa sina migrationsdomstolar till massinvandring, utan det är invandringspolitiken som ska anpassas till den kapacitet som våra migrationsdomstolar har.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour talar om att anpassa antalet människor som kommer till Sverige efter hur mycket pengar vi satsar på migrationsdomstolarna.

Asylrätten infördes i Genèvekonventionen efter andra världskriget och efter att Europas länder hade sagt att de hade fullt och inte kunde ta emot fler judiska flyktingar från Nazityskland och hade skickat dem till nazisternas förföljelse och folkmord. Asylrätten innebär en rätt för varje människa att få skydd och inte skickas till förtryck, förföljelse och död.

Jag önskar att vi kunde få stopp på krig och förföljelse som tvingar människor på flykt. Varje dag jobbar Miljöpartiet för mer fred och mer demokrati och för att stoppa klimatförändringar, som gör att ännu fler blir fattiga, driver på konflikter i världen och driver människor på flykt.

Fru talman! Om vi ska upprätthålla asylrätten och ha rättssäkra asylprocesser måste vi anpassa våra system och få ned handläggningstiderna genom att ha tillräckliga resurser. Vi ska inte avskaffa asylrätten.

Fru talman! Som folkvald representant vet jag att det är rätt många som inte vill betala hur mycket som helst för invandringen. Det är viktigt att komma ihåg. Tanken är inte att vi ska betala hur mycket skatt som helst för en liberal invandringspolitik som gör att våra system blir överbelastade. Det är det första och kanske viktigaste jag vill säga.

Just nu pågår ett hemskt krig i Ukraina, och massflyktsdirektivet gör det möjligt för människor att söka skydd i Sverige.

Asylrätten har dock missbrukats. Människor har flytt från Syrien till Turkiet och sedan åkt till Tyskland, Danmark och slutligen Sverige. De har helt enkelt inte sökt sig till första säkra land utan missbrukat asylrätten genom att påstå att de flytt från krig när de egentligen flytt från Danmark - och Danmark behöver ingen fly från.

Så till handläggningstiderna. Om vi har en invandringspolitik som inte fungerar klarar våra system inte att ta emot de asylsökande. Vi kan inte ta emot hur många som helst. Det finns en gräns för vad Sverige klarar av. Vi har inte hur många skolplatser och bostäder som helst. När gränsen överskrids klarar vi inte av att ta emot fler människor och behandla dem med värdighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Fru talman! Det är många företrädare för Sverigedemokraterna som inte förstår vad asylrätten innebär. Den innebär inte en skyldighet att söka asyl i ett grannland, men det är i grannländer de flesta flyktingar befinner sig, även från Syrien. I Libanon är var fjärde människa flykting, och så står vi här i rika Sverige och säger att vi inte vill lägga mer pengar på våra migrationsdomstolar.

Ingen kan göra allt. Men i en värld där människor tvingas fly krig och förtryck måste alla världens länder ta ansvar, även Sverige.

Fru talman! Jag kanske måste förklara detta lite mer pedagogiskt. Det är inte okej när en person flyr och kommer till ett säkert land men inte söker asyl där utan vill åka vidare som ekonomisk migrant till ett land med ett mer generöst välfärdssystem.

Folk tar sig till Sverige och söker asyl här fast de har rest genom hela Europa, och jag kan inte tänka mig att Annika Hirvonen tycker att det är lämpligt att man först lämnar ett område för ett säkert land och sedan lämnar det säkra landet för att ta sig till Sverige. Det är inte så asylrätten ska fungera, utan folk som flyr från ett krigsområde ska söka skydd i ett annat land, inte ta sig genom säkra områden. Det är inte att söka asyl. Väljer man ett europeiskt land med ett generöst välfärdssystem är man ekonomisk migrant. Det är detta som händer, och det har inget med asylrätten att göra.

Fru talman! Inledningsvis vill jag kommentera det sista som Sverigedemokraternas Nima Gholam Ali Pour sa i replikskiftet, att asylrätten inte handlar om att man får resa genom flera länder för att söka asyl. Det är helt enkelt inte så asylrätten funkar, påstår SD. Men SD har fel. Det kanske är så SD vill att asylrätten ska fungera - att Libanon ska ta emot alla flyktingar från Syrien därför att Libanon är grannland.

Min och Miljöpartiets uppfattning är att det är bra att andra länder hjälps åt. Man kan ta situationen i Ukraina som exempel. Polen tar ett enormt ansvar, precis som grannländer i andra krigsområden runt om i världen gör. Men det är bra att fler länder i Europa också hjälper till att ta emot ukrainska flyktingar som flyr kriget. Det är bra att många hjälps åt, för då blir det bättre möjligheter för dem som flyr att komma in i samhället, få bra boende med mera.

Jag har själv varit i Polen och sett hur vanliga människor öppnat upp sina hem och låtit flyktingar sova i gästrum eller på bäddsoffor. Tack vare att många hjälps åt kan det bli lättare och bättre förutsättningar för flyktingar. Asylrätten så som den ser ut i dag ger flyktingar rätt att söka asyl i det land de befinner sig i.

Fru talman! Denna debatt handlar om Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål. Jag trodde inte att det skulle bli en debatt om hur många flyktingar som kommer till Sverige och om asylrättens vara eller icke vara, utan jag tänkte att denna debatt framför allt skulle handla om hur vi säkerställer rättssäkerheten i asylprocessen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

I dag väntar många asylsökande och andra som får sina beslut från Migrationsverket väldigt länge - olagligt länge - på sina beslut. Det finns flyktingar som har fått vänta i flera år på beslut. Flyktingar som kom 2015 har fått vänta till 2018 på beslut. Att leva så lång tid i ovisshet är otroligt påfrestande, särskilt om man redan är på flykt från förföljelse och krig och särskilt om man redan lever med ovissheten med en splittrad familj och utan kontakt med sina föräldrar eller barn.

Handläggningstiderna måste kortas, och detta måste vara en viktig prioritering för regeringen. Vi i Miljöpartiet har kämpat hårt för att ge Migrationsverket och domstolarna mer resurser för att de ska kunna anställa medarbetare så att handläggningstiderna kan kortas. Det är en kostnad på en post i budgeten, men det är en besparing på människors lidande och faktiskt på andra poster i budgeten. Det är smart ekonomiskt att se till att handläggningen går fort och att människor snabbt kan få sina beslut. Om de får asyl i Sverige kan de snabbt komma in i samhället och veta att det är i Sverige som de har rätt att stanna. Det underlättar integrationen för dessa människor i samhället.

Tryggheten att få sitt beslut är viktig. Den är viktig för att till exempel kunna påbörja traumavård för tortyr som man har utsatts för. Om man inte vet om man kommer att bli kvar kan det till och med vara så att man inte får påbörja behandling därför att vården vill vara säker på att behandlingen kan avslutas. Det kan också vara så att själva otryggheten leder till att det är svårt att ta till sig den vård man behöver.

Vi kan gå till oss själva - om det var vi som hade flytt till ett annat land och levde med osäkerheten om vi får stanna här eller inte. Det är klart att det påverkar motivationen att fördjupa sig i just det lilla språk i världen som svenska är. Faktum är att man inte ens får börja på svenska för invandrare förrän man har fått sitt beslut. Ju snabbare vi fattar beslut, desto snabbare öppnas de dörrar som behövs för att människor ska kunna ta sig in i samhället. Det är också bra med snabba beslut för dem som får ett avslag, för tiden här, i ovisshet, bör vara så kort som möjligt.

Vi Miljöpartiet föreslår en rad åtgärder i vår följdmotion för att förbättra handläggningstiderna. Vi vill också ha en utredning om stärkt rättssäkerhet där kortare handläggningstider är en viktig del.

Det finns många andra problem med rättssäkerheten i asylprocessen. Vi ser till exempel nu hur personer som har sökt asyl i Sverige och som har flytt från Afghanistan har fått nej i Sverige och sedan har flytt från Sverige till andra länder som har sagt att det är självklart att de ska få skydd, på exakt samma grunder och med exakt samma bevisning. Något är helt enkelt problematiskt med säkerheten i Sverige.

Vi har också haft rättsosäkra åldersbedömningar där människor helt plötsligt har fråntagits sina rättigheter som barn på ovetenskapliga metodiska grunder. Många frågor måste säkerställas, till exempel bedömningen av konvertiter, alltså personer som har lämnat en religion för en annan, och bedömningen av hbtqi-personer i Migrationsverkets och domstolarnas handläggning. Detta är några av de frågor där vi i Miljöpartiet kräver att regeringen ska tillsätta en oberoende utredning. Det handlar ytterst om människors liv, och rättsosäkra processer riskerar i värsta fall att leda till felaktiga beslut och till att personer utvisas till döden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till reservationen, som vi i Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet.

Fru talman! Det stämmer att detta inte är en debatt om asylrätten. Samtidigt påverkar antalet asylsökande migrationsdomstolarnas kapacitet, så den gränsar till det.

Fru talman! Jag kanske inte förklarade ordentligt, så jag ska göra det en gång till. När man flyr från ett krig och söker skydd någonstans ska man söka asyl. Det stämmer, men när man kommer till ett säkert land och inte längre befinner sig i någon fara och sedan åker vidare till låt oss säga Sverige har man ju andra motiv. Det har inte längre med asylrätten att göra. Jag kan inte förstå hur Annika Hirvonen kopplar ihop motivet att försöka söka sig till ett land där det finns goda ekonomiska förutsättningar med asylrätten, för det är två helt olika saker.

Sedan, fru talman, har jag en fråga. Tror inte Annika Hirvonen att en liberal migrationspolitik förr eller senare kommer att överbelasta migrationsdomstolarna eller leda till att notan blir för dyr för skattebetalarna?

Fru talman! Jag tror att Nima Gholam Ali Pour blandar ihop två olika saker. Jag tror att han blandar ihop asylrätten och det regelverk som finns inom EU när det gäller Dublinfall, där en person som först har kommit till ett EU-land och sedan söker asyl i ett annat EU-land ska skickas tillbaka till det första EU-landet som personen befann sig i. Det är ett regelverk. Det är inte samma sak som asylrätten enligt Genèvekonventionen.

Enligt det som EU har kommit överens om, och som nu också diskuteras i migrationspakten, är det i dag så att det första land som en person kommer till i EU är det land som ska pröva asylansökan. I vissa fall har Europadomstolen sagt att vissa länder inte är tillräckligt rättssäkra för att detta ska kunna tillämpas. Man stoppade till exempel under en tid Dublinöverföringar till Grekland på grund av att det grekiska asylsystemet inte fungerade över huvud taget.

Men det är inte samma sak som asylrätten. Det är inte samma sak som att det skulle vara fel att en person som till exempel först flyr från Syrien och sedan kommer till Libanon därefter söker sig vidare till Europa. Det är två olika saker.

Att påstå att asylrätten missbrukas av personer som gör så är helt enkelt inte sant. Sedan kan man från Sverigedemokraterna tycka att det ska vara olagligt att lämna Libanon och söka asyl någon annanstans. Miljöpartiet håller inte med. Men det är en åsikt, och det handlar inte om att asylsökande bryter mot några regler eller missbrukar asylrätten.

Fru talman! Annika Hirvonen refererade till vissa regelverk, men det var inte det som jag pratade om. Jag pratade om sunt förnuft. Jag sa att om någon flyr från ett land och söker asyl i närmaste land och då befinner sig i säkerhet men sedan väljer ett land i Europa utifrån de ekonomiska förutsättningar som denna person kan få, då handlar det inte om asylrätt. Då är denna person en ekonomisk migrant.

Om Annika Hirvonen bortser från regelverket ett tag, vad tycker hon personligen? Om man har ekonomiska motiv har det inte längre något med asyl att göra. Det måste Annika Hirvonen också hålla med om, annars får hon förklara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

De personer som kan komma till ett säkert land och sedan reser vidare har ofta rätt mycket pengar med sig. Man kan inte resa genom Europa om man saknar pengar. Man måste ha tiotusentals kronor med sig för att kunna åka från Grekland vidare till Tyskland, vidare till Danmark och vidare till Sverige. Alla dessa resor och hotellnätter kostar. Då handlar det om kapitalstarka personer som har planerat dessa resor. Detta är inte asylsökande. Det är renodlade ekonomiska migranter. Och någonstans måste också Annika Hirvonen skilja dessa personer från asylsökande som flyr för att de är rädda för att dö eller för att de är förföljda.

Fru talman! Jag tycker personligen att det är rent ut sagt motbjudande att SD demoniserar flyktingar och skriver om asylskäl med ord som ekonomiska migranter. Jag förstår att Nima Gholam Ali Pour har tagit till sig mycket av denna retorik inom Sverigedemokraterna. Men blanda inte ihop asylrätten med Sverigedemokraternas världsbild.

Fru talman! Det är såklart väldigt allvarligt att vi ännu inte når målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Vi i Moderaterna har ärvt denna situation, och vi har också för avsikt att så snart vi kan lösa den. För oss är det därför glädjande att det nu tillförs resurser redan 2023 för att förbättra läget i Sverige och för migrationsdomstolarna.

Fru talman! Man ska också komma ihåg att långa handläggningstider är ett generellt problem i Sveriges domstolar. Det är inte någonting som bara förekommer vid migrationsdomstolarna. Vi tror inte heller att det är ett problem som man bara kan lösa genom någon form av quickfix genom att föra över en bunt pengar. Det är ett lite bredare problem än så. Det behöver utbildas nya domare. Det framgår också av Riksrevisionens rapport att det behövs nya lokaler, och sådant tar naturligtvis tid. Så även om man har pengar är inte det allt. Det är också annat som tar tid som man måste ta hänsyn till.

Fru talman! Det är också glädjande att läsa i rapporten att läget nu faktiskt börjar förbättras. Detta är sannolikt en effekt av att asylmottagandet har minskat de senaste åren, vilket såklart i nästa led minskar trycket på migrationsdomstolarna.

Jag tror också att en effekt kan vara att man under coronapandemin hade många förhandlingar som ställdes in i sista minuten, vilket belastade domstolarna. Nu när domstolarna kan börja återgå till en mer ordinarie verksamhet och inte har så många inställda förhandlingar avhjälper det också situationen och minskar handläggningstiden för mål. Vi tror att detta kommer att ge effekt. Vi ser det redan nu, och det framgår av rapporten.

Det är inte långsökt att tro att den tidigare regeringens öppna-gränser-politik, som bedrevs under rätt så många år, egentligen kanske är hela skälet till att vi har den situation som vi har i dag vid just migrationsdomstolarna. Man har haft ett stort asylmottagande i Sverige, och det är klart att om man har det ger det konsekvenser också i nästa led. Först är det Migrationsverket som får en hel del ärenden som de måste hantera. När Migrationsverket har tagit sig igenom dem hamnar de ibland hos migrationsdomstolarna, och då kan det bli långa handläggningstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Med tanke på den totala kursändring som den nya regeringen gör i denna fråga inom migrationsområdet finns det enligt mig inga skäl att betvivla att trycket på migrationsdomstolarna kommer att fortsätta att minska ännu mer i nästa led.

Det finns ett stöd för Tidöavtalet i Sveriges riksdag, och det kommer att genomföras. Det tror jag kommer att ge effekt även i fråga om detta.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag också mana till en viss försiktighet från oss politiker när det handlar om att alltför mycket styra domstolarnas prioriteringsordning mellan olika mål i landet, även om vi såklart ska ha åsikter om det. Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätterna. Om man ställer alltför skarpa krav på till exempel deadliner för en viss typ av mål, som två partier nu gör, riskerar man också att skapa en situation där kanske andra angelägna mål i förvaltningsrätten drabbas. Det kan handla om LVU, LPT, LVM eller om människor som har drabbats av ett kommunalt beslut på något sätt och vill pröva det i domstol. Därför är det enligt mig i alla fall ingen önskvärd konsekvens att vara för skarp i direktiven härifrån. Först måste vi få mer personal i domstolarna. Sedan kan vi nog se en effekt. Och vi ser, som sagt, redan en nedgång.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Magnus Resare talar i sitt anförande om en öppna-gränser-politik. Men Sverige har ju inte haft öppna gränser, i alla fall inte i modern tid. Möjligen någon gång förr på medeltiden, vad vet jag.

Jag tycker att det är problematiskt att framställa verkligheten på ett sätt som inte är korrekt, både för de människor som lyssnar på detta och som kanske får intrycket att det är öppna gränser till Sverige och fattar beslut baserat på det och för att det vilseleder väljarna och medborgarna. Sverige har haft en reglerad migrationspolitik under väldigt lång tid. Det som vi och de flesta andra länder i världen har är asylrätt baserad på Genèvekonventionen, alltså rätten att inte bli utvisad till förtryck och död.

Fru talman! Utöver den kommentaren till anförandet vill jag också fråga Magnus Resare om Moderaterna, som ju leder Sveriges regering, kommer att tillsätta en oberoende utredning om rättssäkerheten i asylprocessen som kan titta på de olagligt långa handläggningstiderna, som har drabbat asylsökande men också andra som har olika ärenden i bland annat migrationsmål. Utredningen kan även inkludera de rättsosäkra åldersbedömningarna och de otroligt problematiska bedömningar som gjorts av konvertiter och hbtqi-personer i asylprocessen.

Fru talman! Då ska jag börja med att svara på det som gäller öppna gränser. Det var ju så att vi framför allt 2015 såg 150 000 personer komma till Sverige under ett år, och det är klart att det blir en påfrestning på vårt system. Det gäller bland annat Migrationsverket, som gjorde ett otroligt arbete och tog sig igenom 150 000 ärenden, även om det tog tid.

Som Annika Hirvonen var inne på förut fanns det de som fick sin sak prövad 2018 även om de kom hit 2015. Men det är klart att man inte bara kan ta in någon och låta den börja utreda asylärenden. Det tar ju tid även där. Den processen fick alltså ta tid. När man sedan hade arbetat igenom ärendena hamnade de givetvis hos migrationsdomstolarna, och då blev det en påfrestning för den myndigheten. Detta har ju ingenting att göra med om man tycker att det är rätt eller fel med asyl. Det är självklart att vilket system som helst blir påfrestat om man är van vid kanske 20 000-30 000 ärenden per år och det helt plötsligt blir det femdubbla - det spelar ingen roll om det är migrationsdomstolarna eller någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Vad gäller en utredning tror jag att vi får återkomma i den frågan. Det är inget som jag kan ge svar på i dag i talarstolen.

Fru talman! Det var ju inte någon speciell politik som bedrevs 2015 som inte hade bedrivits också 2014 eller 2013, under den tid som Moderaterna ledde Sveriges regering. Det som hände och som var den stora skillnaden var att fler människor flydde till Europa, inte minst från Syrien och kriget där.

Jag kan inte minnas - men Magnus Resare får gärna påminna mig - vilka förslag som Moderaterna drev då, före 2015, som skulle ha förändrat detta. Min uppfattning är att det som verkligen hade gjort skillnad var om vi hade fått slut på kriget i Syrien eller förföljelsen av hazarer i Afghanistan eller möjligen sett till att al-Shabab kunde sluta terrorisera människor i Somalia. Det är åtgärder som garanterat skulle ha förhindrat att så många människor tvingades på flykt 2015.

Fru talman! Annika Hirvonen och jag är rörande överens om att det finns problem i världen. Nu handlar den här debatten om migrationsdomstolarnas handläggningstider. Man måste ju se att det kraftiga mottagande som vi hade under några år i mitten på 2010-talet såklart påverkade det systemet.

Vi ser i den rapport som är föremål för debatten just nu att nivåerna är på väg ned och att det börjar bli en bättre situation. Då tycker jag väl att det är en god sak att låta se vad som sker nu och om det blir bättre.

Vi kommer att lägga om migrationspolitiken i Sverige, vilket förmodligen kommer att leda till ett lägre asylmottagande. Blir det ett lägre asylmottagande kommer vi också sannolikt att ha lägre belastning på migrationsdomstolarna. Vi kan väl börja med att se vart det här tar vägen innan vi börjar styra domstolarna alltför mycket. Det är också det vi föreslår när vi yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi behandlar i dag regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport I väntan på dom - migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål. Det första som bör sägas i detta sammanhang är att läsningen av den nämnda rapporten utgör en mycket sorglig övning.

I grunden handlar det om människor som kan komma att behöva vänta i flera år på att deras ärenden blir färdigbehandlade av migrationsdomstolarna. Det är både orimligt och omänskligt. Det står dessutom helt i konflikt med intentionerna i den reform som infördes 2006, vars deklarerade syfte var att skapa en rättssäker och skyndsam hantering av överklagandena i de asylrelaterade tillståndsmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Ett exempel på hur väntetiderna kan se ut är Migrationsdomstolen i Göteborg, där det enligt Riksrevisionens rapport tar i genomsnitt 800 dagar innan en muntlig förhandling hålls - 800 dagar! Lite bättre är läget vid Migrationsdomstolen i Malmö, där genomsnittet ligger på 400 dagar. I Stockholm och Luleå tar det i genomsnitt mellan 150 och 200 dagar. De genomsnittliga väntetiderna innan man får ett avgörande från respektive migrationsdomstol är givetvis längre än de ovan nämnda, som gäller bara en etapp av denna så utdragna process.

Fru talman! Denna trista verklighet rimmar mycket illa med det av regeringen fastställda målet för migrationsdomstolarna om att 90 procent av asylmålen ska avgöras inom fyra månader. Avståndet mellan dikt och verklighet är i detta fall så stort att den förra regeringen enligt Riksrevisionens rapport valde att omformulera detta mål och säga att det bör "betraktas som en målbild, snarare än ett krav". Här befinner vi oss, fru talman, i drömmarnas och utopiernas värld, där det kreativa språkbruket är avsett att dölja ett uppenbart politiskt misslyckande.

Det är sant att migrationskrisen 2015, med en stor ökning av överklagandena till migrationsdomstolarna från och med 2017, har spelat en väsentlig roll i uppkomsten av en så oacceptabel situation. Men som Riksrevisionens rapport med rätta påpekar var migrationsdomstolarnas måluppfyllelse långt ifrån tillfredsställande även före 2015. Påfrestningarna eller rent av lidandet för de personer som under flera år måste leva i detta plågsamma limbo kan inte nog betonas.

Dessutom är de orimligt långa väntetiderna kostsamma för samhället. Och än viktigare: De kan bidra till att utgången av ärendet påverkas.

Inför konstaterandet av dessa brister och problem inställer sig frågan om de föregående regeringarnas ansvar i sammanhanget. Riksrevisionens kritiska anmärkningar i detta avseende är värda att upprepas och understrykas. Riksrevisionen konstaterar ordagrant följande.

För det första skriver man att "regeringen har brustit i att skapa förutsättningar för en långsiktigt stabil kompetensförsörjning vid migrationsdomstolarna."

För det andra skriver man att "mot bakgrund av att endast Migrationsdomstolen i Stockholm har varit i närheten av att nå målet även före ökningen av antalet asylmål, och då domstolarnas egna verksamhetsmål ofta kraftigt avviker från regeringens, bedömer Riksrevisionen att målet inte kan anses samspela med tillgängliga resurser."

Fru talman! Med tanke på dessa påpekanden är det glädjande att konstatera att den nya regeringen i budgetpropositionen har uppmärksammat migrationsdomstolarnas problematiska läge och föreslagit en ökning med 8,3 procent för 2023 i jämförelse med anslaget för 2022. Det beräknade anslaget för 2024 och 2025 ökar ännu mer och motsvarar en ökning på drygt 20 procent i förhållande till nivån 2022.

Fru talman! Med dessa anmärkningar om de föregående regeringarnas sätt att hantera denna fråga anser jag att vi, enligt utskottets förslag, kan lägga regeringens skrivelse till handlingarna och samtidigt avslå yrkandena i följdmotionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)