Interpellationssvar - Skolmarknaden - 2022-11-15

Fru talman! Riksdagsledamoten har frågat mig hur jag avser att säkerställa att de skattepengar som avsätts till elevernas skolgång också går till elevernas utbildning, hur jag avser att agera för att motverka skolsegregationen samt hur jag avser att agera för att säkerställa allmänhetens och mediernas insyn i de fristående skolornas verksamhet.

En utgångspunkt för regeringens reformarbete under mandatperioden är att ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet. Vi vill också utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

För det första: När det gäller finansieringen av elevernas utbildning avser regeringen att vidta steg för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Vi avser vidare att ta fram lagstiftning som innebär att vinstutdelning inte ska få förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av en ny ägare. Dessutom vill vi införa en ny lagstiftning som innebär att om det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet ska utbetald skolpeng kunna återkrävas, vilket är något som saknas i dag.

För det andra: En viktig åtgärd för att motverka skolsegregationen är att reformera systemet för skolval och antagning. Vi vill införa ett regelverk för ett skolval som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som faktiskt finns. Dessutom ska den maximala kötiden till fristående skolor kortas betydligt i jämförelse med i dag.

För det tredje: Regeringen anser att det behövs bättre insyn i fristående skolor - juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Till skillnad från Linus Sköld vill vi dock inte att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre, fristående skolor. I stället bör det införas en insynsprincip som gäller fristående skolor som blir en motsvarighet för enskilda huvudmän till offentlighetsprincipen hos offentliga huvudmän. Regeringen avser att ge Skolinformationsutredningen ett tilläggsdirektiv om att lämna förslag om en sådan insynsprincip.

Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret, även om jag tycker att svaret väcker fler frågor än det släcker.

Jag börjar från början när det gäller vinst i skolan. Den som driver skola för att berika sig själv eller sina aktieägare har drivkrafter att åsidosätta skolans egentliga syfte, alltså kunskap och värden och att utjämna skillnader i elevers livsförutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kunna tjäna pengar på sin skola måste bolagen rikta in sig på att segregera ut ett högpresterande elevunderlag. Genom skolans placering, genom egen marknadsföring och genom att hålla uppe betygssnittet, genom kötid som urvalsgrund, genom referenser på sökande skolbarn, genom att byta undervisningsspråk till engelska eller införa rigida klädkoder attraheras elever från goda socioekonomiska förhållanden och andra alieneras eller stängs ute.

Med ett renodlat högpresterande elevunderlag kan klasstorlekarna sedan ökas, lärartätheten sänkas, behörighetsgraden hos personalen minskas, lärarlönerna sänkas, tillgången till skolbibliotek och elevhälsa sänkas och överskott uppstå.

Vi ser också exempel på vad jag skulle säga gränsar till bedrägerier i vinstjaktens namn - Realgymnasiets hästutbildningar utan hästar eller Praktiska Gymnasiets transportutbildningar, där de elever som utbildas för att bli lastbilschaufförer inte får körkort vid avslutad utbildning. Det är två sentida exempel på hur försämrad verksamhet kan leda till stora överskott.

Överskottet kan sedan tas ut av skolbolaget på flera sätt. Vinstutdelning till ägaren är självklart det som är mest i fokus. Men många skolbolag är en del av en koncern, och då kan överskottet föras via koncernbidrag till ett moderbolag, och vinsten tas ut ur det. Överskottet kan också användas för att expandera och på så vis öka bolagets värde, det vill säga att man köper eller startar nya skolor. Skolans ägare kan också äga ytterligare ett bolag som håller på med andra grejer, till exempel fastigheter, städning eller skolmat. Genom att skolbolaget då betalar överpriser för hyra eller städning kan ägaren flytta pengar till sitt andra bolag och plocka ut vinsten där.

Frågan för dagens interpellation var hur ministern avser att säkerställa att de skattepengar som avsätts till elevernas skolgång också går till elevernas utbildning. När skolministern i sitt svar säger att skolpeng ska kunna återkrävas om den används till annat än skolverksamhet är det därför intressant att få höra mer om vad ministern bedömer vara skolverksamhet.

Är vinstutdelning skolverksamhet? Är förvärv av nya skolor skolverksamhet? Är koncernbidrag skolverksamhet? Är överhyror skolverksamhet? Eller hur menar ministern att denna möjlighet att kräva tillbaka utbetald skolpeng ska säkerställa att skattepengarna går till elevernas utbildning?

Tidöavtalet beskriver också att regeringen vill införa en sanktionstrappa där begränsning för vinstutdelning vid kvalitetsbrister är en av sanktionerna. Om ett transportprogram på gymnasiet inte ger eleverna som läser programmet för att bli lastbilschaufförer behörighet att köra lastbil, hur mycket vinst tycker skolministern att den skolan ska få dela ut?

Fru talman! I dag diskuterar vi marknadsskolan med skolministern. I Miljöpartiet tycker vi att det är viktigt att komma bort från vinst som en drivkraft för utbildning. Vi vill att drivkrafter när man anordnar utbildning ska vara elevernas kunskap och kvalitet på utbildningen.

Då vill jag med en gång diska av detta med att alla såklart vill att vi ska ha bra skolor. Det förstår jag att skolministern och regeringen vill, och det vill vi också. Men vi ser kanske lite olika hinder och möjligheter för just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En del av att tillåta vinst som jag funderar över är legitimiteten för att tillåta vinstutdelning. Vi vet nu att regeringens syfte är att förbjuda vinstutdelning under de första åren när man startar upp en skola och att det ska ställas lite krav kring det.

Jag har en fråga inom området marknadsskolan. Ungefär 70 procent av Sveriges föräldrar som har barn i skolan tycker att man inte ska ha vinstutdelning inom skattefinansierad skola. Valundersökningarna efter valet visar att väljare från alla partier i hög grad instämmer i att vinst inte bör tas ut från skattepengar i skolan. Då funderar jag på hur man ska hitta legitimiteten för att fortfarande tillåta att skattepengar kan glida iväg någon annanstans än till utbildning.

Fru talman! Jag anser att de svåraste utmaningar som svensk skola har just nu rör likvärdigheten, att det är så stor skillnad framför allt när det gäller hur mycket pengar som Sveriges kommuner satsar på sina skolor men också när det gäller till exempel lärarbehörighet, elevhälsa och den typen av frågor. Vi ser också att denna bristande likvärdighet leder till stora kvalitetsskillnader.

Vi ser att vi har stora problem med att många elever inte uppnår godkäntnivåerna i grundskolan så att de kan ta sig in på gymnasiet så småningom.

Jag känner för min del som skolminister att det viktigaste är att se till att ha ett system som garanterar likvärdigheten. Det är därför som vi nu föreslår en nationell skolpengsnorm för att komma till rätta med de likvärdighetsproblem som finns. De kommer naturligtvis också att påverka friskolorna.

Det andra är att vi genom lagstiftning och regelverk ska försöka säkerställa att kvaliteten i friskolorna upprätthålls. I detta ligger naturligtvis att till exempel ägarprövningen måste skärpas. Vi bör se till att vi inte tillåter vinst de första åren när en friskola har startat. Det beror på att det är viktigt att skapa en bas av kapital så att om någonting händer, till exempel ett minskat elevunderlag, inte leder till att eleverna plötsligt står utan skolgång. Vi kommer också att föreslå återkrav av skolpeng till exempel vid brottslig verksamhet.

Allt detta tror jag faktiskt att vi skulle kunna komma överens om över partigränserna, alltså en skärpning av lagstiftningen som riktar sig mot friskolor som inte levererar kvalitet. Men att slå med lagstiftning mot friskolor som faktiskt levererar kvalitet och där hundratusentals elever i dag går och upplever att de har en bra och fin skola tror jag är att skjuta över målet.

Vi måste bli duktigare på att värdera kvalitet i den svenska skolan, och vi måste vara hårdare mot dem som faktiskt inte sköter sig. Det finns även en och annan kommunal skola i Sverige som inte levererar hög kvalitet, och vi måste se till att även de skolorna får förutsättningar att göra det. Jag tror att likvärdigheten och någon form av nationell skolpeng är helt avgörande för detta. Men att helt slå undan fötterna för skolor som driver skolverksamhet som fungerar bra - där eleverna uppnår målen och där eleverna faktiskt trivs - tror jag är att skjuta en smula över målet.

Fru talman! Skolministern inledde svaret med att säga att de svåraste utmaningarna är likvärdighet och att elever inte uppnår gränsen för godkänt och därmed inte tar sig vidare och blir behöriga till ett gymnasieprogram. Jag kan egentligen instämma i båda fallen, men problemet är att jag och skolministern har lite olika ingång när det gäller vad det är som skapar problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar, fru talman, att skolministern notoriskt vägrar att svara på mina frågor. De var mycket enkla och mycket raka.

Den första frågan var: Är vinstutdelning skolverksamhet, eller ska skolpeng som disponeras för att delas ut i vinst kunna kallas tillbaka?

Den andra frågan var: Hur mycket vinst ska man få lov att ta ut om man driver ett transportprogram där eleverna inte får körkort? Man ska få ta ut begränsat med vinst, har Tidöavtalet sagt. Hur mycket är då rimligt? Någon vinst ska man nämligen få ta ut, uppenbarligen.

När vi nu pratar om vinster tänkte jag ta upp en annan aspekt, eller en lite annan "take", på skolbolagens vinster. Liberalerna var med och tog fram den nu gällande skollagen; det var Jan Björklund som var skolminister. Skolminister Björklund tog fram den vackra portalparagraf i skollagen som lyder så här: "Alla barn och elever i samtliga skolformer och fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål."

"Så långt som möjligt", står det. Varje krona som försvinner i vinst, oavsett hur bra eleverna trivs på den skola som skolministern pratar om, är en krona som i stället hade kunnat gå till att stödja en elev i att nå längre i sitt lärande. Detta uppdrag upphör inte för att eleven har A. Inte ens om alla eleverna har A i alla ämnen har man gjort nog, för man ska nå längre - "så långt som möjligt" har inget stopp.

Vinst är alltså helt oförenligt med den här portalparagrafen. Liberalerna har tagit fram skollagen, som uppenbart är oförenlig med att skolägare tar ut vinst. Nu har man slutit avtal om att skydda möjligheten att ta ut vinst, och i så fall måste ju portalparagrafen ändras. Den kanske i stället behöver lyda "elever ska få den ledning och stimulans som pengarna räcker till efter att aktieägarna har fått den vinst de vill ha", eller något i den stilen.

Frågan Lotta Edholm behöver svara på är alltså om hon är beredd att ändra i sin egen portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren så här långt. Det är bra att få svar på frågor, även sådana man inte har ställt.

Jag har dock upprepade gånger ställt frågan till skolministern hur hon ser på mandatet från svenska folket. Jag vet att många uppskattar den skola som deras barn går i och att det oftast inte är det viktigaste på vilket sätt den är organiserad, men det jag hänvisar till är opinionssiffrorna kring sakfrågan vinst. Jag tycker att det är en viktig del i legitimiteten för regeringens politik att veta hur man förhåller sig till det.

Detta kanske är att märka ord, fru talman, men jag är inte intresserad av skillnader i kvalitet mellan friskolor och kommunala skolor, utan det ska vara bra kvalitet i alla skolor oavsett driftsform. Därför behöver alla skolor, oavsett driftsform, få förutsättningar för det.

Det som oroar mig lite är skillnaderna mellan stora skolkoncerner som kan ge mycket stöd och små skolor som inte har den möjligheten. Det kommer att krävas stora kontrollinstrument eftersom man behöver ha kvar vinstmöjligheterna, och för mig blir det svårförenligt med arbetet med att minska administrationen för lärare. Det blir ju alla lärare som behöver kontrolleras och mätas gällande vad de gör - om de har gjort tillräckligt, hur vi ska försvara betygsskillnader och liknande frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den kontroll som blir nödvändig om man nu nödvändigtvis vill upprätthålla en marknadsskola tror jag kommer att bli en belastning för lärarna. Det underliggande som jag ser där är att det riktas ett slags misstroende mot lärarkåren om den hela tiden ska detaljgranskas.

Fru talman! Jag kan svara väldigt rakt på Camilla Hanséns fråga om opinionssiffror: Nej, jag tycker inte att opinionssiffror ska styra politiken i alla frågor. Jag tror att det vore livsfarligt. Dessutom, om jag möjligen får tillägga detta: Camilla och jag tillhör partier som är ganska små, och jag tror att vi ska vara glada att det inte alltid är opinionssiffror som leder våra partier i deras ståndpunkter. Jag tror faktiskt att det är andra värden som måste ligga till grund för dem. Ett politiskt parti ska inte vara en vindflöjel, utan man måste utgå från sina grundläggande värderingar.

För mig är de grundläggande värderingarna när det gäller friskolor att se till att kvaliteten är god i alla skolor oavsett driftsform, det vill säga oavsett om de är kommunala eller om de är fristående. Skolor som inte levererar kvalitet ska naturligtvis inte kunna ta ut någon vinst, och det är det vi nu kommer att lägga fram förslag om. Vi kommer att tillsätta en utredning om att faktiskt skärpa lagstiftningen på ett sådant sätt som till exempel Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har lyckats göra under alla dessa år.

Det behövs alltså skärpningar - jag är den första att säga det - men vi ska inte slänga ut barnet med badvattnet i den här frågan. Vi ska inte ställa hundratusentals barn på bar backe, utan en skolplats, bara för att statuera exempel, och vi ska inte bedriva en häxjakt mot skolor som faktiskt levererar god kvalitet för sina elever.

Fru talman! Jag noterar att jag återigen inte har fått svar på någon av mina frågor. Jag tycker att det är värt att upprepa frågan: Är Lotta Edholm beredd att ändra i sin egen portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster?

Jag tänkte ta upp en annan viktig fråga som berörs i interpellationen, nämligen frågan om allmänhetens och mediernas insyn. Vi pratar om skattefinansierad skolverksamhet, och insynen ska självklart säkras oberoende av vem som är huvudman för skolan.

Jag citerar igen: "Skolan ägs av svenska folket. Dessutom utövas det myndighetsutövning inom den. Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga. Att så inte längre är fallet, för att vi har släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet, är vansinnigt." Detta sa Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, till tidningen Skolvärlden år 2020.

Idéburna skolors riksförbund bedömer det alltså som självklart att skattefinansierade skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Argumentet att det skulle belasta små skolenheter faller därmed, för deras medlemmar är väldigt ofta små skolenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den verkliga anledningen till att högern inte vill ha offentlighet i friskolor är förmodligen att aktiebolagsskolorna inte vill ha den utan ser den som ett angrepp på den fria företagsamheten. Har ni hört något så knäppt? Den fria företagsamheten går inte före medborgarnas berättigade krav på insyn i verksamhet som helt finansieras av skattepengar.

Varenda spänn som finns i de fristående skolorna är skattepengar. De utövar myndighet i myndigheters ställe, och de får redan betalt för den administration som diarieföring skulle innebära. Varför vill skolministern inte att de ska omfattas av offentlighetsprincipen?

Skolministern har ju själv haft djup insyn i en skolkoncern och faktiskt både ägt och styrt den så sent som för några veckor sedan. Vilka hemligheter har skolkoncernerna som skolministern vill fortsätta att dölja?

Fru talman! Jag tycker att det finns argument som talar emot att ha en offentlighetsprincip som är en blåkopia av det som gäller för offentlig sektor. Ett sådant viktigt skäl är att man väldigt snabbt måste lämna ut alla handlingar som man bedömer omfattas av offentlighetsprincipen och är allmänna handlingar. Detta innebär att det på en skola med kanske 50 elever måste finnas personal som snabbt kan bedöma om handlingarna omfattas av sekretess eller inte. Ska man lämna ut dem omedelbart, eller måste man vänta?

Jag tror att detta skulle leda till en ofantlig byråkrati. Jag tror också att det faktiskt finns rätt stor risk för misstag i en sådan process, precis som det i dag begås misstag i offentlig sektor. Där har man dock kanske en hel juristkår bakom sig som kan avgöra vad som är rätt och fel.

Min ingång i den här frågan är kvalitet i skolan. Vi kommer att tillsätta en utredning som kommer att få i uppdrag att ta fram förslag som i huvudsak faktiskt går i Linus Skölds riktning. Det finns ett enda undantag: Vi vill inte förbjuda vinst i varje enskilt läge. Det måste vara skolornas kvalitet som är avgörande för om de får skolpeng eller inte. Ägarprövningen måste också bli bättre än i dag.

Det finns mängder med åtgärder som man kan vidta som inte innebär att man slår undan fötterna för hundratusentals elever i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.