Arbetsplenum - Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur - 2022-09-21

Herr talman! Vi är här för att debattera en subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur.

Herr talman! Ämnet som vi ska debattera i dag har vi sett alldeles för lite av i valrörelsen. Debatten har gått varm om många andra områden. Men tyvärr fick miljö- och klimatpolitiken alltför lite plats. Det är ju det viktigaste vi har att förvalta, vår natur, vår enda jord.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Dagens huvudfråga är om det ligger i hela EU:s intresse att tillsammans restaurera och återställa den natur som vi människor har påverkat till det sämre. Vår natur är nu i oerhört stort behov av en både långsiktig och varaktig återhämtning av sin biologiska mångfald. Det är den frågan vi talar om i dag och inget annat. Ligger det i hela EU:s intresse att ta ett gemensamt tag?

Kommissionens förslag är att bromsa in, att göra om, att göra rätt och att göra det tillsammans i EU. Det är något som vi liberaler ställer oss helt och fullt bakom. En restaureringslag på EU-nivå behövs för att bekämpa gränsöverskridande hot mot miljön och naturen.

Herr talman! Den sittande regeringen har visat hur den alltmer nedprioriterar miljöfrågorna. Därför har Liberalerna i utskottsarbetet inför detta beslut vädjat till Socialdemokraterna att de ska våga hålla i, vara starka och, som vi säger, ha en ryggrad. Men vad kan vi göra när de på sittande utskottsmöte väljer att svänga lite dit vinden blåser enbart för att undvika att bli nedröstade? Vi kan förstås inte göra något annat än beklaga.

Att gemensamt i hela EU restaurera naturen är en av de absolut bästa investeringarna för den unga, kommande generationen. EU kan göra allt för att tillsammans hejda förlusten av biologisk mångfald, för att säkerställa robusta och stabila ekosystem och för att öka olika naturtypers kolinlagring och därigenom hantera både naturkrisen och klimatkrisen samtidigt. Det är ju ett lysande förslag, att göra det här gemensamt.

Det stegvisa genomförandet kommer snabbt att ge positiva resultat. Det förbättrar ekosystemet i naturen genom att avsevärt öka naturens förmåga att bidra till många andra nyttor. Det gäller att begränsa klimatförändringarna och att förebygga och minska konsekvenserna av de katastrofer vi ser runt om i våra EU-länder. Det gäller även att öka och förbättra vattenkvaliteten, som vi måste värna om men där det finns en brist, och luftkvaliteten. Det gäller att få friskare jordar och att förbättra människors välbefinnande.

Det finns redan i dag föreslagna insatser för att just restaurera. Vi jobbar redan med detta både i kommuner och ute i myndigheter. Detta lagförslag skulle hjälpa till. EU:s förslag till restaureringslagstiftning skulle främst ge konkreta, kvantitativa och tidsatta mål för miljöarbetet i skogen, i marken och i haven.

Med tydliga mål har vi även bättre möjlighet att följa upp, vara konkreta, nå framsteg och vara långsiktiga. Enligt Skogsstyrelsens bedömning förväntas förslaget leda till en positiv utveckling. Det skulle bidra och hjälpa oss att nå våra miljömål. Vi har satt upp några mål som vi skulle kunna säga att vi är på väg att klara. Vi skulle kunna vända trendpilen från att peka nedåt till uppåt när det gäller vår natur.

Detaljnivån har vi tagit upp i betänkandet. Den sätts i restaureringsplanerna. Sverige kommer självt att välja områden och fastställa målnivåer. Eftersom det är medlemsländerna som själva ska identifiera och kartlägga områden som är i behov av restaurering och fastställa egna målnivåer kommer vi att kunna styra mycket själva. Det handlar inte om att EU ska gå in och detaljstyra oss här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Sverige har så mycket att vinna på att inte motarbeta förslaget. Om vi ska ta del av den gemensamma marknaden måste vi också bidra till att hantera de gemensamma miljöproblemen. Natur- och klimatkrisen är gränsöverskridande. Därför kan vi inte skilja detta, som är en klimatinsats och insats för biologisk mångfald, från annat som EU vill hjälpa, stötta och stödja vårt land med.

Herr talman! Jag ser nu fram emot att lyssna in de andra partierna, speciellt att Socialdemokraterna ska förklara varför de på sittande möte gjorde en U-sväng i frågan. Jag har inte fått svar på det. Jag ser också fram emot att höra Centerpartiet förklara varför vi inte ska hjälpas åt med detta i EU. De har haft ett högt tonläge i valdebatten när det gäller klimatet. Jag ser speciellt fram emot att höra vad dessa två partier ska säga.

Jag vill inte att vi som ordförandeland ska behöva skämmas för att vi helt enkelt inte förstår bättre.

Herr talman! Jag vill inledningsvis påminna om vad som ofta sas inför folkomröstningen om Sverige skulle gå med i EU: EU är ett fredsprojekt. Vi förstod kanske inte vidden av det argumentet då. Men i dag, när ett krig pågår i Europa, när Ryssland krigar mot Ukraina, vet vi hur viktig sammanhållningen i EU är. EU måste stå starkt.

Ett citat vi har hört många gånger från Ungern är: Vi är en suverän stat, och EU ska inte lägga sig i. Det finns ett annat EU-land som använder samma retorik, och det är Sverige, här och i dag i Sveriges riksdag. Det är skrämmande.

Man kan säga att riksdagen i dag är extrainkallad för att ta ställning till två varningar till Bryssel, två motiverade yttranden, om EU:s lagstiftning på miljöområdet. Det är ett motiverat yttrande som är ett riktigt hårt slag i luften.

Låt mig säga att detta enbart får effekten att Sverige kommer att ställa sig tillsammans med Ungern och kanske Polen och ge en stark signal. Det är något som Kristdemokraternas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet kallade att Sverige är emot och skriker högt, men det kommer inte att ha någon påverkan.

Hur kommer det sig att Socialdemokraterna har dragits in i stödet till detta beslut? Att socialdemokraterna här i riksdagen inte står bakom sin egen regerings linje är högst anmärkningsvärt. Det är inte första gången som minoritetsregeringen inte får igenom sitt förslag i riksdagen. Men hade verkligen Socialdemokraterna behövt ansluta sig till högerpartiernas förakt för EU:s klimat- och miljöpolitik?

Svaret är att Sverigedemokraterna har fått börja utforma Sveriges EU-politik. I det här fallet har partiet fått oväntat stöd från lobbyisterna från skogsindustrierna. Jag som har suttit i riksdagen de senaste fyra åren har sett hur Sverigedemokraterna under hela perioden ifrågasatt subsidiaritet och proportionalitet. Det har varit en metod för dem att kritisera EU.

Jag har sett hur Moderaterna och Kristdemokraterna har anslutit sig de senaste åren och hur Centerpartiet har gått in och skapat en majoritet för den här typen av förslag när skogsindustrierna har tryckt på. Den hållningen har också Socialdemokraterna gått med på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Det är en självklarhet för Miljöpartiet men också för många medlemsländer i EU att EU ska ha en befogenhet att lagstifta på miljöområdet. Det framgår tydligt av EU-traktaten och EU-domstolens praxis att kommissionens förslag till förordning varken strider mot subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen.

De partier som stöder dagens beslut förringar betydande problem med biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet i Sverige och i hela Europa. Men de har också en oinformerad syn på unionens funktionssätt och vill uppenbart inte att Sverige ska ta ansvar för att bidra till gemensamma lösningar.

Vi vänder oss mot att förslaget skulle strida mot subsidiaritetsprincipen. Lagfästa mål behövs verkligen för naturrestaurering. Det finns övervägande fördelar med att de målen fastställs på unionsnivå.

För det första: Unionens grundliga rapporteringssystem visar tydligt en tillbakagång när det gäller en lång rad naturtyper. Det gäller hav, sjöar, vattendrag, skogar och till och med natur i städerna. Det finns starka skäl till nya regleringar.

För det andra: Många av miljöproblemen är gränsöverskridande till sin natur. Tänk bara på att 85 procent av de fåglar vi har i Sverige är flyttfåglar. Det är oerhört ineffektivt att skydda naturtyper för flyttfåglar i Sverige om samma arter sedan inte klarar migrationen till sina övervintringsplatser. Vice versa är det tråkigt för medlemsländer på kontinenten att skydda viktiga naturtyper för flyttfåglar om vi misslyckas med att skydda de skogsmiljöer som samma arter häckar i när de är hos oss och ska få sina ungar.

För det tredje: Förordningsförslaget lämnar en betydande frihet för medlemsländerna att uppnå de fastlagda målen på det sätt som passar oss i Sverige bäst. Precis som Jakob Olofsgård nämnde är Sverige redan igång med att arbeta i en riktning, trots att vi inte alls har kommit särskilt långt ännu. Förslaget detaljreglerar inte, utan kännetecknas av exakt det som regeringen skriver i sin faktapromemoria: flexibilitet och kostnadseffektivitet.

Herr talman! För det fjärde: Kommissionen har klart uppfyllt den motiveringsplikt som den har i dessa sammanhang. Den har hänvisat till solida utvärderingar som visar att åtgärderna måste göras för att nå de målsättningar som redan har antagits av rådet.

Man har också redovisat andra alternativ, bland annat att fortsätta utan lagstiftningsåtgärder, och har visat att det förslag som nu lagts fram är nödvändigt. Förslaget är också förenligt med proportionalitetsprincipen. Enligt fast praxis från EU-domstolen finns det ett vidsträckt utrymme för att lagstifta för EU:s institutioner. Bedömningarna bygger på objektiva kriterier.

Vi menar att de åtgärder som kommissionens förslag innebär uppenbart är lämpliga åtgärder, eftersom de är ägnade att förstärka uppfyllandet av unionens mål och åtaganden. Det är mål och åtaganden som medlemsländerna, däribland Sverige, hittills misslyckats med att nå inom fastlagd tid.

Herr talman! Det är drygt tre månader kvar till att Sverige axlar rollen som EU:s ordförandeland. Den officiella svenska linjen är: Som inkommande ordförandeskap förväntas Sverige tona ned nationella positioner ju närmare ordförandeskapet vi kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Att riksdagen i dag ska besluta om ett motiverat yttrande visar på ett stort mått av bristande professionalitet och rimmar illa med den hållning som Sverige har inför ordförandeskapet.

Världsnaturfondens chef Gustaf Lind, tidigare moderat tjänsteman under den tidigare Reinfeldtregeringen, uttryckte det som: Förutom att beslutet är mycket negativt för naturen befäster det bilden av att Sverige är ett kompromisslöst nejsägarland i EU. Det är en mycket riskabel politik när Sverige ska vara ordförande i EU.

EU:s föreslagna restaureringsförordning kommer att ha en avgörande betydelse för både klimatet och också den biologiska mångfalden inom EU. Syftet är att bidra till återhämtningen av den biologiska mångfalden och till en resilient natur för både land- och havsarealer, för vattendrag och sjöar, ja för all natur vi har som har förstörts och successivt har försvunnit. Men den har också ett viktigt syfte, att begränsa klimatförändringarna. Restaurering av ekosystem som torvmarker, skogar och havsgräsängar kan bidra till att minska utsläppen och binda miljontals ton kol varje år.

Restaurering av natur är vår bästa försäkring för att klimatanpassa Sverige och Europa och skydda mot skogsbränder, översvämningar och annat som drabbar oss på grund av klimatförändringarna. Följaktligen bidrar det till ekonomiskt välstånd och livsmedelssäkerhet på lång sikt. Restaurering och bevarande av naturen kan också medföra många socioekonomiska fördelar, som hållbara jobb, rekreationsmöjligheter och förbättringar av folkhälsan.

Därför är restaurering av natur utan tvekan en av de bästa investeringarna vi kan göra. I kommissionens konsekvensanalys drogs slutsatsen att investeringar i restaurering av natur ger mellan 8 och 38 euro i ekonomiskt värde för varje euro som spenderas. Denna samhällsekonomiska nytta kan tillskrivas ekosystemtjänster, vilka spelar en ovärderlig roll i att stödja livsmedelstryggheten, klimatet och ekosystemens motståndskraft - men också människors hälsa. Lagförslaget är därför en viktig milstolpe när det gäller att vända både förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna och kommer att få en verkligt stor effekt.

Herr talman! När vi ser att skogen brinner i Europa, när pollinerarna försvinner och när åkermarkerna utarmas är det självklart att kommissionens uppgifter om att varje satsad euro kommer att ge minst 8 euro tillbaka är väldigt viktig kunskap. För människors framtida välfärd och ekonomi behöver vi livskraftiga ekosystem.

Herr talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om restaurering av natur.

Vi har under mandatperioden debatterat behovet av biologisk mångfald och restaurering av natur vid många tillfällen. Vi socialdemokrater lyfter de här frågorna - inte minst vår havsmiljö, där nya invasiva arter fördärvar stränderna, strömmingen försvinner, sälarna svälter och surströmmingen uteblir.

Det finns många anledningar att diskutera åtgärder. Det förslag vi diskuterar i dag handlar dock om var dessa åtgärder ska beslutas, hur detaljerade de ska vara och vilket inflytande medlemsstaterna ska ha i besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Herr talman! Vi socialdemokrater har under hela mandatperioden lyft upp och betonat att skogspolitiken är och ska vara nationell lagstiftning. Den tillhör inte fördraget. Men detta är ju precis som det vi har sett i debatt efter debatt i denna kammare, oavsett om det har handlat om LULUCF eller, som nu, om RED III, där EU faktiskt vill begränsa eller kraftigt beskära möjligheterna att använda restprodukter från skogen till biodrivmedel och till att elda med i värmeverk. I det läget blir det förstås lite problematiskt att vid ett utskottsmöte under sommaren snabbt ta ytterligare beslut om att avhända oss besluten och detaljeringsgraden och öka möjligheterna för EU-kommissionen att direkt styra vilka åtgärder som behövs på vilken mark.

Precis som vi socialdemokrater har lyft upp vid ett flertal tillfällen skiljer sig förutsättningarna för att skydda, bevara och bruka skogen markant mellan Västerbotten och Västra Götaland och delar av Portugal, Österrike och Norditalien. Därför är det viktigt att säga att medlemsstaterna har bäst förutsättningar att avgöra vilka insatser som behövs. I det läget kan man inte komma med en ganska ospecifik lista och säga: Det här ska EU besluta.

Vi läste regeringens yttrande väldigt noga. Där påpekar vår S-ledda regering att samtliga dessa delar behöver analyseras ytterligare i olika grad innan vi kan ta ställning till hur detta påverkar det svenska skogsbruket. Men i det läget säger man alltså: Fine, vi tycker att detta är rimligt. Vi gör en kupp under sittande utskottsmöte och säger att det är rimligt att EU nu tar över och detaljstyr de här frågorna.

Vi tycker inte det. Däremot tycker vi att det är högst relevant och viktigt att säkerställa att varje medlemsland tar sitt ansvar. Vi behöver restaurera fler naturtyper. Det är inte fråga om det. Just nu kanske havet är mest utsatt. Där behövs det tveklöst nya och förstärkta insatser.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottsmajoritetens förslag till yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationen, vilket jag glömde. Det är en reservation som Miljöpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet står bakom.

Isak From sa att EU har ägnat sig åt en kupp när man har föreslagit en restaureringslag för naturen. I detta ärende går Socialdemokraterna emot sin egen regerings bedömning. Regeringens bedömning var att förslaget uppfyller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, men som Isak From meddelade här sa regeringen också att det fanns vissa detaljer som man ville titta vidare på inför ärendets hantering i riksdagen senare under hösten.

Här går alltså Socialdemokraterna emot sin egen regerings bedömning. Man kör högaktningsfullt över sitt eget miljödepartement när det gäller frågan om EU:s naturrestaureringslag. Jag undrar, Isak From, om Socialdemokraterna verkligen menar att EU inte ska ha ansvar för miljöpolitiken, för klimatlagen, för klimatanpassningen, för den biologiska mångfalden och för de naturtyper som vi har i EU och som många arter, men också vår livsmedelssäkerhet, är beroende av. Är detta verkligen frågor som EU inte har ett ansvar för?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Herr talman! Tack, Maria Gardfjell, för frågeställningarna!

Det är ganska tydligt vad som ingår i fördraget och vad som inte gör det. Skogspolitiken ingår inte. Att i det läget gå vidare med att godkänna en detaljerad förordning, en lagstiftning direkt på EU-nivå, där vi inte fullt ut kan se konsekvenserna tycker vi är problematiskt.

Att EU har långtgående rätt utifrån de gemensamma överenskommelser som vi har gjort genom EU-medlemskapet är glasklart. Däremot måste vi fullt ut kunna se konsekvenserna. Hade detta handlat om ett direktiv skulle direktivet ha införlivats i svensk lagstiftning. Det hade genomförts genom en utredning som hade remitterats med en ganska långtgående politisk diskussion om innebörderna i förslaget. Nu handlar det om EU-gemensam lagstiftning på EU-nivå som ska detaljreglera ett område som vi menar inte ingår i fördraget.

På många områden skulle detta ändå gå att genomföra. Men eftersom man, precis som regeringen, visar att de här olika delarna måste fortsätta analyseras tänker vi att vi kommer att behöva fortsätta diskutera detta. Därför behöver vi skicka ett motiverat yttrande.

Herr talman! Ett motiverat yttrande är ett hårt slag i luften. Vi vet redan nu att Polen och framför allt Ungern kanske kommer att stödja den linje som Isak From också står bakom. Det är viktigt att påpeka att den svenska regeringen inte stod bakom den linjen, men det gjorde Isak From, och han vände hela den socialdemokratiska gruppen i ett svep utan att informera sina kollegor.

Men hur förordningen ska genomföras är faktiskt en senare fråga för förhandling mellan medlemsländerna. Jag vet att Skogsindustrierna har bedrivit en extremt tuff lobbying mot både Socialdemokraterna och partierna i korvkoalitionen, som de heter numera. Tre dagar efter valet uttalade sig dock Skogsindustriernas vd, Viveka Beckeman, i tidningen Altinget. Hon ändrade sig nu och sa: Vi vill vara en del av lösningen. Jag tror inte att det är en framkomlig linje att EU inte ska lägga sig i skogen, utan jag tror på samverkan. Det säger nu Skogsindustriernas vd. Det Skogsindustrierna vill se är en regering som inte sätter hälarna i marken utan som påverkar besluten i EU.

Herr talman! Risken med ett motiverat yttrande är att man inte får påverka besluten i EU. Hur ska nu Socialdemokraterna ställa sig när deras ivriga påhejare Skogsindustrierna har bytt åsikt? Är det inte hög tid att här och i dag vända på klacken och ändra sitt yrkande och rösta för Miljöpartiets reservation?

Herr talman! Jag tror att Skogsindustrierna och många andra liksom vi socialdemokrater ser att ett hållbart brukande av skogen är helt nödvändigt för att vi ska uppnå klimatambitioner och för att vi ska kunna fortsätta att tjäna pengar på den svenska skogen. Det handlar ju om att långsiktigt hållbart brukade skogar är och kommer att vara affärsmässiga. Det är en helt annan fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Den fråga som vi diskuterar i dag handlar om vilken detaljeringsgrad det ska vara, vem som ska besluta om vilka områden och hur de ska restaureras. Detta kommer vi att behöva fortsätta diskutera. Vi socialdemokrater står upp för att vi behöver göra vårt. Vi kommer att driva på för att andra ska göra sitt. Men i denna fråga handlar det om: Var ska beslutet ligga? Hur detaljerat ska det vara? I det här läget är vi trygga med vår linje: att vi behöver fortsätta att diskutera den här frågan. Vi tänker att det motiverade yttrandet ändå har sin roll.

Herr talman! Ja, nu står vi här igen och diskuterar skogen kontra EU och EU:s ambitioner att detaljstyra det svenska skogsbruket.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Under den gångna mandatperioden har vi varit flera som ganska många gånger har stått här och sagt att skogspolitiken och detaljeringen av det svenska skogsbruket inte är en del av EU och EU:s förordning. Därför gläder det mig nu att det är många partier som ansluter sig till just den linjen. Det visar på en stor enighet i Sveriges riksdag, och det ger oss en styrka när frågorna kommer upp på EU-nivå framöver.

Jag vill göra väldigt klart, herr talman, att Moderaterna är stora förespråkare för EU. Vi tycker att EU är bra. EU är i grunden väldigt bra som fredsprojekt och flera andra saker, men EU är inte bra när man som den sittande kommissionen vill gå in och detaljstyra skogsbruk och jordbruk med mera. Det är nämligen så olika runt om i EU. Det fungerar på många olika sätt. Isak From, Socialdemokraterna, lyfte fram just skillnaderna mellan Västerbotten, Västra Götaland, Italien, Spanien och Portugal och så vidare. Det är stora skillnader. Därför ska EU sätta de stora ramarna, inte gå in på detaljnivå.

Det är partier som här i talarstolen i dag har sagt att detta förslag är bra. Jag tycker inte att man tillräckligt har lyft fram vilka konsekvenser det faktiskt skulle få också för Sverige. Det skulle få otroligt stora konsekvenser om förslaget skulle gå igenom så som det är lagt på bordet.

Till exempel är Skogsstyrelsens preliminära bedömning att det är tal om ersättningar till skogsägare fram till år 2050 på över 200 miljarder. Det är mycket pengar ur statskassan. Känn på den - över 200 miljarder! Jag hoppas att vi alla här menar att det ska utgå ersättningar när staten ska göra inskränkningar i ägande och brukande. Då är det den här storleken det handlar om i detta läge.

Förslaget innehåller också en diskussion kring organogena jordar och en eventuell återvätning av dessa organogena jordar. Ungefär 10 procent av Sveriges åkermark är just organogen jord. På den mesta av den bedrivs det vallodling. Det är jättebra att vi återväter en del. Det ska dock ske under absolut frivillighet. De bönder som väljer att sluta bruka detta ska göra det frivilligt. Men det här förslaget, herr talman, skulle innebära att det skulle försvinna i storleksordningen någonstans mellan 50 000 och 80 000 hektar åkermark för svensk livsmedelsproduktion. Vi har inte råd med att 50 000 till 80 000 hektar åkermark försvinner.

Vi är i ett läge där vi har krig i Europa. Fler och fler länder runt om i världen väljer att sluta sig när det gäller livsmedelsproduktion och livsmedelsexport. Vi ser hur handeln fungerar sämre mellan stora länder och till exempel EU. Då har vi inte råd att minska livsmedelsproduktionen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Detta har vi varit väldigt överens om i denna kammare innan. Men man vill inte titta på vad konsekvenserna av ett sådant här förslag innebär. Man talar högtidligt om hur viktigt det är med den biologiska mångfalden och om att EU ska ta större grepp och så vidare. Ja, den biologiska mångfalden är viktig, herr talman, men har vi stora bekymmer med biologisk mångfald i den svenska skogen och det svenska jordbruket? Ja, på en punkt har vi faktiskt väldigt stora bekymmer, och det gäller alla de igenväxande naturbetesmarkerna. Där har vi stora bekymmer med biologisk mångfald i Sverige, men det är en helt annan fråga. Då handlar det om huruvida vi ska restaurera mer betesmark eller inte, och då handlar det om huruvida jordbrukare tycker att det är lönsamt och värt att hålla på med naturbetesdjur i områden där kanske till exempel rovdjursstammarna växer sig starkare och starkare. Men det är en annan fråga.

När man står i denna talarstol och talar sig varm för att EU ska in och detaljstyra olika saker på svensk nivå behöver man också tala om vilka konsekvenser det medför för svensk mark, svenskt jordbruk och svenskt skogsbruk.

Herr talman! Vi har pratat om detta förr, och vi har debatterat under den gångna mandatperioden hur Sverige väljer att rapportera skydd av natur och så vidare till EU. I det här förslaget handlar det om naturtyper, bland annat. Där har Sverige en egen linje, som många gånger förr, i EU. När Sverige rapporterar naturtyper jämför vi med förindustriell nivå. Det är inga andra länder i EU som gör det. Ska vi då restaurera tillbaka till förindustriell nivå medan andra länder inom EU ska restaurera tillbaka till den dagen de gick med i EU? Vi har satt oss själva i en svår situation redan från början. Det finns alltså många bottnar i detta.

Socialdemokraterna sa i replikskiftet att man kanske åtminstone skulle se till att det i stället för en förordning kunde bli ett direktiv. Då har vi en lite annan ingång, och vi har en möjlighet att påverka det på ett annat sätt i Sverige. Nu är inte Sverige världens bästa på att implementera EU-direktiv - det vet vi sedan gammalt. Men vi skulle i alla fall ha en möjlighet. Och när vi nu kommer att se en ny regering som kanske inte tänker ägna sig åt gold-plating när det gäller implementering av EU-direktiv skulle vi ha helt andra möjligheter.

Herr talman! Den biologiska mångfalden är viktig. Svenska jord- och skogsbrukare jobbar med den biologiska mångfalden. Det är de som har byggt upp de höga naturvärdena i Sverige, och där ligger vi långt före flera andra länder i EU. Därför är det inte läge för EU att sätta upp förslag som detaljstyr hur vi kommer dit, och det är inte läge för EU att peka med hela handen när det gäller hur vi ska bruka den svenska skogen.

Vi har gång på gång sett att oförståelsen är stor i EU när det kommer till den svenska skogen och skogsbrukandet. Vi såg det inte minst när vi hade miljökommissionär Sinkevicius på besök i miljö- och jordbruksutskottet. Man förstår inte riktigt hur det går till i Sverige, och när vi vill lyfta fram hur det faktiskt går till tycker man inte att det är sant. Där har vi ett problem.

Därför är jag, återigen, glad att vi är flera partier som nu tydligt markerar att det är vi själva som bestämmer över den svenska skogen. Det är vi själva som i detalj bestämmer hur det svenska skogsbruket ska bedrivas på ett hållbart sätt för framtiden, för klimatet, för den svenska ekonomin och framför allt för den svenska skogsägaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Herr talman! John Widegren säger att förslaget från EU handlar om en hög detaljeringsnivå. Det som framkommer tydligt är dock att det finns en otroligt stor flexibilitet i förslaget. Sverige kan självt, utifrån en handlingsplan, bestämma hur man vill arbeta för att uppnå målen.

Moderaternas partiledare har fått i uppdrag att försöka bilda regering. Med anledning av det, herr talman, är det kanske så att jag står framför nästa minister för lantbruk och skogsbruk på Näringsdepartementet. Då undrar jag vad Moderaterna tycker om att nu gå in i ett ordförandeskap för EU med hållningen att, tillsammans med Ungern, vara ett land som säger att Sveriges suveränitet ska gå före de bestämmelser som gäller i EU i dag.

WWF:s chef Gustaf Lind var tidigare anställd på Regeringskansliet för Moderaterna. Så här uttryckte han det: "Förutom att beslutet är mycket negativt för naturen så befäster det bilden av att Sverige är ett kompromisslöst nejsägarland i EU. Det är en mycket riskabel politik när Sverige i vår ska vara ordförande i EU."

Vad är Moderaternas kommentar till detta?

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Sverige i dag i ett mycket tidigare läge faktiskt väljer att ta ställning till de här förslagen. Jag tycker att vi gång på gång har varit för sent ute. När frågorna har kommit till EU-nämnden har vi haft en väldigt liten möjlighet att påverka den svenska positionen.

Nu är vi tydliga, och vi är många partier som redan från början säger att det här inte är en bra väg att gå. Det är bra! Sverige är definitivt inte ett nejsägarland när det gäller EU-frågor, men vi säger nej till detaljstyrning av svenskt skogsbruk.

Jag förstår att Miljöpartiet och Vänsterpartiet hyllar det som kommer från EU när det gäller skogspolitiken och så vidare, för det har blivit allt tydligare att enskilt ägande och brukande inte är någonting som dessa två partier favoriserar. Det har markerats väldigt tydligt genom att Miljöpartiet mer och mer har landat till vänster i den här debatten. Man gillar inte enskilt ägande och brukande, och därför väljer man att gå vägen via EU - precis som vi har hört WWF säga att man tycker att det är bra att gå vägen via EU när det gäller skogsfrågorna.

Vi tycker inte det. Vi tycker i stället att Sverige inför det kommande ordförandeskapet har en bra möjlighet att faktiskt stå upp och förklara hur det svenska skogsbruket går till, hur vi har lyckats öka produktionen i den svenska skogen och hur vi har sett till att flera av de parametrar varmed vi mäter biologisk mångfald har gått upp sedan vi införde frihet under ansvar i det svenska skogsbruket 1993.

Herr talman! Jag ser inte ett problem med att Sverige markerar en starkare position mot EU i skogsfrågorna.

(Applåder)

Herr talman! Ett motiverat yttrande är ett riktigt hårt slag i luften. Det är inte en sådan ambition att vilja vara med och påverka som John Widegren ger uttryck för. Det är liksom inte det man kan göra när man ger ett motiverat yttrande av det här slaget, för man får inte vara med och påverka. Att säga nej i dagsläget är alltså inte konstruktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Sedan har vi argumentet att skogspolitiken är nationell politik. Men det är inte klimatpolitiken, för den har vi lämnat till EU. Det är heller inte politiken för biologisk mångfald eller andra miljöpolitiska frågor. Det är EU-frågor. Skulle då inte skogspolitiken eller skogssektorn påverkas av klimatpolitiken? Jo, det gör man, och det är delvis därför dessa förslag kommer fram.

Skogsindustrierna har, som jag har sagt tidigare, bytt fot och tycker inte längre som Moderaterna att man ska driva på så här i EU och säga att vi har en nationell skogspolitik. Jag tror att de drabbas hårt av den linjen. Den inre marknaden var en succé för Skogsindustrierna när de gick med. Den inre marknaden är världens rikaste konsumentmarknad, men nu möter inte skogsindustrin förståelse i Bryssel. Man har skämt ut Sverige och sänkt anseendet och riskerar kanske också sin marknad.

Vad tycker Moderaterna om det?

Herr talman! Att Skogsindustrierna skulle ha skämt ut Sverige på EU-nivå tror jag är ett problem som inte finns. Det är snarare så att Sverige är ett föregångsland när det kommer till träprodukter och restprodukter av skogen.

Det stora problemet som vi har haft är ju att den sida i EU som kanske inte förespråkar produktion och så vidare har fått ett större genomslag i den här kommissionen, och därför funderar Skogsindustrierna mer på hur man ska nå fram till kommissionen. Det tror jag är det stora problemet.

Jag tror att Skogsindustriernas och Moderaternas ingångar i hur vi tänker kring det här är väldigt lika, och det är att det inte ska detaljstyras från EU. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland på EU-nivå när det kommer till skogsprodukter, precis som vi har varit, och vi vet ju alla här hur viktig skogen och skogens produkter är för Sverige. Det är kopplat till bnp och alltså till Sveriges välfärd, och det förutsätter att vi inte tar miljontals hektar ur produktion utan fortsätter att bruka skogen.

Vilket är då det bästa för klimatet? Jo, det är att vi brukar skogen. Och återigen: Har vi stora problem med den biologiska mångfalden i det svenska skogsbruket? Nej, det har vi inte, för den svenska skogsägaren har gång på gång visat att han med frihet under ansvar och med en avreglerad skogspolitik har klarat detta.

Då ska inte EU återinföra en reglering av den svenska skogspolitiken. Det är inte rätt väg. Det är snarare så att vi behöver gå tillbaka till en avreglerad skogspolitik som mer liknar den från 1993. Från svensk sida har vi via myndigheter och så vidare börjat reglera mer. EU gör nu likadant och vill reglera det svenska skogsbruket mer. För Miljöpartiet och Vänsterpartiet handlar det i grunden om att man inte gillar enskilt ägande och brukande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Herr talman! Vi är samlade här från miljö- och jordbruksutskottet för att tala om skog för sista gången denna mandatperiod. Passande nog är ämnet för dagen ett förslag från EU-kommissionens miljökommissionär Timmermans som bland annat handlar om att Sverige ska begränsa sitt brukande av skog.

Just så här har det varit hela mandatperioden. Det har gällt LULUCF, taxonomin för hållbara produkter, EU-kommissionens förslag till skogsstrategi, RED III om biobränsle, som redan har nämnts, med flera. Gemensamt för alla dessa är att Sverige ska minska sina avverkningar mycket mer än andra länder.

I ett läge där vi behöver mer EU-producerat virke och mer bioenergi för att minska beroendet av Ryssland verkar EU-kommissionen, i alla fall beträffande Sverige, direkt för motsatsen. En stor del av vårt utskotts arbete med skogsfrågor har denna mandatperiod handlat om att försöka minimera skadorna av EU:s miljökommissionärs förslag, inte minst på skogsområdet.

I dag har turen kommit till EU-kommissionens förslag om restaurering av skadad natur.

Miljö- och jordbruksutskottet beslöt i augusti att EU-kommissionens förslag i alla fall beträffande skog strider mot EU:s subsidiaritetsprincip och proportionalitetsprincip och att regeringen ska meddela denna position i ett yttrande till EU-kommissionen, EU-parlamentet och rådet. Jag yrkar på att riksdagen ska rösta i enlighet med utskottets beslut.

Herr talman! I Sveriges fall handlar problemen med kommissionens förslag om skogen, i första hand om den barrdominerade skog som täcker större delen av vårt land. På många andra punkter tycker vi att ambitionen bakom förslaget är bra, inte minst vad gäller Östersjön, men jag ska på åtta minuter nu sammanfatta vår kritik mot skogsdelen i ett antal punkter.

Först och främst skriver kommissionen i inledningen till sitt förslag att förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystem fortsätter i en alarmerande hastighet trots ansträngningar inom EU och internationellt. Vi måste väl anta att detta ska gälla Europa eftersom förslaget avser Europa. Men beträffande skog är påståendet ytterst tveksamt. Skogsarealen har under ganska lång tid ökat i hela Europa, och hänsynen till skogslevande arter har en mycket lång tradition här. Jag ifrågasätter att detta stämmer. Själva grundpremissen som kommissionen anger är inte bra underbyggd och faktiskt tveksam. Skogsfrågor är därtill medlemsländernas kompetens, och kommissionen bör därför inte inkludera skog i programmet för restaurering, åtminstone inte på det sätt som har föreslagits.

De mest utsatta och hotade områdena på land i Europa torde vara betesmarker och andra marker knutna till småskaligt traditionellt småjordbruk. Detta gäller Sverige, men det gäller i minst lika hög grad Sydeuropa där betesmarker nu växer igen fort med buskskogar.

Markägare i sydligaste Sverige skulle kunna få en god extra inkomst för att sköta lövängar och betesmarker med grova lövträd med hjälp av förslaget - gärna med EU-medel. Det finns även motsvarande miljöer med lövträd i andra delar av Sverige som skulle kunna inkluderas. Det rör sig om små arealer, men de har mycket stor betydelse för området Akut hotade arter. Det är bara så att förslaget i första hand verkar rikta in sig på våra barrdominerade skogar, och då rör det sig om enorma arealer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Om man nu lyckas få in något om skötsel av lövskog i jordbruksområden måste sådana åtgärder vara frivilliga för markägarens del och vara föremål för förhandling innan några som helst beslut tas. Vi har dåliga erfarenheter i Sverige av hur myndigheter har agerat beträffande skydd av natur just därför att man kör över markägarna.

EU-kommissionens förslag berör, som sagt, inte små arealer. 2,4 miljoner hektar beräknas av LRF behöva tas ur bruk för att nå förslagets mål, och det är huvudsakligen inte fråga om lövträden där många arter har dött ut utan om gammal granskog som har genomhuggits många gånger.

Gammal granskog är Sveriges vanligaste skogstyp. Om vi låter EU bestämma hur mycket gammal granskog som ska skyddas, det vill säga låter EU lägga restriktioner på vår vanligaste typ av skog, då faller ju hela principen om att skogsskötsel ska vara nationell kompetens.

Om Sverige dessutom på grund av det här förslaget, och andra förslag, tvingas minska avverkningen i stor grad innebär detta mindre råvara och minskade investeringar till nya skogsprodukter. Men dessa är ju vår största potential för att bidra till mer förnybara och hållbara produkter inom EU. Vem vill investera i dem om det inte finns virke till planerade industrier? Minskad avverkning leder till också till mindre energi från eldning av restprodukter - vår största bioenergibas. Det skulle ytterligare förvärra EU:s energikris.

Gammal granskog är, som sagt, vår vanligaste skogstyp. Dessutom är gammal granskog den typ av skog som vi redan har mest formellt skyddade arealer av. Alla våra största nationalparker på land ligger i fjällnära områden, och där höjdlägena tillåter växer just sådan skog. Det finns massor av sådan skog som är skyddad, och vi behöver inte skydda mer.

Fastighetsverket fick på sin tid ta över statens skyddsvärda skogar i Norrland, medan de som skulle brukas i stället lades i det som blev Sveaskog. Nu vill man att även stora delar av Sveaskogs skogar ska undantas från skötsel. Vi vill att de i första hand ska användas, dels för att skapa sysselsättning i inlandet, dels för att utveckla och över tid pröva metoder för bland annat hyggesfritt skogsbruk. Dessutom undantas löpande äldre plockhuggna skogar aktivt i dag och sedan ett antal år tillbaka av länsstyrelser och Skogsstyrelsen. Det har lett till stora protester från skogsägarna, som i mycket handlar om äganderätt.

Efter många hårda processer de senaste åren verkar vi äntligen i Sverige ha kommit fram till att för skog som inte är formellt skyddad ska pågående markanvändning anses vara skogsbruk. Om det sker pågående markanvändning i skogsbruk, ska skogsbruk vara tillåtet. Jag vill understryka att EU inte kan ges mer rätt till att styra över enskilt ägda svenska skogar än vad vi äntligen har kommit fram till är den rätt som svenska staten har.

I Lantbrukarnas Riksförbunds medlemsundersökning 2022 anger medlemmarna att skogsfrågorna och äganderättsfrågorna är de två viktigaste frågorna för lantbrukare. Detta är alltså trots att våra bönder får större delen av sina inkomster från andra delar av sin verksamhet än skogen. Men det visar hur allvarligt man ser på utvecklingen av regeringens och EU:s hantering av skogsfrågorna. Den hotar hela lantbruksnäringen, och dessutom hotas arbetstillfällen från inlandet och ut till kusten i de industrier som arbetar med skogsprodukter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Restaureringen som EU föreslår är tänkt att se tillbaka till situationen när länderna inträdde i EU, utom för Sverige. I Sverige har vi bestämt oss för att det ska handla om att restaurera till något slags dåligt definierad förindustriell nivå.

Vi behöver tid för att fundera igenom vilken referenstidpunkt som faktiskt är lämplig. Huvudspåret bör i alla fall vara att inte ha en egen måttskala utan att arbeta som andra EU-länder. Annars riskerar vi att överimplementera förslaget.

Vad är förindustriell skog i Sverige? Den bestod inte alls bara av gammal orörd skog. I södra Sverige var skogarna ofta glesa eller försvunna på grund av århundraden av bete. I mellersta Sverige hade bergsbruket påverkat skogarna drastiskt långt före den industriella revolutionen på 1800-talet. I norra Sverige kännetecknades skogen av regelbundet återkommande och ofta mycket vidsträckta bränder och av enorma slybeväxta brandfält.

Sverigedemokraterna vill inte "restaurera" tillbaka till en sådan situation. Jag behöver knappast gå igenom vad vidsträckta bränder skulle innebära i fråga om livsfara, förlorade jobb och byggnader eller för den delen om utsläpp av koldioxid.

På tal om bränder: Nu när vi undantar mer och mer slutavverkningsmogen skog, bygger vi upp stora arealer mycket gammal granskog som inte sköts. Det leder till självdöda träd och torra grenar som riskerar att leda till mycket stora skogsbränder, inte minst om vi får fler varma somrar - vilket ju forskarna tror.

Vid de stora bränderna i Kalifornien och Australien - ni har säkert sett på tv - påpekar de ansvariga för skogsskötseln att en huvudorsak till bränderna är att man inte skött de här skogsbestånden på länge. Träden har trängts och självdött, och naturliga bränder får mer bränsle. Till och med hundratals år gamla jättestora träd av arten sekvoja, eller i Australiens fall eucalyptus grande, har svårt att överleva sådana intensiva bränder.

Analyser gjorda med hjälp av dataprogrammet Heureka har för Sveriges del visat att EU-kommissionens förslag LULUCF, med mindre avverkningar i Sverige, kommer att leda till en kraftig ökning av sådana alltför täta och överstockade bestånd med påföljande risk för skogsbränder.

Min personliga övertygelse, efter att ha arbetat i många europeiska länder med skogsbruk, är att om man låter stora arealer gammal skog stå ökar monotonin i landskapet, inte mångfalden. I Sveriges fall skulle om människan inte fanns skogsbränder ombesörja att vi hade stora ytor med gräsväxt, självföryngrade ytor av pionjärarter som björk, asp och tall samt levnadsbetingelser för andra arter som trivs ihop med dessa. Hyggesskogsbruk skapar ofta mer mångfald i landskapsbilden än plockhuggning eller för den delen en alltför stor överrepresentation av skyddad gammal grandominerad skog.

Risken att EU:s idéer blir kontraproduktiva är överhängande. Nationell skogspolitik - all skogspolitik - förutsätter kunskap och erfarenhet om varje lands skogsförhållanden, skötselhistoria och skogsskötsel och respekt för ägandeförhållandena. Markägarrepresentanter och skogsskötselutbildade människor i varje EU-land måste ha rätt och ansvar att ha ett stort inflytande över skogspolitiken.

Herr talman! Regeringen har inte samarbetat tillräckligt med andra skogsländer för att bromsa EU-kommissionens offensiv mot skogsbruket den här mandatperioden. I stället har S ofta låtit Miljöpartiet styra skogsfrågorna och sedan i sista stund försökt bromsa vad Miljöpartiet redan har välkomnat på EU-nivå. Jag tycker att även C här har ett stort ansvar. Man har stöttat en regering utan att själv gå in i den och ta miljöminister- eller landsbygdsministerposten, vilket jag tror hade skapat en bättre situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Nu måste vi aktivt arbeta tillsammans med andra skogsländer för att se till att EU-kommissionen skaffar sig kompetent skogsutbildad personal som vill ta in synpunkter från vår hållbara skogsnäring i samma grad som man tar in synpunkter från miljösidan. Kommissionen måste arbeta mer objektivt med en vilja att inte detaljstyra. Därför yrkar vi bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Det kan finnas anledning att påpeka att det är riksdagen och inte Miljöpartiet som fastställer EU-politiken för Sverige.

Mats Nordberg har haft ett långt anförande om skogspolitik. Jag ska inte svara honom i en skogspolitisk debatt, för vi har ju nu en debatt om subsidiaritetsprövning för en specifik lagstiftning i Sverige. Men jag ser fram emot att få lyssna på mina efterträdare i Miljöpartiet när de har skogsdebatter här i riksdagen, för det kommer att vara oerhört viktigt. Om Sverigedemokraterna får makt kommer det att bli ett stort bekymmer för den svenska skogen.

Jag lyfte fram i mitt anförande att Sverigedemokraterna har fått en majoritet av riksdagens partier att ställa sig bakom att Sverigedemokraterna får utforma Sveriges EU-politik. Det oväntade stödet kom från lobbyisterna från skogsindustrierna.

Jag har suttit i riksdagen de senaste fyra åren och sett hur Sverigedemokraterna på område efter område använt subsidiaritetsprövningen som metod för att kritisera EU. Men jag har också sett de senaste åren hur Moderaterna och Kristdemokraterna anslutit sig. I det här specifika ärendet har också Centerpartiet och Socialdemokraterna gått på samma linje. Det har inte alltid varit så att Sverigedemokraterna fått igenom sin linje. Men jag undrar, herr talman: Är Mats Nordberg och Sverigedemokraterna nöjda nu?

Herr talman! Tack, Maria Gardfjell, för frågan!

Det är sant att SD under den här perioden ofta har kritiserat EU-politiken, men jag vill understryka att det har handlat om skogsfrågor. Maria Gardfjell sa i sitt anförande att vi använder det här som någon form av språngbräda för att kritisera EU i största allmänhet. Men eftersom jag har jobbat med de här skogsfrågorna vill jag bestämt bestrida det. Det är just EU:s agerande i skogsfrågorna vi kritiserar, och det är just därför att vi tycker att de går in på en detaljgrad som inte stämmer med att skogsfrågor ska vara nationell kompetens.

Är vi nöjda nu? Nej, vi är inte alls nöjda. Vi tycker att det mesta går emot svenskt skogsbruk. Vi tycker att man fortfarande driver frågor som att svenskt skogsbruk inte ska vara hållbart enligt taxonomin och att Sverige ska minska sina avverkningar mer än andra länder vad gäller LULUCF. Vi tycker att det här hotar jordbruket som sådant eftersom skogen är en viktig inkomstkälla - det säger också LRF i sin medlemsundersökning - och att det dessutom hotar industriarbeten i stora delar av Sverige. Det hotar dessutom vår möjlighet att producera hållbara textilier, hållbart biobränsle, hållbara plaster och nya byggmaterial - alltså vårt, Sveriges, största möjliga bidrag till en hållbar framtid för Europa. Det kritiserar vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Herr talman! Jag ska inte gå in i den här skogspolitiska debatten, men jag får väl ändå säga något som responderar på en av de saker som Mats Nordberg lyfte fram i sitt anförande. Det var att med den här politiken skulle det bli färre jobb i skogen.

Jag undrar om det verkligen stämmer med anledning av att Sverige tillsammans med Finland ju är de länder i Europa som har lägst antal arbetstillfällen per hektar skog. EU-kommissionen visar på att de här förslagen kommer att leda till fler jobb och även till utveckling av fler branscher - till exempel besöksnäringen, som är en viktig och växande bransch i Sverige.

När det gäller skogen och huruvida det är svensk politik eller om det är EU-politik har den debatten gått hög. Självklart har Sverige en egen skogsvårdslag. Men i dagsläget har vi en skogsvårdslag som kom till 1993, före EU-inträdet. Det kan ju få partier att tro att skogspolitik är helt fri från EU-politik. Men riksdagen har ju beslutat att vi ska ställa oss bakom till exempel EU:s klimatlag. Vi har bara sju år på oss att nå upp till de mål som krävs. Då måste också skogssektorn bidra i klimatarbetet, och det påverkar naturligtvis skogen. Är det något som Sverigedemokraterna helt motsätter sig?

Herr talman! Vad gäller EU:s klimatlag, om jag ska börja i den ändan, är det vår bestämda uppfattning att ett brukande av skogen är bättre för klimatet på sikt. Jag nämnde i mitt anförande skogsbränder, som ökar om man inte sköter skogen. Det skulle ju ge helt okontrollerbara utsläpp av koldioxid om de skulle öka. Men framför allt leder brukandet av skogen till att vi ersätter andra material som leder till mycket större utsläpp av koldioxid, så där tycker jag att brukande av skog är mer effektivt.

Vad gäller antal arbetstillfällen per hektar skog har vi för det första lägre tillväxt i snitt i våra skogar än till exempel Tyskland, som har bättre klimatförutsättningar, och det leder ju till färre anställda i själva skogsskötseln. För det andra är det faktiskt skillnad på arbeten och arbeten. I Tyskland sköts det mesta av skogen på förbundslandsnivå med en fantastisk, utbyggd hierarki av skogstjänstemän. Det är skillnad, tycker jag, på skattefinansierade tjänstemän och egenföretagare, entreprenörer, lastbilschaufförer och skogsägare. Det ena ger en nettointäkt till det allmänna, det andra en nettokostnad. Det tycker jag inte är samma sak.

Vad gäller besöksnäringen är ett argument som Miljöpartiet ofta framhåller att den skulle missgynnas av aktiv skogsskötsel. Det tror jag inte alls. Vi hörde just att bönderna själva anser att begränsningar av skogsnäringen hotar deras verksamhet och en levande landsbygd. Jag kommer själv från Dalarna, Sveriges näst största turistlän, och en levande landsbygd är mycket av det som förknippas med Dalarna och som drar folk. Vi måste alltså hålla igång våra jordbruk, och nu är de väldigt hotade. Folk är pressade av dieselpriserna, som i hög grad är skapade av den här regeringen, och de är pressade av elkostnaderna. Det betyder att jordbrukslandskapen är hotade, och det drar färre turister. Dessutom är skogsbilvägar något som behövs för åtkomst till att se naturen. Den hotas om man lägger ned skogsbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Svensk skogspolitik är en nationell angelägenhet, och i EU-fördraget finns inget stöd för en gemensam skogspolitik. Förslaget till förordning från kommissionen strider mot både subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

Centerpartiet och en majoritet i utskottet och därmed riksdagen anser att skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Det är på nationell nivå som det finns förutsättningar för en effektivt utformad skogspolitik som kan ta hänsyn till både nationella och regionala förhållanden. Dessa förutsättningar varierar mycket mellan olika medlemsstater, men även i Sveriges avlånga land skiljer sig förutsättningarna åt. Beslut som rör dessa frågor måste därför fattas på nationell nivå och inte utifrån en kontext utgående från nederländskt eller portugisiskt skogsbruk. Det är angeläget att det slutgiltiga regelverket är förenligt med det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och att det inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en klimatsmart och kostnadseffektiv politik.

Herr talman! Värt att nämna är att detta förslag är ett av många förslag som utmanar den svenska modellen, som är framgångsrik ur både klimatsynpunkt och biologisk mångfaldssynpunkt och i produktionshänseende.

Kommissionens förslag är ett stort problem som vi till stor del själva skapat genom hur vi rapporterar - och med vi menar jag Naturvårdsverket, som har en egen referensnivå som skiljer sig helt från andra länders referensnivåer. Andra länder har en referensnivå som ligger ungefär 30 år tillbaka i tiden och jämför utvecklingen med hur det såg ut då. Sverige använder sig av en modell som baseras på ett förindustriellt tillstånd som referensnivå. Alla kan förstå att detta gör att vi framstår som sämst i klassen, och vi blir ålagda orimliga krav.

Herr talman! Jag vill också, som jag gjort många gånger tidigare i denna kammare, nämna hur Sverige rapporterar skydd av mark. Vi har ett eget sätt att beräkna detta, vilket gör att vi faller ut som sämst i klassen när det gäller skydd av mark. Men om vi skulle använda oss av den internationella naturvårdsorganisationen IUCN:s metoder, som andra EU-länder gör, skulle vi gå från att vara sämst till att vara bäst i EU, även när det gäller skydd av mark. När det gäller både biologisk mångfald och skydd av mark har vi alltså helt felaktiga metoder för hur vi själva rapporterar till EU, vilket gör att vi framstår som sämst i klassen.

Herr talman! Vi kan inte ha det så här. När det gäller vår irritation över att kommissionen lägger sig i vår skogspolitik och vill detaljreglera utifrån en europeisk kontext har vi i Sverige själva stor skuld i detta. Regeringar oavsett färg måste omgående se till att vi rapporterar tillståndet i den svenska skogen och på de svenska markerna på samma sätt som andra länder i EU. Förslaget från kommissionen kommer inte bara att innebära att många skogsägare fråntas rätten att bruka sin skog; det kommer också att bli en ökad regelbörda och fler redovisningskrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Sverige måste bilda allianser i EU tillsammans med andra länder som är kritiska till alla de förslag som kommissionen nu lägger fram och som i princip är försök att detaljreglera det svenska skogsbruket.

Jag är glad över att det finns en stor majoritet i riksdagen som står upp för att den svenska skogspolitiken ska vara nationell. Jag är dock oroad över att Liberalerna i skogsfrågor så ofta gör gemensam sak med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag vet att Liberalerna är ett mycket EU-vänligt parti, och även jag är en stor vän av EU. Men det betyder inte att jag vill sälja ut det svenska självbestämmandet till andra länder som har ett helt annat perspektiv på vad skog är.

Herr talman! Jag trodde att jag hade gjort mitt sista framträdande i denna kammare före sommaruppehållet, men så blev det inte. Nu kan jag dock med säkerhet säga att detta är mitt sista framträdande, och jag vill därmed ännu en gång tacka mina kollegor och talmannen och dennes medhjälpare för ett gott samarbete.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Peter Helander för att han gav mig tillfälle att gå upp och yrka bifall även till Liberalernas reservation. Vi står givetvis bakom den också, vilket jag glömde att säga tidigare.

När jag ändå står här måste jag också utnyttja möjligheten att ställa den fråga som jag ställde i mitt anförande: hur Centerpartiet tänker kring att restaurering av våtmarker inte skulle vara en gemensam klimatåtgärd för hela EU. Vi pratar inte om skydd av skog här - vi får inte blanda ihop korten. Vi pratar om att återställa marker där vi har förstört naturen. Varför skulle man då undanta skogen? Varför är det okej i havsmiljöer men inte när det gäller jordbruks- och skogsmark? Det handlar om att bruka både jordbruks- och skogsmark så att vi kan stå emot klimatförändringar, skogsbränder och annat för att säkerställa att vi kan bibehålla en produktion av både skog och livsmedel.

Vi ser i dag att vi när det gäller klimatet står inför sådana utmaningar att vi behöver ta ett gemensamt tag. Ja, i Sverige är vi på god väg att göra detta. Men övriga EU är inte det. Vi kan vara med och bidra och stötta i detta.

Att göra på det här sättet rimmar inte med den klimatpolitik som jag tidigare har hört Centerpartiet lyfta fram. Därav min fråga - hur får man ihop det?

Herr talman! Jag hade mest förberett mig på att Maria Gardfjell skulle begära replik, men det går jättebra med Jakob också!

Jag har ingenting emot allt det som Liberalerna och Jakob Olofsgård räknar upp. Vi ska jobba med biologisk mångfald och restaurering av våtmarker. Men vi ska inte detaljregleras utifrån ett EU-perspektiv - det är det som är hela grejen.

Min fråga är egentligen följande. Det här är ett subsidiaritetsärende, där vi ska pröva om EU ska besluta och detaljreglera kring detta. Jag hoppas att ledamoten Olofsgård är överens med mig om att svensk skogspolitik är en nationell angelägenhet. Det skulle jag tro att han tycker, och då är frågan: Påverkar det här förslaget till förordning den svenska skogspolitiken? Det kan man bara svara ja eller nej på. Om svaret är ja måste vi framföra detta till Bryssel och kommissionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Hur skulle vi annars göra? Ska vi lägga oss på rygg och blotta strupen och säga att vi går med på allting, fast 80 procent av riksdagen tycker att detta är en nationell angelägenhet eftersom den svenska skogspolitiken påverkas i så hög grad?

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för svaret även om han inte svarade på frågan. Jag tycker väl att det går lika bra med en fråga från mig som från Maria Gardfjell och vill ge dig tillfälle att i ditt sista anförande svara på den fråga jag ställde i repliken. Det har varit en väldigt god relation.

Det som bekymrar mig är att man bortser från texter i det här förslaget som tydligt lyfter fram att vi själva kan peka ut och detaljstyra hur detta ska genomföras. Det handlar inte alls om att produktionen hotas, utan vi kan i stället stärka produktionen i skog och på jordbruksmark i framtiden. Vi får vara med och påverka hur detta ska se ut och genomföras.

Att vi står handfallna inför att EU ska komma och styra oss stämmer alltså inte med det som står i förslaget. Alltså bortser man från det. Jag tror inte att det beror på okunskap hos Peter Helander, som har otroligt god kunskap kring skogsfrågorna. Väljer man alltså att bortse från att förordningstexterna verkligen ger en öppning för oss att kunna påverka och detaljstyra detta? Jag hoppas och tror att du också har sett att vi har möjlighet att göra det. Det kommer inte att innebära en detaljstyrning av vår skog och mark, som ledamoten anför.

Herr talman! Under de senaste åren, framför allt det sista året, har det kommit - jag uttrycker mig kanske lite vanvördigt - en bombmatta av förslag från EU, som på alla sätt vill detaljreglera och förhindra att vi i Sverige brukar våra skogar på det sätt vi gör. Jag menar att Sverige är en föregångare. EU och de andra länderna borde lära sig av Sverige. Vi har under hundra år haft en bra skötsel av våra skogar.

Nederländerna har 17 procent skog. Sverige har 70 procent skog. På de ytor vi pratar om blir det enorma skillnader. När jag säger att Nederländerna har 17 procent skog vill jag också säga att det inte är skog. Det är parker. Det finns inga skogar av den karaktär som vi har i Sverige. Ändå ska man utifrån den europeiska kontexten in och styra hur svenskt skogsbruk ska gå till.

Jag är en stor EU-vän, men jag är lite oroad över att man ska gå in och detaljstyra. Det här kommer nämligen att innebära att vi får mindre produktion av skog i Sverige. Och vad händer då? Jo, då har vi inte längre några jobb i glesbygden. Sågverk får läggas ned. När sågverken och skogsarbetarna försvinner kommer, oavsett om det kommer några turister - jag tror inte heller att det finns någon koppling mellan besöksnäring och skötsel av skogen - butiken och skolan att läggas ned och bensinmacken att försvinna. Då kan den siste släcka lyset, låsa dörren och kasta nyckeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Det är det perspektivet vi måste ha med oss när vi protesterar mot att EU ska detaljreglera och minska brukandet av den svenska skogen. Det är nämligen detta det syftar till på lång sikt. Jag är jätteoroad över den utveckling vi ser.

(Applåder)

Herr talman! Det är rätt intressant att lyssna på en debatt om subsidiaritet och proportionalitet när det mesta av debatten i stället handlar om det som kommer i steg två, som vi inte ska debattera nu. Nu ska vi ju debattera huruvida EU ska fatta beslut i detta ärende eller inte. Innehållet kommer senare.

Vi som är i majoritet får nog inse att vi tyvärr kommer att förlora den första striden och att ärendet kommer tillbaka.

När man står sist på talarlistan är de flesta argument redan anförda. Skogen nämns inte i EU-fördraget. Europeiska unionen har ingen gemensam skogsbrukspolitik. Alltså är det nationell kompetens. Trots det har unionen ändå fastställt en europeisk skogsstrategi, som vi har försökt att peta i ganska rejält. Men EU har egentligen inte rätten, och det är detta det här ärendet egentligen handlar om.

Herr talman! Varför är detta problematiskt? Jo, som vi har hört tidigare noterar vi gång på gång att EU-maskineriet inte har kompetensen. Det kommer ganska ofta förslag från kommissionen som visar att man lever i en helt annan verklighet än vad vi gör här. Jag har flera gånger sagt att vi bör sätta miljökommissionären Sinkevicius och Frans Timmermans i en bil på gränsen mellan Dalsland och Värmland, och så skulle de få köra E45 upp till Karesuando. De får nog en annan syn på skog när de har kört genom skog i flera timmar och förstår då kanske att EU:s olika länder har olika förutsättningar.

Enligt EU:s definition av skog har EU 158 miljoner hektar skog. Sex länder, däribland Sverige och Finland, har två tredjedelar av unionens skogar och står i en särställning. Av dessa sex är det tre länder vars areal till över 60 procent täcks av skog. Jag har en annan siffra än Peter Helander, men enligt EU:s definition är som jämförelse 8,9 procent av Nederländerna täckt av skog. Det visar verkligen på att vi har helt olika förutsättningar, och därmed blir det ännu tydligare att vi inte kan ha en gemensam politik på området.

Som vi tidigare hört är avskogningen inget problem i Sverige. Som jag sagt tidigare i talarstolen är vårt största problem att den svenska landsbygden håller på att växa igen. Vi håller på att växa inne eftersom landsbygden inte brukas på det sätt som skulle behövas, med exempelvis naturbetesmarker. Detta är ett betydligt större problem.

I förrförra veckan såg vi om igen okunskapen i EU i skogsärenden. Då kom ett beslut om att man inte ska få använda sig av förnybara råvaror från skogen. Det visar åter att förståelsen inte finns. Bioenergi är ju Europas största förnybara energislag och oerhört viktig i omställningen. Men nu ska den inte få användas. Vi lever i helt olika världar.

Apropå olika förutsättningar sa en riksdagskollega från ett annat parti så här: Nere på kontinenten har varje skog ett namn. Hos oss är det platserna mellan skogarna som har namn i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Hur många skogar har vi i Sverige? En stor. I andra länder räknar man i stället upp hur många skogar de har. Återigen: Vi har olika förutsättningar.

En av Kristdemokraternas viktigaste principer för sin politik är subsidiaritetsprincipen. Beslut ska tas på lägsta ändamålsenliga nivå. Beslut som kan tas hemma vid köksbordet ska tas hemma vid köksbordet. Kommunen ska inte bry sig. Beslut som kan tas på kommunnivå ska tas där. Region eller riksdag ska inte bry sig. Subsidiaritetsprincipen är oerhört viktig, och det är faktiskt den denna fråga handlar om.

Om förslaget skulle gå igenom ograverat kommer det att få rejäla konsekvenser för Sverige. Det bedöms att 2,4 miljoner hektar kommer att tas ut ur produktion och utöver det all åkermark.

Som flera andra nämnt måste vi därför i alla fall börja städa framför egen dörr så att vi kan hantera dessa frågor när de kommer. Som Peter Helander var inne på handlar det bland annat om hur vi rapporterar in skog. När vi rapporterar in på ett sätt och de andra EU-länderna på ett annat sätt blir det verkligen att jämföra äpplen och päron.

Att vi dessutom går tillbaka till förindustriell tid medan andra länder jämför med tiden för EU-inträdet visar återigen att vi spelar på olika spelplaner, och det går inte i en sådan här fråga.

Om vi inte förändrar vår rapportering kommer det att påverka Sverige extremt mycket.

Dessutom bedöms intrångsersättningen bli någonstans mellan 200 och 300 miljarder till år 2050. Då har man inte räknat med sidoeffekter såsom förädlingsvärde och förlorade arbetstillfällen.

Under EU-valrörelsen 2019 hade Kristdemokraterna en slogan som fick mycket stryk. Men den är så rätt: Make EU lagom again. Och detta visar verkligen att vi behöver göra EU mer lagom igen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(Applåder)

Herr talman! Peter Helander blev ju lite ledsen för att jag inte tog replik på honom, så nu ska jag inte göra Kjell-Arne Ottosson ledsen.

I sitt anförande nämner Kjell-Arne Ottosson miljökommissionären Virginijus Sinkevicius och Frans Timmermans. Han skulle önska att dessa två kunde komma till Sverige för att få veta lite mer om svenskt skogsbruk. Faktum är att både Virginijus Sinkevicius och Frans Timmermans har besökt miljö- och jordbruksutskottet. Men när Frans Timmermans ville diskutera skogsfrågor specifikt kom inte Kjell-Arne Ottosson eller någon annan representant från Kristdemokraterna till mötet över huvud taget. Är det inte lite sent påtänkt att bjuda in Frans Timmermans när ni inte ens dök upp på mötet?

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om att de var här, Maria Gardfjell. Orsaken till att jag inte var med på mötet var att Kristdemokraterna hade sina kommun- och regiondagar i Värmland då, och jag är distriktsordförande där. Det var 800-900 kristdemokrater samlade där, och jag var värd. Jag var därför tvungen att prioritera detta. Annars hade jag självfallet varit med på mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Jag tror dock inte att det hade hjälpt alls att sitta i MJU:s sessionssal här och ha ett möte med dessa herrar. Det hade inte förändrat deras syn över huvud taget. Om de ska få en annan syn måste vi få dem ut i verkligheten. Det hjälper inte att sitta i fina mötesrum på Helgeandsholmen, utan de måste ut i den svenska skogen och se hur det ser ut. Då kan det kanske hända något. Det blir i alla fall ingen förändring om de sitter här.

Herr talman! Kjell-Arne Ottosson har en mycket märklig inställning till den representativa demokratin. Skulle det inte ha någon betydelse att vi som folkvalda i Sveriges riksdag möter upp när EU-kommissionärer besöker vårt utskott för att få reda på mer om exempelvis skogspolitiken i Sverige?

Självfallet fanns det goda skäl för Kjell-Arne Ottosson att inte komma själv när han var dubbelbokad på det sättet, men Kristdemokraterna har väl fler ledamöter i Sveriges riksdag som skulle kunna föra Kristdemokraternas talan när EU:s kommissionär Frans Timmermans, vice ordförande i EU-kommissionen, kommer till riksdagen för att få veta vad partierna tycker om skogsbruket? Det är väldigt lätt att stå här i talarstolen och säga att de inte lyssnar, men om man inte ens bemödar sig att gå på ett möte när Frans Timmermans, som är den näst högsta personen i EU-kommissionen, kommer till Sveriges riksdag just för att prata med oss kanske man inte ska klaga i efterhand.

Herr talman! Kjell-Arne Ottosson säger att vi lever i olika världar och att vi har olika förutsättningar i EU. Ja, vi har olika förutsättningar, men vi har en gemensam inre marknad och ett gemensamt EU som vi måste stå upp för. Vad tycker Kristdemokraterna om detta?

Herr talman! Även övriga riksdagsledamöter är med på kommun- och regiondagarna. De ska vara med där eftersom de representerar partiet i Sveriges högsta beslutande organ. Så enkelt är det. Det hade varit väldigt intressant att vara med på mötet - det är inte fråga om det - men tillåt mig tvivla på att vi skulle kunna få miljökommissionären och Timmermans att ändra sig när vi sitter i ett möte. Så lätt får man inte dessa herrar att ändra sig. Det kan inte ens Maria Gardfjell.

Självfallet är den inre marknaden en del av EU-fördraget. Vi har mycket gemensamt som ska skötas i EU. Det står i fördraget, och det var detta vi gick med på när vi gick med i EU 1995. Men det finns också saker som inte står i fördraget, och en av dessa saker är skogen. Det är bland annat därför Miljöpartiet gång på gång försöker använda sig av EU. När man inte får igenom sin politik på nationell nivå försöker man göra det på EUnivå. Jag sitter i Nordiska rådet, herr talman, och ser precis detsamma där. Det är särskilt några partier på vänsterkanten som, när de inte får igenom sin politik i den nationella parlamentariska församlingen, försöker ta vägen via Nordiska rådet för att på så vis påverka.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur

Det kanske är så att den politik som Maria Gardfjell och Miljöpartiet vill driva i dessa frågor inte är den rätta politiken. Nu är 81 procent av Sveriges riksdag emot den när det gäller subsidiariteten, alltså att EU ska ha beslutanderätt i frågan. Drygt 81 procent tycker att det här ska vara nationell kompetens. Det säger majoriteten i Sveriges riksdag, och då är det kanske detta som Maria Gardfjell ska ta fasta på i stället.

Och, Maria Gardfjell, jag hade inte blivit ledsen om du inte hade tagit replik, men det var ganska väntat eftersom Maria Gardfjell är den ledamot som har tagit absolut flest repliker på mig under perioden. Möjligtvis är det så att jag har återgäldat det och att Maria Gardfjell är den som jag har tagit flest repliker på tillbaka, så tack för den här perioden!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel