STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur
Herr talman! Vi är samlade här från miljö- och jordbruksutskottet för att tala om skog för sista gången denna mandatperiod. Passande nog är ämnet för dagen ett förslag från EU-kommissionens miljökommissionär Timmermans som bland annat handlar om att Sverige ska begränsa sitt brukande av skog.
Just så här har det varit hela mandatperioden. Det har gällt LULUCF, taxonomin för hållbara produkter, EU-kommissionens förslag till skogsstrategi, RED III om biobränsle, som redan har nämnts, med flera. Gemensamt för alla dessa är att Sverige ska minska sina avverkningar mycket mer än andra länder.
I ett läge där vi behöver mer EU-producerat virke och mer bioenergi för att minska beroendet av Ryssland verkar EU-kommissionen, i alla fall beträffande Sverige, direkt för motsatsen. En stor del av vårt utskotts arbete med skogsfrågor har denna mandatperiod handlat om att försöka minimera skadorna av EU:s miljökommissionärs förslag, inte minst på skogsområdet.
I dag har turen kommit till EU-kommissionens förslag om restaurering av skadad natur.
Miljö- och jordbruksutskottet beslöt i augusti att EU-kommissionens förslag i alla fall beträffande skog strider mot EU:s subsidiaritetsprincip och proportionalitetsprincip och att regeringen ska meddela denna position i ett yttrande till EU-kommissionen, EU-parlamentet och rådet. Jag yrkar på att riksdagen ska rösta i enlighet med utskottets beslut.
Herr talman! I Sveriges fall handlar problemen med kommissionens förslag om skogen, i första hand om den barrdominerade skog som täcker större delen av vårt land. På många andra punkter tycker vi att ambitionen bakom förslaget är bra, inte minst vad gäller Östersjön, men jag ska på åtta minuter nu sammanfatta vår kritik mot skogsdelen i ett antal punkter.
Först och främst skriver kommissionen i inledningen till sitt förslag att förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystem fortsätter i en alarmerande hastighet trots ansträngningar inom EU och internationellt. Vi måste väl anta att detta ska gälla Europa eftersom förslaget avser Europa. Men beträffande skog är påståendet ytterst tveksamt. Skogsarealen har under ganska lång tid ökat i hela Europa, och hänsynen till skogslevande arter har en mycket lång tradition här. Jag ifrågasätter att detta stämmer. Själva grundpremissen som kommissionen anger är inte bra underbyggd och faktiskt tveksam. Skogsfrågor är därtill medlemsländernas kompetens, och kommissionen bör därför inte inkludera skog i programmet för restaurering, åtminstone inte på det sätt som har föreslagits.
De mest utsatta och hotade områdena på land i Europa torde vara betesmarker och andra marker knutna till småskaligt traditionellt småjordbruk. Detta gäller Sverige, men det gäller i minst lika hög grad Sydeuropa där betesmarker nu växer igen fort med buskskogar.
Markägare i sydligaste Sverige skulle kunna få en god extra inkomst för att sköta lövängar och betesmarker med grova lövträd med hjälp av förslaget - gärna med EU-medel. Det finns även motsvarande miljöer med lövträd i andra delar av Sverige som skulle kunna inkluderas. Det rör sig om små arealer, men de har mycket stor betydelse för området Akut hotade arter. Det är bara så att förslaget i första hand verkar rikta in sig på våra barrdominerade skogar, och då rör det sig om enorma arealer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur
Om man nu lyckas få in något om skötsel av lövskog i jordbruksområden måste sådana åtgärder vara frivilliga för markägarens del och vara föremål för förhandling innan några som helst beslut tas. Vi har dåliga erfarenheter i Sverige av hur myndigheter har agerat beträffande skydd av natur just därför att man kör över markägarna.
EU-kommissionens förslag berör, som sagt, inte små arealer. 2,4 miljoner hektar beräknas av LRF behöva tas ur bruk för att nå förslagets mål, och det är huvudsakligen inte fråga om lövträden där många arter har dött ut utan om gammal granskog som har genomhuggits många gånger.
Gammal granskog är Sveriges vanligaste skogstyp. Om vi låter EU bestämma hur mycket gammal granskog som ska skyddas, det vill säga låter EU lägga restriktioner på vår vanligaste typ av skog, då faller ju hela principen om att skogsskötsel ska vara nationell kompetens.
Om Sverige dessutom på grund av det här förslaget, och andra förslag, tvingas minska avverkningen i stor grad innebär detta mindre råvara och minskade investeringar till nya skogsprodukter. Men dessa är ju vår största potential för att bidra till mer förnybara och hållbara produkter inom EU. Vem vill investera i dem om det inte finns virke till planerade industrier? Minskad avverkning leder till också till mindre energi från eldning av restprodukter - vår största bioenergibas. Det skulle ytterligare förvärra EU:s energikris.
Gammal granskog är, som sagt, vår vanligaste skogstyp. Dessutom är gammal granskog den typ av skog som vi redan har mest formellt skyddade arealer av. Alla våra största nationalparker på land ligger i fjällnära områden, och där höjdlägena tillåter växer just sådan skog. Det finns massor av sådan skog som är skyddad, och vi behöver inte skydda mer.
Fastighetsverket fick på sin tid ta över statens skyddsvärda skogar i Norrland, medan de som skulle brukas i stället lades i det som blev Sveaskog. Nu vill man att även stora delar av Sveaskogs skogar ska undantas från skötsel. Vi vill att de i första hand ska användas, dels för att skapa sysselsättning i inlandet, dels för att utveckla och över tid pröva metoder för bland annat hyggesfritt skogsbruk. Dessutom undantas löpande äldre plockhuggna skogar aktivt i dag och sedan ett antal år tillbaka av länsstyrelser och Skogsstyrelsen. Det har lett till stora protester från skogsägarna, som i mycket handlar om äganderätt.
Efter många hårda processer de senaste åren verkar vi äntligen i Sverige ha kommit fram till att för skog som inte är formellt skyddad ska pågående markanvändning anses vara skogsbruk. Om det sker pågående markanvändning i skogsbruk, ska skogsbruk vara tillåtet. Jag vill understryka att EU inte kan ges mer rätt till att styra över enskilt ägda svenska skogar än vad vi äntligen har kommit fram till är den rätt som svenska staten har.
I Lantbrukarnas Riksförbunds medlemsundersökning 2022 anger medlemmarna att skogsfrågorna och äganderättsfrågorna är de två viktigaste frågorna för lantbrukare. Detta är alltså trots att våra bönder får större delen av sina inkomster från andra delar av sin verksamhet än skogen. Men det visar hur allvarligt man ser på utvecklingen av regeringens och EU:s hantering av skogsfrågorna. Den hotar hela lantbruksnäringen, och dessutom hotas arbetstillfällen från inlandet och ut till kusten i de industrier som arbetar med skogsprodukter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur
Restaureringen som EU föreslår är tänkt att se tillbaka till situationen när länderna inträdde i EU, utom för Sverige. I Sverige har vi bestämt oss för att det ska handla om att restaurera till något slags dåligt definierad förindustriell nivå.
Vi behöver tid för att fundera igenom vilken referenstidpunkt som faktiskt är lämplig. Huvudspåret bör i alla fall vara att inte ha en egen måttskala utan att arbeta som andra EU-länder. Annars riskerar vi att överimplementera förslaget.
Vad är förindustriell skog i Sverige? Den bestod inte alls bara av gammal orörd skog. I södra Sverige var skogarna ofta glesa eller försvunna på grund av århundraden av bete. I mellersta Sverige hade bergsbruket påverkat skogarna drastiskt långt före den industriella revolutionen på 1800-talet. I norra Sverige kännetecknades skogen av regelbundet återkommande och ofta mycket vidsträckta bränder och av enorma slybeväxta brandfält.
Sverigedemokraterna vill inte "restaurera" tillbaka till en sådan situation. Jag behöver knappast gå igenom vad vidsträckta bränder skulle innebära i fråga om livsfara, förlorade jobb och byggnader eller för den delen om utsläpp av koldioxid.
På tal om bränder: Nu när vi undantar mer och mer slutavverkningsmogen skog, bygger vi upp stora arealer mycket gammal granskog som inte sköts. Det leder till självdöda träd och torra grenar som riskerar att leda till mycket stora skogsbränder, inte minst om vi får fler varma somrar - vilket ju forskarna tror.
Vid de stora bränderna i Kalifornien och Australien - ni har säkert sett på tv - påpekar de ansvariga för skogsskötseln att en huvudorsak till bränderna är att man inte skött de här skogsbestånden på länge. Träden har trängts och självdött, och naturliga bränder får mer bränsle. Till och med hundratals år gamla jättestora träd av arten sekvoja, eller i Australiens fall eucalyptus grande, har svårt att överleva sådana intensiva bränder.
Analyser gjorda med hjälp av dataprogrammet Heureka har för Sveriges del visat att EU-kommissionens förslag LULUCF, med mindre avverkningar i Sverige, kommer att leda till en kraftig ökning av sådana alltför täta och överstockade bestånd med påföljande risk för skogsbränder.
Min personliga övertygelse, efter att ha arbetat i många europeiska länder med skogsbruk, är att om man låter stora arealer gammal skog stå ökar monotonin i landskapet, inte mångfalden. I Sveriges fall skulle om människan inte fanns skogsbränder ombesörja att vi hade stora ytor med gräsväxt, självföryngrade ytor av pionjärarter som björk, asp och tall samt levnadsbetingelser för andra arter som trivs ihop med dessa. Hyggesskogsbruk skapar ofta mer mångfald i landskapsbilden än plockhuggning eller för den delen en alltför stor överrepresentation av skyddad gammal grandominerad skog.
Risken att EU:s idéer blir kontraproduktiva är överhängande. Nationell skogspolitik - all skogspolitik - förutsätter kunskap och erfarenhet om varje lands skogsförhållanden, skötselhistoria och skogsskötsel och respekt för ägandeförhållandena. Markägarrepresentanter och skogsskötselutbildade människor i varje EU-land måste ha rätt och ansvar att ha ett stort inflytande över skogspolitiken.
Herr talman! Regeringen har inte samarbetat tillräckligt med andra skogsländer för att bromsa EU-kommissionens offensiv mot skogsbruket den här mandatperioden. I stället har S ofta låtit Miljöpartiet styra skogsfrågorna och sedan i sista stund försökt bromsa vad Miljöpartiet redan har välkomnat på EU-nivå. Jag tycker att även C här har ett stort ansvar. Man har stöttat en regering utan att själv gå in i den och ta miljöminister- eller landsbygdsministerposten, vilket jag tror hade skapat en bättre situation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur
Nu måste vi aktivt arbeta tillsammans med andra skogsländer för att se till att EU-kommissionen skaffar sig kompetent skogsutbildad personal som vill ta in synpunkter från vår hållbara skogsnäring i samma grad som man tar in synpunkter från miljösidan. Kommissionen måste arbeta mer objektivt med en vilja att inte detaljstyra. Därför yrkar vi bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande.
(Applåder)