Herr talman! Mandatperiodens sista debatt handlar om jordbruk. Alla vi människor ska återvända till jorden på slutet, så ock riksdagens kammare.
I dag debatterar vi ett förslag från EU-kommissionen om ny reglering av växtskyddsmedelsanvändning. Förslaget kommer inte därför att det saknas reglering av växtskyddsmedelsanvändning i dag utan dels därför att andra medlemsstater inte har levt upp lika bra som Sverige till kraven i det befintliga direktivet som reglerar användningen, dels därför att EUkommissionen vill skärpa lagstiftningen för att uppnå det mål om 50 procents reduktion av användningen av växtskyddsmedel som den själv har lagt fram tidigare inom initiativet den gröna given. Målet ska bli legalt bindande genom förordningen.
Varje förslag till ny lagstiftning som EU-kommissionen lägger fram ska gå igenom en så kallad subsidiaritetsprövning. Förenklat ska varje parlament pröva och avgöra om det finns någon vits med att reglera området på EU-nivå eller om det regleras bättre av medlemsstaterna själva. Förslaget ska också prövas för proportionalitet. Det handlar kort sagt om att avgöra om EU-kommissionen tar i för mycket eller inte.
Det är mycket glädjande att det finns en majoritet i riksdagen för att skicka ett svar till EU-kommissionen som säger att den ska göra om och göra rätt. EU-kommissionens förslag klarar inte subsidiaritetsprövningen, enligt Sveriges riksdag. Det finns dock två olika versioner av detta svar, men först vill jag lyfta blicken till vad regleringen i dess helhet betyder.
EU-kommissionen har föreslagit en mängd olika procentmål inom den så kallade gröna given, bland annat 50 procents minskning av växtskyddsmedelsanvändningen till år 2030. Det är en jättestor minskning. När förslagen kom för en tid sedan ansåg Sverigedemokraterna att det behövdes konsekvensanalyser och att målen inte fick bli bindande. Detta visade sig vara förnuftigt, för vi såg just det som utspelar sig nu komma. EU-kommissionen sätter upp en målsättning som den inte har bedömt konsekvenserna av för andra värden. Den föreslår ett regelverk med ny detaljreglering, stor och tung inrapportering av data och mindre utrymme för medlemsstaterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Odlingsförutsättningarna försvåras. Resultatet av detta blir en försämrad konkurrenskraft för jordbruket och livsmedelsproduktionen och minskat nationellt självbestämmande. Nu när EU-kommissionen äntligen har gjort en konsekvensanalys visar den att livsmedelsproduktionen kommer att minska och att det kommer att bli dyrare för jordbruket och konsumenterna. Men kommissionen reflekterar inte ens över om målet bör ändras.
Det hade inte behövt vara så här. Man hade kunnat lyssna mer på Sverigedemokraterna. Men det finns fortfarande möjlighet att se till att målen inte blir bindande. Detta var till och med en av de frågor som EU-kommissionen ville ha svar på när förslaget först diskuterades på försommaren i år. Regeringen hade inte berett ett förslag till ståndpunkt då. Med en ny, mer alert regering kan vi reparera detta, men det är bråttom.
Åter till subsidiaritetsprövningen. Det är bra att utskottets majoritet har uttalat att den grad av detaljreglering som kommissionen föreslår, i synnerhet i fråga om olika register och de grödspecifika odlingsriktlinjerna, går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och att förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen och därför inte klarar subsidiaritetsprövningen.
Det är också bra att utskottet ifrågasätter EU-kommissionens förslag att växtskyddsmedelsanvändningen ska regleras i en EU-förordning i stället för i ett direktiv, som i dag. Förändringen skulle nämligen betyda att medlemsstaternas utrymme minskar ytterligare eftersom EU-förordningar har direkt rättsverkan i medlemsstaterna och därför tillåter mindre flexibilitet. Direkt rättsverkan betyder att medborgarna och företagen i Sverige måste rätta sig direkt efter vad som står i förordningen utan att det har anpassats till svensk lagstiftning via ett direktiv.
Väldigt mycket av EU-lagstiftningen har under det senaste årtiondet flyttats över till förordningar. Det är en utveckling som har minskat staternas suveränitet och som många medlemsstater ser kritiskt på. Detta lyftes upp även i den föregående debatten och är en fråga som vi måste ha fokus på.
Vi sverigedemokrater ställer oss bakom de båda kritiska skrivningarna från utskottet, men vi ser fler problem med EU-kommissionens förslag. EU-kommissionen vill i förordningsförslaget även införa bindande mål för ökning av andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk. Sådana mål finns redan på medlemsstatsnivå, och arealerna med ekologiskt jordbruk ökar. Bindande krav på EU-nivå kan därmed inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen och behövs inte.
Vi ska inte heller ha några planekonomiska mål för vilket odlingssystem våra jordbrukare ska använda, allra minst på EU-nivå. Det leder bara till syntetiska situationer där utbud och efterfrågan inte möts och där lantbrukarna och konsumenterna som vanligt är förlorare. Lantbrukarna ska ha ökade frihetsgrader, inte minskade. Det är det som skapar en livskraftig livsmedelsproduktion.
Utskottets förslag saknar denna punkt, herr talman. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, som innehåller denna punkt i tillägg till utskottets punkter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Är det då inte bra att minska växtskyddsmedelsanvändningen? Vill vi sverigedemokrater inte minska den? Jo, det är bra, men det måste ske i samklang med jordbruket och med beaktande av möjligheten att bekämpa det som konkurrerar med skörden - insekter, ogräs, sniglar och sjukdomar. Annars minskar livsmedelsproduktionen och jordbrukets konkurrenskraft, vilket kommer att leda till konkurser i ett av världens mest miljövänliga jordbruk. Det leder i sin tur till att vi importerar mer livsmedel från länder med mer växtskyddsmedelsanvändning och mindre miljövänlighet. Det är kontraproduktivt.
Lösningar för minskad belastning på miljön från växtskyddsmedel finns ändå runt hörnet, bland annat genom teknisk utveckling och utveckling av resistenta sorter. Just därför borde EU-kommissionen påskynda arbetet med att EU ska få rimliga regler för regleringen av modern växtförädling. Det är där den stora potentialen finns när det gäller att minska växtskyddsmedelsanvändningen.
Arbetet mot miljövänligare jordbruk pågår redan, trots att Sverige redan har sänkt användningen av växtskyddsmedel avsevärt - mycket mer än andra länder. Svenska lantbrukare är dessutom miljömedvetna och utvecklingspositiva, så utvecklingen fortsätter av sig själv. Det räcker förstås inte till en 50-procentig minskning till 2030, men dessa lösningar hämmar inte jordbruket. Dessutom kan nya växtskyddsmedel utvecklas som har ännu mindre påverkan på miljö och hälsa.
Procentmålet om 50 procent är alltså ett oerhört trubbigt verktyg. Ett politiskt bindande procentmål innebär en stor chansning - en chansning med vårt jordbruk, med vår landsbygd, med matpriserna i din butik, med inflationen och med tillgången på mat för dem som lider nöd i världen. Så styr man inte en union.