Interpellationssvar - Utvisningar av kurder - 2022-06-29

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag inom ramen för min styrning av Säkerhetspolisen kommer att låta granska eller vidta några andra generella åtgärder med anledning av det som har framförts i interpellationen om terrorstämpling av de kurder som kämpat för eller stött kurdiska organisationer som bekämpar terrororganisationen IS/Daish, om jag och regeringen på något sätt kommer att göra det möjligt för kurder i Sverige som nekas asyl eller uppehållstillstånd att få vetskap om vilka grunderna för detta är samt om jag och regeringen kommer att redovisa hur man bedömer rättssäkerheten för asylsökande när uppgifterna om de asylsökande kommer från olika stater och regimer i Mellanöstern som förvägrar kurderna deras mänskliga och demokratiska rättigheter och stämplar deras organisationer - och dessa organisationers medlemmar, företrädare och sympatisörer - som terrorister.

Låt mig först konstatera att det är av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige eller andra länder uppehåller sig eller etablerar sig här i landet. Samtidigt är det också grundläggande att alla personer som söker uppehållstillstånd i Sverige ska få en rättssäker och individuell prövning.

EU:s medlemsstater, inklusive Sverige, följer FN:s säkerhetsråds sanktioner i syfte att motverka internationell terrorism. Inom ramen för dessa sanktioner har EU också infört egna riktade åtgärder mot personer och enheter involverade i terrorism. En av de organisationer som omfattas av denna listning är PKK. Varken Sverige eller Säkerhetspolisen har någon egen nationellt beslutad lista.

Om Säkerhetspolisen befarar att en utlänning kan utgöra ett säkerhetshot görs en utredning som leder fram till en bedömning. Bedömningen kan vila på information som inhämtats såväl nationellt som internationellt och som därefter bearbetats och analyserats. I arbetet ingår att göra bedömningar av hur tillförlitliga källorna är och huruvida informationen är korrekt. Mest omfattande är myndighetens samverkan med de nordiska säkerhetstjänsterna, med övriga länder inom EU och med andra västländer. Jag har fullt förtroende för att Säkerhetspolisen gör en väl genomarbetad och individuell analys och bedömning av det säkerhetshot som en person kan bedömas utgöra innan en erinran mot uppehållstillstånd lämnas till Migrationsverket.

I slutändan är det inte Säkerhetspolisen som avgör om utvisning ska ske. Beslutande myndighet är Migrationsverket. I de fall ett ärende överklagas prövas detta av domstol eller i vissa fall regeringen. Processen innefattar en rad rättssäkerhetsgarantier, och jag har inte för avsikt att initiera en granskning eller vidta några generella åtgärder med anledning av Säkerhetspolisens arbete i dessa ärenden.

Säkerhetspolisens operativa arbete präglas av omfattande sekretess eftersom verksamheten som bedrivs har till uppgift att avvärja hot mot Sveriges säkerhet. När det gäller grunderna för nekande till uppehållstillstånd eller medborgarskap är dock utgångspunkten att parten ska få del av allt underlag i sitt ärende. Avsteg från detta tillämpas restriktivt, och uppgifter undanhålls bara när det är nödvändigt med hänsyn till skydd för Säkerhetspolisens källor och metoder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret! Jag tycker att det är väldigt olyckligt att vi har en minister som i sitt svar menar att man förlitar sig totalt på bedömningarna som har gjorts av myndigheter.

För ungefär ett år sedan hade jag en interpellationsdebatt med Mikael Damberg här i kammaren. Det gällde ett av de märkligaste fallen i svensk historia. Det gällde tvåbarnsmamman Zozan Büyük, som är belgisk medborgare. Hon fick avslag och utvisning till ett annat EU-land. Så det stämmer inte. Det här är inte bara ett EU-beslut, utan det är ett svenskt beslut, Morgan. Zozan är född i Belgien, och hon kom via anknytning. Man delade på familjen. Ett barn, flickan, är fortfarande i Belgien. Varför skulle hon utgöra en säkerhetsrisk för Sverige men inte för Belgien? Vad är det man tar hänsyn till?

Det här är ett regeringsbeslut. I Ekot i Sveriges Radio gjorde man en grundlig granskning av de här fallen. Det är ungefär 100-140 fall där frihetskämpar eller vanliga svenska medborgare har stämplats av myndigheten för terrorism. Det är helt enkelt människor som har varit med i YPG/YPJ. För en vecka sedan sa Socialdemokraterna att man håller fast vid sitt löfte och stöder dem, men i går i Madrid sa man någonting annat till diktatorn Erdogan, bara för medlemskapet i Nato.

Det var detta som de var en del av. En del av dem tillhör HDP, som Sveriges regering och Socialdemokraterna stöder. Det handlar om HDP-medlemmar. Många har bott i Sverige och är födda här. På Facebook har de lajkat någon demonstration eller så har de demonstrerat mot Daish, och så har de fått en stämpel av myndigheten som syns när de till exempel söker ett arbete som högre chef hos myndigheter.

Frågan är vem som har ansvaret. Ministern, och även Mikael Damberg förra året, sa att det inte är regeringen, för de lägger sig inte i myndighetsutövning. Det vet jag. Vi är eniga om det. Men här har jag ett beslut som är fattat av Mona Sahlin den 2 september 2004 och som Migrationsverket har hänvisat till. Här står det om andra utvisningsfall som man hänvisar till. Det kan inte Sveriges Radio och Ekots reporter ljuga om och inte heller myndigheterna.

Det innebär tyvärr att frågan ligger på politisk nivå. Hänvisningar till detta beslut gör att många människor lever i limbo, människor vars rätt inte har kunnat prövas. Man säger att någon är från en viss organisation för att man jobbar med Turkiets underrättelsetjänst.

Min fråga är: Vem har ansvaret, Morgan Johansson?

Fru talman! I de enskilda ärendena är det alltid Migrationsverket eller domstol som har beslutat om det här. Det är de som har ansvar för de enskilda ärendena. Sedan har de ju ett underlag från Säkerhetspolisen, och jag ska strax komma in på det.

Låt mig bara säga att Zozan Büyük inte är svensk medborgare. Hon är belgisk medborgare, och det innebär att hon inte kan utvisas från Belgien. Hon kan fortfarande betraktas som en säkerhetsrisk i Belgien; jag vet faktiskt inte hur belgiska myndigheter ser på det. Men de kan inte göra så mycket åt det, eftersom hon är belgisk medborgare. Men i Sverige kan vi göra det eftersom hon inte är svensk medborgare, och det har funnits uppgifter som gjorde att det beslutet fattades kring henne. Hur belgiska myndigheter ser på det fallet kan jag förstås inte veta. Jag vet bara hur man har sett på det i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom åren har Sverige blivit en fristad för väldigt många kurder. Vi talar om kanske över 100 000 som har flytt krig och förtryck i sina hemländer för att få en fristad i Sverige. De allra flesta av dem har aldrig någonsin befattat sig med någon terroristorganisation som PKK eller någonting annat, utan de allra flesta vill bara leva sina liv i lugn och ro.

Men det finns ett litet fåtal som har haft just de här kontakterna. PKK är terrorstämplat i Sverige sedan nästan 40 år tillbaka, 1984. Det var Olof Palmes regering som beslutade att PKK skulle terrorstämplas. Det är inte bara så i Sverige, utan så är det i resten av EU också.

Följden av det är att om man är en del av PKK så får man inte asyl i Sverige. Man kan inte bli svensk medborgare, och man kan inte få arbetstillstånd. Det tycker jag i grunden är rätt, för vi har en skyldighet att se till att inte göra Sverige till en plats där människor med terroristanknytning kan verka fritt. Vi är skyldiga omvärlden att upprätthålla detta.

Amineh Kakabaveh tar upp YPG/YPJ i Syrien. De är inte terrorstämplade vare sig i Sverige, EU eller USA. Enbart kontakter med YPG/YPJ är alltså inte grund för en erinran från Säpo, utan när Säpo gör en sådan erinran finns det alltid även annan information som är mer belastande.

Då hör det till att man inte alltid kan offentliggöra sådan information eftersom det då finns en risk för att de källor man har röjs. När det gäller terroristorganisationer i allmänhet är de kända för att inte tveka att också döda sina egna om dessa skulle samarbeta med någon underrättelseorganisation. En följd av detta är att fullständig information inte alltid kan ges i förhållande till den sökande parten.

Däremot har myndigheterna, alltså Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen, alltid tillgång till hela underlaget och den fullständiga informationen för att kunna fatta beslut om detta. Det kan man tycka är otillfredsställande, men det är som sagt nödvändigt för att källorna inte ska röjas.

En annan sak är om de här utvisningarna över huvud taget kan verkställas. Där är det viktigt att det är Högsta domstolen och Migrationsöverdomstolen som har vetorätt. Om de säger att det finns hinder för att genomföra ett utlämnande eller en utvisning, då är det det som gäller. Då kan en sådan utlämning inte genomföras. Det gäller till exempel om man riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling i det land som man ska utlämnas till. Den ordningen tänker vi inte ändra på, fru talman.

Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret!

Så här är det: Jag tror inte att ministern har så mycket information om de här fallen. Mer än 50 av de här fallen rör människor som är födda i Sverige. De har inte varit vare sig i Syrien eller i Turkiet eller någon annanstans. De har bara demonstrerat, precis som Zozan.

I förhörsprotokollet som jag tog upp här för ett år sedan står det i Säpos frågor sådant som att du säger att du inte är politiker, Zozan - eller Ahmed - men du har lajkat HDP på Facebook och du har demonstrerat för YPG/YPJ:s sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är människor som inte alls har anknytning till någon organisation. Det räcker med att man är vän med någon eller har lajkat något. Det här är rättsosäkert. Många människor blir väldigt, väldigt rädda, och jag förstår varför.

Ministern säger att man inte ska röja källor. Det är turkisk underrättelsetjänst! Det är samma människor som hotar oss till döden när jag pratar här i talarstolen för individers rättigheter, för Sveriges rättssäkerhet, för de människor som kämpar och som söker asyl i Sverige.

Det är sant att det finns hundratusentals kurder här, och nästan alla har flytt på grund av krig och förföljelse. Att Erdogan och Turkiet vill att vissa ska klassas som terrorister och att Sveriges regering ska gå med på detta är så fasansfullt och oroväckande.

Såklart ska det göras en bedömning av om någon är terrorist. Men jag vill fråga ministern: Hur många gånger har Sverige och världen hotats av en kurd, av frihetskämpar, av PKK, YPG/YPJ eller HDP? Det är väl klart att det är Daish! Tre gånger under de senaste åtta åren har Turkiet drabbats av terror. Det var Daish - som Turkiet hjälpte mot HDP!

I Madrid och i svenska medier säger nu olika ministrar i samma regering som Morgan Johansson att vi ska förebygga terrorism. Javisst, men då ska vi förebygga den terrorism som Turkiet hjälper och stöder. Det är Daish! Säpo och alla i hela världen vet att det inte är kurder som är de terrorister som Sverige och andra länder ska undvika, utan det är faktiskt Daish och andra terrorister och stater som Turkiet också hjälper.

Det är viktigt att poängtera att det inte är de asylsökande människorna som hotar Sverige utan det är snarare de terrorister som åkte iväg och halshögg människor, kvinnor, barn och yazidier. De utgör det främsta hotet i hela Europa. Det är dessa som frihetskämparna har kämpat mot. I dag sviker Sverige dem: de som söker asyl här och de som befinner sig i norra Syrien. De har räddat sig själva och världen, och de ska belönas, inte bestraffas.

Även om det är fråga om ett fåtal personer - hundra - måste asylrätten gälla även dem. De ska beviljas asyl på saklig grund, och det måste finnas bevis så att man inte bara går på antaganden och vad Turkiet säger.

Fru talman! Källorna kan vara många. Det handlar sannerligen inte i första hand om vad Turkiets underrättelsetjänst säger. Källorna kan ha många olika former, vara av olika karaktär och vara många olika personer - även inom nätverken. Det är precis därför som man inte alltid kan vara öppen i en sådan process med vilka källor som finns. Det är ett dilemma som alla rättsstater står inför. Sverige är inte det enda landet med det problemet.

Jag håller helt och hållet med Amineh Kakabaveh om att IS är en av de värsta terroristorganisationerna som har funnits och som fortsätter att finnas. Vi kommer från den svenska regeringens sida att göra allt vi kan med att fortsätta att bekämpa IS och de individer som sympatiserar med IS och går deras ärenden.

Men PKK är också en terroristorganisation. Den har varit terrorstämplad i Sverige sedan nästan 40 år tillbaka. Svenska myndigheter har också gjort mycket stora insatser för att bekämpa också PKK. PKK, påstår jag, företräder inte kurderna. Där finns en liten grupp kurder som har varit och är engagerade i terroristorganisationen, men de företräder inte på något sätt den stora gruppen av kurder. Det är snarare tvärtom. De flesta vill bara hålla sig så långt borta från PKK som de över huvud taget kan tänka sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan som sagt inte gå in i enskilda ärenden. Men jag säger återigen att kontakter med enbart YPG och YPJ, som inte är terroriststämplade av vare sig Sverige, USA eller EU, eller att man har lajkat en bild på Instagram är inte grund för erinran från Säpo. Det finns alltid mer information än så i de fallen.

Migrationsverket och domstolarna har tillgång till hela materialet, även om den sökande inte alltid har det på grund av källorna. Det är förstås en brist, men det kan inte göras på något annat sätt. Man kan inte ge terroristorganisationer information om vilka källor som säkerhetspolisen har, just av det enkla skälet att terroristorganisationer har en tendens att gå hårt fram mot de eventuella källor som finns som kan röja dem.

Vi kommer att fortsätta att bekämpa terroristorganisationer som IS, PKK eller andra organisationer, men vi kommer att göra det inom ramen för rättsstaten.

Med den ordning som vi har, det vill säga att vi inte lämnar ut individer till andra länder med mindre än att det har prövats av Högsta domstolen eller Migrationsöverdomstolen - domstolarna har vetorätt. Den ordningen tänker vi inte ändra på eftersom det är en viktig rättssäkerhetsordning i en rättsstat. Den kommer vi att fortsätta att hålla på.

Fru talman! Det är ändå skönt att höra att man inte lämnar ut människor till en diktatur eller något annat auktoritärt land som de har flytt från.

Jag tänkte passa på att ställa en fråga. Det står i medier att Sverige har sagt att 21 personer ska utlämnas. Vad tycker ministern om att dessa 21 personer har tagits med i avtalet? De är också flyktingar. Kommer deras rättssak att prövas, eller ska de godtyckligt skickas tillbaka?

Jag har inte tagit med i min interpellation eller sagt att jag har vetskap om att de människor som jag har tagit upp nu, och förra året, är PKK:are. Jag lämnade förhörsprotokollet till dåvarande ministern Mikael Damberg. Det står inte ett enda ord om att Zozan eller någon annan har varit PKK:are. Man pratar särskilt om HDP, YPJ och YPG.

Det är sant som ministern säger att ingen av dessa organisationer är terrorstämplade. Frågan är i så fall varför de måste bestraffas och asylrätten inte prövas. Här finns ett hål, det är rättsosäkert och allvarligt. Jag hoppas verkligen ministern tar sig tid att titta på fallen och undersöker om det som sägs är sant.

Alla är inte PKK:are. Jag har kontakt med minst 108, och ingen av dem har varit medlem i organisationen. Folk ska inte leva i limbo. Asylrätten måste prövas på ett rättssäkert sätt.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag får påminna om att enskilda ärenden som behandlas av myndigheter inte kan debatteras i kammaren.)

Fru talman! Sverige har genom åren genomfört utlämningar också till Turkiet. Det har gällt vanliga kriminella. Men alla utlämningarna prövas av Högsta domstolen, och när det gäller utvisningsärenden sker det av Migrationsöverdomstolen. Ordningen är den att domstolarna har vetorätt. Om domstolarna kommer fram till att det finns hinder, till exempel för att man riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling, får inte regeringen besluta något annat. Om det inte finns hinder kan regeringen fatta beslut om ja eller nej. Men här har domstolarna vetorätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en ordning som har funnits, om jag inte minns fel, sedan 1957. Det är en viktig rättssäkerhetsgaranti. Det är ett uttryck för Sverige som rättsstat att det är domstolar som beslutar och har inflytandet över de enskilda ärendena, och det tänker vi inte ändra på.

Jag kan inte gå in i de enskilda ärendena mer än så, men jag kan ändå konstatera att de allra flesta kurder som finns i Sverige har över huvud taget aldrig varit föremål för en sådan prövning. Det finns kanske över 100 000 kurder i Sverige. Säpo tar in 300-500 ärenden per år för prövning, och sedan lämnas erinringar i 15-20 procent av fallen. Det är inte så att det finns ett slags generell stämpel om att man har haft kontakt med YPJ eller YPG.

Jag hävdar att om det kommer en erinran från Säpo om att det här finns skäl att inte bevilja asyl finns det mer än vad som har kunnat offentliggöras i förhållande till den andra parten. Men då har domstolarna tillgång till ett större och mer fullständigt underlag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.