Interpellationssvar - Stadsplanering och samverkan för trygga bostadsmiljöer - 2022-06-28

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Roger Hedlund har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att inom det bostadspolitiska området ge kommuner och andra aktörer förutsättningar att verka mot kriminalitet samt verktyg för stadsplanering och samverkan för att trygga bostadsmiljöerna.

Enligt en undersökning av Novus, gjord på uppdrag av Hyresgästföreningen, upplever 90 procent att de är trygga i sitt bostadsområde. Enligt den nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet känner sig drygt sju av tio trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde.

Trots detta återstår mycket arbete, och regeringen tar frågan på stort allvar. För att minska otryggheten i samhället måste både brotten och brottens orsaker bekämpas. Regeringen har tagit viktiga steg mot ett stärkt brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället, och utvecklingen av arbetet fortsätter. Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag som innebär att kommunerna får ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete. Regeringen har också beslutat att tillsätta en utredning som ska titta på om ett statligt ägt fastighetsbolag kan vara ett effektivt och ändamålsenligt sätt att förebygga, minska och motverka segregation och den brottslighet som den kan medföra i områden med socioekonomiska utmaningar.

Arbetet för att minska och motverka segregationen är ett av regeringens mest prioriterade områden, inte minst vad gäller trygghetsfrågorna. Otryggheten är större i socioekonomiskt utsatta områden än i andra områden. Att stärka möjligheten till platssamverkan kan öka den upplevda tryggheten och förebygga brott. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att undersöka förutsättningarna för stärkt platssamverkan. Uppdraget utmynnade i rapporten Förutsättningar för stärkt platssamverkan. Regeringen har därefter bjudit in berörda aktörer, såsom Fastighetsägarna, Sveriges allmännytta, intresseorganisationer och myndigheter, till en hearing för att inhämta synpunkter om vilka eventuella åtgärder som behövs för att stärka möjligheterna till platssamverkan. Det har gett regeringen bättre förutsättningar att stödja arbetet med platssamverkan i Sverige. Rapporten, tillsammans med de synpunkter som kommit in, bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Tack så mycket, bostadsminister Johan Danielsson, för svaret på min interpellation!

Trygga bostadsmiljöer borde vara det normala i Sverige. Bilden är dock en helt annan. Det nya normala i Sverige är skjutningar och sprängningar, och det sker genom kontrollerad religiös extremism i dessa utsatta bostadsområden. Gängkriminalitet, öppen droghandel och människor som inte vågar vittna är det nya normala Sverige.

Här behöver rättsväsendet stärkta resurser, vi behöver hårdare lagstiftning, polisen behöver fler verktyg och vi behöver fler poliser på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På det bostadspolitiska området, som vi debatterar i dag utifrån denna interpellation, behöver vi bland annat en nationell handlingsplan för trygga bostadsområden, för att veta exakt hur kommunerna kan jobba för att trygga våra bostadsområden framöver. Vi behöver en trygg stadsplanering när det gäller både de befintliga bostadshusen och de som kommer att byggas framöver, alltså i byggfasen. Vi behöver en platssamverkan, alltså en så kallad BID-samverkan där myndigheter, fastighetsägare och civilsamhälle kan verka tillsammans för att åter skapa trygghet i samhället.

Det svar som jag får från bostadsministern ger egentligen inget besked om hur vi åter ska trygga våra bostadsområden, framför allt på det bostadspolitiska området. Inget av de förslag som regeringen nu lägger fram är ju genomfört eller utrett, utan det handlar bara om att hasta fram något för den kommande valrörelsen.

Fru talman! Jag vill ha en regering som ser problemen innan de uppstår, inte en regering som kommer med förslag i efterhand. Vi behöver framförhållning i bostadspolitiken.

Vi har sett den här utvecklingen tydligt. Det har varit en misslyckad migrationspolitik som har inneburit att vi fått ett ökat behov av bostäder i Sverige. Det finns också en tydlig koppling till den misslyckade migrationspolitiken när det gäller antalet otrygga och utsatta områden i Sverige. Vi ser en ökad trångboddhet och en segregation som breder ut sig.

Detta är den regering som i den svenska kylan 2015 lät slå upp tältläger för att möjliggöra för fler migranter att komma till Sverige. Man införde också tidsbegränsade bygglov för att på så vis få fram fler bostäder som tillfälligt skulle stå på plats. Alla förstår ju vad tillfälliga bostäder innebär. Det blir mer utsatta och förslummade områden.

Detta är den regering som införde anvisningslagen, som innebar en bostadsgaranti bara till nyanlända migranter. Det betydde att kommunerna behövde köpa bostäder och ge förtur i bostadskön till de migranter som kom till Sverige. Varje enskilt förslag som den här regeringen har kommit med har lett till försämringar och försvårat för att åter skapa trygghet i våra bostadsområden.

När vi i dag pratar bostadspolitik skulle jag vilja veta: Var är regeringens åtgärder för att trygga våra bostadsområden? När kommer förslagen för att se till att inga fler utsatta områden existerar i Sverige? Och när ska regeringen se till att det inte finns några utsatta områden i Sverige? Under er mandatperiod har de ökat från 53 till 61.

Fru talman! Tack, Roger Hedlund, för frågorna! Som jag sa i mitt inledningsanförande är arbetet för att minska och motverka segregationen en av regeringens mest prioriterade frågor, inte minst när det kommer till trygghet.

Sedan är det, precis som Roger Hedlund själv säger, så att lokal samverkan mellan fastighetsägare, näringsidkare och det allmänna kan bidra till en positiv utveckling för att öka tryggheten och minska känslan av utanförskap i dessa områden. Rapporten från Boverket om förstärkt platssamverkan bereds just nu i Regeringskansliet, precis som jag sa i mitt inledande anförande.

Men det finns redan flera framgångsrika exempel på platssamverkan i Sverige. Ett exempel som jag skulle vilja lyfta fram och som också delvis är ett svar på de frågor som Roger Hedlund ställer är Drottninghög i Helsingborg. För några veckor sedan hade jag själv förmånen att få besöka detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För er som lyssnar på debatten och inte känner till Helsingborg kan jag berätta att Drottninghög är ett av de första miljonprogramsområdena i Sverige. Det uppfördes under åren 1965-1975. Miljonprogrammet representerade då på många sätt framtiden och drömmen om goda bostäder för alla. Men Drottninghög är dock, precis som många av dessa områden, ett område som under de senaste åren har präglats av socialt utanförskap, hög arbetslöshet och hög upplevd otrygghet hos de boende.

Helsingborgshem - allmännyttan alltså - gick ihop med Helsingborgs stad och en rad andra aktörer för att utveckla området. På ett föredömligt sätt involverade man också invånarna i arbetet genom en lång rad djupintervjuer. Målet är uttalat att göra Drottninghög till en integrerad del av staden och tillföra fler bostäder för olika behov och målgrupper.

Stadsdelen bestod tidigare enbart av hyreslägenheter men har nu blandats upp med bostadsrätter och äganderätter både i flerfamiljshus och i radhus. Samtidigt utvecklas service, infrastruktur, grönområden och mötesplatser. Tryggheten i bostadsområdet ökar. Det är ett mycket inspirerande exempel på hur platssamverkan konkret kan se ut i verkligheten.

Vad säger då de aktörer i Helsingborg som har varit centrala för att få den här utvecklingen på plats? Vad säger Helsingborgshem? Vad förväntar man sig av staten? Jo, man önskar att staten ska återinföra det investeringsstöd som Sverigedemokraterna och Moderaterna har tagit bort. Det var helt avgörande för att komma igång och påbörja den omvandling av området som nu har skett.

Riksbyggen är den första aktör som bygger bostadsrätter i området. Man har varit helt central för att visa att det finns en marknad som gör flera andra aktörer villiga att bygga och att vi får blandade upplåtelseformer. Det bidrar till en tryggare boendemiljö. Vad säger Riksbyggen när man träffar dem på plats i Helsingborg? Jo, de säger att det statliga investeringsstödet var helt avgörande för att Riksbyggen skulle kunna gå in som aktör. Man byggde både bostadsrätter och hyresrätter. Att man vågade gå in i området berodde helt på det statliga investeringsstödet för hyresrätter - det stöd som Moderaterna och Sverigedemokraterna tog bort så fort de fick tillfälle till det här i kammaren. Det är ett stöd som aktivt har fungerat och lett till omvandling av områden när kommuner i samverkan med andra har använt det som ett aktivt verktyg.

Detta är konkret politik som vi har genomfört och som har gett resultat i verkligheten och som Sverigedemokraterna konsekvent har motarbetat.

Fru talman! Ja, vi vet ju vad investeringsstödet leder till. Det är ökade framtida kostnader för våra skattebetalare. Det är nu 9 miljarder kronor som ska betalas framöver, där man i stället hade kunnat förstärka bostadsbidrag och bostadstillägg för de grupper som är i behov av ekonomiskt stöd för sitt boende. Det vet vi alla. Det vet regeringen, men man måste ju kunna leverera någonting på det här området, och då gör man någonting som kostar väldigt mycket.

Vi ska veta att det bara är ett fåtal bostäder som har byggts med det här stödet, och det är inget som jag direkt skulle vara stolt över som bostadsminister, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad vi behöver göra är att anslå statliga medel till områdesplanering i de utsatta områdena för att se till att reträttvägar tas fram och att man omöjliggör attacker mot blåljuspersonal som agerar i dessa bostadsområden. Man behöver se till att det finns en fysisk planering.

Exempelvis finns det i dag stora spindelnät av vägar i dessa utsatta miljonprogramsområden som är byggda på 1960-talet. Det omöjliggör i stället för att skapa ökad trygghet. Människor fördelar sig på olika instanser när man ska bege sig runt i bostadsområdena. Det är bättre att ha ett mindre antal med bättre belysning, som gör det möjligt för människor att känna sig trygga när de möts av andra människor.

Det finns alltså väldigt mycket att göra på det området. Men där har det varit tyst från regeringen under alla dessa år. Man har hellre lagt fokus på andra områden, till exempel att underlätta för en ökad migration, vilket vi ju vet är orsaken till att vi har dessa utsatta områden i dag.

Vi behöver kunna förverka de hyreskontrakt som kriminella personer innehar. När det handlar om brott som begås i närheten av bostaden, i bostaden eller i lokaler som man hyr behöver vi underlätta och möjliggöra för hyresvärdar att vräka dessa människor för att se till att få trygghet i våra bostadsområden. Det kan inte vara så att kriminella människor fortsätter att vistas i områden där de begår brott.

Vi behöver också motverka otryggheten. Det ska finnas kontrakt som specificerar det maximala antalet boende i en lägenhet. Fastighetsägarna ska kunna fastställa ett sådant antal, och det ska också lagstadgas, så att vi ger fastighetsägarna ett verktyg att agera mot trångboddhet.

Hyresvärdar och myndigheter behöver också få kontrollerande verktyg för att motverka svartuthyrning. Vi behöver se till att myndigheterna kan samverka med sina register, som Skatteverket har kunnat göra i sitt pilotprojekt, för att möjliggöra att man får bort människor som sitter på felaktiga folkbokföringar. Det handlar om personer som tillskansar sig bidrag de inte ska ha. De kanske inte ens befinner sig i landet men har en folkbokföring i Sverige för att ha tillgång till svensk sjukvård och så vidare.

Detta är frågor som Sverigedemokraterna har lyft fram under lång tid. Här hade vi kunnat göra en avgörande skillnad för att se till att dessa utsatta områden inte ska existera i framtiden. Men från regeringens sida har det varit total tystnad.

Vi behöver en regering som är aktiv på det här området och tar tag i problemen - inte en regering som sitter i åtta år utan att göra någonting för att skapa trygghet för dem som bor i dessa miljöer.

Vi ser att antalet utsatta områden har ökat från 53 när regeringen tillträdde till 61 områden i dag. De gånger ett utsatt område faller bort på listan tillkommer det två nya. Det är så framtiden ser ut med en socialdemokratisk regering. Den framtiden är jag orolig för, och jag hoppas att jag delar den oron med en majoritet av våra väljare efter valet.

Fru talman! Först kort om påståendet att investeringsstödet bara leder till att ett väldigt litet antal bostäder produceras: Av alla hyresrätter som byggts de senaste åren har 20 procent byggts med hjälp av investeringsstödet. Investeringsstödet är en starkt bidragande orsak till att vi sedan 2018 betar av det underskott av bostäder som vi har byggt upp för att vi under lång tid har byggt för lite. Påståendet är alltså helt enkelt inte sant. Investeringsstödet är en bidragande orsak till att byggtakten är väsentligt högre nu än under den tid då högerpartierna styrde Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det precis som Roger Hedlund sa: En bättre fysisk planering är centralt i det brottsförebyggande arbetet och för att skapa tryggare boendemiljöer i dessa områden. Därför var det också när vi antog det nationella brottsförebyggande programmet viktigt att en av målsättningarna för programmet var att brottsförebyggande aspekter ska beaktas i den fysiska planeringen. Där är vi alltså överens. Detta gäller både vid ny- och ombyggnation av bostäder och i den offentliga miljön.

Hur man ska hantera människor som är kriminellt aktiva och därför skapar otrygghet i sina bostadsområden är också mycket riktigt en viktig fråga. Det är en fråga som faller under justitieministerns ansvar i regeringen, och regeringen avser att återkomma i frågan inom kort.

Regeringen arbetar också för att kunna utfärda förbud för personer i kriminella miljöer att vistas på vissa platser. Detta görs för att vässa arbetet mot gängen och deras rekrytering av barn och unga. I närtid kommer vi därför att tillsätta en utredning med uppdrag att undersöka möjligheten att meddela geografiskt avgränsade vistelseförbud utan direkt koppling till att personen i fråga dömts för brott.

Detta kan innebära att personer med kopplingar till gängkriminalitet får begränsade möjligheter att vistas på särskilt utsatta platser. Det kan till exempel handla om att förbjuda personer som är involverade i gängkriminalitet eller narkotikaförsäljning att vistas på en viss plats. Detta är något som polisen har efterfrågat.

Samtidigt är naturligtvis begränsningar av rätten att röra sig fritt mycket ingripande. De ska inte användas utan starka skäl. Men på grund av den allvarliga utvecklingen, med skjutningar, sprängningar och annan brottslighet, finns det ändå skäl att se över denna fråga.

Fru talman! Det som är intressant att se när det gäller regeringens arbete är att oppositionen med Sverigedemokraterna i spetsen hela tiden trycker regeringen framför sig. Det är, fru talman, kännetecknande för den här regeringen att de förslag till trygghetsskapande åtgärder som kommer fram är de förslag som Sverigedemokraterna lyft fram.

Jag är såklart glad, fru talman, över att regeringen tar till sig Sverigedemokraternas förslag, om än väldigt sent. Det krävs ungefär åtta år innan regeringen tar till sig de förslag vi föreslår. Dock är det ganska oroväckande att vi har en så fantasilös regering, som har huvudansvaret som styrande i Sverige för att ta fram dessa förslag i Regeringskansliet, att det är oppositionen som ständigt får driva på för att det ska hända något på dessa områden.

Men jag är såklart glad att se vissa förändringar. Jag hoppas också, fru talman, att Johan Danielsson efter denna interpellationsdebatt tar med sig de förslag jag lyft fram här så att vi kan få till fler åtgärder för att åter trygga dessa bostadsområden.

Jag är dock föga förhoppningsfull om att denna regering är förmögen att skapa någon förändring inom trygghetsområdet. Vi ser ju att polisen 2015, efter att regeringen tillträtt 2014, presenterade en rapport över de utsatta områden som fanns i Sverige. Antalet var då 53. På dagens datum finns det 61 utsatta områden i Sverige. Det talar sitt tydliga språk om vad det innebär med en socialdemokratisk regering i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vill man få förändring på riktigt och har man ett genuint intresse av att skapa trygga bostadsområden för våra medborgare i Sverige snarare än av att i första hand på alla sätt och vis möjliggöra för migranter att komma till Sverige i stället för att få hjälp på plats där de behöver det, då ska man rösta på Sverigedemokraterna.

Fru talman! I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor eller vem man är. Det finns en bred enighet i svensk politik om att vi ska ha fler poliser, skärpta straff och bättre verktyg för att bekämpa brott. Det är bra och viktigt.

Men så fort det handlar om de brottsförebyggande insatserna tar det stopp för Sverigedemokraterna och andra högerpartier. De saknar en politik för hur man löser de problem som uppstår på längre sikt - hur man ser till att kriminaliteten inte uppstår. Tvärtom driver Sverigedemokraterna en politik som skapar mer segregation, ökad ojämlikhet, social otrygghet, fattigdom och sämre skolresultat, vilket i förlängningen göder kriminaliteten.

Detta duger inte. Om man på riktigt vill få bukt med otryggheten måste man föra en politik för det. Straffskärpningar räcker inte. Sverigedemokraterna ser bara halva problemet och kan därför bara komma med halva lösningen.

Detsamma gäller deras så kallade bostadspolitik - jag vet inte ens om man kan kalla den det. Det är mycket prat men lite verkstad.

Jag tog mig friheten att se vad Sverigedemokraterna själva lyfter fram för bostadspolitik på sin valplattform för 2022. Enligt Sverigedemokraterna ska bostadsbristen lösas genom att människor med invandrarbakgrund tvingas lämna sina hem i Sverige och inte genom att man bygger bostäder. Frågan är om detta ens kan kallas för bostadspolitik.

Att prata om fler bostäder betyder inte att det blir fler bostäder. Vi ska säga som det är: Sverige behöver fler bostäder, och vi behöver tryggare bostadsområden. Skillnaden mellan oss och Sverigedemokraterna är att vi inte bara pratar om problemen. Vi lägger också fram konkreta politiska förslag för att lösa dem.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.