Interpellationssvar - Ekocid och stockholm+50 - 2022-06-27

Herr talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att i alla relevanta internationella sammanhang verka för att det juridiska ramverket ska moderniseras så att brott mot miljön, så kallat ekocid, införs som ett brott inom ramen för Romstadgan, och om jag avser att specifikt framhålla behovet av en ekocidlagstiftning under miljökonferensen Stockholm + 50.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi nu håller denna interpellationsdebatt har FN-mötet Stockholm + 50 redan ägt rum. Om frågan hade väckts tidigare hade jag gärna hållit denna debatt före konferensen. I slutet av maj lämnade jag dock ett skriftligt svar på Jens Holms fråga om ekocid och Stockholm + 50. Mitt svar i dag följer det som jag gav då.

Regeringen delar uppfattningen att det finns behov av bättre internationella juridiska ramverk för att skydda miljön. Av den anledningen driver regeringen aktivt på för en ambitiös klimat- och miljöpolitik inom ramen för de pågående internationella processer där dessa frågor hanteras och där Sverige gör skillnad, till exempel i arbetet med FN:s klimatkonvention och FN:s konvention om biologisk mångfald samt inom EU. Dessutom har Sverige i oktober 2021 ställt sig bakom en banbrytande resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter varigenom rätten till en hälsosam miljö för första gången erkändes som en mänsklig rättighet.

En del av regeringens starka engagemang i dessa frågor är initiativet att Sverige, tillsammans med Kenya, i början av juni stod värd för FN-mötet Stockholm + 50 bland annat i syfte att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla där ingen lämnas utanför.

Vi kan nu se ett mycket lyckat resultat av konferensen, där bland annat FN:s generalsekreterare Guterres och delegationer från mer än 150 länder deltog tillsammans med representanter från civilsamhälle och näringsliv. Utifrån diskussionerna på mötet har Sverige tillsammans med Kenya sammanfattat resultatet i tio ambitiösa uppmaningar till omvärlden för att öka takten i omställningen. Vårt gemensamma ansvar gentemot unga och ungas deltagande, att knyta ihop olika politikområden och ett accelererat genomförande av redan beslutade nationella och internationella åtaganden är områden där Stockholm + 50 verkligen har bidragit till att föra agendan framåt.

Frågan om bättre möjligheter att införa sanktioner mot storskalig miljöförstörelse och att tillskapa ekocid som ett internationellt brott lyftes även bland annat av den grupp ungdomar som jag och mina nordiska kollegor träffade i anslutning till Stockholm + 50.

Frågan har fått en ökad uppslutning under de senaste åren. Att inrätta brottet ekocid genom ett tillägg i stadgan för Internationella brottmålsdomstolen, Romstadgan, är ett innovativt förslag och en del i en viktig debatt om hur vi ska kunna komma till rätta med storskalig förstörelse av jordens ekosystem. Att arbeta med att utveckla det folkrättsliga regelverket är samtidigt ett arbete som kräver att det finns en bred samsyn bland många stater för att nå framgång - annars är risken att man befäster att inrättandet av ett sådant brott inte har internationellt stöd.

Romstadgan utgör ett framgångsrikt resultat av en balanserad och svårförhandlad kompromiss som till stora delar bestod i en kodifiering av redan existerande grova och allvarliga brott. Det kan därför innebära utmaningar att öppna upp denna stadga, inte minst i ljuset av dagens oroliga geopolitiska situation.

Regeringen följer utvecklingen av frågan noga. Om det i framtiden finns förutsättningar att inrätta ekocid som ett internationellt brott avser regeringen att vara en aktiv del i diskussionen för detta. Jag ser goda möjligheter att vi tillsammans med våra nordiska grannländer inom samarbetet i Nordiska ministerrådet gemensamt kan se på möjligheterna att få till stånd ett regelverk för internationellt ansvarsutkrävande vid storskalig miljöförstörelse, och att vi på så sätt kan följa upp dialogen med ungdomarna och de angelägna synpunkter om detta som framfördes under Stockholm + 50.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill börja med att tacka klimat- och miljöministern för det väldigt försenade svaret på min interpellation.

Jag vill börja i formaliafrågan, herr talman. Ministern säger att om min interpellation hade väckts tidigare hade hon gärna tagit den här viktiga debatten innan miljökonferensen Stockholm + 50. Då vill jag berätta för hela kammaren att min interpellation kom upp på riksdagens hemsida och ministern och regeringen till handa den 10 maj, och som vi alla vet står det i riksdagsordningen att en interpellation ska besvaras inom två veckor, alltså den 2 juni - innan Stockholm + 50 började.

Jag vill därför fråga ministern varför hon har dröjt ända till nu, den 27 juni, med att besvara den här viktiga interpellationen, som i mångt och mycket handlar om regeringens agerande inför miljökonferensen Stockholm + 50. Jag vill ha ett svar på den frågan, Annika Strandhäll.

Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme lyfte redan för 50 år sedan frågan om vikten av att kriminalisera storskalig miljöförstörelse. Han nämnde just ordet "ekocid", alltså att vi kriminaliserar och gör det brottsligt att begå stora brott mot miljön.

Då, 1972, var Vietnamkriget på allas läppar. USA använde miljögifter som Agent Orange och annat i det kriget. Dessvärre ser vi nu, 50 år senare, att precis samma sak sker i Rysslands angreppskrig mot Ukraina, där det vid sidan av det stora mänskliga lidandet också begås gigantiska övergrepp på miljön - storskalig miljöförstörelse. Det hade varit så mycket lättare för Ukraina och omvärlden att driva den processen juridiskt mot Ryssland om vi hade haft en ekocidlagstiftning inom ramen för den så kallade Romstadgan på plats.

Allt fler människor, organisationer och regeringar från olika länder driver nu internationellt att Romstadgan ska utvidgas med att kriminalisera storskalig miljöförstörelse - ekocid. Till och med FN:s generalsekreterare António Guterres vill ha en global ekocidlagstiftning. Länder som Frankrike, Belgien, Danmark, Island, Bangladesh och Chile, för att nämna några exempel, driver också frågan. Men vad är egentligen Sveriges roll i den viktiga diskussionen?

Av interpellationssvaret att döma säger ministern först den ena saken och sedan den andra saken. Ministern säger att det vore värdefullt att få en skarpare lagstiftning så att man kan driva frågor om brott mot miljön internationellt. Men å andra sidan är det komplicerat, och ministern verkar då bara följa utvecklingen. Samtidigt har ministern haft möten med ungdomar på Stockholm + 50-konferensen och pratat om just dessa viktiga frågor.

Vad sa du, Annika Strandhäll, till ungdomarna i Stockholm? Lovade du att Sverige kommer att driva kriminalisering av storskalig miljöförstörelse med hjälp av en så kallad ekocidlagstiftning? Är det Sveriges linje? Ja eller nej!

Jag har ett antal andra viktiga frågor, herr talman, som jag vill ta upp, men jag får ta dem i mitt nästa anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har självklart, Jens Holm, med anledning av hur du öppnade debatten, ställt frågan till mina tjänstemän. Jag hade bilden av att det hade inkommit en skriftlig fråga, som vi svarade på i slutet av maj. Annars hade vi naturligtvis i sedvanlig tid svarat på interpellationen. Det får vi självfallet kontrollera och återkomma till.

Den andra frågan gör mig lite förundrad, nämligen den fråga som interpellationen handlar om i dag. Jag tyckte att jag lämnade ett svar som också speglade en tydlig förståelse och öppning för begreppet ekocid och ekocid som företeelse. Därför är jag lite förvånad över hetsigheten från Jens Holms sida.

Faktum är att det var först i december 2019 som Maldiverna och Vanuatu som första länder lyfte upp frågan om att etablera ekocid som internationellt brott under Romstadgan inför den artonde stadgepartsförsamlingen. I juni 2020 meddelade Frankrike att regeringen skulle konsultera med rättsexperter om hur ekocid skulle kunna inkorporeras i inhemsk lagstiftning. I december tillkännagav den franska regeringen att ekocid skulle införas som ett nytt brott i fransk lag. Det är ett lagförslag som dock har fått kritik för att innehålla en för svag definition.

Belgiens regering lovade under hösten 2020 att ta diplomatiska initiativ. I december 2020 uttryckte också Finlands utrikesminister ett visst stöd för Vanuatus och Maldivernas krav på en seriös diskussion om ekocid inom ramen för ICC. Även Luxemburg och Kanada har under 2021 uttryckt sitt stöd och intresse för frågan. Den 17 februari 2022 antog Europaparlamentet en resolution om sin årliga rapport om demokrati och mänskliga rättigheter där EU och medlemsstaterna uppmanas att främja erkännandet av ekocid som internationellt brott enligt Romstadgan.

Också vid Socialdemokraternas partikongress i november 2021 fördes en diskussion i frågan. Den var även aktuell under samtalen och i anslutning till FN-mötet Stockholm + 50. Jag redogjorde i mitt interpellationssvar för den diskussion som bland annat jag tillsammans med de nordiska ministrarna hade med den grupp av ungdomar som var utsedda att delta där. Vi hade en mycket konstruktiv dialog. I mitt svar till Jens Holm i dag uttryckte jag att jag definitivt förstår de röster som höjs om att det är dags att inrätta brottet ekocid. Men för att det ska bli framgångsrikt behövs en stadig grund att stå på, inte bara att stå på en barrikad utan också att nå någon form av framgång i frågan.

Jag ser goda möjligheter att samarbeta med just likasinnade länder, till exempel de nordiska länderna som deltog under Stockholm + 50, för att förflytta frågan framåt. Vi kommer att ta en aktiv del om vi ser en sådan väg framåt, vilket jag också svarade Jens Holm.

Herr talman! Låt mig börja i formaliafrågan. Den 10 maj kom min interpellation klimat- och miljöministern till handa. Då svarade klimat- och miljöministern att hon avsåg att svara på min interpellation efter Stockholm + 50-konferensen, inte inom två veckor som det står i riksdagsordningen. Då var jag nödgad att skicka in en skriftlig fråga som ska besvaras inom sju dagar. Det var min enda chans att få något som helst svar från klimat- och miljöministern innan Stockholm + 50. Självklart hade jag velat ha debatten innan Stockholm + 50-mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att klimat- och miljöministern försöker dribbla bort sitt ansvar i frågan på ett klantigt sätt. Det är bara att kolla i loggen när frågan kom in.

När det gäller att kriminalisera storskalig miljöförstörelse var det intressant för debatten att få höra uppräkningen, förutom de länder, organisationer och FN:s generalsekreterare som aktivt driver på för att kriminalisera ekocid, av ytterligare ett antal exempel på hur olika länder aktivt driver frågan.

Sverige fanns inte med i uppräkningen från klimat- och miljöministern, och det är det svenska agerandet som jag här i riksdagens kammare vill utkräva ansvar för.

Här gäller det Stockholm + 50-konferensen. Mycket riktigt hade klimat- och miljöministern ett möte med ungdomar där man pratade om möjligheten att kriminalisera storskalig miljöförstörelse. Men jag vill veta vad Sveriges roll var under det mötet och under resten av Stockholm + 50-konferensen. Var Sverige ett av de länder som aktivt drev på framåt i frågan för att ekocid ska kriminaliseras? På intet sätt har det framkommit under Stockholm + 50-konferensen, och jag ser det inte nu heller.

Nu säger ministern att hon vill driva frågan inom Nordiska ministerrådet. Men det är lite oklart vad ministern vill driva där.

Jag har två frågor. Först vill jag veta, Annika Strandhäll, vad som sas under mötet med ungdomarna på Stockholm + 50-konferesen. Vad sa du, Annika Strandhäll? Vad var den svenska linjen? Var Sverige positivt till att kriminalisera ekocid?

Vidare vill jag veta, när nu frågan på något vis ska drivas inom Nordiska ministerrådet, på vilket sätt ministern tänker sig att frågan ska drivas. Handlar det verkligen om att storskalig miljöförstörelse ska kriminaliseras, som har föreslagits, inom ramen för en mängd aktörer, som en komplettering eller ett tillägg till Romstadgan, så att ekocid får samma tunga betydelse som brott mot mänskligheten, krigsbrott och annat? Det här är i synnerhet viktigt för små, svaga och fattiga länder som inte har de ekonomiska resurserna att driva processer mot andra stater eller multinationella företag som skövlar deras skogar, förgiftar deras grundvatten och bedriver annan storskalig förstörelse av miljön. Det är särskilt för deras skull som vi behöver den skarpare lagstiftningen.

Herr talman! Jag tackar för Jens Holms mycket starka engagemang i frågan. Det är något som vi delar.

Jag redogjorde också i mitt svar för att frågan aktualiserades främst från den så kallade youth task force som Sverige var med i att få på plats under Glasgowmötet. Den har under det senaste året arbetat med ett antal starka rekommendationer till Stockholmsmötet.

Vi hade bland annat ett möte med dem och de nordiska ministrarna, där vi gick igenom deras önskemål och rekommendationer och hur de hade landat.

Vi hade också en större sittning med representanter från olika delar av det internationella samfundet, FN och miljöministrar från runt om i världen tillsammans med representanter för ungdomsorganisationerna, där de lyfte upp den här frågan och vi diskuterade igenom den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att Jens Holm har en mycket bestämd uppfattning om hur han skulle önska att brottsrubriceringen ekocidbrott infördes. Jag har stor respekt för det. Jag har också svarat om de reflektioner som regeringen gör relaterat till det här, som handlar om att det i det här läget kanske inte är möjligt att få stöd för att öppna upp Romstadgan. Vad vi har förstått så här långt har att öppna upp Romstadgan för ekocid i nuläget inte något bredare stöd bland stadgeparterna.

Som jag vet att Jens Holm är mycket väl medveten om finns det i det nuvarande geopolitiska läget betydande risker mot den bakgrund som jag beskrev i mitt interpellationssvar. Romstadgan är i dag en mycket väl avvägd kompromiss där de brottsrubriceringar som ingår till största delen är grova, sedan tidigare väl prövade brott.

Vi vill inte hamna i ett läge som innebär att det enda vi åstadkommer är att bevisa att det inte finns internationellt stöd för att införa brottsrubriceringen ekocidbrott. Därför bör vi, som det är min bestämda politiska uppfattning att man ibland bör göra, ta ett djupt andetag och bygga de allianser som krävs för att faktiskt kunna åstadkomma någonting.

Det var därför jag ville beskriva bakgrunden till att vi nu ser att ekocid som företeelse renderar ett allt bredare stöd från allt fler ställen. Jag försökte i all ödmjukhet beskriva vad vi ser framför oss förmodligen skulle vara en klok strategi framåt.

Vi har ju mycket goda erfarenheter sedan tidigare när vi samarbetar med likasinnade länder, till exempel våra nordiska kollegor. Jag räknade också upp ett antal andra länder där vi brukar kunna finna gemenskap i våra ställningstaganden och därmed bygga allianser.

Herr talman! Min enkla fråga till Annika Strandhäll är egentligen: Har anhängarna av att kriminalisera ekocid inom ramen för Romstadgan Sveriges stöd eller inte? Det är ju det vi inte får svar på här.

Å ena sidan säger klimat- och miljöministern att det behövs starkare internationell lagstiftning kring grova brott mot miljön. Å andra sidan säger klimat- och miljöministern att det vore väldigt svårt och kanske till och med olyckligt att öppna upp förhandlingar om Romstadgan, som om allt det vi nu förhandlat till oss då skulle kunna falla. Jag har lite svårt att se det, ärligt talat.

I ett sådant här läge behövs det aktiva pådrivare. Det är därför jag tycker att det är så viktigt att få veta vad Sveriges roll i den här frågan egentligen är. Men från Annika Strandhäll hör jag inte mer än förvisso fina men ganska tomma förklaringar.

Vad sa till exempel klimat- och miljöministern till ungdomarna? Det frågar jag nu för tredje gången. Sa Annika Strandhäll att den svenska regeringen är en varm anhängare av att skärpa den internationella lagstiftningen så att ekocid kan kriminaliseras? Var det vad Strandhäll sa eller inte? Svara gärna ja eller nej på den frågan. Det är oerhört viktigt att det finns pådrivare i den här frågan, och jag tycker inte att det håller att ministern säger att hon följer utvecklingen och att det här är en intressant fråga. Det håller inte.

Detsamma gäller inom Nordiska ministerrådet. På vilket sätt avser Annika Strandhäll att lyfta upp kriminalisering av ekocid inom Nordiska ministerrådet? Är det vad hon avser att göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som vanligt när det handlar om komplexa frågor räcker det som regel inte med ett ja eller ett nej eller att man låser sig vid enstaka lösningar.

Återigen anser regeringen att det är angeläget att försöka stärka det internationella ansvarsutkrävandet vid storskalig miljöförstörelse, inklusive möjligheten att kriminalisera handlingar som innefattar storskalig miljöförstörelse. Det är regeringens linje.

Precis som interpellanten sa är det 50 år sedan Olof Palme nämnde detta på FN:s första miljökonferens. Det är naturligtvis mer aktuellt i dag, givet de parallella planetära kriser som råder, och det är viktigt med ett helhetsperspektiv på det här.

Det klimat- och miljöarbete som Sverige deltar i, till exempel inom ramen för FN:s klimatkonvention och FN:s konvention om biologisk mångfald, och inte minst det utvecklingsbiståndssamarbete som Sverige deltar i är några grundläggande saker i att adressera de här kriserna. Det är också viktigt att kunna utkräva ansvar hos de personer och företag som gör sig skyldiga till detta. Men Sverige kan inte ensamt åstadkomma förändring, utan det krävs att vi samarbetar mellan länder. Det internationella samarbetet och multilateralismen har kanske aldrig varit viktigare än i dag.

Det är i ljuset av detta som jag har gjort mina tidigare inlägg. Sverige kommer att vilja vara pådrivare om vi ser en utveckling som går i den här riktningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.