Interpellationssvar - Den administrativa kostnaden för skurubron - 2022-06-27

Fru talman! har ställt flera frågor till mig om de administrativa kostnaderna för Skurubron.

Beslutet om byggandet av nya Skurubron och om hur finansiering av bron skulle ske fattades av den dåvarande moderatledda regeringen. Det beslutades sedan av den dåvarande borgerliga majoriteten i riksdagen. Det finns vidare ett avtal mellan Trafikverket och det moderatledda styret i Nacka kommun där genomförandet och finansieringen regleras. Det ankommer på parterna att ta ansvar för avtalet de har ingått. Jag får därmed hänvisa till Trafikverket för fortsatt dialog.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag har stått här tidigare och vädjat till ministern att släppa partipolitiken och ändra sitt beslut om avgifter på Skurubron. Tyvärr står vi här i dag igen och får höra att alla de människor som kommer att drabbas av den här dubbelbeskattningen kommer att få klara sig själva och får ta sitt eget ansvar. Vi hör också att ministern är fast besluten om att avgiftsbelägga Skurubron.

Som vi vet är Skurubron på väg 222 den enda landförbindelsen mellan Stockholm och östra Nacka samt Värmdö. Öster om Skurubron bor 35 000 Nackabor och 46 000 Värmdöbor som skulle drabbas av dubbelbeskattningen med avgiftsuttag på bron.

Kommunernas invånare har precis lika mycket rätt till en statlig finansiering av statliga vägar som alla andra svenskar har och ska inte behöva betala någon straffskatt för att de råkar bo i den delen av landet som har en enda broförbindelse till sin hemkommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som främst är en nagel i ögat i projektet är hur ministern har tillåtit en sådan ineffektivitet. Det måste ifrågasättas hur man kan tillåta den ineffektiva administrativa kostnaden för Skurubron, vilket ska inkluderas i avgiftsuttagen för invånarna enligt Trafikverket.

Enligt Trafikverket kommer 1,20 kronor av avgiftens 4 kronor per passage att gå till administration av själva avgiftsuttaget. Därtill kommer också räntekostnaden på det lån som Trafikverket tar för brobygget, 3,45 procents ränta.

Det innebär att nästan halva avgiften går till att betala för Trafikverkets administrativa system. Det är en nota på 1,2 miljarder kronor som invånarna ska betala för att finansiera när bron egentligen kostar 600 miljoner kronor.

I dag belastas invånarna också av statliga skatter som vägskatt, skatt på drivmedel, trängselskatt och fordonskatt. Listan är väldigt lång. Hur många fler skatter ska det behöva betalas? Det är skatt på skatt det handlar om. Om det nu ska tas ytterligare en skatt för att ta sig hem eller åka hemifrån, vad går då all den skatt man betalar till egentligen?

Är det rimligt att av varje 4 kronor som tas från en Värmdöbo ska 2 kronor gå till ministerns administrationskostnader? Kanske behöver man städa upp i Trafikverket så att invånarna inte straffbeskattas för den enorma ineffektiviteten som myndigheten har.

Har ministern något intresse av att försöka hitta någon lösning till invånarna, kritisera de höga administrativa kostnaderna och göra någonting åt det? Eftersom notan är orimligt hög borde det finnas ett intresse av att försöka få ned kostnaderna för skattebetalarna.

Det är ministerns ansvar att förändra den här typen av former. Det får mig att undra om ministern anser att den administrativa kostnaden för Skurubron är acceptabel enligt honom och om han anser att invånarna ska behöva belastas av den.

Jag frågar ministern igen om han tycker det verkligen är rättvist att Värmdöborna ska få betala avgift för den enda vägen de har från och till sin hemkommun.

Fru talman! Tack, ledamoten Farid, för den fina utläggningen om Skurubron. Jag bor i Nacka. Ledamoten Jasmin Farid bor i Värmdö, så det här är någonting som ligger våra väljare väldigt nära om hjärtat.

Jag vill också nämna Skurubron. Det finns en landförbindelse från Nacka och Värmdö. Infrastrukturministern och statsministern har båda vid flera tillfällen uttryckt att det är statens ansvar att finansiera denna väg och denna bro.

Om så är fallet är det enda rimliga att staten bekostar Skurubron. Varför ska skattebetalande medborgare i Nacka och Värmdö själva behöva finansiera en statlig väg, som dessutom är den enda landförbindelse som finns?

Apropå Nacka och Värmdö vill jag också nämna annan infrastruktur i detta område. För 30 år sedan, 1992, ingicks ett avtal med bred politisk majoritet, Dennispaketet. Då ansåg man det nödvändigt, fru talman, att få bättre infrastruktur för hela Stockholmsregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I överenskommelsen ingick Österleden. Då bodde cirka 85 000 människor i Nacka-Värmdö-området. Skulle vi börja projektera Österleden i dag skulle det bo cirka 210 000 människor när Österleden är klar i Nacka-Värmdö-området. Det är ungefär lika många som bor i Sveriges femte största stad, och det finns i princip bara en vägfil ut ur detta område: Södra länken. Den är i dag överbelastad och stängs på grund av hög trafikbelastning upp till hundra gånger per år. Var och en med minsta insikt i infrastruktur förstår att Österleden är nödvändig.

Här är socialdemokrater, moderater och en majoritet av andra partier helt överens i Nacka och Värmdö. Det enda som stoppar denna nödvändiga infrastruktur är regeringen. Så min andra fråga är: När anser infrastrukturministern att Nacka och Värmdö har tillräckligt många invånare för att få ta del av nödvändig infrastruktur? När anser infrastrukturministern att det är en lämplig tid att bygga Österleden?

Fru talman! Vi kristdemokrater har i våra tre senaste infrastrukturmotioner haft med begreppet bompeng. Vi är alltså positiva till att man kan medfinansiera enskilda sträckor. Men vi har i vårt resonemang varit väldigt noga med att det ska finnas vissa kriterier för att man ska kunna använda sig av bompeng.

Ett av dessa kriterier är att det måste finnas en annan väg som man kan välja. Jag har exempelvis använt min hembygd Lysekil som exempel. Där skulle man mycket väl kunna finansiera en ny bro med bompeng, för det går att åka en annan väg än just över den bron. Ett annat exempel jag har använt är om man skulle bygga en bro på Gotland, ut till Fårö. Då bör man ha ett regelverk som säger att det är turisterna som betalar, inte de bofasta.

Det är rätt viktigt att man har dessa principiella resonemang. Annars kommer det medborgerliga stödet för medfinansiering att upphöra. Om det, vilket uppenbarligen är fallet här i Stockholmsområdet, upplevs som en ren straffbeskattning kommer man i längden att säga nej till den typ av medfinansiering som varje framtida regering troligtvis kommer att behöva ha.

Därför undrar jag hur minister Tomas Eneroth egentligen tänker i detta fall. Det riskerar att bli ett sådant negativt exempel som gör att det blir svårare att få medfinansiering i framtiden. Det finns däremot andra sträckor, bland annat de som utgör en kringled runt Stockholm, där man mycket väl skulle kunna jobba med bompeng, för det finns andra vägar att åka på.

Ett annat kriterium som varit viktigt för oss kristdemokrater i vår motion om dessa frågor är att beslutet ska komma från den lokala nivån, det vill säga att kommunerna tar initiativ till en medfinansiering. Man kan då medfinansiera via skattsedeln eller via lån och bära räntekostnaderna, eller man kan ha en medfinansiering där en bompeng accepteras.

Just i detta läge uppfattar jag, återigen, att detta att det bara finns en väg resulterar i att det blir en straffbeskattning. Därför är vi kristdemokrater synnerligen tveksamma till just detta exempel, även om vi i vår egen motion vid flera tillfällen har påpekat vikten av att hitta de positiva medfinansieringsmetoderna.

Vi har ett par lyckade exempel. Hemma hos mig har vi bron över till Norge, som i dag är mer eller mindre avbetald. Vi har Sundsvall, där det går att köra en annan väg men man har medfinansierat en snabbare väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så, fru talman, den oro jag känner och vill skicka med är att ett enskilt exempel där medborgare drabbas väldigt hårt tyvärr riskerar att hindra andra framgångsrika exempel.

Fru talman! Jag måste säga att jag delar Magnus Jacobssons slutsatser. Detta riskerar verkligen att innebära att det blir färre medfinansieringsförslag. Vi har haft några fall med bompengar, som Sundsvall och Svinesundsbron - bra lösningar. Det här är ingen bra lösning.

Jag tror att det var det moderata kommunalrådet Erik Langby - eller det kan ha varit Mats Gerdau - i Nacka, som tillsammans med moderata politiker i Sveriges regering och i Region Stockholm satt och förhandlade fram en lösning. Man upprättade ett avtal som innebar att man nu skulle dra på sig dyra avgifter för Nackaborna. Detta är konsekvenserna av den politik som ni har bedrivit.

Dessutom är detta inte ens en statlig väg. Väg 222 med Skurubron ingår inte i det nationella stamvägnätet utan hanteras av länsplanupprättaren. Och vem är länsplanupprättare i det här fallet? Det är inte regeringen; det är Region Stockholm. Vem är det som styr i Region Stockholm? Interpellanterna borde kanske vända sig till Kristoffer Tamsons eller Iréne Svenonius.

Detta är en fråga som hanteras i Region Stockholm. Det är en del av länsplanen. Finansieringslösningen utformades en gång i tiden av en borgerlig, moderatledd regering, tillsammans med en moderatledd kommun. Och nu, när notan ska betalas, är ni inte beredda att ta ansvaret.

Jag delar Magnus Jacobssons uppfattning. Det är denna typ av exempel på brist på ansvarstagande och konsekvens som gör att väldigt många kommer att dra sig för att hitta samfinansieringslösningar framöver. I Sundsvall har vi inte en sådan diskussion. När det gäller Svinesundsbron, där avgifterna nu faktiskt avvecklas eftersom bron är betald, har vi inte en sådan diskussion. Men i Nacka upprättade man ett avtal som, om jag ska tro interpellanterna, leder till väldigt dyra avgifter. Det är för att avtalet är skrivet så.

Vad det handlar om i detta fall är alltså moderat populism, brist på ansvarstagande och brist på konsekvens när det gäller det egna ställningstagandet en gång i tiden.

I sak vill jag säga att om denna fråga ska hanteras på annat sätt är det genom att man vänder sig till Region Stockholm. Det är också dit Nacka kommun får vända sig, ihop med Trafikverket, och prata om att omförhandla eller diskutera avtalet. Det är upp till aktörerna själva att göra det.

Men då vill det till att man från Region Stockholms sida är beredd att ta det ansvaret. Från regeringens sida har vi ökat resurserna till Region Stockholm med 8 procent i den kommande länsplanen. Regeringen har skjutit till mer pengar för att regionen i så fall ska ta ett ökat ansvar.

I så fall blir frågan till Jasmin Farid och ledamoten Herrey: Kommer ni då att se till att Moderaterna i Stockholmsregionen prioriterar att använda de resurser som regeringen nu skjuter till i regionen för att satsa på Skurubron? Väljer ni då att prioritera ett omförhandlat avtal? Detta är som sagt en del i länsplanen och inte i det nationella stamvägnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag måste ändå förtydliga att det är ministern som har satt formerna för notan och faktiskt gjort det dyrare. Hur kan ministern då anse att det är bra användning av skattebetalarnas pengar att betala dubbelt så mycket som det egentligen ska kosta? Ska inte dessa pengar gå till polis, sjukvård och kollektivtrafik?

Värmdö kommun anser att hela kostnaden för Skurubron måste ingå i den nationella planen och att planerna för avgiftsuttaget ska slopas. Värmdö kommun har inte heller ingått något avtal om avgifter på bron. Det innebär att Värmdöborna nu kommer att dubbelbeskattas med en avgift för sin enda landförbindelse till och från kommunen.

Tyvärr gömmer sig ministern återigen bakom argument om att det var den dåvarande moderatledda regeringen som låg bakom allt eller om att allt är någon annans fel. Men var är Socialdemokraternas ansvar? De har nu lett Sveriges infrastrukturarbete i nästan ett decennium. Var ligger ministerns ansvar att leverera infrastruktur till medborgarna? Var ligger ansvaret att inte försena en bro med ytterligare åtta år? Ministern har haft åtta år på sig att göra något med Skurubron, men beskedet till alla människor är att det är någon annans fel.

Jag vädjar till alla människor som kommer att drabbas av denna straffbeskattning att sätta ministerns pajkastningspolitik på prov då vi nu tydligt får höra att det inte finns något intresse från Socialdemokraterna av att ta bort avgifterna på Skurubron. Vad ska man ha en infrastrukturminister till om han är helt maktlös när det gäller dessa avgifter?

Att hänvisa till det tretton år gamla avtal som Socialdemokraterna har ansvarat för de senaste åtta åren är inte ett argument som håller.

Detta handlar inte heller om partipolitik. Jag har sagt det tidigare: Det här är inte Moderaternas eller Socialdemokraternas problem. Det är Nacka- och Värmdöbornas problem - invånarnas.

En annan sak som ministern försöker undvika att kommentera är det faktum att Värmdö aldrig har ingått något avtal eller skrivit på något. Trots det tänker man köra över alla Värmdöbor med en avgift. Är detta verkligen rättvist?

Är det rättvist att man kör över en kommun som aldrig har fått delta i någon process eller haft möjligheten att ha en dialog om sin enda landförbindelse? Man har aldrig haft någon som helst chans att påverka eller göra sin röst hörd. Det är inte demokrati som ministern upprätthåller inom sitt eget ansvarsområde.

Jag vill också veta varför ministern ignorerar alla de inbjudningar han har fått från kommunen under så lång tid. Varför har han inte träffat kommunledningen? Varför har han inte visat något intresse av en dialog när kommunen har stått helt chanslös i den här frågan? För mig är det fullständigt obegripligt att man tar sig rätten att i stort sett köra över kommunen helt och hållet.

Fru talman! Jag vill först ge mitt stöd till ledamoten Farids inlägg helt och hållet. Värmdö kommun har inte varit delaktig i detta, och det är naturligtvis en mycket märklig sak att låta medborgarna i Värmdö kommun betala för någonting som de inte har haft något att säga till om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tydligen är det så att en regering som är borgerlig kan ingå avtal om hur vägar ska finansieras, men en socialdemokratisk regering kan inte vara ansvarig för att ändra ett sådant beslut. Det blir ju lite märkligt.

I daglig trafik passerar ungefär 65 000 bilar Skurubron. Så är det varje dag. Vi kan jämföra med Växjö, som är en kommun som infrastrukturministern känner till väl. Där finns vägarna 23, 27, 25, 37, 30 och ett antal andra vägar längs vilka man kan ta sig in och ut ur Växjö, där det bor ungefär 60 000 personer. Jag är inte säker på hur många passeringar som sker där varje dag, men jag vet hur många som sker på Skurubron.

Det är naturligtvis helt ohållbart att kräva att just medborgare i en viss del av landet ska betala sin väg själva - sin enda väg. Man kan skylla på hur många andra personer som helst och hur många andra regeringar och regioner som helst. Men ansvaret ligger på regeringen, som kan ta beslut om att finansiera detta. Det är lagstadgat att man ska finansiera detta. Därför är detta det enda rimliga.

Fru talman! I mitt första anförande talade jag om principer, och det gläder mig faktiskt att regeringen på detta sätt egentligen ställer sig bakom de kristdemokratiska principerna, nämligen att beslut ska tas lokalt och att det rent principiellt ska gälla på väg där det finns alternativ.

Jag blir däremot lite förvånad över resten i statsrådets inlägg. Jag trodde att vi hade kommit längre i politiken och att vi inte behövde hålla på med blame game. På Trafikverkets hemsida framgår mycket tydligt att detta är en statlig väg. Det framgår också tydligt att det är Trafikverket som kommer att göra de förändringar som nu ska göras. Mig veterligen är det också staten som tar in de avgifter som uppbärs på det här sättet. Då borde givetvis även denna regering likaväl som andra regeringar kunna föra samtal om hur lämpligt det är med avgift i just det här läget.

Det är också korrekt att det tillförs en del resurser till de regionala trafikplanerna, och i och med det har en regering också möjlighet att ha synpunkter på de regionala trafikplanerna. Det är ingen hemlighet att Kristdemokraterna avsätter 6 miljarder mer än regeringen på de regionala planerna, så vi hade givetvis kunnat ha mer synpunkter än den socialdemokratiska regeringen, men jag är ändå lite förvånad över tonläget.

Rent principiellt blir det fel med den här typen av lösning på en sträcka där det bara finns en väg. Jag tror att jag har varit tydlig med att jag i grunden tycker att det är bra om vi kan hitta medfinansiering, men vi måste göra det på ett sådant sätt att det i sin förlängning har medborgerligt stöd. Jag tror nämligen att denna fråga kommer att återkomma i flera kommuner i framtiden, och då är detta ett principiellt väldigt viktigt ärende.

Fru talman! Låt mig läsa upp: Väg 222, Skurubron, ingår inte i det nationella stamnätet. Det är således länsplaneupprättaren, Region Stockholm, som har prioriteringsansvaret för vägen. Skurubron har beslutats som ett namngivet objekt i Stockholms läns länsplan för regional infrastruktur med förutsättningen att en del av kostnaderna täcks med avgifter som tas ut av trafikanterna på bron.

Det är detta avtal som Region Stockholm har tecknat. Dessutom har man gjort det på ett sätt som innebär att man får ganska dyra avgifter, som jag förstår det. Avtalet tecknades under den tid det var ett borgerligt styre, för det var på detta sätt man ville hitta en lösning för att få plats med denna investering. Hade man gjort som i vanliga fall, som under den här regeringen, och finansierat den med våra gemensamma resurser hade frågan inte uppkommit. Men Moderaterna ville alltså hitta en annan lösning, och det är därför vi nu har en situation där man vill skicka ansvaret någon annanstans när notan ska betalas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig vara tydlig: Ansvaret ligger på länsplaneupprättaren. Där har regeringen skjutit till 8 procent. Jag tycker att både Jasmin Farid och Richard Herrey blir svaret skyldiga. Kommer ni att driva att den 8 procents ökning som kommer till länsplanen i Stockholm ska gå till kostnaderna för Skurubron? Det vore väl den enda rimliga konsekvensen av den argumentation som ni för nu, när ansvaret ligger på Region Stockholm, och ni som bekymrade riksdagsledamöter tycker att detta måste lösas.

Staten har skjutit till resurser. Då ankommer det på kommunerna i Stockholmsregionen och regionen att komma överens om en sådan prioritering. Från regeringens sida - och här delar jag inte Magnus Jacobssons uppfattning - kommer vi inte att gå in och peta i de prioriteringar som regionerna gör inom ramen för den egna länsplanen. Detta måste Stockholms läns politiker ta ansvar för.

Vi har säkerställt och talat om var ansvaret ligger. Jag har för egen del varit noga med att under min tid som infrastrukturminister inte gå med på den här typen av avtal. Jag tycker att det är vettigare och bättre att staten tar ansvar för infrastrukturen. Jag stänger inte dörren för att ibland hitta bompengar eller andra finansieringsmöjligheter, men det ska vara i väldigt speciella fall. Då ska det också vara på ett sätt som det finns bred uppslutning om och som gör det möjligt att inom överskådlig tid se att objektet är färdigfinansierat.

De som har kört över Svinesundsbron vet att den nu är avbetalad och klar, för man betalar inga bompengar längre. Samma sak kommer väl att utvecklas när det gäller Sundsvallsbron, där det finns bred uppslutning som jag förstår det. Men med Skurubron och bron i Nacka har jag förstått att det finns ett starkt engagemang mot den lösningen. Då borde det rimligen kanaliseras så att de politiker och den majoritet som tecknade avtalet nu tar ansvar för det.

Regeringen skjuter till 8 procent. Grundfrågan tillbaka till Jasmin Farid och Richard Herrey är: Kommer ni att agera för att regionen i så fall ska ta ansvar och finansiera de merkostnader som detta innebär? För det är regionens ansvar, inte regeringens.

Fru talman! Jag måste ändå säga att jag uppfattar det som att ministern ändå dribblar lite grann med orden här när det gäller om vägen och bron är statliga eller inte. Det är statlig infrastruktur, punkt slut.

Hur kan statlig infrastruktur vara regionens ansvar? Jag ställer mig frågan: Vad är det Värmdöborna och Nackaborna ska få tillbaka för sina skattepengar om de själva måste finansiera sina statliga infrastrukturprojekt? Regionen levererar kollektivtrafik och sjukvård. Kommunen levererar vård, omsorg och skola. Vad levererar staten och ministern?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har i debatten verkligen uppmärksammat att Värmdöborna och Värmdö kommun aldrig har fått vara delaktiga i den här processen. Statsrådet har haft möjligheten att ställa detta till rätta. Det är beklagligt att statsrådet under lång tid har ignorerat inbjudningarna till möten med Värmdö kommun.

När statsministern knackade dörr i sin hemkommun Nacka beklagade hon sig över avgifterna. Men där visar Socialdemokraterna lite osanning mot människor. Om de så innerligt tycker att det inte ska vara någon avgift på Skurubron, varför gör inte statsministern eller infrastrukturministern något åt det?

Vem sitter egentligen på makten och styr finansieringen av statliga infrastrukturinvesteringar? Är det kommuner eller regioner? Nej, det är faktiskt staten, och på det sättet är det infrastrukturministerns ansvar.

Ministern har fortfarande inte svarat på Värmdöbornas frågor. Är det rimligt att ha en sådan ineffektiv budget från ministerns håll? Är det verkligen rättvist att Värmdöborna, som har stått helt maktlösa, ska få betala med den här straffbeskattningen när detta är den enda vägen från och till deras hemkommun?

Beskedet har varit väldigt tydligt från Socialdemokraterna. De vill ha avgifter på Skurubron.

Fru talman! Beskedet är tydligt till alla Nackabor och Värmdöbor. Det är Moderaterna som sett till att det är avgifter på Skurubron. Så är det. Det är ni som har hittat på finansieringslösningen. Det är ni som har tecknat ett avtal som nu gör att aktörerna och de boende får betala dyra avgifter på den enda vägen.

Vi socialdemokrater var motståndare till detta. Och i det svar som jag har skrivit till Nacka kommun och till aktörerna har jag också sagt: Ni får vända er till de aktörer som faktiskt är ansvariga för detta. Prata med Trafikverket!

Jag noterar att trots upprepade påstötningar från mig har ingen av ledamöterna, fru talman, svarat på om de tycker att det är rimligt att man inom ramen för det moderatledda styret i Stockholmsregionen tar ansvar för det man har tillskapat och använder de resurser som regeringen nu skjuter till för att minska avgiftsbördan. Den möjligheten torde ni i så fall kunna använda er av. Regeringen skjuter nämligen till mer pengar än någonsin till infrastruktur, så till den grad att vi inte behöver dribbla med andra finansieringsmöjligheter som leder till dyra avgifter. Nu lägger vi närmare 900 miljarder kronor på att finansiera infrastruktur.

Under den tid när avtalet skrevs var det knappt hälften av detta som lades på infrastruktur. Det gjorde att till exempel Nacka valde att hitta alternativa finansieringsmöjligheter, ihop med andra aktörer, som gjort att de boende i Nacka nu får betala dyra avgifter på sin förbindelse.

Jag tycker att läxan att lära av detta är: Ska man investera i infrastruktur ska man betala för det. Ska man ingå avtal ska man hålla det. Har man ingått avtal ska man ta ansvar för det.

Vill man ta fullt ansvar för detta? Det är Moderaterna som sett till att de boende i Nacka betalar avgifter. Tycker ni inte att de ska göra det kan ni hitta en lösning i och med att ni har fått resurser av regeringen inom länsplanen. Var så goda!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.