Arbetsplenum - Organisationen för säkerhet och samarbete i europa under 2021 - 2022-05-31

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Fru talman! Vi behandlar nu utrikesutskottets betänkande om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE.

Fru talman! OSSE är världens största regionala säkerhetsorganisation med 57 deltagande stater i Europa, Kaukasus, Centralasien och Nordamerika. OSSE verkar för att främja säkerhet utifrån en brett definierad syn på säkerhet som omfattar tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en rörande demokrati och mänskliga rättigheter. Så länge krig, ofrihet, förtryck, förföljelse, konflikter och korruption är en sådan påtaglig del av vardagen för människorna i många av OSSE:s medlemsstater kommer OSSE att ha en viktig funktion genom att försöka försvara den europeiska säkerhetsordningen, stå upp för en bred definition av säkerhet samt skapa utrymme för dialog mellan medlemsstaterna.

Fru talman! Som ordförande i den svenska parlamentariska OSSE-delegationen och rapportör i OSSE:s tredje kommitté om demokrati och mänskliga rättigheter kan jag snabbt konstatera att vi för närvarande står med gigantiska utmaningar. Det gäller för OSSE:s medlemsstater, och det gäller ur ett globalt perspektiv.

Den 24 februari i år befann jag mig på OSSE:s årliga vintermöte i Wien, samma dag som kriget i Ukraina inleddes från Rysslands sida. Det var en mycket märklig stämning att befinna sig på plats med OSSE:s samtliga medlemsstater denna dag. Vi ser nu att den ryska aggressionen mot Ukraina, som har pågått sedan flera år tillbaka, har utvecklats till ett fullskaligt krig där den europeiska säkerhetsordningen kränks, där omfattande övergrepp begås och där den ryska makthungern saknar gränser. Rysslands krig i Ukraina har för lång tid framöver förändrat situationen i vårt närområde. Det har ändrat politiska prioriteringar och förstås skakat OSSE:s parlamentariska församlings arbete i grunden.

Det är viktigt att påpeka att skulden och ansvaret för kriget ligger på Rysslands president Vladimir Putin. Ryssland har sedan tidigare framfört krav på att den europeiska säkerhetsordningen ska ändras och har under flera år aktivt undergrävt OSSE:s ansträngningar för att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Vidare har Ryssland ifrågasatt organisationens viktiga arbete med valobservation. I sammanhanget bör dock nämnas att 45 av OSSE:s deltagande stater den 3 mars kunde aktivera Moskvamekanismen för att undersöka de allvarliga kränkningar mot mänskliga rättigheter och de humanitära konsekvenser i Ukraina som är följden av Rysslands invasion av Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

På senare år har vi för övrigt överlag sett mycket oroande tecken på att auktoritära stater på flera områden stärker sitt inflytande och vill utmana internationellt erkända gränser, bryta mot internationell praxis och dessutom förtrycka sin egen befolkning.

Fru talman! Det är också värt att nämna att vi ser en oroande utveckling i många stater inom OSSE när det kommer till mänskliga rättigheter över huvud taget. Den fria pressen, domstolsväsendet och yttrandefriheten utmanas på sina håll. Journalister och oppositionella fängslas, försvinner och till och med förklaras döda. Hbtq-personer och religiösa minoriteter förtrycks, och man tillåts inte vara den man är. Rätten till abort inskränks, och kvinnor riskerar att drabbas särskilt hårt i områden där det råder konflikt. Länder graderas ned i demokratiindex, och sorgligt nog upphör en del länder att vara demokratier. Skyddet för kvinnor, och i synnerhet våldsutsatta kvinnor, försämras. Detta kan vi inte acceptera.

Utmaningarna inom och mellan OSSE:s medlemsländer förblir därmed stora.

Att trygga en gemensam säkerhet är detsamma som att varje dag försvara demokratin och våra mänskliga rättigheter. I många av de länder som vi har för vana att kalla fullt utvecklade demokratier ser vi tendenser där demokratin inskränks och bidrar till ökad oro. Ett flöde av fake news med ibland parallella samhällsstrukturer har blivit ett allt vanligare fenomen. Tilliten till de gemensamma, demokratiska politiska systemen minskar samtidigt som de ekonomiska, kulturella och sociala klyftorna tenderar att öka. Att hantera dessa klyftor är avgörande för varje politiker i varje demokratiskt land.

Fru talman! De valobservationer som vi inom OSSE genomför spelar en roll där demokratin fortfarande är relativt ny, där korruptionen är utbredd, där mediefriheten är begränsad eller där röstköp är förekommande. Där spelar det roll att vi genomför valobservationer. I sådana lägen är det av förståeliga skäl extra viktigt att vi finns på plats och kan vittna om situationen och bidra med slutsatser och rekommendationer för framtiden.

Under året har också den svenska OSSE-delegationen deltagit i flera valobservationer. Jag själv hade under förra året möjlighet att observera val i bland annat Albanien och Uzbekistan.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att konstatera att utmaningarna inom OSSE som organisation är enorma. Även om OSSE:s brister som organisation, inklusive tillämpningen av konsensusprincipen, är alltmer uppenbara kvarstår det övergripande och grundläggande behovet av att trots allt ha ett europeiskt forum för regional säkerhet som långsiktigt kan verka för att återupprätta den europeiska säkerhetsordningen och respekten för folkrätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Därför är och förblir det svenska medlemskapet och arbetet i denna organisation viktigt.

Under det svenska ordförandeskapet förra året har information regelbundet lämnats till både den svenska OSSE-delegationen och utrikesutskottet om det pågående arbetet med ordförandeskapet. Vidare har utrikesministern vid ett antal tillfällen föredragit frågor som är relaterade till OSSE-medlemskapet och ordförandeskapet. Det har också ägt rum interpellationsdebatter om sådana frågor i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Eftersom den här mandatperioden nu går mot sitt slut vill jag passa på att tacka den svenska OSSE-delegationens alla aktiva ledamöter under den här mandatperioden, som har deltagit med engagemang i möten och i valobservationer. Jag vill rikta ett tack till OSSE-sekretariatet vid riksdagens internationella kansli. Jag vill också tacka delegationens vice ordförande Margareta Cederfelt för ett gott samarbete och utrikesminister Ann Linde, som har visat på vikten både av OSSE som organisation och av ett idogt arbete under det svenska ordförandeskapet under föregående år.

Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1, som är undertecknad av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Nu återstår endast några veckor till riksdagens formella sommaruppehåll, men arbetet för en bättre och säkrare värld med internationell solidaritet i fokus går ständigt vidare.

(Applåder)

Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar rör två dokument: en redogörelse från regeringen och OSSE-delegationens skrivelse. Min kollega Lars Thomsson, som ingår i delegationen, kommer att beröra delegationens skrivelse mer tydligt i ett senare anförande.

Fru talman! OSSE har varit verksamt länge. Vi trodde att vi skulle få fira stort 50-årsjubileum om tre år, år 2025, i Helsingfors, men allt tyder på att vi inte kommer att kunna göra det. Organisationen är utsatt för stora utmaningar. Den europeiska säkerhetsordningen har av Ryssland bombarderats, kan man lugnt säga. Det drabbar ytterst det ukrainska folket, men det drabbar också oss alla, för vår europeiska säkerhetsordning har varit viktig för vår säkerhet i vår del av världen.

Därför kändes det angeläget att Sverige skulle ha ordförandeskapet i OSSE, och vi stod bakom det. När vi senast behandlade dessa redogörelser och skrivelser uttryckte också kammaren och utrikesutskottet glädje över att Sverige hade fått ordförandeskapet. Vi hade också en ganska bred samsyn om vad ordförandeskapet skulle syfta till.

Att värna den mänskliga dimensionen inom ramen för det breda säkerhetsbegreppet är övergripande för oss från svensk sida. Det är viktigt att det har gjorts från regeringens sida också under den här tiden. Men det är, som regeringen skriver, en utmanande tid. Att många av de deltagande staterna inte lever upp till åtagandena är alldeles uppenbart. Demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter trampas på i flera av medlemsländerna.

Den demokratiska dimensionen är satt under hård press, och med konsensuskravet som grund blockeras den i delar. Till exempel var det inte möjligt att ha den årliga översynskonferensen under 2021. Det är värt att överväga och fundera mycket kring detta.

Till exempel kan man se på frågan om nationella minoriteter. Där har högkommissarien varit aktiv i en del av de länder som utmanas. Serbien, Ungern, Ryssland, Ukraina och Montenegro nämns i regeringens skrivelse.

Jag vill också nämna mediefrihetsrepresentanten. Vi tittar ju ibland på Europarådet, som inte alltid har samma tyngd när det gäller detta. Men OSSE:s mediefrihetsrepresentant är oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Det är naturligtvis angeläget att man inte bara uppmärksammar den negativa utvecklingen i många länder utan faktiskt också får möjlighet att följa och granska den och försöka åstadkomma resultat.

Fru talman! Regeringens skrivelse överlämnades till riksdagen den 17 mars 2022. Det var en väldigt speciell tid, får man väl säga, sju dagar före invasionen. Jag har inte något särskilt yttrande om detta i betänkandet, men jag vill ändå uppmärksamma kammaren på det. Under det avsnitt som handlar om den rysk-ukrainska konflikten finns det många signaler gällande hur man har stängt ned punkt efter punkt av OSSE:s närvaro. Utvecklingen kan följas. "Under slutet av året" - 2021 - "kom nya uppgifter om truppuppbyggnad i samma områden, varvid spänningsläget höjdes på nytt och bidrog till en upptrappningsspiral som fortsatte in i 2022", går det att läsa i skrivelsen från den 17 mars. Den 24 mars var invasionen ett faktum.

Det är intressant att ta del av den bild regeringen ger i sin redogörelse och se vad som kan läsas ut. Det är också intressant att se hur man fångar upp kriser. En av de saker som utskottet och kammaren såg framför sig som stora var utvecklingen i Belarus, och det har naturligtvis varit en viktig fråga, med Moskvamekanismen och försöken att skapa kontaktytor. Men det har inte varit helt enkelt, och situationen har naturligtvis varit oerhört utmanande. Kriget i Nagorno-Karabach var också en utmaning för OSSE, eftersom OSSE inte blev en del av "ytan" på det sätt de rimligen borde ha varit - blockerat framför allt av Ryssland. Det är en intressant bild som man med en historisk tillbakablick kan läsa ut när man följer den här skrivelsen.

Men nog om detta! Vi har valt att avge en reservation i betänkandet från utskottet. Den handlar i grund och botten om frågan om utvärdering. Vi tycker generellt från Centerpartiets sida att det är värdefullt att utvärdera och ta del av kunskaper från olika uppdrag. Men när vi tittade på förslaget som det landade uppfattade vi att det var en väldigt dålig tajmning.

Utskottet säger att det inte är hållbart att regeringen hänger sig åt sina egna prioriteringar. Men jag har uppfattat att vi varit ganska samsynta gällande prioriteringarna och ingången. Dessutom sägs det att man behöver göra en utvärdering av det svenska ordförandeskapet för att fastställa vilka mål det svenska ordförandeskapet uppnådde. Det är den utgångspunkt som man nu vill ta.

Jag har läst betänkandet från förra året och gjort jämförelser. En del av det som tidigare fanns med i diskussionen om utvärderingar saknas nu. Den parlamentariska församlingen och ODIHR hörde till det som då fanns med i diskussionerna. Jag tror att det finns skäl att fundera på detta. Men vi anser inte att det är i det här skedet vi ska börja diskutera och utvärdera säkerhetsordningen från svensk horisont. Den enda som skulle applådera det, fru talman, sitter i Kreml, och vi tycker inte att det är rätt tajmning att bjuda på den möjligheten. Därför yrkar jag bifall till reservationen under punkt 1.

Fru talman! Morgonen den 24 februari vaknade vi till fruktansvärda nyheter om att Ryssland börjat anfalla Ukraina. Rapporter kom om bomber som föll i närheten av de största städerna Kiev och Charkiv men även över andra städer runt om i Ukraina. Senare samma dag inledde OSSE:s parlamentariska församling sitt vintermöte. Då jag är en av ledamöterna i den svenska delegationen deltog jag på det mötet. Nästan alla parlamentariker från de 57 länder som ingår i OSSE fördömde Putin och Ryssland för invasionen och uppmanade Ryssland att omedelbart dra tillbaka sina trupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Även om mötet var digitalt, fru talman, måste jag säga att det tog väldigt hårt att höra ukrainska parlamentariker berätta om hur det var att vakna upp till beskjutning och bombning, att höra dem berätta om rädslan och oron inte bara över sina nära och kära utan över hela befolkningen och över hela landets framtid.

Multilaterala organ är viktiga arenor där Sverige har ett guldläge att driva på för demokrati som sträcker sig utöver fria, rättvisa och transparenta val. Det är arenor där vi kan driva på för fred, mänskliga rättigheter, jämställdhet och en hållbar värld där även framtida generationer kan leva.

En sådan arena är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Namnet förkortas till OSSE, vilket i ärlighetens namn är något enklare att säga. Inom OSSE har det klarlagts att kopplingarna mellan säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen, ekonomi och klimat är grundförutsättningar för ett fredligt och konfliktlöst samhälle. Det är därför som OSSE arbetar inom många olika områden, bland annat val, fria medier, jämställdhet, minoriteters rättigheter, vapenkontroll, demokrati, miljö och utbildning.

Grunden till OSSE lades under det kalla kriget för att skapa ett forum för dialog mellan öst och väst. År 1972 träffades Nixon och Brezjnev i Helsingfors och satte upp riktlinjer om bland annat minskning av militära styrkor. År 1999 antogs Charter for European Security. I dag känns dialogen väldigt avlägsen. Det verkar som om det är en väldigt lång väg tillbaka till den, även om nästan alla länder i OSSE fortfarande står bakom principerna och vill att vi ska följa de överenskommelser som antagits.

Över tre månader har gått sedan Ryssland inledde det folkrättsvidriga kriget mot Ukraina. Vi får återkommande horribla rapporter om överträdelser. Putin har tydligt visat att hans ledarskap inte är i OSSE:s anda. Men det är inget nytt. I Ryssland har ett flertal lagar antagits som gör det svårare för människor att organisera sig och yttra sig fritt. Hur många fängslanden av oppositionella, MR-aktivister, demonstranter, forskare och journalister har vi inte bevittnat genom åren? Georgien och Ukraina har redan tidigare fått delar av sina länder ockuperade av Ryssland. Till det senaste valet bjöd visserligen Ryssland in en grupp från OSSE, men den var så liten att det beslutades att en tillförlitlig observation av valet inte var möjlig från OSSE:s sida. Därmed ställdes den valobservationen in.

Just därför måste arbetet i OSSE och dess parlamentariska församling fortsätta med full kraft, för där är ryska politiker på plats. Där får de höra den massiva kritiken, men det är även där dialogen kan komma till stånd när kriget väl tar slut. Även om freden känns avlägsen måste vi förbereda oss för den. Vi måste agera på ett sådant sätt att vi visar att fred är möjlig. I det arbetet är dialogen en förutsättning.

Fru talman! Civilsamhället har en central roll i demokratiska system och för den demokratiska utvecklingen. Det fungerar som både vakthund och visselblåsare när övergrepp har begåtts, när rättigheter kränkts eller när utvecklingen är på väg åt fel håll. Det fungerar som ansvarsutkrävare för utlovade reformer och beslut, men också som informationskälla för såväl befolkningen inom ett land som omvärlden. I vissa fall erbjuder civilsamhället tjänster och funktioner som staten inte klarar av att leverera. Det är också i civilsamhället som människor går samman och gemensamt kräver förändring - kräver att få sina rättigheter tillgodosedda och sina livsvillkor förbättrade. Civilsamhället utgör därmed en helt central motvikt till mäktiga politiska och ekonomiska intressen och är en viktig arena för att utjämna ojämlikheter och orättvisor världen över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

I dag krymper civilsamhällets utrymme i många länder, och det är därför viktigt att vi i OSSE-delegationen på våra resor träffar civilsamhällesorganisationer, både för att vi ska lära oss mer om situationen i de länder vi besöker och för att visa organisationerna vår uppskattning för det viktiga arbete de utför.

Det var bra att Sverige under ordförandeskapet i OSSE värnade det civila samhällets deltagande i relevanta möten och format. Vi ser det även som positivt att utrikesminister Linde i sin roll som ordförande under samtliga resor i regionen träffade civilsamhällesorganisationer.

Fru talman! Rätten till hälsa, till sin sexualitet och att bestämma över sin kropp är grundläggande mänskliga rättigheter. Det är dock en rättighet som kränks och inskränks i många länder. Över stora delar av världen möter människor, oavsett kön, inskränkningar i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Miljontals flickor och kvinnor saknar exempelvis tillgång till preventivmedel. Samtidigt dör många kvinnor och flickor i samband med osäkra och illegala aborter och av graviditets- eller förlossningskomplikationer. En tredjedel av alla kvinnor i världen upplever dessutom någon form av fysisk eller psykisk misshandel under sitt liv.

För att uppnå hållbar internationell fred och säkerhet är det oerhört viktigt med kvinnors ökade deltagande i att förebygga, hantera och lösa konflikter men även i fredsbyggande och återuppbyggande efter en konflikt. För att kvinnor ska kunna delta jämställt behöver de ha rätten att bestämma över sin egen kropp, att göra sina egna livsval och att ta beslut om sin egen ekonomi.

Inom OSSE finns länder som har kommit en bit på vägen när det gäller jämställdhet och länder som ligger långt efter. Eftersom resolutioner i OSSE:s parlamentariska församling antas med majoritet kan inget enskilt land obstruera när det gäller frågor som de inte vill arbeta med. Jag har arbetat och kommer att fortsätta att arbeta för att skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska finnas med i de årliga resolutioner som antas i den parlamentariska församlingen.

Jag tycker att det var bra att Sverige under ordförandeskapet instiftade ett internationellt referensråd för kvinnor, fred och säkerhet och hoppas att detta kommer att innebära att kopplingen mellan säkerhet och kvinnors egenmakt, rätt att bestämma över sin egen kropp och deltagande i fredsbyggande arbete stärks ännu mer i fortsättningen.

Fru talman! Eftersom det ingår 57 länder i OSSE finns det mängder av fenomen som också skulle behöva belysas, exempelvis att det är för få kvinnor i de flesta parlamenten, bristande skydd av journalister och gränskonflikter i Centralasien. Men tiden är knapp, så jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation nummer 2.

Jag vill även passa på att tacka OSSE-delegationen för ett många gånger bra samarbete och även riksdagens internationella kansli, som förtjänstfullt har lotsat oss och vår delegation på våra resor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Fru talman! Dagens debatt sker i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Ansvaret för all död, allt lidande och all förstörelse ligger hos en enda person: Vladimir Putin, Rysslands president. Han kommer att skriva in sig i historieböckerna på ett sätt som han antagligen inte hade tänkt sig, men det är så det kommer att bli, bland andra despoter och människor som har förstört många andras liv.

Jag var själv i Ukraina som valobservatör under de två valomgångar då Zelenskyj valdes till Ukrainas sjätte president i ordningen, i ett relativt nytt land där demokratin var ung men där maktskifte ännu kunde ske. Det fanns mycket positivt som hände i Ukraina, och kanske, fru talman, var det just detta som provocerade Rysslands president - att demokratin utvecklades på ett mycket positivt sätt i ett land söder om hans, med många historiska band.

OSSE tillkom under det kalla kriget i syfte att via dialog arbeta för fred i Europa, och den betydelsefulla transatlantiska länken mellan Ryssland och USA var och är fortfarande en del i detta. Sovjetunionen fanns när Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa bildades. OSSE har överlevt transformationen till Ryssland, och 57 medlemsländer finns nu inom organisationen. Betydelsen av det diplomatiska samtalet var stor när organisationen bildades, och den är stor än i dag.

Nutidens största problem inom OSSE är tveklöst Rysslands krig mot Ukraina. Tecknen på att ett krig skulle kunna bryta ut i vårt närområde har funnits under många år, och med facit i hand, fru talman, kan vi konstatera många av dessa tecken borde ha tagits på större allvar.

Jag vill inledningsvis först och främst tacka OSSE-sekretariatet, med Fredrik Svensson i spetsen, för ett bra och viktigt arbete. Som ledamot för Moderaterna vill jag också tacka ledamoten Johan Büser för hans ordförandeskap för den svenska delegationen inom ramen för organisationen. Jag vill också tacka utrikesministern och ordförandeskapet för gott samarbete under det föregående året med den parlamentariska delen av församlingen i OSSE-delegationen. Sedan vill jag också passa på att tacka de andra ledamöterna och partierna i den svenska OSSE-delegationen för ett gott samarbete och väl genomfört arbete med både valobservationer och mycket annat.

Nu är inte Margareta Cederfelt här, fru talman, men jag vill tacka henne för mycket goda insatser under ett svårt år då hon varit inte bara moderat riksdagsledamot utan framför allt ordförande för OSSE:s parlamentariska församling. Det har såklart varit ett svårt arbete då hela den europeiska säkerhetsordningen är i stor gungning efter det som har hänt, men hon har gjort det med mycket stor noggrannhet och på ett mycket bra sätt.

I syfte att stödja fredsprocessen har Margareta utsett en särskild representant för parlamentarisk diplomati mellan Ryssland och Ukraina. Det är en österrikisk parlamentsledamot som har fått detta uppdrag, som självfallet kommer att bli svårt, inte minst därför att Ryssland helt enkelt inte vill delta i arbetet. Det spelar ingen roll vilka inbjudningar som kommer från omvärlden eller vem som för fram möjligheter till samtal - de avböjer konstant allt sådant.

Den svenska parlamentariska delegationen är, som jag sa, fru talman, väldigt aktiv, och vi har från svensk sida ett mycket stort inflytande, trots vår litenhet som nation. Vi hade under det föregående året ordförandeskapet i den parlamentariska delen, via Margareta Cederfelt, och den svenska regeringen hade ordförandeskapet när det gäller samarbetet mellan regeringarna. Vi har alltså haft mycket stor möjlighet att göra saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Det finns, fru talman, en pågående debatt om huruvida OSSE behövs eller inte. Jag tycker att tidigare talare på ett bra sätt har uttryckt behovet av organisationen, men det finns kritiska röster från både Norden och Baltikum. Det finns ett stort behov av att vi pratar om detta och framför allt, utifrån det arbete som har skett i utrikesutskottet och som kommer att leda fram till ett förslag till beslut, också utvärderar det svenska ordförandeskapet och om saker hade kunnat göras på ett bättre sätt. Hade Rysslands anfallskrig mot Ukraina kunnat undvikas om vi hade gjort saker annorlunda? Detta behöver vi ta reda på mer om. Gjorde Sverige verkligen allt rätt här? Missade vi något? Hade vi på något sätt kunnat bidra till en annan utveckling?

Av betänkandet framgår att utskottet föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera både OSSE som organisation och det svenska ordförandeskapet, som regeringen innehade under det föregående året.

Precis som har sagts, fru talman, har den europeiska säkerhetsordningen alltjämt en viktig funktion att fylla för säkerheten och freden i vår del av världen. Att det råder bristande intresse från det geografiskt största medlemslandet, Ryssland, påverkar på inget sätt detta, utan det är viktigt att allt det här fortsätter enligt de tre pelare som OSSE jobbar utifrån.

De tre pelarna handlar helt enkelt om den politiska delen med säkerhet. Det handlar om ekonomi, miljö och infrastruktur. Och det handlar om mänskliga rättigheter och demokratiutveckling i vårt närområde.

OSSE har missioner i ett flertal länder. Det är för många möjligen relativt okänt vad mycket av detta arbete går ut på. Men icke desto mindre är det väldigt viktigt. Man har ett nära samarbete med regeringar och parlament i de länder där man jobbar för att utveckla demokrati, mänskliga rättigheter och så vidare. Många av dessa missioner samarbetar också med andra internationella organisationer - rätt ofta Europeiska unionen eller Förenta nationerna, för att nämna två av de större.

Det finns ett stort antal utdragna konflikter inom OSSE:s område. De är mer eller mindre aktiva men förtjänar ändå att nämnas. Det handlar om Nagorno-Karabach, Rysslands ockupation av flera av sina grannländer och det som är annekterat i Moldavien av ryskvänliga grupperingar. Vi har också fängslandet av den politiska oppositionen i Ryssland. Utvecklingen i Balkan är också en viktig del för OSSE:s fortsatta ordförandeskap.

Jag vill avslutningsvis ändå nämna Carl Bildt som en av de mest kända politiker som vi har i Sverige inom det utrikespolitiska området. Han var tillsammans med den dåvarande utrikesministern i Polen en initiativtagare till det östliga partnerskapet inom Europeiska unionen. Det är nämligen i samarbete med andra länder som vi bygger säkerhet och trygghet. Det östliga partnerskapet är en vinn-vinnlösning. Genom att utveckla rättsstatens grundprinciper får de länder som närmar sig oss och EU också tillgång till EU:s inre marknad. Det finns alltså en stor fördel med detta.

Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU kommer det att vara viktigt att det östliga partnerskapet återigen kan prioriteras.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Fru talman! Jag är väl medveten om att Edward Riedl inte har varit verksam i utskottet, men han har ett engagemang i OSSE-delegationen. Därför vill jag ändå ställa en fråga.

Vi hade en diskussion om tajmningen, och utskottsmajoriteten skriver att ministerrådsmötet i Stockholm blev det yttersta beviset för OSSE:s dysfunktionalitet och att regeringen hänger sig åt sina egna prioriteringar.

Fru talman! När jag lyssnade på Edward Riedls anförande hörde jag väldigt många positiva omdömen om samarbete, hur nära man hade arbetat och vilket engagemang som hade funnits i relationen mellan ordförandeskapet och delegationen. Jag hörde inte någon synpunkt som hade framförts från delegationens sida eller från någon ledamot i delegationen som pekade i en annan riktning med nya förslag som skulle ha kunnat lösa frågan om att Ryssland angrep Ukraina.

Fru talman! Därför kan jag inte låta bli att av nyfikenhet ställa frågan: Vad innebär detta med dysfunktionalitet? Vad drar Moderaterna för slutsatser? Är det de slutsatser som Kreml drar - att den europeiska säkerhetsordningen är utdaterad och inte längre ska gälla? Eller drar de någon annan slutsats? Här låter det som att det snarare är svenska misslyckanden och dessutom att organisationen inte fungerar som är skälet till utvärderingarna just nu.

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna. Det som jag tycker är viktigt och därför tog upp i mitt anförande är att jag tycker att vi har ett gott samarbete både inom delegationen och med det svenska ordförandeskapet i de delar som nämndes.

Sedan finns det skäl att utvärdera det svenska ordförandeskapet och också OSSE som organisation. Det försökte jag nämna, givet att det finns många som just nu ifrågasätter OSSE som organisation och om den organisationen ska fortsätta leva. Där försökte jag också ge ganska tydliga svar till dem som lyssnade. Utifrån moderat synvinkel tycker vi att den europeiska säkerhetsordningen är viktig att slå vakt om. Men låt oss vara tydliga: Med Ryssland som aggressiv krigsmakt, som nu för anfallskrig i sitt närområde, är det klart att den europeiska säkerhetsordningen är kraftigt ansatt. Att säga någonting annat vore nog att lura sig själv.

Men med det sagt är det fortsatt viktigt att arbete sker för att återställa detta och för att säkerställa att arbetet med alla de tre grundpelarna i OSSE:s arbete fortsatt sker.

Hur är det då med förslaget om själva utvärderingen som en majoritet i utskottet, inte bara Moderaterna, vill skicka till regeringen? Det är väl fullt rimligt, utifrån de delar som jag tog upp och som jag gissar att andra partier kommer att ta upp, att utvärdera OSSE som organisation. Jag hoppas att man ska landa i positiva omdömen, för jag tror på mer samarbete och inte mindre. Vad gäller de andra delarna av det svenska ordförandeskapet, om regeringen hade kunnat göra ett bättre jobb, är det väl bra att vi utvärderar det. Jag ser inga problem med detta. Och en majoritet av denna kammare kommer förhoppningsvis att säga samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Fru talman! Det är alldeles uppenbart - det har inte undgått någon - att Ryssland vill ha en ny säkerhetsordning. Det är Kremls budskap. Den europeiska säkerhetsordningen är nästan - om jag läser i betänkandet - dysfunktionell. Den fungerar inte. Detta är en hållning som Kreml företräder.

Vi från vår sida har, som jag nämnde tidigare, ingenting emot att man utvärderar och värderar ordförandeskap. Vi har gjort det när det gäller Europarådet, Arktiska rådet och så vidare. Det är en viktig lärprocess. Jag hoppas att vi kommer att göra det när det gäller EU-ordförandeskapet våren 2023 också.

Däremot skapade motiveringen och sättet att bygga upp detta för vår del en hållning som leder i fel riktning. Tajmningen är också väldigt speciell. Här antyds nämligen att det är dysfunktionellt, att det inte har fungerat och näst intill att Sverige skulle ha kunnat agera annorlunda och att Ryssland därmed inte skulle ha angripit Ukraina.

Jag tror i ärlighetens namn att det är få som tänker att det fanns något inflytande i den delen. Det är verkligen att tro för mycket om någon som är närvarande i denna kammare. Inte ens Carl Bildt, som lyftes fram här, skulle ha kunnat ändra denna verklighet, om man nu ser det som en måttstock.

Fru talman! Jag hör att det finns förhoppningar från Edward Riedl om att det ska bli ett positivt resultat av utvärderingen, om kammaren gör ett tillkännagivande eller skriver på det sättet. Men om det skulle vara fallet hoppas jag att man inte går Kremls väg och att man inte nu väljer att gå ut och diskutera på Kremls hemmaplan.

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för detta. Jag har lite svårt att förstå allt det som ledamoten för fram om att det finns tvivel kring var Moderaterna, eller förhoppningsvis majoriteten i denna kammare, står i frågan kring Ryssland och kring Putin i dessa avseenden.

Det som man kan konstatera är att den europeiska säkerhetsordningen i dag inte fungerar så som vi vill att den ska fungera därför att ett land väljer att helt enkelt göra våld på den. Då finns det skäl att utvärdera organisationen, där Ryssland är en del. Hela tanken med organisationen är att man ska föra samtal med varandra och inte bruka våld mot varandra. Det är det som sker just nu, och utifrån detta finns det skäl att utvärdera organisationen.

Det finns också skäl att utvärdera det svenska ordförandeskapet. Jag lyssnar ändå välvilligt på det ledamoten Kerstin Lundgren tar upp, fru talman, och jag tänker att vi båda tycker att det är viktigt att man utvärderar den här typen av arbete. Jag hoppas givetvis att Centerpartiet ansluter sig till den hållningen.

Fru talman! Tidigare talare har fokuserat väldigt mycket på Rysslands agerande, och jag instämmer givetvis i den skarpa kritik som har riktats mot den ryska aggressionen. Jag tänkte dock uppehålla mig vid utrikesutskottets betänkande, som handlar om regeringens skrivelse om Sveriges ordförandeskap för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, under 2021 samt den svenska delegationens redogörelser för verksamheten under förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Gällande den parlamentariska församlingen var aktiviteterna begränsade på grund av pandemin. Till skillnad från året innan, det vill säga 2020, kunde digitala möten hållas - så även sommarmötet, som hölls i hybridformat. Detta gjorde att val kunde hållas inom organisationen. Jag vill passa på att gratulera Margareta Cederfelt, som valdes till församlingens president. Under förra året utfördes också en del valobservationer.

Det stora under förra året var dock givetvis det svenska ordförandeskapet i OSSE, fru talman. Här kan man väl säga att det finns en del övrigt att önska och att en något bitter smak har efterlämnats, inte minst med tanke på fadäserna i samband med det avslutande mötet här i Stockholm. Men ordförandeåret inleddes även med tveksamt agerande, och utifrån de senare avslöjandena om kopplingar mellan en svensk myndighet som involverats i ordförandeskapets arbete och diktaturen Azerbajdzjan är jag inte förvånad, men väl ytterst besviken.

Som alla minns gick Azerbajdzjan till våldsamt angrepp mot Armenien, och särskilt Artsach, i september 2020. Under hela hösten 2020 upprepade jag frågor till utrikesministern om varför man inte agerade från svenskt håll och kraftfullt fördömde de övergrepp som Azerbajdzjan begick mot Armenien. Jag förstod till en början att man inför det stundande ordförandeskapet förmodligen ville spela en viss diplomatisk roll i konflikten för att inte störa möjligheterna att påverka som ordförandeland. Det var också något som utrikesministern pekade på i sina svar på mina många frågor angående konflikten.

Detta gav dock föga resultat, och i stället för att våga stå upp för det som är rätt just för att det är rätt valde regeringen återigen feghetens väg, och man kan konstatera att resultatet av det svenska ordförandeskapet är en besvikelse. Även om man under året genomförde en del konferenser och möten om miljö och ekonomi, hållbara investeringar, tillväxt med mera kan vi nämligen konstatera att det avslutande ministerrådsmötet den 2-3 december, som skulle markera kulmen på ordförandeåret, var en katastrof.

I sin redogörelse skriver regeringen att det vid mötet lades stort fokus på att diskutera substantiella frågor som utmaningarna i regionen och för OSSE som organisation, och inför mötet hade man lagt fram 20 besluts- och deklarationsförslag. Men av de endast fyra beslut som togs var det ett som berörde ett uttalande om Transnistrien, ett som berörde OSSE-ordförandeskapet 2025, ett som berörde tid och plats för 2022 års ministerrådsmöte och ett som berörde klimatförändringar.

Det var dock inte bara resultatet som var en katastrof, utan det finns många vittnesmål från olika länder - och även från inhemska aktörer - om att det svenska organiserandet av mötet var katastrofalt. Det som har påpekats är bland annat följande.

Information till inkommande gäster var bristfällig. Det saknades transfer till hotell. Gäster fick dra sina väskor själva mellan flygplatsen och hotellet.

Det var dålig information till ambassaderna och ambassadörerna. Briefingar som organiserades saknade viktig information om praktiskt genomförande av mötet.

Liaison officers saknade information, och många av dessa saknade protokollära kunskaper. De var inte förberedda i sina roller. Det saknades en synlig koordinering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Ministrar satt fast i bilar och minibussar i en till en och en halv timme på grund av oordning.

Middagen började med en försening på en och en halv timme på grund av ett felplanerat bilateralt möte. Det saknades värdskap, och det upplevda kaoset fick några ministrar att lämna middagen.

Vissa ambassadörer fick inte träffa sina ministrar vid ankomst.

På Arlanda var det dålig organisation då Swedavia inte hade tillräckligt med personal. Det framfördes dessutom klagomål på flygplatsvakter, som hade varit arroganta och otrevliga mot ambassadörer.

Swedavias vip-service på Arlanda vägrade att ta emot ministrar på grund av personalbrist och hänvisade dem i stället till den vanliga incheckningen och att stå och köa bland vanliga resenärer. Här bör det påpekas att denna pinsamma fadäs löstes tack vare polisen.

Det upplevdes från flera håll att allting inte var planerat. Många gäster kom från högnivåmötet i Riga, där allt däremot hade fungerat utmärkt trots att Lettland både är mindre till storlek och förfogar över mindre resurser. Många ambassadörer och deltagare är förvånade över och missnöjda med hur hela mötet hanterades och använder det som ett skräckexempel på hur man misslyckas med organisation av ett möte.

Det är uppenbart att bristerna har varit stora i värdskapet för mötet och att hanteringen av så många ministrar inte skett protokollärt korrekt. Att internationella gäster tas emot på detta, av de många framförda vittnesmålen att döma, ovärdiga sätt är både pinsamt och skadligt för Sverige och landets anseende. Sådana här arrangemang är något av ett skyltfönster för Sverige ut i världen, och därför är det viktigt att de genomförs med hög professionalitet och god organisation. Sveriges regerings hantering av mötet har visat att man uppenbarligen saknar förmåga att arrangera stora internationella möten.

Fru talman! Jag har tidigare påpekat detta för utrikesministern, men hon har bara viftat bort det och i stället skjutit mot budbäraren och till och med vid något tillfälle påstått att jag ägnar mig åt att svartmåla Sverige. Det vill jag dock betona att utrikesministern och regeringen gör så bra själva.

Fadäserna vid decembermötet är inget som jag eller SD har suttit på kammaren och hittat på, utan ett tjugotal ambassadörer har vittnat om detta. Och det spelar ingen roll hur mycket utrikesministern än säger att kejsarens kläder var vackra och fina - vi andra, och framför allt ett tjugotal ambassadörer, såg att kejsaren var naken. Det är ju detta som sätter bilden av regeringens och Sveriges sätt att organisera, oavsett vad utrikesministern anser och tycker.

Att Utrikesdepartementet inte längre klarar av att organisera möten eller sköta Sveriges utrikespolitik på ett korrekt sätt har kanske sin förklaring i hur den socialdemokratiska regeringen tillsätter tjänster där partilojalitet och partibok går före kompetens. Inte minst Ledarsidorna.se har på senare tid avslöjat detta och hur denna partiboksrekrytering har fått konsekvenser för utrikespolitiken i samband med Sveriges Natomedlemskapsansökan.

Ledarsidorna.se beskriver också hur en grupp partilojala opolitiska tjänstemän som går under namnet "the Dirty Dozen" i dag i praktiken besitter alla chefstjänster - såsom utrikesråd, personalchef, rättschef samt huvuddelen av posterna som enhetschefer - på åsiktsmeriter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Vi minns alla den lista jag nu håller upp och som efter förra valet undertecknades av 261 tjänstemän på Utrikesdepartementet - uppenbarligen partiboksbundna, då de oroade sig över en moderatledd regering. Vi måste komma bort från den politiska aktivism som tyvärr genomsyrar stora delar av Utrikesdepartementet och ersätta den med kompetens och opartiskhet, där lojaliteten mot ämbetet ersätter lojaliteten mot partiboken. En tjänsteman ska vara lojal mot sitt ämbete, och oavsett färg på hatten ska tjänstemannen uppträda professionellt och objektivt. Man kan verkligen ifrågasätta både trovärdigheten och objektiviteten hos någon som har skrivit under en sådan här lista.

Aktivismen på Utrikesdepartementet tar sig även uttryck i hur man formulerar interna landrapporter från ambassaderna. När jag själv i egenskap av ledamot i den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling deltog i en valobservation härförleden blev jag chockad över hur man utryckte sig i en diplomatisk rapport. Att en ambassadrapport, om än intern, är skriven på ett sådant raljerande och oförskämt sätt om ett lands demokratiskt valda premiärminister och regering chockade mig. Det var en produkt skriven av en politisk aktivist snarare än en diplomat, och den var allt annat än seriös.

Sådant kan skada våra relationer till andra stater, och det bör regeringen tänka på. Särskilt när vi lever i tider som dessa, där läckor sker kontinuerligt, bör man kanske tänka både en och två gånger på hur man formulerar sig även i internt regeringsmaterial.

I ärlighetens namn tror jag dock inte att någon på UD eller i regeringen har reagerat på hur illa rapporten var formulerad; i deras vardag är det säkert så här snacket går på departementet och inom regeringen om vissa länder där man ogillar den politiska ledningen. Det måste till en rejäl förändring på Utrikesdepartementet.

Fru talman! Den som tror att en ny regering i höst ska kunna få igenom sin utrikespolitik utan betydande personalförändringar på UD är, skulle jag säga, mycket naiv. Det kommer att bli betydande förändringar. Vi ska återgå till att ha tjänstemän som är rekryterade utifrån kompetens och inte utifrån partibok och som är lojala mot sitt ämbete i stället för mot ett visst politiskt parti.

Det finns tjänster även för partipolitiska tjänstemän, men tjänster som ska vara partipolitiskt obundna ska vara just partipolitiskt obundna. Så är inte fallet i dag, när Socialdemokraterna har intensifierat tillsättandet av partifolk på sådana platser för att garantera makten även vid en valförlust i höst. Det är så det fungerar i vad vi skulle kunna kalla tveksamma demokratier, och nu fungerar det så även här i Socialdemokraternas Sverige. Det är illa. Det är mycket illa. Men jag är inte förvånad. Resultatet är ju förödande; det har vi sett.

Fru talman! Det är viktigt att det nu görs en ordentlig utvärdering av ordförandeskapet för att lärdomar ska kunna dras, inte minst inför det stundande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under våren 2023. Vilka mål uppnådde egentligen det svenska ordförandeskapet i OSSE?

Likaså bör regeringen ta initiativ till en bredare utredning av OSSE och det svenska medlemskapet. Vi har tyvärr sett hur OSSE utvecklats till en mer eller mindre dysfunktionell organisation där vissa länder blockerar alla beslut. Exempel på detta är den årliga konferensen om mänskliga rättigheter, som har ställts in ett par år, och beslutet om att förlänga mandatet för OSSE:s observatörsstyrkor, som kunde fattas först under deras sista dag förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Samtidigt är jag övertygad om att både OSSE och dess parlamentariska församling kan fylla en viktig funktion även i framtiden. Vi behöver arenor för att förhandla, inte minst om den europeiska säkerhetsordningen.

Att det aggressiva Ryssland med några bundsförvanter nu attackerar och gör allt för att sabotera Europas säkerhet och obstruera inom OSSE betyder inte att organisationen bör läggas ned. Men den kan behöva reformeras, och det bör en utredning i så fall kunna visa på.

Jag vill passa på att tacka delegationen för ett gott klimat. Framför allt skulle jag vilja rikta ett stort tack till sekretariatet, som har bistått delegationen på ett ypperligt sätt.

Jag vill också yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.

Fru talman! Vår nutid definieras av Rysslands orättfärdiga och oprovocerade anfallskrig mot sitt fredliga grannland Ukraina, som nu har pågått i drygt tre månader. Detta ryska angrepp, inte bara mot Ukraina utan mot hela den sedan decennier fastlagda säkerhetsordningen, utgör kulmen på en utveckling som man har kunnat se i OSSE på senare år och som är temat för denna debatt.

Den europeiska säkerhetsordningen avser, som det formuleras i betänkandet, "den helhet av regler och principer, folkrättsligt bindande såväl som politiskt förpliktande, som tillsammans utgör fundamentet för Europas säkerhet. Till de grundläggande reglerna hör att territorium inte får förvärvas med våld, liksom respekten för varje stats suveränitet, territoriella integritet och rätt att självständigt och utan inblandning bestämma sin säkerhetspolitiska väg."

Kristdemokratisk utrikespolitik är ett uttryck för att vi alla har ett ansvar för varandra. Denna mellanmänskliga solidaritet är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin. Människovärdet är universellt och får inte relativiseras av geografiska gränser. Därför måste frihet, säkerhet och demokrati samt de mänskliga rättigheterna vara huvudmål för utrikespolitiken. I det instabila läge som råder i vår omvärld, med krig och konflikter, ska Sverige fortsätta att bidra med fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet inom Nato, EU, FN och OSSE. Detta gäller både pågående och nyinitierade verksamheter.

Vi har en skyldighet att bistå människor i nöd med hjälp oavsett var i världen de befinner sig. Vi i Sverige måste alltid vara beredda att försvara de mänskliga rättigheterna.

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har stor betydelse. Det arbete som Sverige gör i Östeuropa, i Centralasien och på västra Balkan genom internationellt samarbete i EU och OSSE är värt att lyftas fram. Det gäller bland annat uppbyggande av rättsstaten, insatser mot brottslighet och korruption och rättsstatsstöd. Kristdemokraterna vill också göra riktade insatser för att få bort vapen från före detta konfliktzoner. Detta är vapen som inte sällan hamnar i händerna på svenska kriminella nätverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

OSSE ska främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet i tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en som rör demokrati och mänskliga rättigheter.

Det är bra att Sveriges regering så tydligt lyfter fram flickors och kvinnors rättigheter. Men i den tredje dimensionen, som handlar om demokrati och mänskliga rättigheter, ingår även religionsfriheten, det vill säga rätten att fritt utöva sin religion och rätten att avstå från religion.

Religionsfriheten är i grund och botten själva utgångspunkten för alla de övriga fri- och rättigheterna. I Sverige firar vi just i år 70-årsjubileum för den lag som ger oss rätt att lämna Svenska kyrkan - den dåvarande statskyrkan - utan att gå med i något annat trossamfund och ändå inneha en statlig anställning. Så var det faktiskt inte så sent som i början av 50talet; man var då tvungen att vara medlem i Svenska kyrkan för att få ha en statlig anställning.

I många länder där OSSE verkar är det förenat med risk för förföljelse att byta religion. Därför tycker jag att Sverige borde ha tagit vara på tillfället att sätta frågan om religionsfrihet i fokus på ett ännu tydligare sätt under ordförandeskapsåret.

Fru talman! Respekten för den europeiska säkerhetsordningens principer måste återupprättas. Därför är ett aktivt engagemang för OSSE av stor betydelse. Diskussionerna i OSSE får inte syfta till att omförhandla, underminera eller ersätta de nuvarande principerna och åtagandena och får därmed inte heller bidra till en normalisering av de ryska brotten mot folkrätten och OSSE:s principer. Varje stat har en förpliktelse att se till att brott mot folkrätten inte normaliseras.

Rysslands fortgående invasion av Ukraina är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning. Skulden och ansvaret för detta ligger helt på Ryssland och president Vladimir Putin. Ryssland har sedan tidigare framfört krav på att den europeiska säkerhetsordningen ska revideras och har under flera år aktivt undergrävt OSSE:s ansträngningar för att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Vi kristdemokrater ser med oro på hur arbetet inom OSSE under lång tid har polariserats. Den konsensusordning som finns gör att organisationen har svårt att uppnå sitt syfte att arbeta för säkerhet och samarbete i Europa. Det finns en rad exempel på hur organisationen förlorar styrkraft och beslutsförmåga. Några exempel är inställda människorättskonferenser och kraftigt försenade budgetbeslut.

Jag instämmer i utskottets uppfattning att OSSE har blivit dysfunktionellt på grund av Rysslands ovilja att förhandla om den europeiska säkerhetsordningen. Det är tydligt att organisationen lamslås av ryska veton. Det är allvarligt att övervakningsmissioner kan stängas. Det är också bekymmersamt att landskontoren i EAP-länder stängs ned ett efter ett när mandaten löper ut.

Kristdemokraterna står bakom utskottets uppfattning att det krävs en bred utvärdering av OSSE och Sveriges medlemskap i denna organisation. Med hänsyn till den ryska aggressionen mot Ukraina, konsensusordningen och OSSE:s vikande resultat under det senaste decenniet behöver OSSE:s fortsatta relevans för den europeiska säkerheten utredas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Det är också viktigt att utvärdera Sveriges ordförandeskap och vilka lärdomar vi kan dra för framtiden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag begärde ordet men inte för att replikera på min kristdemokratiska kollega, och jag ämnar inte heller gå i polemik med fru talmannen. Men jag vill för protokollets skull påpeka att betänkandet inte bara, som fru talman menade, behandlar den svenska delegationens redogörelse utan även regeringens skrivelse om det svenska ordförandeskapet förra året. I detta spelade ministerrådsmötet och UD:s brister i organisationen av detsamma en roll, vilket jag tog upp i mitt anförande.

Fru talman! Eftersom vi har åhörare på läktaren säger jag att så här kan man också göra. Detta var ett annorlunda sätt att begära replik på som ni nu blev vittne till.

Fru talman! Det har ju sagts tidigare i debatten att denna debatt sker i skuggan av Rysslands fullskaliga anfallskrig mot och invasion av Ukraina.

Låt mig understryka vikten av att fortsätta framhärda i att Rysslands diktator Vladimir Putin bär ett fullt ansvar för det som händer och att både han och andra ansvariga behöver ställas till svars i domstol och ta konsekvenserna av sitt agerande.

Men, fru talman, vi ska samtidigt komma ihåg att det som har möjliggjort och lett fram till Rysslands agerande i Ukraina inte bara är en person och en handfull makthavare utan även idéströmningar, förståelse av den egna historien och känslor. Till exempel är den ryska revanschismen en bärande idéströmning som har provocerat fram detta krig.

Detta ursäktar inget, men man ska förstå att om vi vill ha en värld och ett Europa där vi kan få leva i fred och frihet i framtiden räcker det inte att en diktator, i detta fall Vladimir Putin, förlorar ett krig och ställs inför rätta. Man måste också få bukt med de idéer och de bakomliggande orsaker som har lett fram till detta vidriga krig.

Fru talman! I detta ligger inte bara att Ukraina inte får förlora kriget, utan Ukraina måste vinna kriget. Ryssland måste förlora kriget på ett tydligt sätt för att lära sig en ödmjukhetens läxa, på samma sätt som andra länder med liknande visioner i historien har fått göra dessförinnan.

Fru talman! I detta ligger också att vi efter att Ukraina har vunnit kriget måste fortsätta vårt arbete för demokrati och frihet. Vi måste bygga upp Ukraina så att det är starkare än vad det var innan. Det här är inte ett anfall bara på Ukraina utan på hela den europeiska säkerhetsordningen och på demokratins idéer och idétraditioner i stort. Då måste vi se till att dessa idéer segrar för att visa Ryssland och andra potentiella, aggressiva diktatorer i framtiden att man inte kan vinna ett krig mot demokrati, mot den europeiska säkerhetsordningen och mot fria demokratier som står enade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

I detta arbete är organisationer och samarbeten som OSSE viktiga. Det handlar inte bara om att bygga fred, frihet, hållbarhet och säkerhet. Det handlar också om att långsiktigt se till att dessa idéströmningar och idétraditioner är de dominerande på vår kontinent och i vår del av världen. Och kopplat till de vidriga brott som begås i Ukraina handlar det om att stärka OSSE och OSSES arbete och se till att OSSE och liknande organisationer och andra samarbeten också bidrar till att Ukraina verkligen vinner kriget och att Ryssland verkligen klart och tydligt förlorar kriget utan något utrymme för tolkning.

Detta är ytterligare ett skäl till att det arbete OSSE gör är otroligt viktigt för stabilitet och demokrati, inte bara i går och här och nu utan även i framtiden - och i relation till det krig som pågår i Europa.

Fru talman! Jag och Liberalerna hade tyvärr inte möjlighet att vara med på det möte i utrikesutskottet där detta ärende justerades. Men om vi hade varit det hade vi anslutit oss till Centerpartiets och Socialdemokraternas reservation. Jag yrkar därför bifall till reservation nummer 1.

Fru talman! Jag är glad över att vara här i kammaren i dag för att debattera skrivelsen regeringen har tagit fram efter ordförandeskapet i OSSE 2021.

Verksamheten i OSSE och dess företrädare ESK har sedan Helsingforsslutakten antogs 1975 varit en hörnsten för Sveriges och Europas säkerhet. Som hemvist för den europeiska säkerhetsordningens principer, som bygger på folkrättens inklusivitet i FN-stadgan, utgör OSSE ett viktigt forum för säkerhetspolitisk dialog och politiskt ansvarsutkrävande i Europa. Detta gäller särskilt när dessa principer kränks på de mest avskyvärda sätt, så som sker just nu i och med Rysslands hänsynslösa aggression mot Ukraina.

Det gläder mig att höra både Moderaternas och Kristdemokraternas anföranden här, för de stämmer vad jag ser inte riktigt överens med formuleringarna i utskottsbetänkandet, som är, som Kerstin Lundgren sa, betydligt mer i linje med Rysslands narrativ.

OSSE:s breda krets av deltagarstater inkluderar också USA och Kanada, och det gör att den dialog som sker där är särskilt viktig som en del av det transatlantiska samarbetet. I dag är OSSE det enda kvarvarande forumet vid sidan av FN där Ryssland regelbundet möter medlemsstaterna i EU, USA och likasinnade för politiskt ansvarsutkrävande.

Fru talman! Under ett antal år har det säkerhetspolitiska läget i OSSE-regionen gradvis försämrats. Rysslands återkommande och flagranta överträdelser av den europeiska säkerhetsordningen liksom undergrävandet av det breda säkerhetsbegreppet har utmanat de grunder som OSSE vilar på. Sverige har under denna tid verkat för alla staters ansvar att efterleva OSSE:s principer och åtaganden, med särskilt fokus på respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Under Sveriges ordförandeskap i OSSE 2021 var det därför naturligt för oss att utgå från dessa principer som grund för våra prioriteringar. Vi kallade vårt försvar av den europeiska säkerhetsordningen och OSSE:s breda säkerhetsbegrepp för att återgå till OSSE:s grunder eller back to basics.

Med våra prioriteringar som stöd arbetade vi med utgångspunkt i det breda säkerhetsbegreppet och i alla tre dimensionerna av säkerhet. Vi var starkt engagerade i OSSE:s mekanismer för konfliktlösning genom våra ordförandeskapsrepresentanter och OSSE:s olika former av fältnärvaro.

I den andra dimensionen fokuserade vi på kvinnors ekonomiska egenmakt och klimatfrågor medan vi i den tredje dimensionen fokuserade på främjandet av demokratiska processer samt yttrande- och mediefrihet liksom att värna OSSE:s autonoma institutioner.

Ökad jämställdhet leder till stärkt säkerhet. Genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet liksom att verka för kvinnors ekonomiska egenmakt var därför centrala prioriteringar för vårt ordförandeskap.

Konkreta exempel på vårt arbete är det referensråd som tillsattes för att ge råd om hur WPS-agendan kunde genomföras, besöket från OSSE:s militärrådgivare till Nordic Center for Gender in Military Operations liksom min resa till Kosovo tillsammans med UN Women. Där följde vi upp konkreta exempel på hur WPS-agendan gör skillnad på marken.

Fru talman! Efter aggressionerna mot Georgien 2008 och Ukraina 2014 har Rysslands agerande blivit alltmer konfrontatoriskt, och samarbetet inom OSSE har blivit allt svårare. Över tid har det påverkat möjligheterna att nå konsensus, exempelvis avseende budget och andra administrativa frågor men också avseende vilka olika möten och beslut som kan fattas vid det årliga ministerrådsmötet.

Mot denna bakgrund var det viktigt för oss att gå in i ordförandeskapet med realistiska förväntningar. Detta var jag tydlig med då jag och kollegor från Regeringskansliet höll utrikesutskottet och OSSE-delegationen uppdaterade inför och under ordförandeskapet.

Med vetskapen om att konsensus i många fall skulle bli omöjligt att nå vinnlade vi oss om att våra prioriteringar skulle få genomslag i alla våra aktiviteter under hela ordförandeskapet snarare än att fokusera på antalet beslut vid det avslutande ministerrådsmötet. Detta innebar att vi där det var relevant försvarade den europeiska säkerhetsordningen och verkade för det breda säkerhetsbegreppets aktiva genomförande såväl i politiska förhandlingar i Wien som under konferenser och möten men också i OSSE:s omfattande fältnärvaro.

Som ordförande inskärpte jag redan i januari till deltagarstaterna, institutionerna och fältmissionerna hur vi skulle arbeta med fokus på säkerhetsordningen och mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. Jag betonade särskilt OSSE:s starka tradition av öppenhet mot och samarbete med civilsamhället.

Dessa budskap följdes upp under resor och möten. Resorna stärkte OSSE:s roll till stöd för fred och säkerhet från västra Balkan till södra Kaukasus, Centralasien och Ukraina. Under året hann jag besöka samtliga länder med fältnärvaro bortsett från Turkmenistan, som tyvärr inte var möjligt att besöka på grund av covidrestriktioner.

Resultaten från ordförandeskapet syns också i det stora antal möten och konferenser som Sverige ordnade inom hela OSSE:s ansvarsområde. Bland annat genomfördes konferenser om antisemitism, antiterrorism, cybersäkerhet och mediefrihet. Vi nådde också konsensus om OSSE:s årliga flaggskeppskonferenser i den första och den andra dimensionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Det är också värt att notera att vi som ordförande höll 49 möten i det permanenta rådet, där den ryska aggressionen mot Ukraina och andra allvarliga säkerhetsutmaningar i regionen togs upp. I en organisation som kretsar kring dialog och ansvarsutkrävande är dessa möten och konferenser helt centrala och själva kärnan i verksamheten.

Ministerrådsmötet i Stockholm genomfördes i ett delvis nytt format med fokus på den politiska dialogen mellan ministrarna. Det var glädjande att 48 utrikesministrar, däribland USA:s och Rysslands, deltog. Vid mötet stod jag värd för en middag som gav tillfälle till ett rakt meningsutbyte mellan ministrarna. Lavrovs inlägg vid middagen kan i efterhand ses som en tidig varning om vart Ryssland var på väg.

Det var glädjande att ministerrådsmötet kunde fatta beslut om ett åtagande gällande de utmaningar som klimatförändringarna medför. Beslutet var banbrytande, eftersom det var första gången som OSSE gavs mandat att arbeta med denna helt avgörande säkerhetsfråga. Trots svåra utmaningar i organisationen går det att göra viktiga framsteg.

Jag har fått en rad bevis på att det var viktigt att man hade en öppen debatt under ministerrådsmötet, och en rad ministrar har tackat för det väl genomförda ministermötet.

Fru talman! Som förväntat visade Ryssland under året upprepade gånger prov på hur de försökte frångå sina åtaganden. Rysslands agerande innebar att möten behövde ställas in, och beslut försenades eller uteblev. Ett tydligt exempel är nedstängningen av OSSE:s gränsobservationsmission vid den rysk-ukrainska statsgränsen och blockeringen av den tredje dimensionens flaggskeppskonferens, HDIM. Mot slutet av året blev Rysslands syn på den europeiska säkerhetsordningen än tydligare när krav som var oförenliga med säkerhetsordningens grundläggande principer ställdes på USA och Nato.

Trots de utmaningar som Rysslands agerande innebär erbjuder OSSE fortfarande former för samarbete om breda säkerhets- och rättsstatsfrågor, bland annat på västra Balkan och i Centralasien. För de sistnämnda staterna utgör OSSE även en viktig plattform för kontakter med de europeiska länderna, USA och Kanada.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av bred politisk samsyn i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Denna samsyn har varit viktig för Sveriges internationella trovärdighet och har återigen tydliggjorts under den säkerhetspolitiska process som under våren genomfördes i fråga om Natomedlemskap.

Samsynen var också en förutsättning för att Sverige skulle ta på sig rollen som ordförande för OSSE, trots att vi visste att det var ett mycket svårt uppdrag under en komplex period. Den möjliggjorde för Sverige att kliva fram och ta ansvar för europeisk säkerhet när det fanns få andra kandidater. Jag vill därför rikta ett tack till den svenska OSSE-delegationen och alldeles särskilt till Johan Büser och Margareta Cederfelt, som jag genomförde olika resor och evenemang tillsammans med.

Samarbetet inom OSSE är nu allvarligt utmanat. Det polska ordförandeskapet har med stöd av i stort sett samtliga deltagarstater gjort klart att verksamheten inte kan pågå som vanligt mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget påverkar alla delar av OSSE:s verksamhet, och det är än i dag svårt att säga vilka långsiktiga konsekvenser det kommer att bli.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

I detta svåra läge bygger Sverige vidare på erfarenheterna från ordförandeskapet som medlem av OSSE:s ordförandeskapstrojka och som ansvariga för OSSE:s asiatiska partnerskap. Vi samarbetar nära med det polska ordförandeskapet för att stötta Ukraina och fortsätter att följa upp våra prioriteringar och resultat från ordförandeskapet, inklusive beslutet om klimat och säkerhet.

I den mycket allvarliga situation som Europa befinner sig i har ordförandeskapet tydligt stärkt Sveriges ställning som säkerhetspolitisk aktör i vår region. Det är särskilt betydelsefullt i en situation där Europas säkerhet står inför den allvarligaste utmaningen sedan andra världskriget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser och Jasenko Omanovic (båda S).

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande ingår 57 länder i OSSE. Det finns alltså hur mycket som helst som skulle kunna lyftas upp, speciellt i ljuset av Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina.

Just därför är det viktigt med ett livskraftigt civilsamhälle. Eftersom jag beskrev civilsamhällets roll redan i mitt anförande kommer jag inte att upprepa det. Men jag har några fördjupande frågor om det som kortfattat nämns i regeringens skrivelse om Sveriges ordförandeskap.

Det står exempelvis att Sverige under ordförandeskapet värnade "det civila samhällets deltagande i relevanta möten och format". Vidare kan vi i regeringens skrivelse läsa: "Utrikesminister Linde träffade i sin roll som ordförande under samtliga resor i regionen civilsamhällesorganisationer, inklusive organisationer och personer som arbetar med kvinnors och hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter." Det är ju jätteviktigt, och det var något som också jag tryckte på inför ordförandeskapet. Det är väldigt bra att Sverige har lyft fram civilsamhällets möjlighet att delta i OSSE-arbetet.

Fru talman! Jag är nyfiken på vilka frågor civilsamhället själva lyfte fram då de fick vara med på de möten och träffar som utrikesministern hade med olika organisationer och personer på sina resor i regionen. Jag vill veta vad de själva menar behövs för att stärka det civila samhällets möjlighet att verka inom OSSE.

Fru talman! Tack för frågan, Yasmine Posio!

De frågor som vi framför allt diskuterade med organisationerna gällde huvudsakligen den tredje dimensionen, alltså mänskliga rättigheter, demokrati och så vidare. Flera organisationer vittnade om svårigheter med att genomföra aktiviteter. Jag träffade journalistförbund och sådana organisationer men även fackliga organisationer. Även i länder där man tycker att det är hyfsat okej kunde vissa organisationer peka på att de inte hade möjlighet att fullt ut verka demokratiskt och med fulla mänskliga rättigheter. Jag skulle vilja säga att detta var det största intrycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Sedan var det väldigt problematiskt att ett land, nämligen Ryssland, lade in veto mot att hålla flaggskeppskonferensen i den tredje dimensionen, om mänskliga rättigheter och så vidare. Vi utnyttjade tillfället att ODIHR fyller 30 år och höll ändå en stor konferens där civilsamhället deltog. Men det var inte inom OSSE:s ordinarie format, där man bör ha en sådan konferens varje år.

Fru talman! Tack, utrikesminister Ann Linde, för svaret! Det var lite som jag misstänkte. Vi träffar ju ständigt civilsamhällets organisationer på våra delegationsresor, och då lyfter de dessa saker.

Sverige ingår ju i trojkan än så länge, så regeringen har fortfarande ett visst inflytande över det arbete som drivs. Jag undrar därför om civilsamhällets möjlighet att verka inom OSSE fortfarande är med på agendan. Jag är även nyfiken på hur utrikesminister Ann Linde tror att detta arbete kommer att fortskrida i framtiden. Kommer Sverige att trycka på för att civilsamhället inte bara ska kunna verka inom OSSE-regionen utan även ska kunna ha ett visst inflytande i de frågor som OSSE faktiskt jobbar med?

Detsamma gäller det internationella referensrådet för kvinnor, fred och säkerhet, som så förtjänstfullt inrättades under det svenska ordförandeskapet och som enligt skrivelsen ska fortsätta även i år. Jag vill veta hur utrikesministern ser på framtidsutsikterna för rådet efter detta års slut.

Fru talman! När det gäller hur frivilligorganisationer, civilsamhället, fria medier och så vidare kan vara med är det bland annat vid de stora konferenserna, där det får plats väldigt många. På den mediekonferens som det svenska ordförandeskapet ordnade hade vi 500 deltagare. Det finns alltså stor möjlighet att delta. Dessutom hade vi till exempel på ministerkonferensen sidoevent, som organiserades av och med frivilligorganisationer. Vi hade också inför ordförandeskapet möten med civilsamhället. Jag menar alltså att det finns stora möjligheter för civilsamhället att delta.

När det gäller referensrådet för kvinnor, fred och säkerhet ingick vi en överenskommelse med det nuvarande ordförandeskapet om att Sverige sköter administration, kostnader och så vidare under detta år. Sedan har vi ingått en överenskommelse med det kommande ordförandeskapet om att de tar över detta. Jag hoppas därför att det här ska fortsätta. Rådet har faktiskt kommit med väldigt bra råd och förslag om hur vi kan förbättra arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Fru talman! Nu när vi har utrikesministern på plats i kammaren och diskuterar OSSE skulle jag vilja ta tillfället i akt att ställa en fråga. Inför årets sommarmöte med den parlamentariska församlingen i Birmingham har jag skrivit ett förslag, ett så kallat supplementary item, där jag tycker att man ska jobba för att få med Taiwan som en partner for cooperation i OSSE.

OSSE innefattar i dag ett begränsat område; det är Europas och Östeuropas stater, USA, Kanada och länderna i Centralasien som ingår. Utöver detta finns i dag partners for cooperation: Afghanistan, Algeriet, Australien, Egypten, Israel, Japan, Jordanien, Marocko, Sydkorea, Thailand och Tunisien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

I till exempel Astana Commemorative Declaration från 2016 pratar man om och uppmanar man till en ökad interaktion med Medelhavsländer och Asien för OSSE:s del. I Vilnius Ministerial Council Decision on Partners for Cooperation Afghanistan 2011 pratar man också om utökat partnerskap för samarbete.

Den parlamentariska församlingen kan inte själv ta ett beslut om att man vill ha en ny partner for cooperation, utan det måste tas på ministerrådsnivå. Därför skulle jag vilja ställa frågan till utrikesministern hur Sveriges regering ser på att försöka verka för att få med Taiwan som partner for cooperation till OSSE.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det krävs konsensus för att utöka det partnerskapet, och vi tror inte att konsensus föreligger i den frågan.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, utrikesministern! Jag är väl medveten om att det krävs konsensus, och det är också detta som i dag ställer till problem för OSSE. Men utöver detta, skulle utrikesministern för Sveriges del, om OSSE:s parlamentariska församling skulle ta ett sådant beslut och det finns stöd, kunna trycka på inom OSSE även om förutsättningarna kanske inte finns där just nu?

Detta är en viktig signal att sända. Jag vet att utrikesministern i samband med alla mina frågor som gällt Taiwan genom åren hela tiden har återkommit till att Sverige gör vad man kan för att få med Taiwan i de internationella samarbetena. Då är ju detta ett bra sätt att från svensk sida skicka en signal om att man också önskar ha Taiwan med som en partner for cooperation till OSSE.

Fru talman! När det kommer förslag från den parlamentariska församlingen kommer vi att hantera detta och komma med vårt svar.

Fru talman! Jag har tidigare i debatten framfört att jag tycker att det är rimligt att vi utvärderar, lär och drar slutsatser för framtiden. Det är klart att det för vår del är mer intressant att fundera på detta när vårt medordförandeskap är över. Just nu befinner vi oss ju i ordförandekretsens gemenskap och har därmed ett medansvar. Jag är nyfiken på att höra hur utrikesministern ser på en utvärdering post den perioden.

Det är naturligtvis intressant att veta hur dessa olika mekanismer har fungerat. Vi har ju haft en diskussion om tvåspårspolitiken gentemot Ryssland. Fungerar den eller fungerar den inte? Behöver vi omvärdera synen på en del av de spår vi har använt? Jag tror att det är en viktig lärdom och en viktig debatt att föra, där ordförandeskapets erfarenheter är viktiga för oss alla att få ta del av. Det är min ena fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Den andra frågan rör ordförandeskapsåret och den deklaration som antogs gällande Georgien vid Stockholmsmötet. För min del beklagar jag att Sverige inte stod bakom den deklarationen, som tidigare ordförandeländer har gjort. Det hade varit viktigt att markera. Jag vet att det ordnades sidoevent, men det är viktigt att markera. När jag läser texterna och skrivelsen ser jag att hållningen är att det är utbrytarregioner och annat, men från utrikesutskottets sida brukar vi omtala det som ockupation av georgiskt territorium. Det är den hållning vi i grunden har.

Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågorna! Jag tycker generellt sett självklart att man ska ha utvärderingar, oavsett på vilket sätt de görs, av det arbete som regeringen gör. Dessutom tycker jag att det är viktigt att man har en pågående diskussion om hur man kan förbättra arbetet där man är.

Därför tillsatte jag under ministermötet en arbetsgrupp som nu jobbar under hela detta år, 2022, med hur vi kan fortsätta att upprätthålla arbetet i den tredje dimensionen, som handlar om mänskliga rättigheter och demokrati. Det är nämligen just i den dimensionen som de största svårigheterna har funnits. I både den första och den andra dimensionen kunde vi under vårt ordförandeskap - nu är ju situationen annorlunda - ändå genomföra flaggskeppskonferenserna, aktiviteter och så vidare. Det är den tredje dimensionen som har varit mest problematisk. Den arbetsgruppen har satt igång och börjat jobba.

Under middagen på ministernivå vid ministerrådsmötet var konsensus en av tre dagordningspunkter - hur man ser på konsensus och om konsensus är negativt eller positivt för organisationen. Det var lite grann samma sak som nu diskuteras i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, där man ju också har konsensus som vi ibland tycker borde förändras.

Jag tycker att det ska vara en pågående utvärdering på det sätt som jag har beskrivit men också senare. Däremot tycker jag inte att det ska ske på ett sådant sätt att det ifrågasätter hela OSSE:s existens. Då blir det fel narrativ.

Fru talman! Jag håller helt med utrikesministern om att man inte ska göra det med en tajmning eller på ett sätt som spelar Ryssland i händerna. Det är vitalt. Om man ska upprätthålla säkerhetsordningen måste, precis som tidigare har sagts, Ryssland förlora och Ukraina vinna kriget. Det är en signal om att säkerhetsordningen håller, och det är naturligtvis en viktig utgångspunkt. Vi vill inte se en ny Jaltaordning i Europa, även om det finns de som drömmer om detta.

Det låter positivt att det finns en öppenhet för en utvärdering post ordförandeskapsperioden. Det är naturligtvis också bra att OSSE utvärderar sig självt. Jag ser fram emot att ta del av utvärderingen.

Sedan är Georgien min kvarvarande fråga. För min del är det oerhört viktigt att vara tydlig, för vi missade, fru talman, att vara tydliga när det gällde ryskt agerande i Georgien. Vi missade att vara tydliga med att peka ut den krypande ockupation som pågår i Georgien. Vi bör se om man kan föra samtal om detta när Ryssland uppenbart inte har det som intresse, vilket numera är väldigt klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Det är viktigt med klarspråk i den här delen. Därför hade det varit väldigt bra om ordförandelandet hade stått bakom deklarationen när det gäller Georgien i slutet av december.

Fru talman! Jag tror att vi har precis samma syn på händelserna i Georgien. Jag besökte Georgien tre gånger, tror jag, på ganska kort tid just för att uttrycka stöd för deras territoriella integritet och för en lösning där också OSSE spelade en roll - tillsammans med EU, vill jag säga. Vi hade också ett särskilt sändebud, förra kabinettssekreteraren, som gjorde ett väldigt bra jobb med att föra en dialog på det sätt som OSSE har vid det som kallas Geneva informal meetings.

Vi var också med i Friends of Georgia. Vi var med på det mycket symboliska fotografi som tas där. Där flankerade jag och USA:s utrikesminister Georgiens utrikesminister på ett foto som kom ut överallt. Och i alla deklarationer gjorde vi bedömningar och kom fram till vilka deklarationer vi som ordförandeland inte skulle skriva på just då. Därmed inte sagt att vi inte har stöttat Georgien på alla möjliga sätt under och efter ordförandeskapet.

Fru talman! När vi nu debatterar och för en kort stund fokuserar på OSSE:s verksamhet 2021 tycker jag att vi som svenskar kan vara väldigt stolta. Vi har i vår parlamentariska församling fått en president som är vår svenska kollega Margareta Cederfelt. Också rapportören för mänskliga rättigheter i den parlamentariska församlingen är svensk, Johan Büser. Vi har under året varit väldigt aktiva genom ordförandeskapet, vilket har berörts, och kan som svenskar vara väldigt stolta över våra insatser i OSSE.

Fru talman! Den 9 juni i fjol hade vi en liknande debatt. Då var jag uppe i denna talarstol och berättade om min mormor, som har bott i tre länder men alltid i ett och samma hus, om min farmor som höll min pappa i famnen när hon flydde från nazister, om min mor som dog som flykting och om min egen generation som tvingades att gå i krig och glömma allt vad drömmar heter. Jag berättade detta i fjol, helt övertygad om att jag berättade en historia som Europa inte skulle komma att uppleva igen.

Vi i OSSE var medvetna om annekteringen av Georgien och om andra konflikter som togs upp på vartenda sammanträde och varenda gång som vi ledamöter i OSSE:s parlamentariska församling samlades. Trots detta trodde jag att min berättelse var historia och aldrig skulle upprepas igen. Men den 24 februari satt jag med kollegan Thomsson i ett rum och tittade på det brutala angreppet på ett helt självständigt land - ett angrepp på ett OSSE-medlemsland från ett annat OSSE-medlemsland. Vi två var helt tagna av detta. Det liknade en mardrömsupplevelse, för kollegan har ju anknytning till Ukraina, och jag har ju mina upplevelser med mig. Det var en extremt dålig dag som vi upplevde då.

Nu med tre månaders avstånd till just den upplevelsen och känslan kan man ställa frågan, fru talman: Vad har vi för alternativ? Det ena är kristallklart att vi ska fördöma Rysslands angrepp mot Ukraina. Det andra är att vi när kriget väl tar slut, vilket vi hoppas blir snart, måste se till att de ansvariga ställs inför rätta. Men vi har också uppgiften att skapa rum för en dialog, att skapa rum för de två folken att mötas så småningom. Jag tror att det blir ett väldigt stort ansvar för de efter valet nyvalda till riksdagen att fortsätta skapa rum för dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

Fru talman! I dag är det den 31 maj. Det är exakt 30 år sedan det bestämdes att alla i Prijedor i Bosnien som var icke-serber var tvungna att ha på sig ett vitt band. Det lokala styret där fick för sig att man skulle separera folk och enklare föra människor till läger. Vad är alternativet för dem som finns i Bosnien, i Prijedor och på andra ställen i dag? Det är bara dialog och samarbete för att man ska kunna leva bredvid och med varandra, för det finns ingen annan väg att ta.

Därför, fru talman, tycker jag att det är extremt viktigt att vi inte tappar fokus på detta. Vi ska till det yttersta fördöma anfallet på Ukraina. Vi ska jobba för och stödja Ukraina. Vi ska jobba för att kriget avslutas så fort som möjligt. Men när det väl är gjort finns det inget annat att göra än att jobba med dialog och samarbete, där vi får vara handen som binder samman.

Fru talman! Jag ska avsluta mitt anförande nu, för min talartid är slut. Jag ska bara säga några saker.

Under fjolåret hade vi sex valobservationer. Jag vill ge riktigt mycket beröm till sekretariatet på RIK, riksdagens internationella kansli. När vi åker till valobservationerna, fru talman, åker vi en dag innan och möter det civila samhället. Vi möter människor av kött och blod som bor och har sin vardag i detta land. Vi hör alla berättelser. De blir jätteviktiga för oss i valobservationen och sedan i vår förståelse när vi samlas i den parlamentariska församlingen. Vilka frågor finns det som är viktiga i detta land? De som arbetar på RIK är värda all respekt.

Fru talman! Det här är troligen min absolut sista debatt i riksdagen. Jag kandiderar inte numera. Jag tror att jag inte kommer att ha förmånen att stå i den här talarstolen något mer. Jag vill tacka alla riksdagens anställda. Det gäller alla anställda, från de som arbetar i Bankhallen och Infocenter till alla utskottsmedarbetare - alla som jobbar. De är en del av den demokrati som människor har valt oss hit för att representera och kämpa för.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka för alla de 16 åren i riksdagen och för det stöd som jag har fått av alla tjänstemän. De är nästan värda en applåd för det.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett tack tillbaka till dig, Jasenko Omanovic. Vi har haft ett fantastiskt fint och trevligt samarbete. Jag har stor respekt för din kunskap och dina insatser.

Jag ska börja mitt anförande med att tala om den 23 februari i år. Vi var i Wien på vintermötet som en del av delegationen till OSSE, som jag sitter med i. Vi satt i två och en halv timme på ambassaden och diskuterade möjliga utvecklingar i Ukraina. Så här efteråt slår det mig verkligen att vi allihop hade tvärfel. Vi satt med Sveriges bästa Rysslandsexperter - och jag har själv en bakgrund i Ukraina - och vi hade tvärfel.

Vi hade fel på det sättet att vi verkligen inte kunde se Putins ambitioner framför oss. Vi kunde inte se hans våldsbenägenhet. Vi kunde inte se hans bristande omdöme, och vi kunde inte se hans bristande informationsläge.

Det här var en chock för mig. Det är precis det som Jasenko Omanovic beskrev. Men vi var också med den 24 februari, dagen efter, när kriget startade. Vi var på de möten som var på OSSE och såg hur enigt OSSE var. Det var bara Ryssland och till viss del Belarus som var på den sidan. Alla andra ställde sig upp och sa: Det här accepterar vi inte. Det ger mig lite hopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021

När det handlar om OSSE:s roll framöver finns det på något vis inte något alternativ. Det ska vara den viktigaste fredsplattformen och säkerhetsorganisationen som finns, och det är det. Jag vet att det har varit diskussioner gällande om vi ska ha kvar Ryssland eller inte. För mig är det självklart att Ryssland ska vara kvar i organisationen. Det är snart det enda stället där man kan ha kvar Ryssland.

Jag vet historiskt att alla krig tar slut. Vi måste komma ihåg det. Vartenda krig tar slut. Då måste det finnas ett forum för dialog, och det forumet är OSSE. Det är nämligen så att de permanenta råden träffas ofta. Det förpliktar att sitta öga mot öga med krigförande parter. Jag ser att OSSE har en jättestor roll framåt.

Det är samtidigt givetvis ingen tvekan om att demokratin i världen inte under lång tid har varit så hotad som den är nu. Men jag ser samtidigt med rätt stor glädje på utvecklingen. Jag hade i fjol förmånen att vara med på tre valobservationer, i Albanien, Moldavien och Uzbekistan. Det är tre unga generationer av demokrati, men samtliga hyfsat bra på väg åt rätt håll. De har många av reformerna på plats. Sedan lever de inte upp till allt, men alla strävar efter demokrati. Det är en viss glädje att se det. OSSE har alltså en jätteviktig roll även framåt.

Jag måste också erkänna att OSSE självklart har problem. Då menar jag inte bara detta med att hela den europeiska säkerhetsordningen är hotad, vilket är vad Ryssland verkligen vill åstadkomma. De problem jag ser gäller i stället den inre strukturen i OSSE. Parlamentet har en mandatperiod på ett plus ett. Regeringssidan har fem plus fem. Det gör att det blir en väldig obalans i vem som egentligen styr OSSE. Där finns det mycket att ta tag i.

Till sist vill jag ge ett stort beröm till Margareta Cederfelt, som har skött presidentskapet väldigt bra under ett väldigt svårt år. Jag hoppas att hon får fortsätta ett år till. Det skulle vara välgörande för OSSE:s styrka och stabilitet framåt.

Jag vill också ge ett beröm för det goda samarbetet med utrikesministern under det här året. Vi har varit väl involverade som delegation, och det är bra.

Jag ska avsluta med att säga att det enda som är viktigt för OSSE nu är att Ukraina vinner kriget.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 juni.)