Arbetsplenum - Ändrade regler om säkerställda obligationer - 2022-05-31

Fru talman! Detta ärende handlar om vilka regler som ska gälla för banker och kreditinstitut som vill låna pengar och som har säkerheter kopplade mot dessa lån. Sedan tidigare finns lagstiftning för det i Sverige, och den har fungerat väl. Det har heller inte uppstått något problem. Skälet till att riksdagen ska anta en ny lagstiftning är att Europeiska unionen vill se till att det finns fungerande lagar och regler för detta i alla medlemsländer, och det är i grunden klokt. Det bidrar dels till finansiell stabilitet, dels till att villkoren blir lika och sjysta mellan aktörerna på den europeiska finansmarknaden.

EU åstadkommer det här genom ett så kallat direktiv, vilket innebär att varje land har till uppgift att implementera den nya europeiska lagstiftningen så att den passar respektive land. I Sveriges fall, där det mesta av lagstiftningen redan finns på plats, innebär det främst vissa justeringar.

Förslagen innebär i huvudsak att

tillgångskategorier och belåningsgrader i säkerhetsmassan harmoniseras med EU:s kapitaltäckningsregelverk för banker

förlängning av en säkerställd obligationslöptid regleras i lag

ett nytt krav på likviditetsbuffert i säkerhetsmassan införs

ett nytt krav på information till investerare införs.

Det här är helt i sin ordning. Banker lånar pengar genom att ge ut obligationer, och de gör det mot en säkerhet. Detta är klokt att reglera och att reglera det gemensamt inom EU.

Fru talman! Regeringens proposition, som ligger till grund för riksdagens betänkande, har fått Vänsterpartiet att skriva en motion. De vill se vissa ändringar i förslaget innan riksdagen antar lagstiftningen. Jag har viss förståelse för de intentioner som Vänsterpartiet har med sina ändringsförslag. Däremot landar jag liksom övriga partier i utskottet i att grundförslaget från regeringen bör antas.

Motionen berör tre områden: belåningsgrader, övervärden och förlängd löptid.

Vad gäller belåningsgrader har banker i Sverige oftast sin säkerhet kopplad mot bostadsmarknaden. En anpassning till den nya europeiska lagstiftningen innebär att den tillåtna belåningsgraden, där säkerheten är kopplad mot bostadsmarknaden, höjs. Vänsterpartiet vill att Sverige ska ligga kvar på den tidigare nivån, i det specifika fallet på 75 procent. Regeringen gör däremot bedömningen att det inte utgör någon större risk att göra en anpassning upp till 80 procent, vilket vore den nya europeiska nivån. Dessutom menar man att värdet av gemensamma regler överväger den eventuella risken. Vi ser inget skäl att göra någon annan bedömning än regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler om säkerställda obligationer

Regeringen har även i fråga om kravnivåer för övervärden en motivering till att nivån bör kvarstå på 2 procent. Man hänvisar till att hänsyn tas till de underliggande risker som finns och att Sverige har ett starkt investerarskydd.

Den sista synpunkten om att kunna förlänga löptider anser vi inte heller vara ett bekymmer då förfarandet bygger på en ordning där det är Finansinspektionen som granskar och avgör. Det är ett rimligt hanterande. Man ser till att det är möjligt att förlänga löptider och samtidigt upprätthålla ordning och reda.

Sammanfattningsvis, fru talman, har propositionen landat i väl avvägda förslag. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vikarierar i dag för Ulla Andersson. Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.

Svensk bostadsmarknad utgör en stor risk. Under decennier har priserna liksom utlåningen ökat kraftigt. Bostadsbrist har sitt pris inte minst för dem som ska in på bostadsmarknaden men också för den finansiella stabiliteten. Många är de som har varnat svenska regeringar genom åren för de risker som finns med den ökade belåningen i förhållande till människors inkomster. Det finns även andra risker i det finansiella systemet, till exempel det sätt som bankerna är sammanflätade med varandra, vilket kunde ses vid den förra finanskrisen och i dess orsaker och konsekvenser.

I den proposition som vi nu debatterar och som vi ska fatta beslut om i morgon finns förslag om att anpassa svensk rätt till EU:s direktiv och införa en utvidgning av marknaden för säkerställda obligationer, och detta står vi bakom. Men i vissa frågor har vi avvikande mening då de ökar riskerna i det finansiella systemet. Vi menar att man i stället bör gå åt andra hållet och minska riskerna.

För det första ska belåningsgraderna för bostadsfastigheter höjas från 75 procent till 80 procent med motiveringen att det är bra och viktigare med samma regelverk för riskvikter och kapitalkrav för köpare av säkerställda obligationer. Det här föreslås i enlighet med den utredning som förelåg propositionen. Vi menar dock att det i förlängningen undergräver den finansiella stabiliteten, och att motverka den risken är viktigare än att ha ett och samma regelverk.

För det andra vill vi att säkerhetsmassans övervärde höjs, så som utredningen föreslog, från 2 till 5 procent, detta trots att vi inte vill att belåningsgraderna ska höjas. Regeringen gör helt tvärtom och ökar belåningsgraderna för bostadsfastigheter och vidgar säkerhetsmassan för kommersiella fastigheter men höjer inte kravet på övervärde i säkerhetsmassan utan ökar i stället riskerna. Detta görs trots att utredaren menade att det här behövs för att öka investerarskyddet.

Ändrade regler om säkerställda obligationer

För det tredje menar vi att möjligheten att skjuta fram obligationens förfallodag till en senare tidpunkt inte bör göras så som regeringen föreslår. I dag är det oreglerat i svensk rätt, men det är också mycket ovanligt att så sker. Vi delar här Nasdaq Stockholm AB:s bedömning att denna möjlighet bör begränsas så att den bara medges vid allvarliga störningar då få andra åtgärder finns att tillgå för att skydda investerare.

Jag yrkar som sagt bifall till Vänsterpartiets reservation.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 juni.)