Interpellationssvar - Behovet av fler småhus - 2022-05-20

Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig hur jag avser att agera för att möta de återkommande och de nu nya siffror som understryker behovet av fler småhus.

Regeringen anser att det är viktigt att utbudet av bostäder motsvarar den efterfrågan och de behov som finns på bostadsmarknaden. Enligt Boverket har ett lågt utbud av småhus under pandemin tillsammans med en hög omsättning lett till kraftiga prisökningar. Det är därför glädjande att SCB:s senaste siffor visar att det påbörjades cirka 12 750 bostäder i småhus under 2021, vilket är 17 procent fler än under 2020.

Sverige ska ha en långsiktig bostadspolitik för alla, och regeringen ser ett behov av att löpande kunna följa hur behoven på bostadsmarknaden utvecklas. Regeringen har därför överlämnat propositionen Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden till riksdagen. I propositionen föreslås att det ska bli tydligare att kommunerna ska behandla de bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden när de planerar för bostadsförsörjningen. Enligt förslaget ska analysen som ligger till grund för uppgifterna i kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen genomföras med stöd av underlag som Boverket förser kommunen med.

Vad gäller efterfrågan förväntas kommunerna känna till hur den lokala bostadsmarknaden fungerar. Kommunerna ska ha kunskap om utbudet av bostäder i olika prisklasser och hyresnivåer i kommunen, hur efterfrågan ser ut i olika områden, liksom viljan att bygga nya bostäder för uthyrning eller försäljning.

Regeringen har under mandatperioden arbetat på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. Bland annat har regeringen lämnat en proposition till riksdagen om privat initiativrätt som syftar till att möjliggöra en snabbare detaljplaneprocess. Riksdagen har antagit förslaget, och ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021.

Regeringen har även uppdragit åt flera myndigheter att göra en översyn av sina anspråk på områden av riksintresse. Denna översyn syftar till en kraftig minskning av såväl antalet riksintresseanspråk som den samlade areella utbredningen av dessa områden.

Regeringen har också nyligen överlämnat propositionen Certifierade byggprojekteringsföretag - en mer förutsägbar byggprocess till riksdagen. Förslagen innebär att det införs en ny aktör i lagen - certifierat byggprojekteringsföretag - som ska kunna användas för att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen. Bostadsbyggandet kan gynnas av att repeterbara processer underlättas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti i år.

Herr talman! Tack, Johan Danielsson, för svaret!

Utbudet av bostäder ska sträva efter att motsvara behovet, men jag tycker att regeringen helt missar att det som byggs i dag också ska motsvara behovet inte bara i morgon utan om 20-30 år.

Och var önskar människor bo? Svaret är att människor i mycket stor utsträckning önskar bo i det vi benämner som småhus, det vill säga villor och radhus. Ändå har regeringens hela bostadspolitik de senaste åtta åren byggt på att subventionera hyreslägenheter.

Om det inte vore för att bostadsbristen i stort och enskilda familjers ekonomi gör att människor inte kan välja bostad skulle många ha valt en villa långt före de hyreslägenheter som regeringen gärna vill subventionera.

Min inställning är att människor ska få större möjligheter att välja sitt drömboende. Regeringen verkar vilja ge sken av att människor ska få välja, men samtidigt ska de då välja hyresrätt. Det är lite som när Fordbilar tillverkades och man kunde få vilken färg man ville så länge det var svart.

Att ge kommunerna ansvaret är knappast nytt. De har ansvaret i dag, och det är tack vare kommunerna som det trots allt byggs en del småhus. Det är dock inte tack vare Socialdemokraterna i kommunerna. Tvärtom brukar Socialdemokraterna i de kommuner jag har insyn i motsätta sig i princip allt utom just hyreshus. Jag noterar också att regeringen har väldigt få förslag som riktar sig mot att förenkla för småhus.

Att man styrt i åtta år och sedan, så här i elfte timmen, vill se över riksintressena är lite för dåligt. Det mesta man har gjort under tidigare år är att försvåra för att bygga småhus. Inte heller förslaget om certifierade byggprojekteringsföretag kommer att ge några större lättnader, om man ska tro remissinstanserna. Det kan möjligen ses som ett litet steg framåt, men regeringen har under tidigare år tagit flera steg bakåt.

Det mesta som har gjorts som har varit positivt är sådant som vi i oppositionen har tvingat fram. Vi har under dessa två mandatperioder i princip dragit regeringen efter oss hela tiden.

Det andra amorteringskravet borde till exempel aldrig ha införts. Det är ett onödigt hinder, och det stoppar i onödan människor från att uppfylla sina drömmar.

Jag tycker att Johan Danielsson skulle titta lite grann på Bjuv som ett exempel. Bjuv har i dag påbörjat flera nya områden med just småhus. Bjuv var en typisk socialdemokratiskt styrd kommun under många år. Som oftast med socialdemokratiskt styrda kommuner var ekonomin dålig, så dålig att Socialdemokraterna i praktiken bad SD att ta över styret. Vi vände utvecklingen, och nu gör Bjuv liksom andra SD-styrda kommuner rekordresultat ekonomiskt. Nu finns också utrymme att satsa på nya områden och på utveckling.

Det är inte konstigt att ministrar från regeringen nu vallfärdar till SD:s kommuner. Och jag vill gärna bjuda in även Johan Danielsson att besöka Bjuv om han inte redan har gjort det för att se ett positivt exempel på hur en kommun faktiskt kan fungera. Det går att skapa fungerande villaområden, och det behöver inte bara handla om hyreshus.

Signaler är viktiga, och det som jag efterfrågar från regeringen är att man till kommunerna borde sända signalen att det nu är viktigt att bygga även småhus. Men den signalen saknar jag helt, både till min egen kommun och till andra kommuner. Det enda som hela tiden förmedlas är att vi ska bygga hyreshus, att vi helst ska göra det subventionerat och att alliansen och SD är dumma som inte tillåter att man har subventioner.

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för frågan. Jag tror att det är tredje eller fjärde gången som vi på kort tid debatterar småhusbyggande. Det är alltid glädjande eftersom det är en viktig fråga.

I mitt svar och också i tidigare debatter har jag varit tydlig med att Sverige behöver fler bostäder, att vi behöver bostäder i hela landet och att vi behöver bostäder som vanligt folk har råd att efterfråga. Det handlar om hyresrätter, det handlar om bostadsrätter och det handlar också om småhus.

Om jag skulle få frågan hur jag helst vill bo hör jag till de 60 procent som skulle svara småhus. Om 30 år kanske jag kommer att svara hyresrätt eller bostadsrätt eftersom mina behov då antagligen har ändrats. Så är det ofta under livet att olika typer av upplåtelseformer och olika typer av bostadsformer passar olika bra i olika skeden av livet.

När jag läser Mikael Eskilanderssons interpellation uppfattar jag fyra förslag och krav på vad regeringen bör och kan göra. Vi bör bättre mäta behovet och efterfrågan. Vi bör se till att det planeras mer mark för småhus. Vi bör se över statens riksintresseanspråk. Och vi bör även se över strandskyddet.

När det gäller det första om att bättre mäta behovet och efterfrågan har Boverket redan i dag i uppgift att följa just detta. Till exempel ska myndigheten enligt sin instruktion utveckla en fördjupad förståelse för bostadsmarknadens funktionssätt, aktualisera statistik samt följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden.

Boverket tar redan i dag fram flera produkter där läget på bostadsmarknaden sammanfattas på ett tydligt sätt. Ett exempel är Boverkets indikator som publiceras två gånger om året. Sedan 2020 innehåller indikatorerna också beskrivningar av hur efterfrågan på bostäder, till exempel småhus, ser ut i relation till prisläge och byggtakt på regional nivå.

Under de senaste åren har flera olika verktyg tagits fram för att analysera och beskriva efterfrågan på en lokal marknad och i vilken utsträckning den kan förväntas inriktas mot nyproduktion i olika geografiska lägen och prisklasser.

De uppgifter som Boverket samlar in från kommunerna och som handlar om underskott för olika grupper är dock kvalitativa. Det går inte att utläsa omfattningen av behoven för de olika grupperna som kommunerna pekar ut. Det är bland annat mot denna bakgrund som regeringen överlämnade propositionen Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden till riksdagen. Den har sedan antagits, åtminstone i utskottet.

Syftet med detta är att det inte ska vara fritt valt arbete längre när man rapporterar in vilka bostadsbehov som inte tillgodoses i kommunen. På det sättet kan staten hamna i en bättre och aktiv dialog med kommunerna kring vilka bostadsbehov som inte tillgodoses.

Det är precis som Mikael Eskilandersson antyder att det i många kommuner runt om i Sverige skulle behöva byggas fler småhus. En sådan kommun är min gamla hemkommun Borlänge, där man nu aktivt ser till att få fram fler tomter för att bygga fler småhus.

Men på samma sätt måste vi komma i dialog med de kommuner där det behöver byggas fler hyresrätter, de kommuner som i dag i praktiken med sin bostadspolitik väljer bort hela LO-kollektivet eftersom det inte går att efterfråga bostäder till den köpkraft man har om man är ett par från LOkollektivet.

Syftet med detta förslag till riksdagen är därför att vi ska hamna i en bättre dialog, se till att alla kommuner tar sitt ansvar för bostadsförsörjningen och att man bygger för de behov som inte tillgodoses. Då kan det vara småhus, hyresrätter och bostadsrätter.

Herr talman! Först vill jag bemöta det som sas om att man ska bygga efter vilken ekonomi som människor har. Man har faktiskt gjort det ännu svårare för LO-kollektivet, om man nu uttrycker det så, att kunna efterfråga villor och småhus genom det andra amorteringskravet men också genom att det har byggts så lite. Och eftersom det har byggts så lite har priserna på det som finns stigit. Det har gjort att man har fått en onödig uppdelning mellan dem som har lite mer pengar och har råd att bo i hus och dem som kanske inte har det lika väl ställt och som då får svårt att efterfråga de hus som finns på marknaden.

Jag har låtit riksdagens utredningstjänst titta lite grann på hur många småhus som det har byggts över tid i Sverige jämfört med i våra nordiska grannländer. Det som faktiskt är väldigt slående när man tittar på siffrorna är att det inte är bara enskilda år som det byggs för få småhus i Sverige. Om man jämför med efterfrågan i övriga nordiska länder och förutsätter att svensken är ungefär likasinnad med övriga nordbor är det en genomgående trend. Oavsett om man tittar på antal eller andel av det som byggs är det långt under vad våra grannländer presterar. Sverige kommer också sist i en jämförelse med alla nordiska länder vad gäller den andel av befolkningen som bor i hus, och först om man i stället utgår från den andel som bor i lägenhet. Men det är knappast en hedrande förstaplats när till och med Hyresgästföreningens undersökning av de egna medlemmarna visar att många hellre vill bo i småhus.

Jag tror att signaler är viktiga här. Det är viktigt att säga att vi behöver fler småhus, och det är därför som jag har ställt flera interpellationer på området. Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om småhus.

Jag vill även lyfta fram den rapport som kom från Trä- och Möbelföretagen i december 2021 och som heter Trädgårdsstaden. Där framgår att man genom att bygga lägre hus faktiskt kan vinna fler miljöfördelar också. Det är inte mer miljöbelastande att bygga en trädgårdsstad jämfört med en vanlig stadsdel. Och med trädgårdsstad menar man framför allt småhus och mindre hus med upp till fyra våningar. Då bygger man det som människor önskar. Dessutom gör man det till stor del på ett mer miljövänligt sätt än när det gäller det som byggs i dag.

Varför man då fortsätter envisas med att vilja bygga någonting som det egentligen inte kommer att finnas så stor efterfrågan på går att fundera lite över. Om vi bara får loss fler bostäder kommer vi också att få loss fler hyresrätter. Det är ju människor som i dag bor i hyresrätter som vill flytta till dessa bostäder.

Strandskyddet är nog det absolut största hindret för att bygga på attraktiv mark. Det är definitivt det största hindret i min hemkommun. Lilla Örkelljunga är ingen stor kommun, men vi håller också på att titta på områden. Socialdemokraterna tycker inte att det behövs i Örkelljunga. De tycker att hyreshus är en bättre lösning. Men det finns en styrande moderat allians där som är betydligt mer intresserad av att bygga småhus. Men då är problemet att vi inte kan bygga nära den stora sjö som ligger bredvid kommunen, utan vi är förpassade till att bara bygga ett antal hundra meter därifrån. Samtidigt kan man göra undantag på andra ställen där man tillåts bygga väldigt nära sjön.

Det behövs en översyn av strandskyddet. Det förslag som nu har kommit från regeringen är alldeles för dåligt. Det räcker inte på långa vägar. Därför kommer vi inte att släppa igenom det om vi får möjlighet att stoppa det här i riksdagen.

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson.

Som jag har sagt flera gånger är det också regeringens uppfattning att vi behöver bygga fler småhus. Vi behöver fler småhus, fler bostadsrätter och fler hyresrätter. Det är glädjande att den moderatstyrda alliansen i Örkelljunga vill bygga småhus.

Man kan ju konstatera att byggandet av småhus faktiskt har ökat sedan vi tillträdde. Som jag sa i mitt inledningsanförande byggdes det 12 750 bostäder i småhus förra året. Det kan jämföras med cirka 8 000 per år för tio år sedan. Det är en ökningstakt som inte motsvarar den ökningstakt vi har haft i byggandet av flerbostadshus och hyresrätter, men det är ändå en ökning. Jag säger inte att den är tillräcklig, utan jag säger att vi behöver bygga fler småhus. Den uppfattningen delar alltså regeringen och Mikael Eskilandersson.

Av de fyra frågor jag identifierade hann jag bara igenom två i mitt första svar. Den tredje frågan handlade om riksintressen - Mikael Eskilandersson säger att vi kommer i sista minuten och försöker göra någonting åt riksintresseanspråken. Så är det ju inte, utan vi har gett oss på den här frågan i flera omgångar.

Boverket konstaterade att Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet behövde hjälp i sitt arbete med riksintresseanspråken. Länsstyrelserna gjorde en genomlysning och identifierade riksintresseanspråk som brast i aktualitet och utbredning. Man identifierade också särskilt anspråk som potentiellt låg i konflikt med bostadsbyggande. Rapporten från länsstyrelserna kom strax före årsskiftet.

Nu har dessa två myndigheter fått i uppdrag att se över de utpekade riksintresseanspråken. I rena siffror handlar det om 358 riksintresseanspråk för kulturmiljövård och ytterligare 267 på naturvårdssidan. Det är svårt att tänka sig att det går att göra detta i en snabbare takt; när vi har tagit ett steg och det har behövt vidtas ytterligare steg har vi gjort det. Totalt kommer nästan 15 procent av alla riksintressen inom kultur- och naturvårdsområdena att aktualitetsprövas. Detta är ett seriöst arbete som syftar till att kraftigt minska anspråken, både i utbredning och till antalet.

Om detta med strandskyddet är den största och viktigaste åtgärden för mer byggande är det märkligt att man stoppar det förslag om att reformera strandskyddet som regeringen lägger fram till riksdagen. Vi föreslår att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden samtidigt som vi skärper strandskyddet där det är stor efterfrågan på mark, och vi förtydligar strandskyddet för att bevara växt- och djurliv på land och i vatten.

Detta är ett förslag som tar hänsyn till att förutsättningarna varierar i olika delar av landet och som skulle göra det betydligt enklare att bygga i stora delar av landet samt bryta den låsning kring strandskyddet som funnits i många år. Det förslaget stoppar Mikael Eskilandersson i riksdagen.

Herr talman! Att vi stoppar förslaget om strandskyddet är inte särskilt konstigt om man tänker på att det som föreslås inte ens gör det självklart att den som har byggt en egen damm får lov att bygga hus bredvid den efteråt. Då ska man nämligen gå in och titta på varför jag har byggt vattenspegeln eller dammen, och om det inte är av miljömässiga skäl kanske man inte skulle tillåta att jag bygger bredvid den. Att sådana avvägningar över huvud taget görs är för mig ytterst märkligt.

Sedan skulle vi vilja lägga strandskyddet så att kommunpolitikerna får mer att säga till om och ett större ansvar, så att väljarna faktiskt kan ställa någon tills svars när kommunpolitikerna har beslutat att bygga eller beslutat att inte bygga. Som det är nu blir det ju någon som kommer uppifrån och bestämmer var man får bygga och inte, och det finns ingen möjlighet att ställa någon till svars.

Herr talman! Jag gillar att jag har fått Johan Danielsson att flera gånger säga att vi behöver fler småhus; det är lite grann det som har varit syftet med att ställa dessa frågor. Jag tror ju på att vi i framtiden behöver större möjligheter att välja vårt boende. Vi behöver i dag bygga för boende om 20-30 år.

En stor andel av dem som i dag bor i lägenheter vill flytta till småhus. Det billigaste sättet att skapa billiga hyresbostäder är faktiskt att uppfylla människors önskan om småhus och ge dem möjligheten att flytta till sådana, för därigenom får vi billiga lägenheter utan subventioner och helt utan kostnader för skattebetalarna. Det tror jag skulle vara bra för alla.

Herr talman! Många debatter här i kammaren följer ett liknande mönster: Sverigedemokraterna är besvikna över att det byggs så många hyresrätter och säger att det borde byggas fler småhus.

Jag delar som sagt uppfattningen att det behövs fler småhus, men sedan tycker jag faktiskt att resonemanget lite grann tar slut. Det kommer inga konkreta förslag på hur mer kan byggas. Jag tog mig därför friheten att se vilken bostadspolitik Sverigedemokraterna själva lyfter fram i sin valplattform för 2022.

I fyra punkter skriver Eskilanderssons parti att man vill öka bostadsbyggandet, förenkla planregler, underlätta för unga att skaffa sin första bostad och reformera strandskyddet. Detta är rimligt; regeringen driver själv den politiken. Men visst sticker det då i ögonen att Sverigedemokraterna i riksdagen samtidigt avskaffar det stöd som gick till ökat byggande och röstar ned regeringens förslag till reformerat strandskydd.

I en annan punkt skriver man: "Minska migrationens påfrestning på bostadsmarknaden genom återvandring." I stället för att bygga bostäder ska bostadsbristen enligt Sverigedemokraterna lösas genom att människor med invandrarbakgrund tvingas lämna sina hem i Sverige. Frågan är om det ens kan kallas bostadspolitik.

I den sista punkten om bostäder i Sverigedemokraternas valmanifest kräver man att planerna på återinförande av fastighetsskatten ska stoppas. Som i ett kraftfullt crescendo konstaterar Sverigedemokraterna segerrusigt i valprogrammet att man är emot den skatt som knappt något parti i riksdagen önskar återinföra.

Man ska säga som det är: Sverige tampas fortfarande med ett stort underskott av bostäder. Därför driver regeringen på för att vi ska bygga fler bostäder. Vi ska bygga bostäder i hela landet, och vi ska bygga bostäder som vanligt folk har råd att bo i.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.