Frågestund - 2022-05-19

Fru talman! I vintras fick Sverige se en situation där pensionärer behövde använda dubbla täcken för att ha råd att betala sina elräkningar. Vi såg hur barnfamiljers ekonomi slogs i spillror. Ansvarig för Sveriges dysfunktionella energipolitik är energiminister Khashayar Farmanbar.

På en fråga om hur lång tid det tar att bygga ny havsbaserad vindkraft svarar energiministern att det tar ett till två år. Svenska kraftnät såväl som branschorganisationen för vindkraften i Sverige säger att vi kan ha havsvindkraft tidigast i början av 30-talet. Statsrådet själv har så sent som i dag på en pressträff gett tillstånd till en havsvindpark som väntas vara klar någon gång under 2028, även om det kommer att ta längre tid att bygga kabeln.

Min fråga är: Varför ljuger statsrådet om hur lång tid det tar att bygga ny havsbaserad vindkraft?

Fru talman! Tack för frågan, Carl-Oskar Bohlin!

Under vintern har vi sett hur Putins påverkan på energimarknaden har drivit upp priserna i hela Europa. Vi har sett hur Tyskland, Frankrike - världens näst mest kärnkraftstäta land - Italien och andra länder har haft två, tre och till och med fyra gånger högre priser än vad vi har haft i Sverige. Så funkar det när en totalitär regim börjar använda energi som vapen mot Europa. Även Sverige blev påverkat av dessa priser, om än inte i lika stor utsträckning men ändå avsevärt för våra hushålls del.

Det är riktigt att det kan ta olika lång tid att få vindkraftsparker på plats. Jag har sagt att det kan ta ett, två, tre eller åtta år eller mer. Förvisso har jag sagt det i intervjuer, men jag är glad att vi i dag kunde annonsera byggandet av Kriegers flak där själva byggtiden beräknas vara just två år.

Fru talman! Jag noterar att statsrådet fortsätter att upprepa en lögn.

Projektet Kriegers flak har pågått sedan 2002, och när det står färdigt 2028 har det pågått i 26 år. Anledningen till att Socialdemokraterna konsekvent väljer att ljuga om den havsbaserade vindkraften är för att de vill kunna säga: Havsvind är här och nu, men kärnkraft ligger långt borta.

Det är en falsk konflikt, och det är uppseendeväckande att statsrådet i denna kammare väljer att ljuga.

Fru talman! Nåja, så kan man tycka. Det kan ändå vara lämpligt att hålla en rimlig ton i kammaren, kan jag tycka.

Jag konstaterar att byggtiden för det projekt som i dag annonserades är två år. Jag konstaterar att det i vårt grannland Finland tog 16 år att få kärnkraftverket på plats. Jag konstaterar att i Frankrike är Flamanville 3 i dag, medan jag står här, nio år försenat. Det är ett styrkebesked som regeringen har lämnat i dag att vi kommer att ha 20 procent av Skånes energiförsörjning på plats redan till 2027 eller 2028.

Fru talman! I veckan åtalades en deltagare i de så kallade korankravallerna. Det är en person som redan var efterlyst av polisen eftersom han valt att strunta i ett beslut om utvisning.

Jag tycker att det här säger precis allt om Sverige 2022. En person som vet att polisen, i alla fall i teorin, letar efter honom känner sig ändå så trygg med att ingenting kommer att hända att han går ut och kastar sten på polisen som letar efter honom - noll respekt och inte en tanke på risken att bli lagförd. Det var också bara en tillfällighet, det vill säga att han glömde att ta på sig en mask, som gjorde att han åkte fast till skillnad från den absoluta majoriteten av alla gärningsmän som tilläts promenera därifrån.

Jag vill veta vad Anders Ygeman tycker om att efterlysta personer ställer sig och kastar sten på polisen. Tycker han att det verkar som att polisens arbete med utlänningsärenden inger respekt hos allmänheten?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för frågan!

Man kan konstatera att både gärningsmannen och Ludvig Aspling har fel. Gärningsmannen greps och kommer nu att utvisas. Det tycker jag är bra, och det hoppas jag att även Ludvig Aspling tycker är bra.

Jag kan konstatera att för få människor som får ett avvisningsbeslut avvisas men att vi befinner oss över snittet i Europeiska unionen i vår utvisningsverksamhet. Vi är alltså bättre än snittet och många länder där regimer som Ludvig Aspling och Sverigedemokraterna har uttryckt respekt för förut styr. Men vi är inte nöjda med det. Vi kommer att vidta kraftfulla åtgärder för att öka avvisning och utvisning från Sverige.

Fru talman! Den tilltalade har alltså levt i Sverige som papperslös under en ganska lång tid, men när polisen nu fick se hans ansikte gick det ändå ganska snabbt att hitta honom. Det ser onekligen ut som att det är mediebilden mer än någonting annat som styr polisens arbete. Om någonting hamnar på nyheterna bryr man sig, men annars bryr man sig inte.

Under den här regeringen har dessutom antalet inre utlänningskontroller sjunkit ganska kraftigt från 30 000 år 2013 till ungefär 9 000 nyligen. Hur kan man säga att man verkligen prioriterar det här när antalet inre utlänningskontroller faktiskt sjunker så mycket?

Fru talman! Svaret på det sista är enkelt. Det är inte antalet kontroller man gör som är avgörande, utan det är effektiviteten i kontrollerna och vad de leder till - om folk utvisas och återvänder eller inte. Där har jag ganska stor förtröstan om att vi kommer att påvisa bättre resultat.

Även om Ludvig Aspling är kritisk mot svensk polis kan jag bara konstatera att gärningsmannen i det här fallet greps och nu utvisas.

Fru talman! Bredbandsutbyggnaden i Sverige är fortsatt väldigt viktig, och det är en fråga för hela landet och inte minst för landsbygden. Vi har sett att pandemin har gjort att digitaliseringen har gått fortare och att vård och omsorg och utbildning nu blir mer vanligt att utöva digitalt.

Just detta ställer högre krav på säkerhet och redundans i systemet - att systemet inte går ned och att systemet är säkert. Vi ser att det finns olika varianter att bygga ut bredbandet med: fiber, FWA och radiolänklösningar.

Det är också väldigt oroligt i vår omvärld, som vi alla känner till, och det kan vara ett sätt för att stänga ned att man riktar hot mot vårt digitala liv. Samtidigt vet vi att digitaliseringen för människor närmare varandra.

Min fråga till statsrådet Farmanbar blir därför: Hur jobbar statsrådet och regeringen med redundans och säkerhet i den fortsatta bredbandsutbyggnaden?

Fru talman! Tack, Mikael Larsson, för frågan! Äntligen får jag, som även är digitaliseringsminister, prata också om digitaliseringsfrågor. Det är en angelägen fråga.

En av de saker som regeringen nyligen har genomfört är att det har startats ett nytt nationellt cybersäkerhetscenter som ska se över den samlade säkerheten i vårt cyberarbete. Det gäller innehållet på internet - det som sker online - men också den goda täckningen i form av fiber och uppkopplingsmöjligheter.

Vi ser samtidigt över möjligheten att göra fler leverantörer tillgängliga på marknaden. Därmed kan också redundansen öka, genom att det kan byggas fler uppkopplingar.

Det pågår också ett arbete i och med dagens regeringsbeslut om ökad beredskap. Det gäller en rad olika samhällsfunktioner, däribland cyberfrågorna.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Bredbandsutbyggnaden och digitaliseringen jobbade vi aktivt med inom ramen för januariavtalet. Då var statsrådet Anders Ygeman ansvarig, till att börja med. Från Centerpartiets sida hade vi ett gott och bra samarbete om just detta.

Min följdfråga blir, utifrån det som statsrådet redogjorde för, hur branschen och aktörerna kommer in mer i detta arbete för att öka robustheten och säkerheten.

Fru talman! Jag vill tacka för bilden av det goda samarbetet mellan våra partier. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Den modell som vi använder i Sverige, både för hur Post- och telestyrelsen tilldelar sina medel och för hur vi arbetar med utbyggnaden, bygger mycket på branschens och aktörernas leverans. Det är alltifrån stora statligt ägda leverantörer, som Telia, till små och stora privatägda leverantörer som levererar lösningarna.

Jag tror att vi överlag behöver större redundans. Där är vi helt överens.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Farmanbar.

Andelen elbilar i Sverige ökar, vilket är helt nödvändigt med tanke på den klimatomställning som vi måste göra. Men ett hinder för många att skaffa elbil är oron över att inte kunna hitta någonstans att ladda bilen på längre resor.

Regeringen har satsat på utbyggnad av laddinfrastruktur. Men i slutet av året kommer det, enligt en granskning som SVT har gjort, att gå 20 elbilar per publikt ladduttag. För fem år sedan var det 6 bilar. Risken att hamna i lång laddkö på resan har alltså ökat betydligt. Uppenbarligen räcker inte regeringens satsningar. Och utbyggnaden går fortfarande för långsamt.

Vad gör regeringen för att öka takten i utbyggnaden av laddinfrastruktur? Vi kan se att de resurser som tillsätts inte räcker för att hålla takten.

Fru talman! Tack, Jessica Thunander, för en bra och angelägen fråga!

Omvandlingen av vår fordonsflotta är avgörande för klimatomställningen. Det är en oerhört viktig del, och man behöver kunna ladda bilen.

Jag vill peka på några olika saker. Genom Klimatklivet har regeringen hittills möjliggjort för att 65 000 nya laddstolpar har installerats. Av dem är 10 800 publika laddstolpar.

Nyligen tog jag emot en branschöverenskommelse som gör det lättare att använda varenda stolpe genom att bara använda sitt betalkort, i stället för att man ska behöva ladda ned olika appar, skapa olika abonnemang eller logga in i olika system.

Vi ser också framåt. Nästa steg bör bli en prisreglering eller prisöverenskommelse för vad som är ett rimligt påslag när man byter leverantör. Det är ett smart sätt att öka mängden tillgängliga laddstolpar för många människor.

Det är klart att arbetet inom Klimatklivet fortsätter med full kraft. Fler laddstolpar ska komma på plats. Men många laddar naturligtvis också hemma. De flesta har däremot inte en bensinmack hemma på sin gård.

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga.

Många är överens om att utbyggnaden går för långsamt. Den behöver vara strukturerad och snabb med tanke på klimatomställningen.

Är regeringen beredd att ge Trafikverket ett uppdrag och finansiering för att bygga ut laddinfrastruktur i hela landet på det statliga vägnätet?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

I dagsläget har vi inga planer på något sådant uppdrag till Trafikverket. Vi får se över det och återkomma längre fram ifall det blir aktuellt.

Vi har i dag en hel del leverantörer som står på kö för att bygga laddstolpar. Och vi kommer att jobba ännu mer för att få fler leverantörer att bygga. I våra vita fläckar, ute på landsbygden, tar staten nu de fullständiga kostnaderna för själva investeringen det innebär att bygga en laddstolpe mot att leverantören driver den i minst fem år. Det gör det möjligt att avsevärt öka antalet laddstolpar.

Fru talman! Efter de fruktansvärda påskkravallerna har nu ett antal personer börjat häktas. Åtal har också väckts mot en person. Den personen är intressant, eftersom den personen inte ens borde vara kvar i Sverige. Det är en medborgare från Tadzjikistan som har varit efterlyst för att utvisas.

I min hemstad Örebro har det också visat sig att tre av de fyra som först häktades var utländska medborgare.

Jag funderar lite på vilket betyg det här ger åt vårt svenska återvändandearbete, att en person som är efterlyst för att utvisas attackerar och försöker döda svensk polis.

Min fråga till migrationsminister Ygeman är: Vilka åtgärder ser statsrådet behöver vidtas för att vi bättre ska kunna avvisa och utvisa dem som ska lämna landet? Kristdemokraternas förslag om asylansökningsområden är ett sätt att hålla ihop processen men också ett sätt att hålla koll på personerna tills de får ett uppehållstillstånd eller ej.

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för frågan!

Som jag nämnde i mitt svar till Ludvig Aspling tror jag att det här visar på behovet av att göra mer och att göra mer i första läget. När man söker asyl ska vi se till att människor som får nej på sin ansökan inte avviker.

Vi måste göra mer när det handlar om att mottagarländerna ska ta emot dem som ska avvisas eller utvisas.

Vi måste göra mer för att det inte ska finnas en illegal arbetsmarknad i Sverige som gör att man kan ha en försörjning och klara sig när man är kvar trots att man egentligen ska utvisas eller lämna landet.

Ett ja ska vara ett ja. Då ska man snabbt lära sig svenska, få in en fot på den svenska arbetsmarknaden och vara med och bidra till det svenska folkhushållet. Och ett nej ska vara ett nej. Då ska man också snabbt återvända och lämna landet. Det tror jag att jag och Hans Eklind är överens om.

Fru talman! Statsrådet! Jag hoppas att vi också är överens om att en person som attackerar svensk polis ska betala priset för det. Och är man då utländsk medborgare ska man på första, bästa och möjliga sätt ut ur landet, och man ska aldrig få komma tillbaka - punkt.

Jag vill ändå få svar på det här med asylansökningsområden. Vårt förslag fick kritik av dåvarande ministern, Morgan Johansson, 2015. Nu är det ett annat ljud i skällan. Kan vi få den typen av saker på plats, så att vi håller ihop processen och håller koll på människorna som ska söka asyl?

Fru talman! Hans Eklind! Jag måste blotta min okunskap; jag känner inte till detaljerna i Kristdemokraternas förslag.

Men vi har nu en utredning om mottagandecenter som är på gång, och den har fått tilläggsdirektiv. Jag sätter mig gärna med Hans Eklind och Kristdemokraterna när den utredningen kommer med sitt resultat. Vi kan jämföra det med de förslag som Kristdemokraterna för fram och se om vi kan komma överens om de bästa förslagen för att ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej och för att de som ska återvända faktiskt återvänder.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en kort och mycket enkel fråga till energiminister Khashayar Farmanbar.

Är statsrådets uppfattning att södra Sverige hade haft högre eller lägre elpriser om Ringhals 1 och 2 fortfarande hade varit i drift?

Fru talman! Arman Teimouri ställer en fråga som dock inte har något enkelt svar. Elpriserna i södra Sverige hade varit billigare om vi hade haft mer av billig elproduktion i södra Sverige. Om de gamla reaktorerna som på marknadsmässiga grunder lades ned av ägarna hade varit kvar hade underhållskostnaderna riskerat att driva upp priserna redan tidigare.

Precis som Energiforsk konstaterar i sin rapport hade priserna varit avsevärt lägre om det hade funnits mer elproduktion på plats, till exempel de många terawattimmar vindkraftsproduktion som kommuner i södra Sverige sagt nej till. Om just dessa kärntekniska reaktorer hade dragit ned priserna beror helt och hållet på vad kostnaden för underhållet av dem hade varit. Deras ägare bedömde att det hade blivit för dyrt.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Enligt statsrådet beror priserna antingen på marknaden, eller så handlar det om Putinpriser. Detta är lite att slira på sanningen.

Sanningen är att regeringen har sagt nej till att rädda Ringhals 1 och 2. Precis som statsrådet tar upp menar Energiforsk att vi hade haft 30-45 procent lägre priser om vi hade haft kvar den planerbara produktionen i södra Sverige. I stället eldar vi olja, och hushållen bränner pengar på elräkningar. Det är inte bra.

Fru talman! Låt oss inte slira på sanningen. Enligt Energiforsks rapport hade priserna varit lägre om det hade funnits energi- eller elproduktion i södra Sverige, men inte nödvändigtvis från kärnkraftsreaktorer.

Som ägarna själva konstaterade hade underhållskostnaderna blivit för höga. Marknadsmässigheten fanns inte där för att driva dem. Då säger gängse marknadslogik att det hade riskerat att dra upp priserna. Men om man i stället hade installerat rimliga lågprisalternativ till energi, till exempel vindkraft eller andra energislag, hade det absolut kunnat dra ned priset.

Fru talman! Min fråga går till Anders Ygeman.

Vi upplever i dag hur krig och klimatkris påverkar den globala livsmedelssituationen med oroligheter som följd. Exempelvis har Indien infört ett förbud mot export av vete, vilket sätter flera grannländer under hård press.

Matpris är ett överhängande hot i världen. Är det rimligt att tillåta exploatering av jordbruksmark till förmån för gruvdrift? En gruvverksamhet existerar under relativt kort tid och medför att marken blir förstörd för jordbruk, kanske för alltid. Är det inte befogat att införa ett förbud mot både undersökningstillstånd och koncession i områden med produktiv jordbruksmark?

Fru talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan! Nej, det vore inte rimligt att införa ett sådant förbud. Vad som är den mest effektiva markanvändningen måste avgöras i varje enskilt fall i en miljöprövning och utifrån de behov som finns. Även om det är produktiv jordbruksmark kan det finnas fyndigheter som är så viktiga för samhället att de behöver exploateras. Det kan även finnas jordbruksmark som är så viktig att det gör att man inte ska exploatera marken för exempelvis gruvdrift. Det finns ju även andra konflikter om markanvändning.

Grunden måste vara att man i varje enskilt fall ställer intressena mot varandra för att avgöra detta och att man inte på förhand utesluter det ena eller andra.

Fru talman! Tack, Anders Ygeman, för svaret! Det låter som om miljöprövningen är viktig. Då vore det kanske rimligt att lägga den tidigt i processen i stället för sist och inte, som regeringen föreslår, göra undantag för Natura 2000-områden när det gäller gruvprospektering.

Jag undrar också hur Anders Ygeman ser på vad som är prioriterat allmänintresse i händelse av en ansträngd livsmedelssituation i landet. Är det fortfarande att hämta upp nya metaller och att gruvindustrin ska göra enorma vinster eller är det att befolkningen får mat?

Fru talman! Naturligtvis har mat och rent vatten hög prioritet för samhället, men klimat- och energiomställning har också hög prioritet för samhället. Om vi ska klara att ställa om från fossila drivmedel till våra bilar kommer vi att behöva ett antal metaller, även sällsynta sådana, och då kommer vi att behöva gruvdrift. Det är alltså inte så enkelt att bara ställa det ena mot det andra. Man måste göra en helhetsbedömning.

Fru talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Farmanbar.

Vi står inför ett väldigt snabbt ökande behov av mer elproduktion, inte minst på grund av den gröna omställningen, och kanske finns behovet särskilt i södra Sverige. Den havsbaserade vindkraften nämns ofta som en del av lösningen för att möta det växande behovet.

Jag undrar om statsrådet kan beskriva vilken potential han ser i havsbaserad vindkraft för att möta de ökade behoven framöver.

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för frågan! Jag tror att vi går mot en tid då vi behöver avsevärt mer kraft i Sverige. Om vi ska få undan Putinolja och oljeschejkgaser ur våra industrier och transporter behöver vi mer kraft. Man kan sätta olika förled framför den kraften; det kan vara kärnkraft, vindkraft, havsbaserad vindkraft eller vattenkraft. Allt det behövs och kommer att behövas.

Den havsbaserade vindkraften har väldigt stor potential. Den totala mängden ansökningar för vindkraft till havs handlar bara i södra Sverige om 500 terawattimmar. Det kan jämföras med de 140 terawattimmar som vi förbrukar varje år. Men av dessa 500 är en del direkt ogörliga, och en del av dem gäller ansökningar för samma punkt. Om man rensar bort dessa återstår 350 terawattimmar som vi potentiellt skulle få ut bara genom att bygga ut havsbaserad vindkraft i södra Sverige. Det är två och en halv gång mer än vad vi förbrukar varje år. Potentialen är alltså stor.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Att det finns stor potential är ett hoppingivande svar. Men vilka hot eller hinder ser statsrådet på vägen för att nå de mål vi har i inte minst södra Sverige om vi inte får till denna utbyggnad? Vi ser ju kommuner som med sitt veto har stoppat en del utbyggnad av vindkraft. Jag skulle gärna vilja höra statsrådets syn på det och på vilka möjligheter och hinder som finns.

Fru talman! Vi behöver mycket el. Vi behöver ha den snabbt på plats. Och det behöver även fortsättningsvis ge billig el till svensk industri och svenska konsumenter. Om vi inte får det kommer industrier som hade kunnat etablera sig i Sverige i stället att etablera sig i andra länder där de har tillgång till förnybar el. De kommer att åka till Spanien som storsatsar på sol, och de kommer att etablera sig i andra länder som snabbt kommer att få fram mycket el. Det är detta som ligger i vågskålen.

Vi behöver därför förkorta tillståndsprocesserna, jobba med allmänhetens acceptans och se till att klara personalförsörjningen för att kunna bygga ut vårt elsystem.

Fru talman! Jag har en fråga till energiministern. Det är allmänt känt att regeringen med energiministern i spetsen driver frågan att man ska bygga havsbaserad vindkraft i princip överallt där det är fullt möjligt. Men det kommer att stöta på patrull, i synnerhet nu när vi går med i Nato. Att släppa fram havsbaserad vindkraft kommer att möta svårigheter. Till saken hör också att hela överföringssystemet är ofinansierat.

Min fråga till energiministern är därför: När avser regeringen att ta initiativ till att ändra lagstiftningen för att underlätta för nya investeringar i kärnkraft? All ledningsstruktur finns till både Ringhals och Forsmark, och man kan bara sätta igång och bygga. Men för det krävs lagändringar här i kammaren. När avser energiministern att ta initiativ till det?

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för frågan! Först och främst vet jag inte vilken källa Kjell Jansson har för sitt påstående om Nato och försvaret. Han kanske har andra källor än de gängse som vi andra har tillgång till. Detta får stå för honom.

Jag ser naturligtvis att det finns god potential i havsbaserad vindkraft. På samma sätt finns det god potential i vår befintliga kärnkraft och i vår vattenkraft.

I dagsläget är det fullt möjligt att bygga på de siter som är tillgängliga. Dessa siter har dessutom framdragna koncessionskablar. De är betalda av staten och finns på plats. Det har varit möjligt att bygga i tio år. Om Kjell Jansson tror att regeringen kommer att kunna trolla fram en lagförändring som helt plötsligt gör det billigt att bygga ett av planetens dyraste energislag misstar han sig nog om vilka propositioner som finns på lut.

Det är fullt möjligt för marknaden att investera i dessa kärnkraftverk. Hittills har ingen gjort det, medan det är kö för vindkraften.

Fru talman! I går fattade riksdagen beslut om ett moderniserat konsumentskydd. Med beslutet följer krav på näringsidkare att de för en prissänkt vara ska kunna redovisa priset de senaste 30 dagarna vid samtliga försäljningsställen.

För en konsument torde det vara ointressant att känna till vad ett paket knäckebröd kostat i en annan butik om skälet till att man handlat till ett lägre pris är att varan i den butik som man befinner sig i närmar sig sitt bästföredatum.

En majoritet har motsatt sig den ordningen och menar att kravet på prisinformation ska gälla vid försäljningsstället och inte per näringsidkare för att minska matsvinnet och för att inte företag ska drabbas av onödig administration för prisinformation. Riksdagen har också senarelagt ikraftträdandet.

På vilket sätt anser konsumentminister Max Elger att butiksägare ska använda den tiden för att förbereda sig på att uppfylla kraven i en lag som en majoritet vill förändra?

Fru talman! Tusen tack för frågan!

Det är självklart så även i detta fall som i alla andra fall att en majoritet i riksdagen får sin vilja igenom. Jag har ingen anledning att motsätta mig den uppfattningen.

Förslaget som sådant handlar om att konsumenter inte ska utsättas för vilseledande information när det gäller prisnedsättningar. Det har exempelvis vid Black Friday varit observerat att återförsäljare har höjt priserna blott ett par dagar innan rean och sedan sänkt priserna kraftigt och kallat detta för rea. Det är syftet med förslaget.

När det sedermera träder i kraft är det min utgångspunkt att majoriteten i riksdagens kammare fäller utslaget.

Fru talman! Jag håller med Max Elger om att syftet är gott och att den typen av sätt att lura konsumenten inte är okej.

Men eftersom förslaget träffar näringsidkare och inte försäljningsställe blir det oerhörda problem för näringsidkare att kunna avgöra vilket pris på varan som gäller vid de olika butikerna för att kunna göra ett korrekt priserbjudande till konsumenterna vid ett försäljningsställe.

Det är nämligen så att mat går ut vid olika tillfällen på olika platser. Hur ska konsumenten kunna veta att ett pris har varit billigare på en annan plats för att sedan ta sig dit? Det skapar en oerhörd svårighet för näringsidkare.

Fru talman! Tack för frågan, Ola Johansson!

Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv. Det kommer att implementeras på samma sätt i alla länder. Antingen har unionen i den här frågan gjort ett stort misstag och hela kontinenten drabbas av de mycket stora problem som beskrivs, eller så kommer det att visa sig att det kommer att lösa sig.

Jag följer utvecklingen noga. Jag tycker att kammarens uppfattning att vi inte ställa till det i onödan för näringsidkare är klok i grund och botten.

Fru talman! I tisdags skickade utrikesministern in en ansökan om ett svenskt Natomedlemskap. Detta gjordes trots att processen varit forcerad och underlaget för beslutet var undermåligt. Bland annat var riskerna med att gå i allians med Turkiet inte tillräckligt väl utredda.

Precis som Vänsterpartiet varnat för tog president Erdogan tillfället i akt och har nu ställt krav på ändringar i svensk utrikespolitik för att Turkiet ska godkänna en svensk Natoansökan.

Det handlar om att tysta Sveriges röst för kurderna både i och utanför Turkiet, att öka samarbetet mellan de svenska och turkiska underrättelsetjänsterna, där en lista på 33 personer för utvisning redan presenterats från Turkiet. Det handlar om att upphäva det svenska stoppet av vapenexport till Turkiet som riksdagen beslutade om i enighet.

Nu gäller det att stå upp för Sverige och svensk utrikespolitik. Kommer utrikesminister Ann Linde att gå Erdogan till mötes och offra någon av dessa viktiga linjer för ett svenskt Natomedlemskap?

Fru talman! Tack, Yasmine Posio, för frågan!

Det stämmer att för Sveriges säkerhets skull och för att hålla den svenska befolkningen säker i detta fruktansvärt försämrade säkerhetspolitiska läge har vi i bred politisk enighet ansökt om medlemskap i Nato. Nu pågår det diplomatiska diskussioner med Turkiet. Jag är säker på att vi ska komma fram till bra lösningar.

Fru talman! Jag är stolt över att Sverige i mångt och mycket stått upp för kurderna och att en enig riksdag införde ett vapenembargo mot Turkiet. Däremot har Sverige redan utvisat 54 kurder, så varken min eller kurdernas oro är obefogad.

Ska jag tolka utrikesministerns svar som att Sverige inte kommer att gå Erdogan till mötes och att kurderna kan känna sig trygga här i Sverige?

Fru talman! Vi har både en bra relation med Turkiet och bra relationer med kurder och kurdiska organisationer, vilket vi naturligtvis kommer att fortsätta med.

Fru talman! Enligt iranska myndigheter ska den svenskiranska KI-forskaren Ahmadreza Djalali avrättas den 21 maj i Teheran. Det är om två dagar.

I dag gick Amnesty ut i ett pressmeddelande där det slår fast att alltmer pekar på att den iranska regimen använder Djalalis liv som en bricka i ett hänsynslöst politiskt spel där hotet om avrättning skärps om inte deras krav möts. Kravet är troligtvis att försöka tvinga Sverige att frige den före detta fångvaktare som står åtalad för att ha varit delaktig i avrättningar av hundratals politiska fångar i Iran 1988.

Jag vill därför fråga utrikesministern: Vad gör regeringen i denna gisslansituation när Iran så uppenbart försöker påverka en rättsprocess? Vi ser liknande agerande gentemot exempelvis Belgien. Vi vill försäkra oss om att regeringen nu gör gemensam sak med andra europeiska länder då tiden för tyst diplomati sedan länge är över.

Fru talman! Tack, Sofia Damm, för frågan!

Det är naturligtvis helt oacceptabelt att Ahmadreza Djalali fortfarande sitter fängslad, att Sverige inte har fått konsulärt tillträde till honom på alla dessa år och att han inte friges på humanitära grunder, vilket regeringen har krävt.

Vi har varit mycket tydliga och högljudda i det här ärendet. Men naturligtvis har vi både högljudd diplomati och tyst diplomati. Vi anstränger oss till det yttersta för att få honom fri.

Så sent som för några dagar sedan träffade jag Djalalis fru och dotter och diskuterade det. Så fort vi fick höra om att den eventuella avrättningen skulle ske ringde jag till min iranske kollega och begärde fortsatt att Djalali skulle friges.

Nu vet vi att datumet är framflyttat, och vi hoppas att det inte sker.

Fru talman! Tack för svaret!

Det är inte bara som vi hoppas. Det får inte ske.

Ann Linde har tidigare pratat mycket om att det är ett konsulärt ärende och att man har gjort stora ansträngningar från svensk sida. Det betvivlar jag inte. Men i det här fallet ser man att det är större än endast detta fall. Iran utövar påtryckningar om andra fångar och på andra europeiska länder, exempelvis.

Jag undrar vad Sveriges regering gör för att samverka tillsammans med de berörda länderna i detta kritiska skede.

Fru talman! Jag kan försäkra Sofia Damm att vi har många kontakter med olika länder. Jag kan också säga att svenskt rättsväsen är helt skilt från politiken, vilket gör att svenskt rättsväsen kommer att fullfölja sitt arbete utan några som helst politiska påtryckningar.

Det viktigaste är att vi fortsätter att kämpa för att Ahmadreza Djalali ska benådas och av humanitära skäl släppas fri.

Fru talman! Påskkravallerna, där vi såg människor kasta stenar på polis, var en brytpunkt för Sverige. Ingen kan längre förneka att det finns separatistiska rörelser i Sverige, som är mycket starkare och mer organiserade än vad vi har trott eller velat inse.

Liberalerna är väldigt tydliga i de här frågorna. Vi ska inte ha islamister på våra gator som kastar sten. Vi ska inte ha islamister i våra skolor som driver barn in i en viss ideologi, och vi ska inte heller ha islamister som har vigselrätt.

Det har just uppdagats att i Stockholms moské, som har vigselrätt, har imamer vägrat att låta kvinnor skiljas. Men de har vigselrätt. Samma man som viger en kvinna och en man vägrar alltså att låta kvinnan skiljas.

Vår fråga till Socialdemokraterna är tydlig: Tänker ni ta bort vigselrätten från islamister, eller tänker ni behålla den?

Fru talman! I den mån Liberalerna är tydliga i de här frågorna har vi nog samma uppfattning. Däremot är det inte regeringen som delar ut vigselrätt som något slags spelmarker, utan det finns tydliga regler för om man får viga människor eller inte i det här landet. Det är Kammarkollegiet som kontrollerar att dessa regler efterlevs.

Ett rekvisit för att man ska få rätt att viga människor är att man respekterar skillnaden mellan det legala äktenskapet och den religiösa ceremonin. För mig är det väldigt svårt att förstå hur man kan respektera det om man inte respekterar den legala skilsmässan. Min uppfattning är att de som inte respekterar det inte heller ska ha möjlighet att viga.

Fru talman! Att inte vilja göra någonting är också att vilja fortsätta med samma lagstiftning. Den lagstiftning vi har i dag möjliggör för islamister att ha vigselrätt och möjliggör för samma person som viger att vägra låta en kvinna skilja sig för att hon inte har tillstånd från sin man.

Liberalerna vill ändra lagstiftningen. Vi vill ändra i den lag som i dag möjliggör för islamister att ha vigselrätt.

Min fråga är väldigt tydlig: Tänker Socialdemokraterna ändra lagstiftningen så att det under inga omständigheter kommer att tillåtas att islamister viger ett par?

Fru talman! Vi kanske har lite olika uppfattningar om vad som står i lagen.

Det här är också en bredare fråga. Vi har samma diskussioner om de katolska samfunden, som ju inte accepterar skilsmässor.

Jag tycker att jag var ganska tydlig med min uppfattning: Man måste respektera både det legala giftermålet och den legala skilsmässan. Annars tycker inte jag att man ska ha rätt att utföra vigslar.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ygeman.

År 2008 förändrade den moderatledda regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Sverige har sedan dess haft de mest liberala reglerna i världen. Det innebär att arbetstagare utnyttjas, att löner och arbetsvillkor dumpas och att seriösa företag konkurreras ut. Det göder också den organiserade brottsligheten. Det är inte bara fackföreningsrörelsen som har larmat om detta utan också myndigheter. Så kan vi inte ha det. Vi behöver ha ordning och reda i arbetskraftsinvandringen.

Jag vill ställa frågan till statsrådet: Vad gör regeringen för att få bättre ordning och reda inom arbetskraftsinvandringen?

Fru talman! Det är precis som frågeställaren säger: Under den moderatledda regeringen fick vi världens mest liberala regler för arbetskraftsinvandring, vilket har lett till att människor utnyttjas och att löner och arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad har pressats nedåt.

Nu har vi vänt utvecklingen. Vi har infört krav på bindande anställningsavtal. Vi har ställt krav på att de som kommer som anhöriginvandrare också ska kunna försörjas. Vi har ökat kontrollerna. Vi har tillsatt utredningar om lönegolv. Vi har gjort det möjligt att ha tuffare sanktioner.

Jag tror att det kommer att behövas en kombination av åtgärder. Vi har vidtagit de första, viktiga åtgärderna. Men vi behöver också ta de andra stegen. Vi behöver ett höjt lönegolv, vi behöver arbetsmarknadsprövning och vi måste ha effektivare kontroller.

Fru talman! Tack så mycket för svaret! Det är klart att vi även i framtiden kommer att behöva arbetskraftsinvandring. Men just nu finns 40 procent av arbetskraftsinvandrarna i de områden där det inte råder brist på arbetskraft.

Hur kan vi se till att arbetskraftsinvandringen finns på de områden där den behövs men inte på de områden där den inte behövs? Och vad gör vi åt att reglerna för detta utnyttjas och att arbetstagare har väldigt dåliga arbetsvillkor?

Fru talman! Jag menar att det finns tre åtgärder för att styra mot det här.

Det är arbetsmarknadsprövning, så att vi ser till att arbetskraftsinvandring faktiskt sker till de områden där vi har brist. Det är också ett höjt lönegolv, så att vi ser till att de som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare får bra och rimliga löner som man kan leva gott på. Det behövs dessutom kontroll och sanktioner som gör att de här reglerna efterlevs.

Fru talman! Problemen med det mångkulturella samhällsbygget blir allt tydligare. Vårt västerländska sätt att leva och verka i vårt land, Sverige, utmanas av främmande medeltida värderingar. Som vanligt ligger Socialdemokraterna steget efter. De såg det inte komma.

Avslöjanden om olaglig verksamhet som så kallade njutningsäktenskap inom islam rättfärdigar sexköp likt prostitution. Detta sker samtidigt som kvinnor efter en svenskt godkänd skilsmässa ändå mot sin vilja och i hederns namn fortfarande anses tillhöra sin oönskade make - om han vill ha det så.

Hur ska integrationsministern se till att svensk lag följs och stoppa det parallella kvinnofientliga samhället?

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

I dag är det snart tre månader sedan Ryssland brutalt marscherade in i Ukraina. Vi har från Sveriges sida arbetat brett för att stötta Ukraina humanitärt och ekonomiskt men också militärt.

Vi har i den här kammaren med snabbhet säkrat två paket som också har innehållit militärt stöd till Ukraina - till Ukrainas försvar, som så framgångsrikt upprätthåller kampen för sitt territorium mot rysk övermakt.

Min fråga är: När får vi se det tredje paketet till Ukraina?

Fru talman! Jag håller helt med Kerstin Lundgren om att den invasion som Ryssland gjorde av ett demokratiskt, suveränt och alliansfritt land som dess granne, som icke hotade Ryssland över huvud taget, är den största och vidrigaste aggression som har skett sedan andra världskriget.

Sverige har som sagt redan vid två tillfällen skänkt både direkt krigsmateriel och 500 miljoner kronor så att Försvarsmakten ska kunna köpa vapen som man vill. Vi förbereder nu ett tredje paket.

Fru talman! För fem år sedan satt bland andra jag för mitt parti och statsrådet Anders Ygeman och skulle förhandla fram nationella åtgärder mot våldsbejakande extremism och terrorism. Ett av Liberalernas främsta krav då, för fem år sedan, var att inga offentliga bidrag och medel skulle gå till att genom statsbidrag finansiera samfund eller organisationer som motverkar grundläggande demokratiska värderingar.

Häromdagen kom det ett förslag. Jag menar att det är lite sent. Det har gått fem år. Men det är bättre än ingenting.

Fru talman! En del i vårt krav var dock att genomföra skärpningar inte bara för staten utan även för kommuner och regioner, som fördelar ut miljontals kronor varje år till olika föreningar. Min fråga till statsrådet Anders Ygeman är: Var i detta förslag finns den skärpningen?

Fru talman! Jag ska väl bara för ordningens skull säga att den här frågan sorterar under Kulturdepartementet och kulturministern. Men jag ska ändå försöka ge frågeställaren ett svar.

Grunden här är precis det som Roger Haddad säger: Vi var för ett antal år sedan överens om att inga offentliga medel skulle gå till dem som inte lever upp till våra demokratiska värderingar. Nu har vi tagit det första steget när det gäller trossamfunden och det statliga stödet. Tanken är att detta ska fungera som en styråra även för andra offentliga bidragsgivare, men som jag har förstått det utesluter inte detta att det kommer att komma ytterligare förslag för att reglera bidragsgivningen från kommuner och regioner.

Jag och Roger Haddad kan dock här i kammaren sända en tydlig signal till dem som sitter på bidragspengar i kommuner och regioner: Lyssna på den expertorganisation som nu byggs upp! Följ de råden, och ge inte en krona till dem som inte följer demokratiska värderingar!

Fru talman! Min fråga är till statsrådet Farmanbar och gäller vindkraftsutbyggnaden i södra Sverige. Vi har redan diskuterat den lite grann här under frågestunden.

Jag bor i Blekinge och representerar Blekinge här i riksdagen, och det vi som bor där ser är höga elpriser i elprisområde 4. Detta är ett problem både för klimatet och för utvecklingen i vår del av landet. Det är ett samhällsproblem som blir allt större.

Men vi ser också den stora potentialen i vindkraftsutbyggnaden. Vi ser en potential att kunna bidra till att rädda klimatet på global nivå, men vi ser också en chans att sänka elpriserna genom en fortsatt utbyggnad.

Min fråga är egentligen: Vad gör regeringen just nu för att öka utbyggnaden i södra Sverige av gärna havsbaserad vindkraft men också vindkraft på land? Vad har man för åtgärder för tillfället, och vad kan man göra ytterligare för att stärka den här utvecklingen?

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Manhammar!

Det är angeläget att vi bygger mer energiproduktion i södra Sverige - i hela Sverige, men naturligtvis särskilt i södra Sverige där behovet är störst. Det är viktigt för klimatmålen och för Sveriges självständighet, men det är också viktigt för jobb och tillväxt och för att våra hushåll ska ha tillgång till el.

Vi har flera arbeten som pågår. Ett är att se över en incitamentsmodell för fler kommuner att kunna och vilja säga ja genom att de närboende eller kommunerna i närheten skulle kunna få del, eller en större del, av de fördelar som detta ger ekonomiskt. En annan sak vi behöver jobba med är att se hur vi kan utveckla det kommunala vetot så att kommunerna kan komma med sitt veto i tid och ange varför de säger nej. En tredje sak vi behöver jobba med är kompetens- och personalförsörjningen.

Ett annat spår är allmänhetens acceptans. Jag vet att det i närheten av där Magnus Manhammar själv bor finns möjlighet att göra hela Blekinge energipositivt med en vindkraftspark. Det är väldigt viktigt för framtiden.

Fru talman! Förutsättningar för familjer att få ett lån på banken för att bygga småhus skiljer sig en del beroende på var i landet man vill bo och bygga sitt hem. Vill man bygga ett hus i anslutning till ett mer expansivt område är det lättare att få bättre villkor från banken, då man kan förmoda att värdet på huset blir högre och att det stiger efter det att huset är färdigställt, till skillnad från om man i stället bygger på lands- eller glesbygd.

I min hemkommun Gnosjö fick exempelvis en person som ville bygga sitt hus där rådet av sin bank att bygga i den mer expansiva grannkommunen i stället, för att få lånet beviljat.

Därav min fråga till finansmarknadsministern: I vilken utsträckning kan man anse att staten och regeringen har ett ansvar för en mer likvärdig och rättvis bolånemarknad i hela Sverige?

Fru talman! Jag vill tacka Eric Westroth för frågan.

Det är självklart att man ska kunna bo och leva i hela landet. Det är viktigt att vi ser till att det finns hyresrätter i hela landet. Vi hade ett bra investeringsstöd för sådan byggnation, som tyvärr Eric Westroths parti avlägsnade i den budget ni fattade beslut om i höstas.

När det gäller lån till boenden tycker jag att det är fullt rimligt att bankerna värderar de säkerheter de får för lånen och att en säkerhet som har ett större värde också tillmäts ett större värde. Det har en inneboende logik.

Jag tror inte att vi ska ta vägen via bankerna för att åtgärda den regionala ojämlikhet som råder i landet. Jag tror att vi ska använda helt andra politiska medel för detta.

Fru talman! Min fråga är riktad till statsrådet Max Elger.

Ekonomiska problem kan drabba alla. De som hamnar i ekonomisk kris och inte klarar att betala sina räkningar eller betalar sina skulder med lån hamnar i en ond spiral där lån tas för att hantera situationen. Personer med låg inkomst löper större risk för skuldproblem. Oftast uppstår problemen i samband med livsförändringar, till exempel sjukskrivning, arbetslöshet, konkurs, skilsmässa eller dödsfall i familjen.

Överskuldsättningen kan också bero på konsumenternas eget beteende, exempelvis om de har tagit för många krediter. Andra har svårt att förstå information om krediter eller har problem med någon typ av beroende såsom spelande.

Vi kunde under januari följa olika reportage från SVT om människor som drabbats av den här skuldsättningen. Det var förödande historier, bland annat från Perstorp.

Man beräknar att skuldberget som privatpersoner inte kan betala är 87 miljarder. Hur kommer regeringen att motverka överskuldsättningen?

Fru talman! Tack för frågan, Mubarik Mohamed Abdirahman!

Helt riktigt är det en tragedi när människor blir överskuldsatta, hamnar hos kronofogden och får leva under mycket påvra omständigheter under lång tid. Det tar vi på största allvar.

Regeringen har gjort en del. Vi har infört ett tak för räntor. Vi har begränsat möjligheterna att bedriva marknadsföring. Vi har också tagit bort förvalet vid köp på internet. Men det är uppenbart att mer måste göras.

Just nu utreder vi möjligheter att gå vidare - se över en striktare marknadsföringslagstiftning, återigen se över vad den högsta ränta man ska kunna ta ska vara och hur den ska betalas tillbaka men inte minst kräva en mer strikt kreditprövning på basis av ett centralt skuldregister, vilket krävs för att lyckas med det.

Detta utreder vi just nu. Det tar ytterligare någon tid, är jag ledsen att säga. Men vi jobbar hårt med frågan, för det är en angelägen fråga.

Fru talman! I ett inslag från Sveriges Radio pratade vår energiminister Farmanbar på temat elbrist och höga elpriser. Bland annat sa han att man kan ha olika bilder av verkligheten. I inslaget framkom också att man har valt åsikter i debattartiklar framför fakta i vetenskapliga rapporter.

Det kan kanske ge en viss förklaring till att man inte förstår varför elpriserna blir högre när man lägger ned kärnkraftsreaktorer i södra Sverige, och också till det man fört fram om att det är havsbaserad vindkraft, som kommer att byggas inom en tvåårsperiod, som kommer att se till att vi åter får låga elpriser - någonting som avslöjas som omöjliga löften. Planeringshorisonten där är nu lika lång som för kärnkraftsprojekt runt om i Europa.

Därför, fru talman, vill jag fråga om vi kan förvänta oss av regeringen att det kommer några positionsförflyttningar eller om man kommer att fortsätta förlita sig på dessa alternativa bilder av verkligheten.

Fru talman! Jag konstaterar att i den intervju som Mattias Bäckström Johansson refererar till är det en del som är bortklippt, inte minst från ägarna till kärnkraftverken som förklarar varför de på marknadsmässiga grunder, trots att den socialdemokratiskt ledda regeringen tog bort punktskatten på kärnkraft, valde att gå vidare med nedläggningen av kärnkraften, för att man annars riskerade en prishöjning.

Icke desto mindre undrar jag vad Mattias Bäckström Johansson egentligen menar med positionsförflyttning. Jag har varit väldigt tydlig. Sverige behöver kärnkraft. Den kärnkraft vi har är viktig. Sverige behöver vindkraft, havsbaserad vindkraft och vattenkraft, som är ryggraden i vår energiproduktion. Vi behöver alla de här kraftslagen.

Men till skillnad från Mattias Bäckström Johanssons parti är inte mitt parti klimatförnekare som förlitar sig på något som kanske kan komma 2035 i stället för vindkraften, som vi har här och nu. Vi behöver både och, och vi är beredda att satsa på det.

Fru talman! I denna kammare har vi många gånger debatterat digitalisering och bredbandsutbyggnad. För tio år sedan försökte vi i debatten få ministrar att inse att man till och med för att mjölka kor behöver internetuppkoppling. I dag sker i norra Sverige, vilket vi inte ens kunnat drömma om, en industrialisering som kräver en samhällssamling kring detta. Digitalisering och bredbandsutbyggnad är en grundförutsättning för att denna tillväxt ska kunna bli av.

Jag har därför en fråga till digitaliseringsministern: Vad gör man från regeringens sida för att underlätta för denna tillväxt i norra Sverige, för företag men även för privatpersoner som ska bosätta sig där?

Fru talman! Tack, Jasenko Omanovic, för frågan! Digitaliseringen är avgörande. Den är vår tids stora förändringskraft, som har möjligheten att förbättra vårt samhälle avsevärt - kanske i ännu högre grad än industrialiseringen eller boktryckarkonsten en gång i tiden gjorde. Därför måste alla kunna ta del av den, och då är fiberutbyggnaden oerhört avgörande.

Regeringen har antagit en förordning om stöd för tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet. Post- och telestyrelsen jobbar också med uppdraget att främja god mobiltäckning i hela landet. Här handlar det om att kunna dela ut de stora medel som regeringen har avsatt för fiberutbyggnaden till många aktörer för att fiberuppkopplingen ska kunna byggas ut. PTS utvärderar också andra lösningar förutom fiber - telefoni och andra lösningar.

Vi remitterar också ett förslag om undantag från lokaliseringsprincipen så att kommuner på landsbygden ska kunna hjälpa varandra att bygga ut nätet, för att vi ska få bort de kala fläckarna.

Fru talman! Min fråga går till Max Elger. Socialdemokraternas politik må vara en nitlott för deras väljare. Men Socialdemokraterna säljer också nitlotter med stor förtjänst. Varje år får partiet in hundratals miljoner kronor genom moraliskt tveksam försäljning av olika spel och lotter - en försäljning som omfattas av särlagstiftning och som en majoritet av riksdagen flera gånger riktat tillkännagivanden mot. Särlagstiftningen undantar till exempel försäljningen från skriftlighetskravet vid telefonförsäljning. Socialdemokraterna har också kunnat sälja på kredit efter att ha övertalat spelberoende att köpa deras nitlotter.

Med anledning av att denna tveksamma försäljning har blivit Socialdemokraternas bästa kassako vill jag fråga Max Elger vilken annan särlagstiftning han kan tänka sig att införa för politiska partier på finansmarknadsområdet.

Fru talman! Jag vill tacka Mikael Eskilandersson för frågan. Jag är emellertid lite förbluffad över den; jag är inte bekant med att vi står i begrepp att införa någon sådan lagstiftning.

Men i det ärende som väcks i frågan kan jag konstatera att vi tillsatte en utredning för att titta på detta förhållande. Det gjorde vi delvis på inrådan av riksdagen i det tillkännagivande som nämndes. Utredningen avrådde från att förändra den förhandenvarande ordningen, mycket på grund av att detta ju inte är något unikt lotteri. Det finns andra organisationer som använder sig av samma former för sitt arbete, som stöder forskning om bröstcancer och andra, rätt angelägna, ändamål.

Som läget är ser jag inte framför mig att regeringen avser att komma med någon särlagstiftning i denna fråga. Jag uppfattade inte heller detta som ett anspråk från frågeställarens sida.

Fru talman! De svenska konsulaten i utlandet är till för att stötta svenskar, inte minst när de befinner sig i en nödsituation eller om speciella omständigheter råder. Ett exempel på en sådan omständighet är den numera ganska långtgående nedstängningen av Shanghai i Kina, där det finns familjer som har varit inlåsta i sina hem i över 40 dagar utan att kunna komma ut.

Jag tror inte att jag är ensam om att ha fått mejl från svenskar boende i Shanghai, utan jag är övertygad om att även regeringen har nåtts av vädjande brev där de berättar att det svenska konsulatet inte hjälper dem när de ber om det. Min fråga till utrikesministern är: Avser hon att göra något för att se till att de får den hjälp de har rätt till?

Fru talman! Markus Wiechel har fått ett skriftligt svar på denna fråga. Situationen i Shanghai är väldigt försämrad på grund av covidläget. Vi har på flera orter runt om i världen haft begränsade möjligheter att fullt ut göra det konsulära och det diplomatiska arbetet, på grund av att det inte har varit möjligt att lämna bostäder och arbetsplatser på samma sätt som när det inte är pandemi. Men jag hoppas naturligtvis att även Shanghai ska bli fritt från denna situation, som har gjort att det har varit ett väldigt starkt tryck på människor - på dem som kommer utifrån men framför allt på medborgarna i Shanghai.

Frågestunden var härmed avslutad.