Arbetsplenum - Ett moderniserat konsumentskydd - 2022-05-18

Ett moderniserat konsumentskydd

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet betänkandet med det passande namnet Ett moderniserat konsumentskydd. Det gäller lagändringar som genomförs i syfte att implementera nya direktiv från Europaparlamentet och rådet. Ändringarnas mål är att skapa en modernisering av hela unionens konsumentskyddsregler. Det är välkommet att utskottet i stort är positivt till dessa förändringar. En förändring som vi socialdemokrater dock har gått med på är att senarelägga ikraftträdandet av detta. Det beror på att företagare ska få en chans att ordna sina it-system och rutiner för att kunna möta de nya kraven i detta direktiv.

Förändringarna är moderniserande, inte minst för att dessa tar hänsyn till att vi konsumenter i dag lever i en alltmer digitaliserad värld. Vi gör dessutom väldigt många inköp från vår omvärld. Detta gör att det är väldigt positivt och välkommet med ett harmoniserat regelverk för hela unionen.

Ett exempel är att det blir otillbörligt att använda automatiserade metoder för att exempelvis köpa konsertbiljetter och sälja dem vidare inom EU. Det blir också otillbörligt för näringsidkare att ge uppdrag åt någon att lämna en falsk kundrecension för en vara. Detta är viktiga förändringar som stärker konsumentmakten, och det ökar möjligheten att göra informerade val som konsument inom EU.

Fru talman! I detta betänkande finns det en reservation 4, som jag skulle vilja yrka bifall till. Det handlar om att Sverige ska implementera prisinformationsdirektivet, som ska reglera vilka uppgifter som ska finnas vid en prissänkning. Här är propositionens förslag att näringsidkare vid en prissänkning ska ge information om det lägsta pris produkten har haft de senaste 30 dagarna. Det kan motverka så kallad fulrea, där ett företag låtsas att en vara är billigare än vad den har varit tidigare. Denna skyldighet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla, såsom exempelvis livsmedel och växter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Utskottets majoritet har bedömt att den sista skrivningen är otydlig och vill att regeringen ska vidta åtgärder för att förtydliga informationskravet och vilka varor och försäljningsställen som skulle omfattas av det. Detta är dock ett EU-direktiv, och det ska Sverige implementera. Dessa ändringar riskerar att få följden att kommissionen kommer att underkänna Sveriges agerande och säga att vi inte har genomfört direktivet på ett korrekt sätt.

Förutom denna allvarliga risk känner vi socialdemokrater oss trygga med att det svenska rättssystemet skulle klara av att reda ut en eventuell gränsdragningsproblematik. När det gäller vilka försäljningsställen som omfattas är det, enligt oss, inte otydligt. Det är tydligt om man har läst kommissionens vägledning till artikel 6 a i prisinformationsdirektivet. Där står det tydligt att näringsidkaren är konsumentens faktiska avtalspart. Om en näringsidkare säljer varor via flera försäljningsställen till olika priser och dessa omfattas av ett tillkännagivande om prissänkning måste näringsidkaren som tidigare pris för varorna på varje ställe ange det lägsta pris som under minst 30 dagar tillämpades på det försäljningsstället.

Förslaget från regeringen är väl avvägt. Tillkännagivandet är därmed inte nödvändigt, och det bidrar som sagt till en onödig risk för att det inte ska ses som att vi implementerar detta EU-direktiv. Därför yrkar vi bifall till vår reservation 4.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Det lagförslag som regeringen nu lägger fram med anledning av EU:s ändringsdirektiv om bättre konsumentskyddsregler är i vissa delar bra. Men i mångt och mycket är det ett hafsverk som till största del innebär ett tillkrånglat regelverk, vilket är till nackdel för konsumenter, för företagare och för det svenska samhället.

Lagrådet framför kritik mot förslaget, och detta är ett skolboksexempel på hur fel det blir när lagstiftning på grund av nya direktiv fortlöpande byggs på. Särskilt avtalsvillkorslagen, som redan nu är krånglig, kommer med detta lagstiftningsärende att framstå som ett ostrukturerat lapptäcke enligt Lagrådet.

Detta är lagstiftning som behöver förenklas. I stället blir den redan snåriga regleringen kring konsumenträtt ännu mer svårtolkad. När till och med domstolarna tycker att lagen är svårbegriplig är risken stor att varken konsumenter eller näringsidkare förstår den. Antalet ärenden som drivs i domstol kan därför komma att öka, något som knappast är önskvärt.

Väldigt många småföretag kommer att beröras av förslaget. Ungefär 144 000 företag med färre än tio anställda bedriver i dag e-handel mot konsumenter. Många av dem saknar de juridiska och ekonomiska resurser som skulle krävas för att anpassa sig till den nya lagstiftningen. Det har regeringen inte tagit hänsyn till. Småföretagarnas Riksförbund tvivlar starkt på om lagen ens kommer att nå målsättningen om ökad medvetenhet kring konsumenters rättigheter hos näringsidkare och konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Det faktum att denna lagstiftning skulle ha varit implementerad i svensk lag redan den 28 november förra året har förstås gjort att regeringen har haft bråttom med att få till det. Men det är inte rimligt att regeringens senfärdighet eller EU:s tidsgränser ska missgynna svenska företag och konsumenter på det sätt som det förslag som nu ligger på bordet gör.

Fru talman! Det ska nu säkerställas att de recensioner om produkter och företag som vi läser på nätet faktiskt kommer från riktiga konsumenter och vilka kriterier som bestämmer hur företag rankas. Det är bra. Det är också ett steg i rätt riktning att det nu tydligt ska framgå om den som erbjuder en produkt till försäljning på en marknadsplats online är en privatperson eller en näringsidkare. Men lagförslaget löser inte problemet med att identifiera vem som har lagt ut en annons för att sälja exempelvis en hund.

När djur säljs på marknadsplatser online kan det många gånger vara svårt för köparen att avgöra vem som verkligen ligger bakom annonsen och vem som bär ansvar för försäljningen. Är det en skötsam uppfödare som följer de regler och lagar som vi har och som ser till att djuret är friskt och har fått en bra uppväxt hittills? Eller är det en hundsmugglare som försöker sälja en illa behandlad hund från en hundfabrik? Här behöver regeringen återkomma med kompletterande lagstiftning så att vi kan stoppa den vidriga försäljningen av smuggelhundar.

Ett annat problem med lagförslaget är den del som rör prisinformationslagen. Bestämmelsen innebär att om priset sänks på en produkt ska näringsidkaren även ange det tidigare priset - detta för att komma till rätta med företag som höjer priset på produkter inför olika reor för att sedan sälja dem på rea fast priset de facto är detsamma eller liknande som tidigare. Det är kanonbra när det gäller produkter som tv-apparater, smink, kläder och så vidare. Men det blir mycket problematiskt när det gäller mjölk och bröd. Det är i regeringens förslag oklart vilka varor som ska undantas från detta. Det är även oklart vad det är som kommer att gälla för näringsidkare som har flera försäljningsställen.

Att en majoritet i utskottet går fram med ett tillkännagivande till regeringen om att förtydliga dessa delar är därför positivt, även om vi från Sverigedemokraternas sida hellre hade sett att otillräcklig och ogenomtänkt lagstiftning aldrig infördes från första början utan att lagförslaget gjordes om och gjordes rätt. Lapptäcket som konsumenter och näringsidkare ska förhålla sig till blir bara större och större.

Fru talman! Regelverket är i dag både omfattande och krångligt för många att ta till sig. Att då ytterligare bygga på det på det sätt som regeringen föreslår skulle försvåra näringsidkares möjligheter att leva upp till ett bra konsumentskydd och kan i praktiken alltså leda till ett sämre konsumentskydd.

Sverigedemokraterna har därför yrkat avslag på propositionen i dess helhet för att ge regeringen - den här eller nästa - en chans att återkomma med ett mer genomarbetat och välavvägt förslag som innebär att det aktuella EU-direktivet inte överimplementeras eller missgynnar svenska företag utan på riktigt stärker konsumentskyddet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Fru talman! Ärade ledamöter av civilutskottet, tittare och kunniga, intresserade åhörare på läktaren!

På konsumenträttens område har vi att ta ställning till nya förslag i ett rasande tempo den här våren. Vårt köpbeteende förändras och anpassas till nya sätt att köpa och att sluta avtal om pris och leverans. Det blir allt svårare för oss konsumenter att värdera en varas pris i förhållande till dess kvalitet när vi inte kan se och känna på den och ha möjlighet att ta hem den och prova för att sedan kanske ångra oss och lämna tillbaka den. Det är nämligen inte säkert att det företag som du först gjorde beställningen hos och skickade dina pengar till finns kvar när du har fått hem varan och inser att kvaliteten inte riktigt motsvarade det du trodde att du betalat för.

Fru talman! Dropshipping är ett enkelt sätt för vem som helst att erbjuda varor man själv inte behöver lagerhålla. Man förmedlar och tar betalt för sådant som importeras direkt från fjärran länder, ofta Asien, inte via den som säljer varan utan direkt till kund. Det är snabbt, smidigt och enkelt men också väldigt osäkert för dig som kund. Hur ska du kunna lita på en kundrecension som ger varan ett toppbetyg när du inte kan härleda källan till betyget och när de kritiska och kanske sanna synpunkterna om varan har tagits bort?

Nya sätt för bra produkter att hitta sin marknad ska självklart inte stoppas. Det bästa om en sådan marknad ska kunna utvecklas är att få bort fusket och komma till rätta med de oseriösa aktörerna, reglera den och se till att avtalsvillkor efterlevs så att man som kund kan förstå konsekvenserna av sitt köp och med stöd av lagen om ångerrätt kan reklamera en vara som man är missnöjd med. Därför, fru talman, finns det ingen anledning att avslå propositionen som tidigare har föreslagits.

Oavsett om det pris du betalar för en tjänst endast är att du uppger dina kontaktuppgifter eller låter marknadsplatsen installera sina cookies och få tillgång till dina kontakter på sociala medier ska den definieras som en marknadsplats. Krav ska kunna ställas även på den som väljer en sådan försäljningsmetod att respektera kundernas personliga integritet.

Stora mängder information lagras i dag om konsumenter och deras köpmönster, information som sedan används för att skräddarsy erbjudanden och reklam till den enskilde konsumenten. Informationen kan sedan säljas vidare till andra aktörer. Dessa integritetsaspekter måste beaktas och utvärderas löpande. Centerpartiet menar att Konsumentverket bör ges i uppdrag att ansvara för en sådan övergripande översyn. Det är andemeningen i vår reservation 5, som jag yrkar bifall till, fru talman. De behöver ett tydligare uppdrag från regeringen att samverka med andra myndigheter, som Datainspektionen och Integritetsskyddsmyndigheten, och ta ledningen i ett sådant arbete.

Mycket av det som vi debatterar och beslutar om i dag är bra och sådant som Centerpartiet välkomnar. Men i likhet med en majoritet kritiserar också vi förslaget om att redovisning av prisinformation de senaste 30 dagarna ska gälla en näringsidkare och inte följa försäljningsstället. Det slår mot näringsidkaren själv och hindrar konsumenter från att kunna ta del av ett utbud av varor som verkligen är prissänkta och behöver komma ut på marknaden eftersom de annars måste kastas.

I min, Larry Söders och Jon Thorbjörnsons hemkommun Kungsbacka finns det en sådan näringsidkare som driver två butiker, en vid torget och en i en av stadsdelarna i den lilla stadens utkant. Båda butikerna har egna kundgrupper, och de drivs på olika sätt utifrån varje butiks lokala förutsättningar. När det av regeringen föreslagna lagkravet riktas mot näringsidkare skulle denne näringsidkare behöva investera i och installera ett datasystem för att registerföra prissänkningar för tusentals varor i båda butikerna. Detta är inte till någon nytta för kunderna, som är vana vid att ta del av utbudet i sin närbutik. Men när en av de båda butikerna vill skylta med prissänkning skulle man i så fall behöva säkerställa att det var rätt 30-dagarspris även på skylten som står i den andra butiken, eftersom det är samma näringsidkare vi talar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Den kostnad i system och arbetstid som följer av att tvinga en kedja att ständigt kartlägga allt som sker i alla dess butiker kommer på ett eller annat sätt att landa på konsumenten i form av högre kostnader för varan. Eftersom en butik inte får återlämna osålda varor till leverantören är prissänkningar det enda och bästa verktyget när osålda livsmedel närmar sig bästföredatum.

Det är flera remissinstanser som kritiserar förslaget och pekar på otydligheter och tolkningssvårigheter. Centerpartiet är inte nöjda med den formulering som regeringen har valt, nämligen att man vill undanta "varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla". Vad det är blir en tolkningsfråga och något som det är hart när omöjligt att utarbeta en praxis kring, eftersom det kan röra sig om tusentals produkter och flera hundra varuslag.

Då blir det bättre att, som riksdagen beslutar i dag, låta lagstiftningen träda i kraft lite senare och då med ett krav på prisinformation som gäller per försäljningsställe. Den butiksägare som jag gav som exempel är bara en av många tusen småföretagare som självklart vill vara lönsamma men också förse sina kunder med bra och prisvärda produkter och som hatar att kasta bort livsmedel som de har köpt in för att sälja och som är ätligt men har ett kort datum.

Fru talman! Centerpartiet är för regelförenklingar för företagen, eftersom motsatsen, alltså detaljerade och svårtolkade regler, medför kostnader som i slutändan hamnar hos kunden. Vi vill också motverka matsvinn och främja resurshushållning.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 2.

Vänsterpartiet har överlag inte mycket att invända mot de förslag som regeringen lämnat i propositionen Ett moderniserat konsumentskydd. Vi ifrågasätter dock förslaget om att undanta vissa reparationstjänster från ångerrätten.

Ångerrätten ska inte gälla för en tjänst som har fullgjorts om konsumenten uttryckligen har begärt ett besök från näringsidkaren i syfte att denne ska utföra reparationsåtgärder och konsumenten uttryckligen har samtyckt till att tjänsten börjar utföras. Det kan innebära att det blir omöjligt för konsumenter att ångra tjänster från oseriösa företag. Det handlar om ett EU-direktiv, där denna del är frivillig att genomföra. Frågan uppstår därför: Finns det ett praktiskt behov av att göra dessa ändringar i ångerrätten?

Fru talman! Här har regeringen landat i ett förslag som blir en försämring för konsumenterna, helt enkelt att det är näringsidkarna som behöver ett ökat skydd. Vi ser det annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Visserligen ser vi att det kan uppstå situationer där även konsumenter missbrukar ångerrätten, men vi ser också problem med oseriösa företag som med sina tvivelaktiga affärsmetoder pressar på människor tjänster som de inte behöver. Konsumenter riskerar att förlora pengar på till exempel en takomläggning som inte behöver göras, och det kan handla om stora pengar för den enskilde individen.

Lagändringen riskerar att bli en skänk från ovan till dessa företag, då den helt enkelt ger dem större utrymme för dessa oseriösa affärsmodeller. I dag riskerar företagen trots allt att inte få betalt från de konsumenter som vågar konfrontera dem och ifrågasätta betalningsskyldigheten. Det krävs mod, tid och kunskap för att ifrågasätta, och det finns många som inte orkar eller vågar gå igenom en sådan process.

Fru talman! Det här handlar om en verksamhet där företag ömsar skinn för att kunna fortsätta att få kunder på kroken. Man byter firmanamn, organisationsnummer och ansvariga trots att det är samma huvudmän som återkommer.

Dessa oseriösa företag, som bland annat verkar inom takläggningsbranschen, använder sig av säljstrategier, där den vanligaste är att mötesbokare ringer upp konsumenten för att få konsumenten att på eget initiativ få företaget att komma på besök. Besöket syftar till att konsumenten ska beställa företagets tjänst. Både mötesbokare, säljare och besiktningsmän jobbar enligt samma strategi. Telefonsamtalen görs oftast utifrån kontaktlistor, men påfallande ofta kontaktar man äldre personer eller människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta är något som Sveriges Konsumenter har sett exempel på i sin konsumentvägledning till både kommuner och de tre pensionärsorganisationer de samarbetar med. Det är dessutom fråga om företag som det ofta blir svårt att kommunicera med när bollen väl är i rullning och till exempel taket har börjat läggas om.

Fru talman! Vi anser, i likhet med Konsumentverket, att den nuvarande lagstiftningen är väl avvägd i och med att det redan finns en möjlighet att undanta ångerrätten om konsumenten uttryckligen har samtyckt till att tjänsten börjar utföras och gått med på att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten har fullgjorts.

Även Sveriges Konsumenter och Villaägarnas Riksförbund ser med oro på ändringarna i lagstiftningen. De är kritiska i sina remissvar och anser att det vore lämpligt att behålla nuvarande lagstiftning, som slår mot de oseriösa företagen och gör att de inte har självklar rätt till betalning, samt att konsumenterna ska ha möjlighet att kostnadsfritt backa ur avtalen.

Både Konsumentverket, landets konsumentvägledare och Villaägarnas Riksförbund har fått ett stort antal anmälningar rörande företag som agerar tvivelaktigt. De ser stora problem med att en lagändring införs som direkt gynnar dessa oseriösa företag. Det finns ju redan en fungerande lagstiftning på plats.

Laga inte det som redan är helt och fungerar. Och det gäller både lagstiftning och hustak.

Fru talman! Först måste jag få säga följande: Visst känner vi alla här i kammaren hur fantastiskt det är att få lyssna på fyra hallänningar på raken? Det händer inte ofta! Med tanke på att det är mer än hälften - eller hur? - i den här debatten som kommer från Halland blir det lite extra speciellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Fru talman! Moderaterna tror på den upplysta konsumenten; att fria individer ska tillåtas fatta egna beslut om sin konsumtion på en fri marknad och att det ska finnas en trygg lagstiftning som skyddar individen från vilseledning och bedrägerier. En viktig utgångspunkt för Moderaternas konsumentpolitik är att konsumenterna ska kunna tillgodogöra sig information som är tillförlitlig om produkters pris och egenskaper samt om produktionsmetoder, säkerhetsaspekter och hur konsumtionen påverkar människor, miljö och klimat.

På samma gång är det också viktigt att vi ställer rimliga krav på våra näringsidkare så att det finns förutsättningar att verka inom till exempel handel. Ärenden som vi behandlar i dag handlar om att regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas, vilket vi tycker är alldeles utmärkt utifrån moderat synpunkt.

Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna har dock haft invändningar, som utskottet glädjande nog valt att ställa sig bakom. Den första handlar om att tiden från dagens beslut till ikraftträdandet den 1 juli i år är alltför kort. För företagen innebär det nya informationskravet att prisuppgifter för en stor mängd varor ska dokumenteras, administreras och systemhållas. För att kunna leva upp till det nya informationskravet behöver nya administrativa processer och nya it-system tas i bruk, vilket inte låter sig göras med bara några månaders framförhållning. Därför är det utmärkt att vi med tydlig majoritet också kan flytta fram datumet för ikraftträdandet från den 1 juli till den 1 september i år.

Den andra handlar om prisinformationslagen. Regeringen lägger bland annat fram förslag som syftar till att motverka så kallade bluffreor. I grunden är det bra att konsumentskyddet stärks för att undvika problem med tillfälligt höjda ordinarie priser inför reor. Regeringens förslag lämnar dock den svenska handeln med en lång rad otydligheter, och för somliga saknas svar helt och hållet.

När det gäller livsmedel föreslår regeringen att det ska införas ett informationskrav i prisinformationslagen som innebär att man vid rea måste tala om vad priset var förut. Till denna huvudregel införs också ett undantag som säger att informationskravet inte ska gälla för varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

Vi menar att det finns en risk för att detta förslag får olyckliga och långtgående konsekvenser för dagligvaruhandeln. Priserna på livsmedel stiger just nu, bland annat till följd av kriget i Ukraina och de ökade drivmedelspriserna. Att i detta läge gå fram med en otydlig lagstiftning som gör det svårare för matbutiker att sänka sina priser är direkt oansvarigt både mot näringslivet och ytterst framför allt mot Sveriges konsumenter.

Vi välkomnar att regeringen utnyttjar möjligheten att göra undantag för varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla. Undantaget i den form som regeringen föreslår är dock svårtolkat och skapar onödiga otydligheter om vilka varor det ska tillämpas på. Vi menar att regeringen gör en felaktig bedömning när den föreslår att gränsdragningsproblemen ska överlämnas till rättstillämpningen för att utveckla praxis kring frågan i enskilda fall. Givetvis kommer tillämpningen att förfinas genom praxis, men det behövs också tydlighet från regeringen. Framtagandet av praxis riskerar annars att bli en långdragen process. Det vore därför bättre med ett förtydligande i författningskommentaren till prisinformationslagen där det uttryckligen framgår att undantaget ska tillämpas på livsmedel och växter. Med ett sådant förtydligande stärks konsumentskyddet samtidigt som lagen inte vållar problem för dagligvaruhandelns aktörer. Därför är det glädjande att vi lyckats samla en majoritet även för att förtydliga författningskommentaren så att det framgår vilka varor som avses, som till exempel livsmedel och växter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Slutligen behövs det också ett förtydligande om försäljningsställe, vilket även det samlat en majoritet i utskottet. Regeringens förslag om att införa ett nytt informationskrav i prisinformationslagen är inte anpassat för verksamheter där priserna varierar och butikerna sätter sina egna priser, exempelvis matbutiker - precis som Ola Johansson har beskrivit. Regeringen föreslår nämligen att informationskravet ska införas per näringsidkare i stället för per försäljningsställe.

Det är ofta så att en näringsidkare har flera butiker med olika priser på samma vara, eftersom butiker sätter sina priser utifrån den lokala konkurrensen. Med regeringens förslag tycks de näringsidkare som har flera butiker behöva ange det lägsta priset som gällt i någon av butikerna. Det är inte en relevant information för kunden vilket pris som gällt i en helt annan butik i en grannkommun. En konsekvensanalys kring detta saknas dessvärre i regeringens förslag och förarbeten. För att skapa tydlighet föreslår vi därför att det ska förtydligas att prisinformationslagen ska gälla per försäljningsställe och inte per näringsidkare.

För första gången yrkar jag bifall till utskottets förslag i dess helhet.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade tänkt att begära replik även på Centerpartiets anförande, men eftersom Moderaterna och Centerpartiet har ungefär samma ingång passar jag på att ge Lars Püss en chans att förtydliga Moderaternas ställningstagande i frågan.

Vi från Sverigedemokraterna delar både Centerpartiets och Moderaternas invändningar mot lagstiftningen. Det som gäller prisinformationslagen är något som kan ställa till mycket problem för framför allt dagligvaruhandeln. Av den anledningen har Sverigedemokraterna lagt fram ett förslag om att avslå propositionen i syfte att så fort som möjligt återkomma med ett nytt förslag som omfattar dessa delar, för att säkerställa att vi inte inför en lagstiftning som är dålig för företagare och som är dålig för konsumenter.

Att vi nu flyttar fram införandet två månader är förvisso något som Sverigedemokraterna har ställt sig bakom, men det beror enbart på att det var lite sämre att införa det redan nu. Nu har vi två månader på oss. Det är i och för sig inte så lång tid, det heller.

Problemet med Centerpartiets och även Moderaternas ställningstagande i den här frågan blir att vi kommer att införa den här lagstiftningen i den form som nu ligger, så som den ser ut i dag. Det är enbart vi sverigedemokrater som har sagt att vi vill avslå propositionen i syfte att återkomma med ett bättre förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Om man nu inför den här lagstiftningen, på vilket sätt tänker Moderaterna att det kommer att förbättra för företagen? De kommer ju att få anpassa sig till den här lagstiftningen från och med den 1 september alldeles oavsett vad riksdagen har tillkännagivit. Ett tillkännagivande är ju något som kan ta väldigt lång tid att behandla, ibland fem sex år. Det vet vi ju, så frågan är på vilket sätt ett bifall till propositionen - eller utskottets förslag i dess helhet, som Lars Püss har yrkat på här i dag - kommer att förbättra för företagen.

Fru talman! Tack för frågan, Angelica Lundberg!

För mig är det så att vi inte stiftar lagar enbart för våra företagare utan också för våra konsumenter. I grunden anser vi att väldigt mycket av det som finns i förslaget är bra och att det, med de justeringar som vi nu har fått igenom, är ett bra lagförslag.

Det gäller att hitta en balans mellan näringsidkare å ena sidan och konsumenter å andra sidan. Det blir alltid en kompromiss i de här lägena. Men, som sagt, med de justeringar som vi nu får en majoritet för i kammaren anser vi att vi vill gå vidare med det här. Där har vi moderater landat tillsammans med väldigt många andra i utskottet.

Fru talman! Tack, Lars Püss, för svaret!

Lars Püss talar om "de justeringar som vi nu har fått igenom", men det är ju inte riktigt så det fungerar. Det enda som egentligen händer nu är att utskottet kommer att lämna ett tillkännagivande till riksdagen. Det innebär inte några som helst justeringar i den proposition som ligger på bordet, utan den kommer av allt att döma att antas i sin helhet.

När tillkännagivandet sedan riktas till regeringen har regeringen inga tidsramar över huvud taget för att återkomma till riksdagen med ett förslag. Regeringen behöver faktiskt inte återkomma till riksdagen över huvud taget. Det finns inga sådana krav.

Därför är det lite märkligt att man inför det här den 1 september. Vi har ett val i år, och vi har en ny regering på plats först i början av oktober - förhoppningsvis; vi får väl se hur lång tid det tar den här gången. Det innebär att lagstiftningen kommer att införas.

Både konsumenter och företagare kommer att drabbas av den ofullständiga lagstiftning som vi nu genomför, och det är därför Sverigedemokraterna yrkar avslag. Jag tycker att det hade varit bättre att avslå lagen i dess helhet och återkomma med ett välarbetat och genomarbetat förslag som inte missgynnar svenska företagare eller svenska konsumenter och som inte överimplementerar EU:s lagstiftning.

Fru talman! Jag kan förstå Angelica Lundbergs frustration, men vi har ju det system vi har.

Vi har dessutom det faktum att det i botten ligger EU-lagstiftning som Sverige är skyldigt att följa, och där är vi faktiskt ganska sena på bollen. Jag tycker att vi tillsammans, gemensamt, måste ta ansvar för att stå upp också för EU:s lagstiftning.

I det här fallet känner vi oss, som sagt och återigen, trygga med grunden i det förslag som Socialdemokraterna och regeringen har lagt fram - med de justeringar som nu har kommit fram. Där har framför allt tiden varit ganska avgörande för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Fru talman! Konsumentpolitik står kanske inte högst upp på dagordningen för medborgarna i dessa dagar. Vi hade en Natodiskussion i kammaren i måndags, och det utkämpas ett krig i Europa. Men som politiker måste vi ändå kunna se olika saker ur ett helikopterperspektiv, och vi behöver också se över den konsumentpolitik vi har. Vi borde orka ha en helhetssyn på politiken.

Även de frågor som vi på ett eller annat sätt genomdriver i kammaren måste vi ha en helhetssyn på. Jag tycker dock inte att regeringen har lyckats med det när det gäller prisinformationslagen. Det är bra att man stoppar bluffreor. Det är bra att man ser över distansavtalslagen. Men det man också gör i olika delar blir otydlig lag som slår mot Sveriges mataffärer och därmed våra medborgare.

Ett exempel är att det i propositionen står att ett undantag från prisinformationskravet ska göras "för varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla". Här har regeringen valt ett annat begrepp än det som står i det EU-direktiv som man säger att man vill följa. I EU-direktivet står det faktiskt "sannolikt kan försämras".

I den diskussion som förts har jag framfört att man använder ett ord som är hårdare än vad som skulle behövas för att kunna fullfölja detta direktiv. Men svaret har varit att man tycker att praxis är det som ska lösa uppgiften. Jag tror att det blir mycket enklare om riksdagen är tydlig från början, talar om vad man förväntar sig av rättsvårdande instanser och på det sättet styr vilken praxis det blir.

Jag noterade i debatten att Vänsterpartiet i sitt anförande över huvud taget inte nämnde den här delen av betänkandet. Det skulle vara ganska intressant att höra vad Vänsterpartiet tycker om att man överimplementerar en del av EU-direktivet och hur man anser att detta ska hanteras - om man är nöjd med vad regeringen har gjort eller om man tycker att regeringen på ett eller annat sätt ska återkomma till riksdagen med ett annat förslag, så som majoriteten i riksdagen anser.

Jag tycker att det är ganska stor skillnad mellan om något försämras snabbt och om det sannolikt kan försämras. Direktivets formulering gör det lättare att inkludera livsmedel och växter i undantaget. Men regeringens lagförslag gör att det blir svårare för dagligvaruhandeln att veta exakt vad som faktiskt gäller.

Jag skulle bli glad om någon från regeringspartiet kunde svara på varför man vill överimplementera EU-direktivet. Det är ju inte första gången som riksdag och regering gör detta. Det är inte sista gången heller.

Varför vill man göra det svårare för Sveriges alla matbutiker att hantera prissänkningar på mat? Det skulle vara ganska intressant att få veta det från regeringspartiet.

Vi har pratat här om att matpriserna ökar. Det är ju så. Jag såg en artikel i Dagens industri om att matpriserna i år förväntas öka upp till 10 procent.

Vi vet också att svenska lantbruk har fått ökade kostnader för drivmedel men också för gödning och foder - om man lyckas få tag i det. Det har alltså blivit dyrare att vara svensk men faktiskt också att vara lantbrukare i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Det är inte bara för lantbrukare vi ser att det är svårt. Det blir också svårare för mataffärer att sänka priset på livsmedel som har kort bästföredatum. Därmed blir det svårare för livsmedelsbranschen att hjälpa dem som vill hitta bra priser på mat för att ekonomin krymper.

En annan del som vi inte har diskuterat särskilt mycket är att matsvinnet i livsmedelsbutikerna kan öka när man inte kan lägga ut detta på rea. Man kanske väljer att hantera det på annat sätt i den administrativa delen än att lägga ut det på rea.

Det är inte bara i denna del som regeringen försöker göra det lite svårare. Det gäller även, som vi pratat om förut, orden "försäljningsställe" kontra "näringsidkare". Jag skulle vilja veta om regeringen har funderat på dessa två ord och om man funderat på hur olika de är.

Som vi hört här tidigare kan en näringsidkare faktiskt ha flera försäljningsställen, men jag som konsument går normalt bara till ett försäljningsställe. Jag är bara intresserad av vad priset är i Kungsbacka. Jag är inte intresserad av vad priset är i Trollhättan. Men i detta fall kan näringsidkaren bli tvungen att leverera samma pris i bägge butikerna trots att det är helt irrelevant för mig som konsument.

Jag vet inte varför man tycker att detta är viktigt.

Det hade varit mycket enklare att använda "försäljningsställe", vilket faktiskt finns i svensk lagstiftning redan i dag. Visst, i direktivet kan utläsas att man i det fallet vill använda "näringsidkare", men det ordet används på annat sätt i övriga EU än i Sverige. Det hade alltså varit mer relevant att använda ordet "försäljningsställe", och det är faktiskt också detta regeringens företrädare säger att man menar.

Jag tycker att dessa två saker klart och tydligt visar att man inte har försökt grotta ned sig i dessa frågor utan helt enkelt bara vill implementera ett EU-direktiv som det tagit för lång tid att implementera, och man vill inte ha böter från EU. Jag tycker att man skulle ha gjort tvärtom. Man skulle ha informerat sig om situationen och försökt hitta lösningar som är bra för den bransch som drabbas av detta.

Sedan ska man ge beröm också, och det tänker jag göra. Det är jättebra att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har insett att det behövs lite mer tid för att implementera detta. Sedan kanske jag, på min egen kammare, hade önskat ännu lite mer tid. Men nu är vi där vi är, och vi har kommit överens - det är väldigt bra.

Jag skulle ändå, precis som Sverigedemokraterna var inne på, vilja påpeka att riksdagen är folkets främsta företrädare och att regeringen styr riket men också är ansvarig inför riksdagen. Jag skulle vilja fråga regeringspartiets företrädare: När återkommer ni med ett nytt förslag utifrån de tillkännagivanden som finns? En bransch vill ha det, och en riksdag vill ha det. Vi tror att det vore bra att komma tillbaka så fort som möjligt.

Fru talman! Jag hade kanske inte tänkt begära replik på detta anförande, men eftersom ledamoten Larry Söder bad så fint ska vi ta ett replikskifte angående det som nu har nämnts flera gånger i talarstolen: vilka produkter som avses, som skulle kunna bli för gamla eller så.

Jag kan inte se att Larry Söder har med sig betänkandet som vi behandlar här i dag, men jag ska läsa från sidan 26, där jag i alla fall tycker att det står ganska glasklart. Detta är en text som inte kommer från regeringen utan rakt från kommissionen, som anför följande:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

"Varor som ''sannolikt kan försämras eller har kort sista förbrukningsdatum'' är lättfördärvliga varor som kan behöva rabatteras oftare för att de ska kunna säljas snabbare på grund av att de närmar sig sista förbrukningsdatum. Detta begrepp används även i artikel 16.1 d i direktivet om konsumenträttigheter, där det föreskrivs att konsumenter inte har ångerrätt vid distansavtal och avtal utanför fasta affärslokaler när det gäller ''tillhandahållande av varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla''.

I direktivet om konsumenträttigheter definieras inte ''varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla''. Huruvida de objektiva kriterierna ''som snabbt kan försämras eller bli för gamla'' är uppfyllda ska bedömas från fall till fall. Exempel på varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla är färska livsmedel och drycker med kort hållbarhet."

Färska livsmedel har vi hört om flera gånger härifrån talarstolen, i Icabutiker och så vidare, och de nämns uttryckligen som exempel.

Det är fint att ledamoten Larry Söder också tycker att vi behöver mer tid för detta. Vi har ju gått med på det från Socialdemokraternas sida för att de olika företagarna ska få chansen att införliva it-system och sådant för att kunna möta detta. Jag tror att man kan lösa det på olika försäljningsställen, med olika system, så att man utan problem ser vad en vara har haft för tidigare pris.

Fru talman! Vi hörde det som ledamoten läste upp, och vi har också haft denna diskussion i utskottet. Jag har ställt frågan direkt till regeringens företrädare om just orden "sannolikt kan försämras", som jag sa. Det är dessa ord som finns i direktivet. I det som ledamoten läste upp fanns faktiskt inte ordet "snabbt" med.

Problemet är att man alltså lägger ansvaret att bestämma hur direktivet eller lagändringen ska hanteras på den som är anställd i en enskild livsmedelsbutik. Jag tycker att det hade varit mycket enklare om vi som riksdag talade om att vi ser detta som ett vidare begrepp. Ni gör faktiskt begreppet smalare i stället för att göra det vidare. Det tycker jag är ganska fel.

Jag tror att vår definition, där man säger "sannolikt kan försämras" hade varit mycket enklare för den enskilde butiksanställde att ta till sig. Och då skulle man veta att livsmedelsprodukter som långsamt försämras också är med i detta. Nu måste man välja från fall till fall, precis som ledamoten säger. Vem ska avgöra detta från fall till fall? Det blir ju den enskilde som står i butiken som gör det. Det borde vara någon annan som gör den avvägningen. Vi kan göra det här. Hade vi haft ett vidare begrepp hade det inte behövt avgöras i varje enskild butik.

Fru talman! Vi vill inte heller att vi ska få den problematik som ledamoten beskriver. Just därför tycker jag som sagt att den exemplifiering som finns här är tydlig. Det jag läste upp, där det står "snabbt kan försämras", var som sagt inte något som kom från regeringen. Det är ett utdrag ur det som kommissionen har skrivit, så det ordet används av kommissionen. Och exemplen används av kommissionen: färska livsmedel och drycker med kort hållbarhet. Jag tycker att det är rätt klockrena exempel.

Jag har inte så stora problem med detta, för jag tycker att det är en ganska tydlig skrivning. Och är den inte det har jag full tilltro till vårt svenska rättssamhälle och till att vi kommer att få en bra praxis för detta, som är rimlig för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Jag tror, återigen, att den extra tid vi har givit för implementeringen av detta direktiv så att företagarna ska kunna bygga upp it-system och sådant också kan lösa en del.

Men jag har en fråga till ledamoten Larry Söder: Ser inte han några problem med att vi kanske inte införlivar ett EU-direktiv, vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser för Sverige, exempelvis böter, som ledamoten själv nämner? Det skulle jag vilja ha svar på.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan svara på det ganska snabbt. Eftersom vi hade Regeringskansliet på besök i utskottet känner jag tillförsikt, och jag är glad över den information man gav, nämligen att även min definition hade inneburit att vi hade implementerat EU-direktivet. Vi hade alltså inte åkt på några böter. Om vi däremot hade avslagit hela propositionen hade det varit en helt annan sak, men det är vi nog överens om. Men jag tror att vi kunde ha haft ett vidare begrepp och ändå implementerat EU-direktivet. Jag menar ju att detta innebär en överimplementering.

Det vi inte över huvud taget kom in på, och som kanske också är en stor del i detta, är varför ni använder ordet "näringsidkare" i stället för "försäljningsställe", vilket jag inte förstår. Jag tror att man helt enkelt inte har tänkt på ordens och begreppens betydelse. Vi använder faktiskt "försäljningsställe" i andra lagar i Sverige. Man borde ha använt det även i dessa lagar. Nu har du tyvärr ingen möjlighet att svara på detta, men jag tror att man måste fundera på detta även när man gör tillkännagivandet.

Jag fick inget svar från ledamoten på frågan om när regeringen återkommer med detta. Vi har ju committat oss att så snart som möjligt och på ett eller annat sätt återkomma till det här - det tror jag faktiskt att även regeringen önskar. Då måste vi hålla farten uppe, och det hoppas jag att vi kan göra gemensamt.

Fru talman! Jag kan avslöja för riksdagsledamot Lars Püss att jag faktiskt är född i Halland, så nu är det kanske den femte hallänningen i rad som pratar. Min familj kom till Sverige från Irak och placerades i Falkenberg, och vi flyttade till Göteborg när jag var ett år.

Fru talman! Inget annat samhällssystem än den fria marknadsekonomin, med tydliga spelregler och fungerande konkurrens, ger möjlighet till konsumentmakt. Det finns en tydlig skillnad mellan den liberala konsumentpolitiken och den kollektivistiska syn som S-regeringen har, där man vill styra människors beteenden. Den svenska staten ska ge konsumenter goda möjligheter att göra sina egna val, men staten ska inte bestämma vilka val som konsumenter ska göra.

Liberalerna välkomnar den nya produkten Ett moderniserat konsumentskydd och lagförslaget vi diskuterar i dag. Som Sveriges mest EU-vänliga parti tycker vi att det är en enorm styrka för oss att vi har gemensamma regler inom EU. Det stärker konsumenterna och företagens makt.

Liberalerna välkomnar också tillkännagivandet om att informationskravet i prisinformationslagen inte ska gälla livsmedelsvaror. Det är både synd och fel att regeringen är oförmögen att lyssna på den oro som finns hos företagare runt om i Sverige för att de nya lagreglerna kan tolkas på ett orimligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett moderniserat konsumentskydd

Om man tittar på betänkandet ser man att Liberalerna inte hade någon motion i det här ärendet. Men vi fick ett stort antal samtal, e-mail och annat från olika delar av Sverige. Oroliga företagare skrev till oss och vädrade sin kritik mot lagprodukten.

En av de företagare som hörde av sig till mig heter Andreas Quist och driver en Hemköpbutik i Billdal i södra Göteborg, nära Hallandsgränsen. Han skrev: Återkommande sänker vi i min affär priser på varor som har ett kort bästföredatum. Vi har många kunder som är tacksamma för denna möjlighet. Det är roligt att se hur vi kan hjälpa dem som kämpar med ekonomin samtidigt som vi med dessa tillfälliga reor faktiskt undviker matsvinn. Regeringens lagförslag gör det mycket svårare för oss att ha den här sortens sänkta priser och ordna med lokalt anpassade kampanjer. Kravet på prisinformation på livsmedel är inte bara dumt - det blir dessutom fel. Det är omöjligt för min butik att ha koll på det lägsta priset på en matvara under de senaste 30 dagarna i någon annan butik i Kungsbacka eller Göteborgsområdet.

Fru talman! Sanne Lennström från Socialdemokraterna borde lyssna mer på företagarna än på juristerna på Justitiedepartementet. Lagförslaget som riksdagen i dag beslutar om ger inte matbutikerna tydliga spelregler. Det ger inte alla livsmedelsaffärer ett undantag från de här reglerna. Man måste kunna särskilja mellan vilka varor som ska inkluderas och vilka varor som inte ska inkluderas. Man särskiljer inte mellan ordet "näringsidkare" och vilket försäljningsställe det är. Det finns olika skrivningar om vilka produkter som ska inkluderas snabbt i EU-lagstiftningen som sannolikt kan missbrukas i den svenska lagstiftningen. Det skiljer sig på ett flertal punkter. Det är det största och viktigaste skälet till att Liberalerna lyssnade på kritikerna och på de partier som motionerat. Det här räcker faktiskt inte. Det är inte en tillräckligt bra produkt. Den behöver ändras.

Vi håller också med om att lagen ska börja gälla först i september. Sanne Lennström får det att låta som att Socialdemokraterna har velat det här hela tiden. Men det var faktiskt först när en majoritet i utskottet visade att man ville ha en förlängd period som Socialdemokraterna vände. Det är den socialdemokratiska regeringen som har varit sen med att komma till riksdagen med denna produkt. Svenska företag ska inte behöva betala genom ett framstressat beslut och ikraftträdande av nya lagar. Det är väldigt tydligt.

Sanne Lennström påpekade också att risken är att vi kommer att bötfällas. Ja, regeringen är nästan ett helt år sen med den här produkten och kommer förmodligen att bötfällas redan som det är. Det finns redan ett ärende hos EU. Jag förstår inte riktigt den kritik som handlar om att man kan komma att bötfällas ifall man ändrar lagstiftningen, för det här är redan ett bötesärende.

Ett moderniserat konsumentskydd

Fru talman! Vi menar att samtliga reservationer ska avslås, eftersom utskottet går på Liberalernas linje helt och hållet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 22.)