Interpellationssvar - Nya skurubrons finansiering - 2022-05-10

Fru talman! Jasmin Farid har ställt flera frågor till mig om finansieringen av den nya Skurubron.

Den nya Skurubron finansieras dels genom statliga medel, dels genom lån som återbetalas genom broavgifter. Avtalet tecknades under den moderatledda regeringen av den moderatledda kommunen Nacka och Trafikverket. Där regleras att en broavgift ska täcka två tredjedelar av kostnaderna, medan resterande del ska finansieras med statliga medel.

Det ankommer på parterna att ta ansvar för det avtal som de har ingått.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag står här som Värmdöbo och vill lyfta Värmdös röst i frågan eftersom Värmdö aldrig har fått möjlighet att yttra sig eller involveras i processen kring Skurubron.

Väg 222 är den enda landförbindelsen in till Stockholm från Värmdö kommun och östra delen av Nacka kommun. Att bygget till två tredjedelar föreslås finansieras genom infrastrukturavgifter per passage står helt i strid med likställighetsprincipen eftersom det inte finns någon annan möjlig väg till Värmdö kommun.

Den 31 mars 2022 lämnade Trafikverket in en underrättelse till regeringen om avgiften och dess fördelning. Det betyder att Trafikverket ger regeringen möjlighet att vidta åtgärder för att boende i Nacka och Värmdö inte ska drabbas av den här orättvisa straffbeskattningen.

Jag efterfrågar fortfarande ett svar om vilka åtgärder statsrådet planerar att vidta, men svaret vi har fått här är inget alls. Om jag tolkar det rätt betyder det att staten inte kommer att vidta några åtgärder. Svaret jag får på frågan om statsrådet avser att ge Skurubron full statlig finansiering tolkar jag som nej. Den ska enbart till en tredjedel betalas av staten.

Svaret jag får på frågan om statsrådet avser att ta ut en avgift för att finansiera Trafikverkets administration är ja. Det ska täcka kostnaderna, tolkar jag det som.

Jag vill undvika att föra en debatt där frågan tas fram och tillbaka, men faktum kvarstår: Kommunerna äger inte statliga vägar, och inte heller har de ekonomi för det. Den här vägen och bron är ett statligt åtagande. Därmed ägs frågan av staten, och den faller också på statsrådets bord.

Intressant är också att statsministern nyligen var ute och knackade dörr i den del av Nacka som berörs av denna straffbeskattning, vilket framgår av en artikel i tidningen Mitt i Värmdö. Jag ska inte kommentera att statsministern där med ett skratt påpekar att hon bor på rätt sida av bron, men Magdalena Andersson beklagar sig också över avgifterna. Ändå vägrar statsministern och statsrådet att ta styr i frågan trots att de har makten. Jag undrar varför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var ett exemplariskt kort svar jag fick från statsrådet om att det ankommer på parterna att ta ansvar för det avtal som ingåtts. Men Värmdö kommun har inte skrivit på något avtal om Skurubron, som sagt den enda landförbindelsen till kommunen. Inte heller har Värmdö kommun fått möjlighet att yttra sig i frågan. Vad för ansvar menar ministern att Värmdö kommun ska ta? Hur kan statsrådet försöka ställa Värmdöborna till svars när de aldrig har varit involverade i frågan eller fått yttra sig?

Avtalet skrevs 2009. Det är 13 år sedan. Jag var då inte ens engagerad i politiken, och inte heller skrev statsrådet på avtalet. Men regeringen har haft ansvar för avtalet de senaste 8 åren och förhalat processen. Vilket ansvar har staten tagit för att upprätthålla avtalet om att tidigarelägga bygget, som hela avtalet syftade till?

Det är tydligt att detta 13-åriga avtal inte längre gäller. Det grundade sig på att hela projekteringen skulle tidigareläggas. 13 års väntan betyder att staten och Trafikverket har brutit mot avtalet.

Att hänvisa till ett så gammalt avtal håller inte som argument. Det handlar inte om partipolitik. Det handlar inte heller om huruvida det är Moderaternas eller Socialdemokraternas problem. Det här handlar om att det är Värmdöbornas och Nackabornas problem.

Jag vädjar till statsrådet och till Socialdemokraterna att släppa partipolitiken. Låt oss lösa det här! Statsrådet har här en chans att bli hjälte i frågan.

Fru talman! Tack för det svar vi har fått av statsrådet! Jag vill haka på eftersom jag representerar Nacka och vill gärna säga några ord.

En överenskommelse mellan Nacka kommun och regeringen om avgiftsfinansiering har ju ingåtts en gång i tiden. Närmare bestämt tog kommunstyrelsen i Nacka ett sådant beslut 2009 med argumentet att därmed kunna tidigarelägga bygget. Under kommande år hände det inte så jättemycket när det gällde planeringen av att faktiskt bygga bron. I dag, tack och lov, har bygget kommit igång. Det är bra. Men det som alltjämt skaver kraftigt är de avgifter som hotar att införas samma dag som bron ska tas i anspråk.

Fru talman! För samtliga boende i hela Värmdö samt den bortre delen av Ormingelandet i Nacka är de obligatoriska avgifterna snart ett faktum. En sådan kostnadsövervältring skulle vara unik i landet.

Jag ska nu läsa innantill:

För oss handlar denna fråga inte bara om den praktiska finansieringen av en bro inom regionen. Den handlar också om viktiga principer för hur vi ska hantera infrastrukturinvesteringar i vårt land och hur kostnaderna ska fördelas mellan olika samhällsnivåer samt mellan dessa och brukare.

Vi kan inte acceptera att offentligt finansieringsansvar för helt nödvändig infrastruktur på enstaka ställen ska övervältras på närmast berörda enskilda personer och företagare. Vi anser att det är en grundläggande princip att statliga vägar ska finansieras med statliga medel. Om tiotusentals invånare på Värmdö och delar av Nacka ska tvingas betala avgift varje dag för att lämna sin kommun med den enda möjliga landförbindelsen är det inte bara något som gått snett i det enskilda fallet. Då innebär det också ett systemskifte som bäddar för helt andra principer vad gäller planering och finansiering av statlig infrastruktur. Detta motsätter vi oss bestämt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De som har skrivit detta är ministerns egna socialdemokratiska vänner. Undertecknare är bland annat en annan minister som heter Khashayar Farmanbar.

Fru talman! Tack till båda meddebattörerna för intressanta synpunkter!

När det gäller att statliga vägar ska betalas med statliga medel tycker mycket riktigt Khashayar Farmanbar och vi socialdemokrater att det är en viktig grundläggande princip, men det gör ju inte Moderaterna. Vill ledamoten Herrey säga att det numera är Moderaternas linje är det intressant. Då får Maria Stockhaus och andra ledamöter lite bekymmer när de som nu åker land och rike runt och utlovar infrastruktursatsningar på lånade medel med medfinansiering eller samfinansiering.

Vad är alltså den moderata linjen? Det skulle jag vilja ha svar på.

Sedan stämmer det inte att Värmdö kommun inte har fått yttra sig. Detta är någonting som påbörjades 2009. Jag roade mig faktiskt inför denna debatt med att lyssna igenom en debatt som Christina Axelsson, S-riksdagsledamot från regionen, hade med Åsa Torstensson om just detta. Vi socialdemokrater var emot denna finansieringslösning. Vi tyckte att det var en dålig modell. Vi tyckte att det vore bättre att lägga in det i länsplanen och att bygga den här typen av infrastruktur med gemensamma medel. Men moderatstyrda Nacka ihop med moderatstyrda Stockholmsregionen, med Carl Cederschiöld i spetsen, drev igenom detta och tyckte att det var så det skulle vara.

Man får faktiskt ta ansvar för de politiska ställningstaganden man gör. Fortfarande är det väl så, om inte det senaste beskedet visar någonting annat, att Moderaterna har uppfattningen att vi mycket väl kan samfinansiera och medfinansiera infrastruktursatsningar. Då är det väl helt rimligt att tänka sig att vi får fler Skurubroar, fler Nacka- och Värmdösituationer.

Jag tycker att utgångspunkten, även om jag kan vara pragmatisk i några enskilda fall, är att staten ska finansiera detta. Jag var också motståndare till den här satsningen. Men nu är ett avtal skrivet, och parterna ska väl hålla det avtalet. Att i efterhand komma och försöka säga att detta inte ska gälla oss när notan väl ska betalas tror jag inte är riktigt hållbart.

Nu får aktörerna, kommunen och verket, följa de åtaganden de faktiskt har gjort. Jag konstaterar att det ändå ser ut som att bron nu ska bli klar i närtid, och det är väl också därför frågan om avgifter aktualiseras.

Jag tycker att detta reser, precis som ledamoten Herrey var inne på, frågan om principer för byggande av infrastruktur i Sverige. Jag tror att det finns en poäng i att vi minskar den kommunala medfinansieringen. Det var min ambition i förra planen, och det lyckades jag med. Det återstår att se hur det blir när vi ska presentera den nya nationella planen, men jag tycker att staten har det grundläggande uppdraget att bygga infrastruktur.

Denna typ av samfinansieringslösning har ju Moderaterna prövat i andra sammanhang. Jag behöver inte nämna Arlandabanan eller ett stort, berömt sjukhus i Stockholmsregionen, som visade sig bli väldigt dyra när ni hittade andra, alternativa finansieringsmöjligheter.

Nu är det väl bara att bära ansvaret för det ni har hittat på en gång i tiden. Jag tycker att det är viktigt att staten håller sitt avtal, och det är väl det som är uppdraget i det här fallet. Jag konstaterar också att det är bra att bron nu byggs och snart är färdig. Det är också viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan drabbas säkert detta projekt, precis som många andra projekt ibland gör, av förseningar och fördyringar, och då får inblandade aktörer också ta ansvar för det - precis som med de tunnelbanesatsningar som Region Stockholm nu gör och som blir avsevärt fördyrade. Jag tror att det handlar om uppemot 9 miljarder. Konsekvensen blir en ökad belåning och förlängning av trängselskatter i Stockholmsregionen.

Fru talman! Var under dessa 13 år ligger statsrådets ansvar? Av dem finns det ju ändå 8 år där detta projekt, detta beslut, detta avtal har legat på statsrådets bord.

I förslaget till nationell infrastrukturplan 2022-2033 har Region Stockholms länsplan inte finansierats för att inrymma en statlig finansiering av den nya Skurubron. Därmed bör nya Skurubron få full statlig finansiering som ett namngivet projekt i den nationella infrastrukturplanen. Det är orimligt att kräva att regionen ska omprioritera sin länsplan då den redan i dag har för lite pengar. Bara två statliga projekt har lagts i graven när det kommer till Trafikverkets planer för Värmdö kommun. Varför?

De 10,8 miljarder som staten ger i länsplanen är en minimal budget för Sveriges tillväxtregion. Det är tydligt att det inte räcker till. Det är ingen som ifrågasätter att Socialdemokraterna är duktiga på att låna pengar, men prioriteringen är orättvis. Det handlar här om att göra rätt och rätta till felen som uppstått av de statliga prioriteringarna och fördelningen av resurserna. Det jag inte heller förstår är att Socialdemokraterna ständigt slår sig för bröstet när det gäller att det finns mer pengar på bordet. Om det finns mycket pengar borde man också kunna trygga Skurubron, trygga Värmdöborna och trygga Nackaborna.

Vad handlar det här egentligen om? Jo, det handlar om att morfar ska kunna hälsa på barnbarnen heller hjälpa sina barn med att skjutsa barnbarnen till fritidsaktiviteter. Det här handlar om den ensamstående föräldern som måste åka till och från jobbet i stan men som egentligen inte har möjlighet att göra det då den nu bestraffas med trängselskatt på den enda vägen till och från Värmdö, alltså Skurubron. Det handlar också om skärgården i Stockholmsregionen och om våra öbor. Det handlar om att inte behöva straffbeskattas för att åka in till stan på läkarbesök, lämna barnen på skolan eller hälsa på morfar på andra sidan bron. Det handlar om att man inte ska straffbeskattas för att man bor på Värmdö eller i östra delen av Nacka och gör rätt för sig och betalar sin inkomstskatt till staten.

Jag vill också tillägga i den här debatten att detta inte heller är helt korrekt skött i och med att Värmdöborna inte ens har fått göra sina röster hörda i processen.

Statsrådet har här haft möjligheten att ställa detta till rätta. Men det är beklagligt att statsrådet i stället har ignorerat inbjudningar och möten från Värmdö kommun. Utifrån ett rättsligt perspektiv är det intressant hur inkorrekt det är att Värmdö inte har fått vara remissinstans och därmed inte fått yttra sig i den här frågan som främst berör dem.

Det finns bara en väg in i och ut ur Värmdö kommun. Vad anser statsrådet att Värmdöborna ska göra? Kommer statsrådet att fortsätta att ignorera Värmdö kommun som efterfrågar möten med honom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tänker inte gå in på alla olika typer av lösningar som kan vara praktiska och nödvändiga vad gäller infrastruktur runt om i landet, utan jag tänker hålla mig till ämnet som i grund och botten handlar om en nödvändig väg - en väg, den enda vägen - för Värmdö.

Det är en statlig väg, och det här handlar om att de på lokal nivå som faktiskt sett problemet har försökt att förmå staten att uppfylla sin uppgift och ta sitt ansvar att underhålla och upprätthålla möjligheten till denna statliga väg som är den enda förbindelsen till fastlandet och till exempel sjukhus och arbete. Det är alltså lokala företrädare som har sett problemet och velat hitta en lösning. Alternativet för 75 000 personer skulle alltså vara ingen väg alls. Man skulle behöva använda båt eller simma från Värmdö. Jag tror att vi alla kan se det absurda i att plötsligt stänga väg 222.

Fru talman! Vem bär det ekonomiska ansvaret för denna väg? Jo, det är staten, här representerad av nuvarande infrastrukturminister. Oavsett vilka avsikter och vilka avtal som skrivits för länge sedan och oavsett om man kan argumentera för att staten inte har levt upp till avtalet eftersom en del av avtalet var att bygget skulle tidigareläggas, och bron är nu sex år försenad jämfört med avtalets intention, handlar det om principen. Staten har ansvar för att bygga och betala för denna absolut nödvändiga och enda väg för 75 000 personer. Därför ska staten betala.

Socialdemokraterna har nu möjligheten att göra det rätta och få ordning på det här. Eller så har de möjligheten att utnyttja situationen och göra det till en partipolitisk fråga där samtliga invånare oavsett partitillhörighet får betala för regeringens politiska spel.

Fru talman! Jag konstaterar att ledamoten Herrey inte svarade på mina frågor, och det innebär att det nu är oklart om Moderaterna tycker att man ska hålla på och samfinansiera, medfinansiera eller hitta annan finansiering för infrastruktur eller om man nu helt plötsligt tycker att allt ska vara enbart statligt finansierat. Det är spännande om Moderaterna nu kovänder i denna fråga. Eller så är det så, vilket jag misstänker, att ledamoten Herrey vänder på argumenten just vid det här tillfället, när det passar bra. I verkligheten har ju Moderaterna en annan linje, det vet vi.

Vi socialdemokrater var emot detta. Man hade kunnat finansiera Skurubron genom den gemensamma länsplanen. Man hade kunnat komma överens så som man gör i alla andra delar av landet. Men just i Stockholm valde Moderaterna att säga: Vi kan väl hitta en annan lösning? Vi lånar lite på avbetalning, och så hittar vi en modell där de som sedan ska köra på bron om en längre tid är med och betalar.

När bygget sedan väl är klart och det börjar bli dags att betala vill man inte ta ansvar. Jag tror att de flesta i övriga landet tycker att det är rimligt att ta ansvar för de investeringar man gör. Det får Stockholmsregionen nu göra för fördyringen av tunnelbanan med 9 miljarder kronor. Det gör regeringen för de fördyringar som sker vid Förbifart Stockholm och vid andra stora infrastrukturobjekt. Det är så man gör. Men här valde Moderaterna på både kommunal nivå, regional nivå, i förhandlingen och på regeringsnivå en annan finansieringslösning. Då får ni väl också stå för den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det här är intressant, för det leder också till den principiella frågan om vilket ansvar man tar i regeringsställning för de projekt som man startar. Folk klagar nu på Arlandabanans höga avgifter för biljetter ut till Arlanda, och det var Mats Odell som under den moderatledda regeringen tecknade det avtalet. Man tycker nu att Karolinska blev orimligt dyrt, och det var Irene Svenonius och Moderaterna i Stockholmsregionen som tyckte att man hade en smart finansiell lösning där. På liknande sätt är det nu när man hittar alternativa finansieringsvägar: Man får ta ansvaret och betala de avgifter som i så fall krävs. Så är fallet i Sundsvall där det finns en bro och Sundsvallsborna betalar sina avgifter.

Jag tror att det här snarare handlar om Moderaterna som börjar bli lite oroliga inför valrörelsen och griper de tillfällen som finns för att försöka hitta konflikter. Men då är det viktigt att vi som har varit med i politiken lite längre kan tala om att det ju var ni som drev igenom detta mot Socialdemokraternas vilja en gång i tiden för att ni ville hitta en annan finansieringslösning, och nu när notan ska betalas tycker ni att det är obekvämt.

Jag tycker för egen del att det här är en viktig principfråga när det gäller hur vi finansierar infrastruktur framöver. Jag har sagt i många sammanhang att jag vill att staten ska stå för huvuddelen av all infrastrukturinvestering. Jag har haft som målsättning att minska medfinansieringen, inte minst från kommuner och regioner eftersom de pengarna med fördel ska gå till äldreomsorgen eller skolan.

Sedan får man ibland hitta gemensamma lösningar när man är överens, och då ska man vara brett överens. Det har vi också gjort i några sammanhang, men utgångspunkten är att staten ska ta det ansvaret eller att man inom ramen för de pengar som staten skjuter till länsplanen gör detta. Om man hade varit överens inom hela Stockholmsregionen hade politikerna i hela Stockholmsregionen också valt att prioritera Skurubron och på det sättet finansierat detta med de gemensamma medel som finns, precis som man gör i alla andra delar av landet.

Fru talman! Om statsrådet anser att detta går att lösa och är emot de här avgifterna kan han lösa det. Makten ligger hos statsrådet.

Det pratas om det här avtalet. Det är 13 år gammalt. Av de 13 åren, vem har haft ansvaret för de senaste 8? Det är statsrådet, eller i alla fall den socialdemokratiska regeringen.

När det gäller Sundsvallsbron togs ett regeringsbeslut. Statsrådet har fått en underrättelse för att kunna ta ett beslut nu. Vi kanske inte ska försöka undvika det.

Dagens skattesystem har grund i den statliga infrastrukturen, och det ska finansieras av staten genom inkomstskatten som landets befolkning faktiskt bidrar med. Det är en väsentlig del i det skattesystem vi har.

Sveriges infrastruktur har enorma underhållsbehov, som ständigt växer. Ett avgiftsuttag per passage på tusentals invånares enda landförbindelse riskerar därför att bli ett vägledande exempel på det som statsrådet nämnde. Kommuner har inte ekonomin för att ta ansvar för statens infrastruktur. Var ska de då ta pengarna ifrån?

Det ligger i den makt som statsrådet har, genom ansvaret för Trafikverket, att inte genomföra extra beskattning med avgifter på Skurubron. Jag vädjar egentligen till statsrådet. Det ursprungliga avtalet kan inte vara giltigt. Hela syftet med det var att det skulle tidigareläggas. Är beskedet att Nacka- och Värmdöborna ska få klara sig själva? I dag belastas invånarna redan av skatter som vägskatt, skatt på drivmedel, inkomstskatt och trängselskatt. Listan är lång, och det har vi debatterat här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur många fler skatter ska Värmdöborna och Nackaborna behöva betala? Jag ställer mig frågan: Vad är det Värmdöborna och Nackaborna ska få tillbaka av sin statliga skatt, när de försöker göra rätt för sig? Vad levererar staten?

Fru talman! Jag tyckte att jag hörde frågan: Vad får vi för pengarna? Jag känner igen det från en känd näringslivsföreträdare. Vi får fantastisk sjukvård och äldreomsorg. Vi får en stat som tar ansvar för infrastruktursatsningar i hela landet.

Det här var något som hade kunnat finansieras med gemensamma medel om man hade anslagit mer gemensamma medel. Men på den tiden, då Moderaterna styrde landet, lades - vad var det? - 500 miljarder kronor på infrastruktursatsningar. Vi är nu uppe i 900 miljarder. Det var avsevärt mycket mindre då. Då räckte inte pengarna.

Som av en händelse nu, när vi pratar infrastrukturproposition och vilka satsningar vi ska göra framöver på ny infrastruktur, nya broar eller nya vägar, råkar Moderaterna i sitt budgetalternativ säga att det ska vara 30 miljarder kronor mindre till ny infrastruktur.

Därför blir det lite underligt, även om jag har all respekt för lokala företrädare som känner för sitt vägobjekt eller sin satsning oavsett om det är Nacka, Värmdö, Jämtland eller Norrbotten. Det blir lite underligt när partiet som sådant - jag förutsätter att ledamöterna röstar på sitt partis budgetförslag - föreslår mindre pengar till ny infrastruktur.

Här finns alltså ett moderat förslag som ni har röstat igenom och som nu ska fullföljas, och ni har inte ens anslagit pengar för att kunna lösa situationen. Ni har ju mindre pengar till infrastruktur just nu också.

Med all respekt för engagemanget, men några lösningar har ni faktiskt inte. Vi tar ansvar. Vi anslår mer pengar än någonsin. Vi ser till att staten också tar det stora ansvaret och investerar i infrastruktur i hela landet.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.