Interpellationssvar - Åtgärder mot ungdomsrånare - 2022-04-29

Fru talman! Ellen Juntti har frågat mig vilka åtgärder mot ungdomsrånare jag har vidtagit eller avser att vidta för att sätta in rätt åtgärder mot rätt personer och på rätt plats. Hon undrar också om jag är beredd att verka för att alla rån med förnedringsinslag ska straffas med minst fem års fängelse.

Rån är ett mycket allvarligt brott som kan orsaka rädsla och oro hos offret lång tid efter brottet. Att unga personer blir rånade är ett misslyckande för samhället. Det är också ett misslyckande att unga personer blir rånare.

Den kraftiga ökningen av antalet anmälda brott mellan 2015 och 2019 är oacceptabel. Jag har sagt det i svar på tidigare riksdagsfrågor och interpellationer, men det tål att upprepas. Samtidigt blir det missvisande att bara fokusera på dessa år. Liknande trender med snabba ökningar har skett under 90-talet samt i slutet av 00-talet. Nu - precis som då - minskar antalet anmälda brott kraftigt efter den snabba uppgången. Mellan 2019 och 2021 har antalet anmälda ungdomsrån minskat med hela 35 procent.

Vad dessa variationer beror på går det inte att vara helt säker på. Klart är dock att rättsväsendets arbete med att lagföra de skyldiga personerna gör att de inte kan fortsätta att begå brott.

De senaste åren har antalet ungdomar som lagförs för rån ökat kraftigt, och det kan vara en förklaring till att antalet rån då har minskat.

Under 2022 har dessutom minskningen av antalet rån fortsatt. Antalet anmälda fall till och med mars i år har inte varit så lågt sedan 2017.

Polismyndigheten fortsätter att arbeta aktivt mot ungdomsrånen, bland annat genom ökad polisiär närvaro på platser och tider där sådana brott ofta begås. Samtidigt fortsätter genomförandet av den historiska satsningen på att öka antalet polisanställda runt om i landet.

Det straffrättsliga regelverket är också viktigt. Vi har tidigare skärpt minimistraffet för grovt rån till fängelse i fem år, och nu föreslår Gängbrottsutredningen ett höjt minimistraff för rån av normalgraden. När det gäller förnedrande inslag kan konstateras att de redan enligt befintlig reglering kan beaktas vid bedömning av hur ett rånbrott ska betecknas och hur långt straffet ska bli.

Regeringen har även nyligen beslutat om en proposition med förslag om skärpta straff för knivbrott. En studie från Brå visar att i de fall där vapen har använts vid ungdomsrån är kniv det i särklass vanligaste vapnet.

Det är också viktigt att vi har trovärdiga påföljdsalternativ för unga lagöverträdare, och regeringen har skärpt regleringen i flera avseenden. Det handlar om införandet av påföljden ungdomsövervakning som kan användas vid exempelvis allvarligare våldsbrott och rån. Det handlar också om slopad straffreduktion för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, exempelvis vid rån och grov misshandel.

Även brottens orsaker måste bekämpas. Inom ramen för 34-punktsprogrammet föreslår regeringen flera satsningar på det förebyggande arbetet, bland annat att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Regeringen har också sett till att kommunerna subventioneras under 2022 när de behöver placera ungdomar enligt LVU på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem för att förhindra fortsatt kriminalitet och återfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis har regeringen alltså vidtagit ett stort antal åtgärder som riktas mot unga som har begått brott eller som riskerar att dras in i kriminalitet. Det kan förklara den kraftiga minskningen av antalet ungdomsrån på senare år.

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Jag måste ändå börja med att nämna den historiska dagen i går när Magdalena Andersson erkände att Socialdemokraterna har misslyckats totalt med sin främsta uppgift, att medborgarna i landet ska känna sig trygga. Jag hörde inte heller att hon skyllde på Alliansen, vilket jag säkert kommer att få höra i dag eftersom Morgan Johansson brukar göra det. Det är lite väl långsökt med tanke på att Morgan Johansson har varit justitieminister i åtta år. Det är därför dags att ta ansvar.

Jag ska därefter går över till rapporten från Brottsförebyggande rådet gällande ungdomsrån. Rapporten visar en förfärlig utveckling mellan 2015 och 2019. Då fördubblades antalet anmälda ungdomsrån till närmare 8 000. Därtill måste man lägga att mörkertalet är stort. Det beräknas att 20-50 procent av alla rån inte polisanmäls. De flesta misstänkta rånare är mellan 15 och 17 år.

Många rån är brutala med vålds- och förnedringsinslag. Brottsoffren blir knivhuggna, sparkade när de ligger på marken, urinerade i munnen - hör ni, det är ju inte klokt - tvingade att kyssa rånarens skor eller krypa som en gris eller blir sexuellt ofredade. Ibland filmas förnedringsinslagen och sprids på sociala medier för att förnedra brottsoffret ytterligare.

Rapporten visar att av de cirka 3 200 rånarna som omfattas har 66 procent invandrarbakgrund, och 77 procent av rånoffren har svensk bakgrund.

Motiven är pengar, status, spänning eller en bakomliggande konflikt. Men det finns också en ytterligare vilja att skada, kränka och skrämma rånoffret.

Rånoffren känner stor oro som påverkar dem hela livet. De får svårt att sova, de vågar inte gå ut, vissa vill flytta och många har svårt att klara skolan. Detta kan påverka dem resten av livet.

Ungdomsrånen är strategiska brott som indikerar fortsatt kriminell karriär, och därför är det mycket viktigt att bekämpa dem på ett tidigt stadium.

Vi moderater anser att alla rån med förnedringsinslag ska bedömas som grova och leda till minst fem års fängelse.

Jag ställde en skriftlig fråga till justitieministern i oktober. I sitt svar säger han att syftet med den nu aktuella rapporten är att hjälpa beslutsfattare och lokala brottsförebyggande aktörer att sätta in rätt åtgärder mot rätt personer och på rätt plats.

Min fråga i denna interpellation var vilka åtgärder ministern har vidtagit eller avser att vidta för att sätta in rätt åtgärder.

Vad jag kunde utläsa från svaret har ingen åtgärd vidtagits gällande ungdomsrånen efter att rapporten presenterades.

Jag frågade också om justitieministern är beredd att verka för att alla rån med förnedringsinslag ska straffas med minst fem års fängelse. Svaret var nej, för det finns redan utrymme. Men det var inte det som jag frågade, utan jag frågade om de ska betraktas som grova brott.

Min fråga till Johansson i dag är: Varför vill han egentligen förminska dessa rån? Han säger ju ofta att de har minskat. Det kanske de har gjort med tanke på att vi har haft en pandemi så att folk knappt har kunnat röra sig ute på stan under två år. Men faktum kvarstår att dessa rån har ökat väldigt mycket sedan 2015. Och jag tycker att det är att förminska med den inställningen. Varför har han inte vidtagit några åtgärder sedan rapporten presenterades?

Fru talman! Jag får nog säga att jag är lite förvånad. Jag hade förstått detta om vi hade haft denna debatt för tre år sedan. Men det hade vi inte, utan vi har den i dag. Och sedan 2019 har alltså antalet ungdomsrån inte minskat lite utan minskat kraftigt - med 35 procent mellan 2019 och 2021.

Då säger Ellen Juntti att det har med anmälningsbenägenheten att göra. Nej, det har det inte. Också andelen av dem som i enkäten uppger att de har blivit utsatta för detta har faktiskt minskat. Antalet anmälda ungdomsrån har alltså minskat. Då säger Ellen Juntti att det beror på pandemin. Men antalet fortsätter att minska under 2022. De första tre månaderna under 2022 har minskningen av antalet ungdomsrån fortsatt, och nu har vi det lägsta antalet ungdomsrån sedan 2017 - alltså på fem år.

Detta verkar Ellen Juntti över huvud taget inte beredd att ta till sig. Hon borde ju vara glad över det. Jag är i alla fall glad över det. Det är färre ungdomar som blir rånade och färre som begår rån.

Vad beror då detta på? Jag tror faktiskt att det handlar om att de polisiära insatserna riktade mot de här brotten har förstärkts kraftigt. Man har tagit rånarna, helt enkelt. Jag behöver faktiskt inte gå längre än till min egen hemstad Lund, där vi hade problem med rån för några år sedan. Sedan tog polisen några av de här rånarna, och man fick en omedelbar effekt. Det är nämligen så det är: Det är ett litet antal individer som begår väldigt många brott, och tar man dem får man också en tydlig effekt.

Detta ser man också i den nationella statistiken: Antalet 15-17-åringar lagförda för rån har nästan fördubblats mellan 2017 och 2020. Vi tar alltså betydligt fler ungdomar som begår dessa brott än vad vi gjorde för fem år sedan. Det är helt enkelt ett faktum, men det är ett faktum Ellen Juntti inte verkar vilja ta till sig över huvud taget. Det tycker jag är synd.

Vi har jobbat med straffrätten och skärpt straffen för grovt rån, vilket nu ligger på fem års fängelse. Där kan även förnedringsrån inräknas - det kan betraktas som grovt rån. Förnedringsrån som andel av rån har förresten också minskat de senaste åren.

Vi har just nu ett förslag på riksdagens bord om att skärpa straffen för knivbrott, alltså brott mot knivlagen. Det är också viktigt ur ett rånperspektiv eftersom många rån faktiskt begås med kniv.

Vi har även en ny påföljd som heter ungdomsövervakning. Utöver att ungdomar som begår de här brotten kan dömas till allvarliga påföljder finns nu också möjligheten att se till att de håller sig hemma på helgkvällar - en hemarrest på helger. Personen övervakas då med fotboja.

Vi har tagit bort straffreduktionen för 18-20-åringar när det gäller allvarliga brott. Det innebar att straffet för rån för en 18-åring i ett slag fördubblades. Det gjorde vi den 1 januari.

Vi har Gängbrottsutredningen på gång, som utreder ökade häktningsmöjligheter för rån. Det finns förslag om att man ska sänka gränsen för häktningspresumtion, det vill säga när någon ska häktas i väntan på rättegång, till 18 månader. Samtidigt är förslaget att man ska skärpa minimistraffet för rån till 18 månader, vilket innebär att den som misstänks för rån kommer att häktas i väntan på rättegång. Det är också en mycket stor förändring som vi arbetar med och kommer att gå vidare med.

Det har alltså vidtagits ett stort antal åtgärder, och det kommer att fortsätta att vidtas ett stort antal åtgärder. Men det handlar inte bara om straffen här, utan det handlar också om att försöka bryta nyrekryteringen till dessa kriminella gäng. Det är där vi skiljer oss åt, för Moderaterna har ingen som helst politik när det gäller att förebygga brott.

Fru talman! Självklart är jag glad för alla tecken på att rånen minskar och för alla rån som inte begås - självklart är det så. Men jag är fortfarande bekymrad.

Morgan Johansson frågar varför vi inte hade den här debatten för tre år sedan. Det är för att den här debatten handlar om Riksrevisionens rapport, som kom i december förra året. Det är den min interpellation bygger på.

I rapporten framkommer att mellan 20 och 50 procent av ungdomsrånen inte anmäls över huvud taget, och det värsta är att många av brotten förblir ouppklarade. Som jag sa tidigare är det väldigt många unga som far otroligt illa efter att ha blivit rånade, särskilt när det har förekommit förnedringsinslag. Det finns ett behov av att utreda detta ytterligare, och nästa vecka kommer vi att besluta om motionsbetänkandet gällande unga lagöverträdare. Där kommer vi att få igenom ett nytt tillkännagivande om en större och bredare utredning gällande dessa ungdomsrån.

Utredningen ska undersöka brottslighetens karaktär, vilka som begår brotten, vilka som är brottsoffer och vad brotten får för konsekvenser för dem som drabbas. Även förekomsten av och orsaker till förnedrande behandling ska granskas och analyseras i denna rapport. Utredningen ska kunna ligga till grund för såväl förändrad lagstiftning som informationsinsatser och andra åtgärder för att förebygga framtida brott.

Det är väldigt viktigt med verkningsfulla åtgärder som stärker tryggheten hos ungdomar som oroar sig över att gå till skolan eller att gå ut på stan på grund av risken att bli rånad. Till exempel mina söner tyckte att det var obehagligt att åka in till stan, och de kände sig tvungna att vara många ungdomar ihop därför att de var oroliga över att bli rånade. Situationen kräver fler åtgärder för att alla ska vara trygga.

Tillkännagivandet innefattar att alla rån med förnedringsinslag ska bedömas som grova och leda till minst fem års fängelse. Morgan Johansson säger att det finns möjligheter i dag att bedöma detta som grovt - ja, det finns möjligheter, men det står inte att det ska bedömas så. Det är det vi är ute efter.

Min fråga till Morgan Johansson är: Om olyckan är framme och Morgan Johansson får fortsätta som justitieminister - trots att han faktiskt har misslyckats med sitt uppdrag i åtta år, vilket blev tydligt vid presskonferensen i går - tänker han då ta ungdomsrånen på allvar? Tänker han utan dröjsmål sätta igång med den bredare utredning som detta tillkännagivande handlar om?

Jag tycker verkligen att det behövs en bredare utredning, framför allt vad gäller förnedringsinslagen. Det finns nämligen undersökningar från till exempel Skottland som visar att rån framför allt är ett uttryck för maskulinitet och grupptillhörighet och att syftet är att inge respekt bland andra ungdomar. Det finns även en studie som gjorts i Göteborgs förorter där ungdomsrånen kopplas samman med en känsla av revansch och makt. Rånet blir alltså en symbolisk handling med syfte att visa styrka och överlägsenhet. Detta behöver utredas.

Fru talman! Jag tror inte att det var en rapport från Riksrevisionen utan en rapport från Brå.

(ELLEN JUNTTI (M): Ja, det stämmer.)

Det spelar kanske mindre roll - själva underlaget sträcker sig ändå fram till 2019, vilket är det vi pratar om här. Siffrorna är alltså gamla, och det jag säger är att det har skett en kraftig utveckling de senaste åren.

Jag tycker nog ändå att Ellen Juntti ska ta till sig att antalet ungdomsrån har minskat med 35 procent de senaste åren - 35 procent! Antalet ungdomar som lagförts för de här brotten har nästan fördubblats sedan 2017. Det fortsätter in i 2022; antalet anmälda rån fortsätter att minska och är nu det lägsta på fem år. Ellen Juntti tar då upp uppklaringsandelen, men den har faktiskt också ökat på senare år.

Jag tror att detta helt enkelt hänger ihop med att vi har ökat de polisiära insatserna riktade mot just dessa grupper kraftigt. Det behöver inte vara så förfärligt många individer som begår de här brotten - även Brårapporten visar att det är ett litet antal individer som begår väldigt många brott, och tar man de individerna får man en effekt på antalet anmälda brott.

Ellen Juntti kan alltså vara helt säker på att jag tar detta på stort allvar. Det visar också allt det vi har gjort: Vi har skärpt straffen för de grova rånen. Vi har lämnat förslag till riksdagen om att skärpa straffen för knivbrotten, införa den nya påföljden ungdomsövervakning och ta bort straffreduktionen för unga när de begår bland annat rån. För en 18-årig rånare pratar vi alltså om en fördubbling av det straff man kan dömas till.

På gång är som sagt även ökade häktningsmöjligheter för rån, och det kommer att få en omedelbar effekt. När vi skärpte straffet för de grova vapenbrotten visade det sig att det fick en omedelbar effekt - innan den straffskärpningen tog polisen in en person, förhörde vederbörande och fick sedan släppa denne igen efter bara några timmar, trots att personen haft ett vapen på sig. Sedan skärpte vi straffet för det grova vapenbrottet, och om du nu går hemifrån med ett vapen du inte har rätt att ha är risken att du inte kommer hem igen på två år. Du häktas nämligen i väntan på rättegång. Exakt samma effekt kommer häktningspresumtion för rån att få, vilket är förslaget i Gängbrottsutredningen.

När man sänker gränsen för häktningspresumtion till 18 månader och höjer minimistraffet för rån till 18 månader får man precis den effekten.

En misstänkt rånare kommer alltså i framtiden inte att bli utsläppt på gatan igen efter några timmar, utan personen kommer att få sitta i häkte i väntan på rättegång och därmed tas undan från fortsatt brottslig verksamhet.

Varför vill vi göra detta? Det är bland annat på grund av det som Brårapporten pekar på, det vill säga att den här typen av rån ofta är den typ av brott som sedan leder till ännu värre brottslighet. Man dras allt djupare in i gängkriminalitet, och denna utveckling måste brytas i tid.

Det är fullständigt fel, påstår jag, att vi inte har gjort någonting eller inte gör någonting. Tvärtom - vi har alla de här aktiviteterna, straffskärpningarna och polissatsningarna. De åtgärder vi har vidtagit har faktiskt haft effekt. Återigen: Antalet ungdomsrån har minskat med 35 procent de senaste åren. Det tycker jag ändå att Ellen Juntti borde vara glad för.

Fru talman! Ja, Morgan Johansson, jag sa fel. Jag sa Riksrevisionen, men det är Brottsförebyggande rådet - det stämmer.

Morgan Johansson brukar ju väldigt ofta påstå att Moderaterna inte har några brottsförebyggande förslag. Det sa han i dag igen. Han har förstås fel. Vi har ganska många bra förslag, och jag kan nämna två.

Vi vill tillsätta en utredning gällande brottsförebyggande åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella. Vi vill ge en utredare i uppdrag att bland annat utifrån erfarenheter från andra länder ta ett samlat grepp kring unga kriminella i syfte att lämna förslag på lämpliga brottsförebyggande åtgärder och straffens innehåll anpassat till unga kriminella.

Detta kommer upp för beslut nästa vecka, och då kommer Socialdemokraterna att rösta nej. Det tycker jag är jättekonstigt, för brottsförebyggande åtgärder är väldigt bra. Det skulle vara väldigt bra om man siktade in sig på den här gruppen.

Det andra förslaget som jag vill nämna är att inrätta ett nationellt kunskapscentrum med ett särskilt uppdrag när det gäller brottsprevention, helt enkelt för bättre förebyggande åtgärder. Detta kunskapscentrum ska tjäna som stöd till i första hand kommunerna.

I april 2021 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att inrätta ett sådant kunskapscentrum. Det har gått ett år sedan tillkännagivandet. Jag undrar om Morgan Johansson har vidtagit några åtgärder för att få igång inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention. Om inte, varför inte? Och tänker han sätta igång snart?

Jag vill samtidigt tacka för debatten.

Fru talman! Men, herregud, vi har ju redan ett sådant kunskapscentrum! Det heter Brottsförebyggande rådet, och vi har haft det sedan 70-talet. Jag förstår faktiskt inte vad man är ute efter här.

Brottsförebyggande rådet har ju ett uppdrag att stödja kommunerna i deras brottsförebyggande arbete. Så har vi haft det i åratal; i decennier har det varit så.

Det här bottnar väl i att man när man inte har någonting annat att komma med försöker att hitta någon symbol eller någon institution som man ska sätta upp, så att man åtminstone ska ha någonting att komma med i debatten. Men det här är ju bara att slå in öppna dörrar.

Problemet med Moderaternas politik när det gäller nyrekryteringen till gängen är att det inte finns någonting. Varje gång frågorna om till exempel förstärkta medel till de utsatta områdena och om att satsa på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet - sådant som verkligen har betydelse för att bryta nyrekryteringen - prövas här i riksdagen tar ni i Moderaterna bort det. Nu senast verkade ni för att lägga ned Delegationen mot segregation, Delmos. Den plockade ni ju bort i er budgetmotion.

Detta visar återigen att Moderaterna inte förstår att det inte räcker med att bara skärpa straffen och satsa på polisen, vilket vi gör i mycket större omfattning, utan man måste också hela tiden se till att försöka ha en politik där man bryter nyrekryteringen.

Ett kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete har vi som sagt haft i Sverige i decennier.

När det gäller sakfrågan - rånen - vill jag säga att ungdomsrånen har minskat med 35 procent de senaste åren. Det tycker jag naturligtvis är väldigt bra. Det gäller att fortsätta och att med alla de polisiära resurser som vi nu går ut med hålla trycket uppe mot den här typen av kriminalitet. Det kommer vi naturligtvis att fortsätta arbeta för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.