Fru talman! Problemen med långa handläggningstider hos lantmäterimyndigheten är kända och långvariga.
Som föregående talare nämnde var det helt nyligen som Riksrevisionen riktade skarp kritik mot hur Lantmäteriet sköter sitt uppdrag och att det är processerna hos Lantmäteriet som är en del. Ärenden blir liggande i minst ett halvår innan de tilldelas en handläggare och börjar beredas.
Ett annat problem är bristen på lantmätare. Personer med rätt utbildning väljer att söka sig till de stora byggföretagens konsultbyråer och till kommuner som betalar bättre. Riksrevisionen menar att det är ett föråldrat regelverk som styr fastighetsbildningen och att regeringen inte har tagit några som helst initiativ på området.
När regeringen nu genom Anders Ygeman överlämnade sin proposition om ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar den 17 februari skulle man kunna kalla det för ett sådant initiativ, men det är inte regeringen som tagit initiativet utan riksdagen.
Det är nu tio år sedan som jag och Centerpartiet väckte frågan om att införa den så kallade finska modellen, som tillåter samfällighetsföreningar att själva besluta om andelstal. Riksrevisionen lyfter också fram Finland som ett exempel för Sverige att ta efter. De har i övrigt en organisation för fastighetsbildning som liknar Sveriges, men vissa bestämmelser är dispositiva. Det vill säga att de kan avtalas bort, så att de inblandade parterna själva kan bestämma hur ett andelstal ska räknas fram medan det blir myndighetens sak att hålla reda på vad man har kommit fram till.
Det är inte bara en gång som riksdagen har uttalat att en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning, exempelvis en vägstump, själv ska få bestämma om andelstalen. I motionsbetänkande efter motionsbetänkande har vi i civilutskottet riktat tillkännagivanden till regeringen om att den ska ändra lagen, så att bland annat kraven från Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, blir förverkligade.
Det ska nu i anläggningslagen införas en möjlighet för samfälligheter att själva besluta om andelstalen om två tredjedelar av andelsägarna är överens om det vid en föreningsstämma, och detta ska få samma rättsverkan som om det beslutats vid en förrättning, men först sedan beslutet har godkänts av lantmäterimyndigheten. Därför är det fortfarande oroande med Lantmäteriets handläggningstider. Vi befarar från Centerpartiet att ärenden i form av beslut från samfällighetsstämmor om andelstal kan bli liggande hos myndigheten för att registreras och därför inte börjar gälla i formell mening förrän efter väldigt lång tid.
Därför har vi yrkat på att det ska anges en bortre tidsgräns för myndighetens fastställande av samfällighetens beslut från det att det kommit Lantmäteriet till handa. Vad som sedan sker vid en försening ska vi låta vara osagt. Det är någonting som regeringen får återkomma med. Men grunden ska vara att ett beslut som fattas av samfälligheten ska gälla även om det har registrerats sedan Lantmäteriets tidsfrist har löpt ut.
Vidare behöver det förtydligas vilket underlag som myndigheten behöver få in och vem som ansvarar för att se till att det är komplett. Detta är en synpunkt som kommer från Sveriges Kommuner och Regioner och från svaret från två av de kommunala lantmäterierna - de är några stycken trots allt - som vi har tagit fasta på och som vi beskriver i vår reservation 1, som jag yrkar bifall till. Regelförenklingar som de här är välkomna, men det finns en välgrundad farhåga att regeringen och myndigheten ändå på något sätt lyckas krångla till det genom otydliga anvisningar och senfärdiga beslut.
Slutligen ska vi ändå berömma Lantmäteriet för deras arbete med att hålla samman och driva digitalisering och geodata inom samhällsbyggnad. Grunden för det är den ordning som vi i Sverige har haft på fastighetsbildningen sedan 1600-talet och som är oerhört viktig för att värna äganderätten och trygga samhällsbyggnaden också framöver.
Detta vill vi i Centerpartiet ta fasta på, och vårt tredje förslag är att det också inom det här området ska utvecklas e-tjänster som underlättar för utbyte av de koordinater och uppgifter från fastighetsregister som ligger till grund för fastställande av andelstalen. Här har vi fått stöd från flera partier, vilket är glädjande.
Jag hoppas att det är att slå in öppna dörrar, för digitaliseringen är något som pågår. Men jag tror att digitalisering är just vad som krävs för att den här efterlängtade reformen och regelförenklingar inom lantmäterimyndigheterna blir framgångsrika.
