Interpellationssvar - Underlag om bostadsbehov - 2022-04-22

Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag kommer att ge Boverket i uppdrag att redovisa utförligare underlag om bostadsbehov och efterfrågan på olika boendeformer.

Regeringen anser att det är viktigt att utbudet av bostäder motsvarar den efterfrågan och de behov som finns på bostadsmarknaden. Enligt Boverket har ett lågt utbud av småhus under pandemin tillsammans med en hög omsättning lett till kraftiga prisökningar. Det är därför glädjande att SCB:s senaste siffor visar att det påbörjades cirka 12 750 bostäder i småhus under 2021, vilket är 17 procent fler än under 2020.

Sverige ska ha en långsiktig bostadspolitik för alla och regeringen ser ett behov av att löpande kunna följa hur behoven på bostadsmarknaden utvecklas. Regeringen har därför överlämnat propositionen Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden till riksdagen. I propositionen föreslås att det ska bli tydligare att kommunerna ska behandla de bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden när de planerar för bostadsförsörjningen. Enligt förslaget ska analysen som ligger till grund för uppgifterna i kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen genomföras med stöd av underlag som Boverket förser kommunen med.

Vad gäller efterfrågan förväntas kommunerna känna till hur den lokala bostadsmarknaden fungerar. Kommunerna ska ha kunskap om utbudet av bostäder i olika prisklasser och hyresnivåer i kommunen, hur efterfrågan ser ut i olika områden liksom viljan att bygga nya bostäder för uthyrning eller försäljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har under mandatperioden arbetat på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. Bland annat har regeringen lämnat en proposition till riksdagen om privat initiativrätt som syftar till att möjliggöra snabbare detaljplaneprocesser. Riksdagen har antagit förslaget och ändringarna trädde i kraft den 1 augusti förra året.

Regeringen har nyligen även överlämnat propositionen Certifierade byggprojekteringsföretag - en mer förutsägbar byggprocess till riksdagen. Förslagen innebär att det införs en ny aktör i lagen, certifierat byggprojekteringsföretag, som ska kunna användas för att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen. Bostadsbyggandet kan gynnas av att repeterbara processer underlättas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Herr talman! Tack, Johan Danielsson, för svaret! Regeringen ger gärna sken av att man gör mycket för att det ska byggas mer småhus och villor i Sverige, men jag skulle vilja påstå att man helt saknar egen politik för att göra just detta.

Johan Danielsson framhäver att man arbetar på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande. Han framhåller bland annat förslaget om privat initiativrätt. Men just förslaget om privat initiativrätt är ju ett gammalt förslag från Sverigedemokraterna som blev ett tillkännagivande redan riksdagsåret 2014/15 i civilutskottet. Regeringen var då emot det.

Så här skrev Socialdemokraterna och Miljöpartiet i sin gemensamma reservation nummer 7 mot privat initiativrätt: "Bestämmelserna om att ta fram detaljplaner är utformade för att möjliggöra en demokratisk planeringsprocess där tillfälle ges till insyn och samråd. Vi anser inte att det finns skäl att ändra dagens principiella utgångspunkter för hur ett planläggningsarbete ska initieras och genomföras."

Nu framhäver Johan Danielsson detta som regeringens egen politik, trots att det är uppenbart att oppositionen har tvingat igenom det mot regeringens vilja. Men det är bra att Socialdemokraterna har ändrat uppfattning i denna fråga.

Sanningen är att regeringen egentligen gör mer för att försvåra och fördyra för dem som vill bygga och äga sitt boende i Sverige än den gör för att underlätta. Det stämmer att regeringen har kommit med flera propositioner under sin tid. Men Johan Danielsson nämner bara några av dem. De flesta propositioner och förslag från regeringen har trots allt varit till nackdel för de normala villaägarna i Sverige, skulle jag vilja påstå.

Eller vad säger vi om de nya avloppsdeklarationerna, som kommer att drabba alla som bor utanför räckvidden för de kommunala vatten- och avloppsavläggningarna? Inte nog med att man har byggt dyra anläggningar efter alla ständigt försvårande krav som regeringen hittar på, ofta med högst tveksam miljönytta - nu ska man dessutom betala ett antal tusen kronor för att besiktiga fungerande anläggningar. Det ska återkomma runt vart sjunde år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samma proposition hotar dessutom att riva ut fullt fungerande avloppsanläggningar utan mätbara utsläpp om de inte bevisligen uppfyller de tekniska kraven. Propositionen heter Vägar till hållbara vattentjänster, och jag hoppas att den inte kommer att passera civilutskottet utan avstyrkan. Det är inte direkt så att en sådan proposition ökar viljan att investera i en liten stuga på landet.

Regeringen har också ställt sig positiv till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda. Direktivet är visserligen inte färdigförhandlat men säger tydligt att alla byggnader ska vara nollemissionshus till 2050. Regeringen delar visionen i förslaget. Johan Danielsson har redan skickat ett uppdrag till Boverket för att se hur man kan börja införa energideklarationer även på renoveringar och hur dessa kan beläggas med krav.

Som framgår av förslaget till direktiv kommer detta att inom 28 år drabba alla villaägare. Alla byggnader ska alltså bli nollemissionsbyggnader. Det är inte direkt så att det ökar lusten att bygga nytt i dag. Även om man får bygga annat än nollemissionshus i dag måste alla byggnader vara nollemissionsbyggnader 2050. 28 år är en väldigt kort tid när det handlar om att bygga ett nytt hus.

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för inlägget.

EU:s energidirektiv är inte färdigförhandlat, som Mikael Eskilandersson mycket riktigt konstaterar. Jag har noterat att Mikael Eskilandersson ganska nyligen hade en interpellationsdebatt med ansvarigt statsråd om den frågan. I förhandlingarna om detta är det en uttalad ambition för regeringen att se till att det inte leder till ökade administrativa kostnader. Förhandlingarna pågår fortfarande, som ansvarig minister också framhöll i den interpellationsdebatten.

Den specifika frågan i den här interpellationen gäller behovet av att få ytterligare underlag från Boverket för att bättre kunna ta ställning till efterfrågan på olika boendeformer. Den frågan är i ganska stor utsträckning relativt teknisk, och jag skulle vilja återkomma till den lite mer i detalj.

Boverket tar redan i dag fram produkter med det här syftet. Man tar fram flera produkter där läget på bostadsmarknaden sammanfattas på ett ganska tydligt sätt. Ett exempel är Boverkets indikatorer, som publiceras två gånger per år. De innehåller beskrivningar kopplade till efterfrågan. Det handlar om vilken typ av bostäder som efterfrågas, till exempel småhus, och hur det ser ut i relation till prisläge och byggtakt på regional nivå.

Sedan har ju kommunerna, som jag var inne på, ett stort ansvar för att känna till hur förutsättningarna ser ut på den lokala bostadsmarknaden. Vår proposition Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden, som vi har lämnat till riksdagen, är ett försök att se till att det blir mindre av fritt valt arbete och att kommunerna analyserar vilka bostadsbehov som inte tillgodoses. Det ska göras enligt riktlinjer som Boverket tar fram. På det sättet får Boverket också möjligheter att bättre analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses. Därmed kan man få en heltäckande bild av hur både behov och efterfrågan ser ut runt om i landet.

Precis som Mikael Eskilandersson framhåller är det så att den här regeringen har vidtagit och kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att vi klarar av att möta klimatomställningen. Det är ju en ödesfråga inte bara för Sverige utan för hela världen. Men man kan också konstatera att byggandet av småhus har ökat under den tid då regeringen suttit vid makten. Det har ökat från någonstans kring 8 000 bostäder i småhus till nu närmare 12 000 varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väl det här som är nyckeln: att försöka hitta en politik där vi klarar av att ställa om vårt samhälle samtidigt som vi klarar av att bygga fler bostäder. Vi ska inte bara bygga småhus, utan vi ska klara av att bygga småhus, bostadsrätter och hyresrätter för att bygga bort den bostadsbrist som vi fortfarande har i en majoritet av landets kommuner.

Herr talman! Jag kan ta vid när det gäller efterfrågan. Undersökningar om var människor vill bo är ganska tydliga med att de allra flesta vill bo i småhus, såsom villor eller radhus. Även bland dem som inte vill bo i småhus vill de allra flesta äga sin bostad.

Därför är det förvånande att regeringen lägger så enormt mycket krut på att subventionera hyreslägenheter. Subventionerna av hyreslägenheter, som mitt parti och Alliansen visserligen har stoppat till vissa delar men som ändå fortsätter att rulla på i ett antal år, har lurat kommunerna att bygga just hyreslägenheter, trots att det i många kommuner snarare är en stor efterfrågan på villor och andra småhus.

När det gäller att bygga villor och andra småhus är det andra saker som behövs än subventioner och pengar. Det är snarare så att man behöver gå in i regelverken och se varför det är så få hus som byggs. Jag menar fortfarande att det är relativt få hus som byggs, även om det har gått upp lite det senaste året.

Det är rimligt att den som äger en villa betalar sin egen bostad, betalar sina egna renoveringar och betalar sin egen energieffektivisering. Men det finns ingen rimlighet i att göra det regeringen gör. Villaägarna ska utöver sina egna kostnader också betala för att bygga andra människors hyreslägenheter och betala för deras renoveringar och deras energieffektiviseringar. Det är det de indirekt gör när man ger stöd till vissa boendeformer men inte andra.

Stöden bygger egentligen inte alls på var människor har det sämst ekonomiskt. Många av de nya hyreslägenheterna byggs i attraktiva lägen och hyrs av människor med mycket hög lön till subventionerade hyror. Det är fördelningsekonomiskt väldigt dåligt och orimligt. Jag tycker att fördelningspolitik ska bygga på individer. Man ska stödja individerna oavsett vilken boendeform de råkar välja.

Byggandet av småhus har ökat från 8 000 till 12 000. Men tittar man lite längre tillbaka i tiden ser man att det byggdes väldigt många småhus framför allt i början av 70-talet. Det kanske kan vara förvånande, med tanke på att vi då hade miljonprogrammet med väldigt många hyreshus. Men det var alltså även ett stort antal småhus som byggdes. I runda slängar byggdes det 30 000 småhus årligen. Det fortsatte att ligga ganska högt, och ända fram till början av 90-talet var det ganska höga siffror för småhus.

När man nu pratar om att det har gått upp från 8 000 till 12 000 är det inte på långa vägar vad som behövs. Vi skulle behöva en fördubbling av dagens siffror, alltså uppemot 25 000-30 000. Det har vi legat på tidigare. Och vi har kunnat ligga på det samtidigt som vi har byggt lägenheter, så jag ser inte att det finns ett motsatsförhållande mellan att bygga lägenheter och att bygga småhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att Sverige i runda slängar bygger bara 20 procent småhus medan snittet i EU, enligt vad jag har läst, ligger runt 40 procent småhus är problematiskt. Sverige bygger färre småhus än alla andra länder i Norden. Att vi har gjort det under lång tid är också problematiskt. Det handlar inte om enstaka år, utan Sverige har legat i bottenskiktet under lång tid när det gäller att bygga småhus.

Herr talman! Det stora intresse som fanns och fortfarande finns för det investeringsstöd vi hade för att bygga billiga hyresrätter visar att byggherrarna ser en fortsatt efterfrågan på denna typ av bostäder. Det har ju beviljats för byggandet av över 50 000 bostäder, och många av dessa bostäder hade inte byggts annars. De har byggts i delar av landet där de inte hade byggt utan detta stöd.

Det handlar inte om en motsättning mellan hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Vi behöver fler bostäder i alla olika upplåtelseformer, småhus och flerbostadshus, och vi behöver det i hela landet.

När vi tillträdde hade Sverige ett årligt bostadsbyggande på 20 000 bostäder. Om 8 000 av dessa var småhus var en högre andel av bostadsbyggandet småhus. Men det var sämre för Sveriges ekonomiska utveckling, och det var en sämre politik för att möta den bostadsbrist vi ser i kommuner runt om i landet.

Politiken för att se till att vi klarar att bygga fler bostäder i olika upplåtelseformer, flerbostadshus och småhus, handlar inte om att ta bort de stöd som fungerar för att bygga fler billiga hyresrätter som människor har råd att efterfråga. Det måste i stället handla om en politik som underlättar för byggandet av alla typer av bostäder.

För att återkoppla till detta med gynnat boende tror jag att Mikael Eskilandersson är ganska ensam om uppfattningen att hyresrätten i dag är en gynnad boendeform på svensk bostadsmarknad.

Givetvis måste vi också stärka människors möjlighet att efterfråga en bostad. Regeringen har nyligen mottagit två utredningar. En utredning från Eva Nordström handlar om att underlätta för förstagångsköpare på just den köpta bostadsmarknaden. Detta skulle kanske också kunna leda till byggandet av fler småhus. Den andra utredningen, som Karolina Skog presenterade, handlar mer om hur man ska underlätta för människor som har svårt att efterfråga en ändamålsenlig bostad över huvud taget, även på den hyrda bostadsmarknaden. Båda dessa förslag är nu ute på remiss och kommer att kunna underlätta på efterfrågesidan i att stötta dem som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden, både den hyrda och den köpta.

Det är dock inte allt regeringen gör. Jag nämnde några exempel i mitt inledande svar. En annan fråga som är viktig för ökat bostadsbyggande är att vi tillgängliggör mer mark. Här har regeringen under detta år gett i uppdrag till både Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket att se över mer än 500 riksintressen som har pekats ut av länsstyrelserna för att de brister i aktualitet och utsträckning och står i konflikt med eventuellt bostadsbyggande. På detta sätt hoppas vi att vi kraftigt kan minska de statliga anspråken och tillgängliggöra mer mark för bostadsbyggande runt om i landet.

Att kommuner får möjlighet att tillgängliggöra mark för byggande av småhus är också ett sätt att se till att vi klarar av att bygga fler småhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sverige behöver en bättre politik för att bygga fler och olika boendeformer. Det behövs småhus, radhus och ägarlägenheter. Framför allt behövs det en politik som förenklar och underlättar att bygga det som faktiskt efterfrågas.

Precis som arbetsmarknaden kräver olika kompetenser behöver bostadsmarknaden anpassas efter efterfrågan. När människor flyttar från hyreslägenheter till sina drömboenden i hus och radhus blir det plötsligt hyresrätter lediga till dem som i dag har svårt att ha råd med nybyggda lägenheter.

Det är inte fel att bygga hyresrätter, men det ska inte ske genom subventioner som betalas av skattekollektivet, särskilt inte när det blir de människor som redan har råd med hög hyra som hyr dem eftersom det är få som kan efterfråga de nybyggda, dyra lägenheterna.

Regeringen måste sluta straffa villaägarna med ständiga nya pålagor. 12 750 småhus är även det alldeles för lite; det behöver mer än fördubblas. Då måste regeringen sluta straffa dem som äger småhus i Sverige. Ta i stället bort andra amorteringskravet och sluta elda på inflationen med vad jag påstår är sossepriser på bränsle och energi. Att skylla på Putin när mer än hälften går till skatt är kanske lite taskigt - även om jag inte har några problem med att man är taskig mot Putin.

Vi skulle kunna ha betydligt lägre priser på bränsle och energi. Det skulle i sin tur göra att vi inte hotas av höjda räntor, vilket vi nu ser ut att göra. Det är ju detta som driver inflationen i Sverige.

Om regeringen gör detta skulle vi få en bättre bostadsmarknad.

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för debatten.

Den diskussion vi har fastnat i om Putinpriser är smått bisarr. När vi har högre priser på energi och bränsle över hela Europa, och det har fått genomslag på inflationen i euroområdet, i Sverige och på andra sidan Atlanten är det på något sätt regeringens fel. Man kan såklart tacka Sverigedemokraterna för den stora tilltro de har till socialdemokratins möjlighet att påverka världsmarknadspriserna på energi och drivmedel, men i detta fall är det tydligt sammankopplat med Putins olagliga och oacceptabla invasion av och krigföring i Ukraina.

När det gäller svensk bostadsmarknad delar jag uppfattningen att vi behöver bygga mer. Vi behöver hålla uppe den historiskt höga byggtakt som vi har nu; vi bygger mer än vad vi har gjort på 30 år. Vi har sedan 2018 börjat beta av det underskott av bostäder som har skapats genom att det under lång tid byggts för få bostäder i relation till befolkningstillväxten.

Socialdemokraternas politik har sedan tillträdet gjort skillnad. Enligt Boverkets bedömning påbörjades 2021 byggandet av 66 000 bostäder. Vi kommer att behöva fortsätta med denna politik. Vi kommer att behöva upprätthålla den höga byggtakten i åtminstone tio år till för att kunna bygga bort bostadsunderskottet. Vi ska se till att bygga fler småhus och bostadsrätter, men vi ska också bygga billiga hyresrätter som vanligt folk har råd att efterfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack igen, Mikael Eskilandersson, för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.