Arbetsplenum - Kriminalvårdsfrågor - 2022-04-21

Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet om kriminalvård men yrkar bifall endast till reservationerna 22 om biträdande övervakare och 24 om presumtionen för villkorlig frigivning.

Vad är egentligen målet med kriminalpolitiken? Det handlar självklart om att förebygga och minska brottslighet. Men den som tror att brottslighet enbart går att straffa bort gör det väldigt enkelt för sig. Självklart behöver vi verkningsfulla sanktioner för den som begår brott. Det handlar om att ta ansvar för sina gärningar och om att samhället tydligt står på brottsoffrets sida. Över tid behöver rättssystem och lagstiftning därför ses över.

Men kriminalpolitiken är inte bara polis, kriminalvård och rättsväsen. Det är också arbetsmarknad, utbildning, socialpolitik, barnomsorg med mera. I det starka samhället har alla en plats, bidrar efter förmåga och känner trygghet i att samhället finns där när jag behöver det. Ett samhälle som håller ihop, där barn och unga får växa upp och utvecklas i trygga miljöer, är det bästa vaccinet mot kriminalitet.

I debatterna hittills har det varit stort fokus från många håll på straffskärpningar, straffskärpningar och straffskärpningar. Men jag hör väldigt lite om vad vi ska göra för att minska inflödet och skapa större trygghet och säkerhet.

Det viktigaste för kriminalvården är att se människan. Vi får aldrig glömma det. Vårt ansvar, som samhälle, är att inte bara vara de som dömer, straffar och pekar finger utan också de som bidrar till att inkludera och ger förutsättningar för att inte hamna i kriminalitet. Och för den som ändå hamnar i kriminalitet ska det finnas möjligheter att få komma tillbaka in i samhällsgemenskapen. Detta är vår gemensamma skyldighet och vårt ansvar om vi på allvar vill bidra till förändring och förbättring.

Regeringen har därför bland annat gett Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete. Myndigheten ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar. Kriminalvården ska särskilt beakta de unga dömdas behov.

Civilsamhällets betydelse kan inte nog betonas både i samhället i stort och inom kriminalvården. För 2022 har anslaget till de organisationer som bedriver verksamhet på häkten och anstalter ökats. Organisationernas engagemang och vilja att göra insatser i kriminalvården och för de intagna är stort, och detta är ett mycket värdefullt komplement till det återfallsförebyggande arbetet.

Fru talman! Situationen på häkten och anstalter är i dag ansträngd. I takt med att ny lagstiftning med straffskärpningar och nya brottsrubriceringar införs ökar trycket på kriminalvården. Ett femtiotal projekt pågår eller planeras runt om i landet. Antalet platser i häkten och anstalter har ökat de senaste åren, och myndigheten räknar med en utökning med 3 500 fasta platser till år 2031, varav 900 på häkte och 2 600 i anstalt. Även frivårdens kapacitet ska öka kraftigt under de kommande åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

För att möjliggöra detta har regeringen skjutit till betydande resurser. Sedan 2015 har Kriminalvårdens anslag ökat med 55 procent eller drygt 4,3 miljarder kronor. Behöver det skjutas till ytterligare resurser framöver - vi vet ju att behov finns - är regeringen beredd att titta på detta. Men lika viktigt som att regering och riksdag skjuter till resurser är att se till att varje investerad skattekrona används på bästa sätt.

Fru talman! Tillsammans med arbetet att öka antalet platser är Kriminalvårdens stora utmaning att klara kompetensförsörjningen - att rekrytera och utbilda nya medarbetare och också behålla de man har. Här är det mycket viktigt att de fackliga organisationerna finns med i det strategiska och dagliga arbetet. Det är de medarbetare som finns närmast klienterna som är den viktigaste resursen när det gäller att skapa ett bra innehåll för de intagna, och det är också de som utsätts för de största riskerna i sitt arbete. Kriminalvårdens dynamiska säkerhetsarbete är här en viktig del för att medarbetare ska känna trygghet och ha en bra arbetsmiljö.

Fru talman! Betänkandet om kriminalvård behandlar 140 yrkanden från allmänna motionstiden. Flera av de tillkännagivanden eller uppmaningar som görs går ut på att regeringen ska göra det som regeringen redan gör sedan länge.

Vi i den här församlingen har i uppdrag och ansvar att både visa på skillnader i våra olika ståndpunkter och bidra till en sansad och respektfull dialog och en vilja att hitta samsyn. Och, som min partikamrat Gustaf Lantz var inne på tidigare: Den finns, men den syns inte alltid. Debatten och tonen är ofta polariserad och förenklad. Verkligheten innehåller betydligt fler nyanser än det som ofta blir vitt eller svart i den här kammaren.

Vi kommer i den fortsatta debatten förmodligen även på det här området att från flera håll få höra de vanliga påståendena om att inget görs, att för lite görs eller att fel saker görs och definitivt att det som görs sker alldeles för sent. Vi kommer säkerligen också att få höra - vi har redan hört det - att allt är invandringens fel eller invandrarnas fel.

Att se verkligheten som den är handlar både om att ta människors oro på allvar och om att se det mycket goda som görs av enskilda och samhället varje dag. Detta ska vara utgångspunkten för att vi sedan ska kunna göra det som krävs för att skapa ett tryggare och säkrare Sverige för alla.

(Applåder)

Fru talman! Nu ska vi alltså debattera motionsbetänkandet gällande kriminalvårdsfrågor. Vi moderater har många bra förslag, men jag yrkar bifall bara till reservation 5. Jag kan inte ta upp alla våra förslag, så jag har valt ut några stycken.

Sverige ska ha en modern och effektiv kriminalvård med hög säkerhet, meningsfull verksamhet och tydliga krav och regler. I takt med Moderaternas satsningar på polisen och våra föreslagna straffskärpningar kommer ännu fler att sitta i fängelse. Fängelsetiden ska följa snabbt efter domen och markera slutet på den dömdes kriminella bana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Det är uppenbart att det behövs fler platser på häkten och fängelser. Den situation som just nu råder inom Kriminalvården, med stor platsbrist på både häkten och fängelser, beror på Socialdemokraternas bristande agerande.

Fru talman! Ungdomsbrottsligheten är mycket allvarlig. Det räcker med att blicka tillbaka några dagar och se vad som hände under påsken. Det var våldsamma upplopp i Örebro, Norrköping, Linköping och Malmö. Ungdomar gick till attack mot poliser och kastade stora gatstenar i huvudet på poliserna endast i syfte att skada eller till och med att döda poliser.

En molotovcocktail kastades in i en buss där det fanns människor. Det var ett under att ingen skadades i bussen. Alltså: Vad är det för fel på dessa människor? Hur kan folk vara så likgiltiga för andras liv - människor som inte har gjort dem något ont? Något är allvarligt fel i huvudet på den som kastar in en bomb i en buss. Det tycker jag, och det står jag för.

Det är inte personer som gör detta av socioekonomiska skäl, utan det handlar om kriminella personer som inte accepterar den svenska demokratin där även en idiot från Danmark, om jag får säga så, får göra sin röst hörd. Accepterar man inte detta kanske man ska flytta till ett annat land där demokrati inte gäller.

Fru talman! I nästan alla debatter brukar justitieminister Morgan Johansson säga att vi moderater inte har några förslag när det gäller brottsförebyggande åtgärder. Det är helt fel.

Den växande gruppen av unga vuxna med stort våldskapital som har lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som helt saknar intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig är ett mycket stort samhällsproblem. Majoriteten av dessa har invandrarbakgrund, i de utsatta områdena. Därför måste migrationen vara mycket låg under lång tid framåt, helt enkelt för att vi ska hinna ikapp med integrationen, som Socialdemokraterna totalt misslyckats med.

Vi hörde socialdemokraten Carina Ödebrink alldeles nyss säga att vissa kommer att säga att allting är invandrarnas fel. Nej, det säger inte jag. Jag tror inte heller att Sverigedemokraterna säger det. Man säger inte att allting är invandrarnas fel, men man kan inte heller blunda för hur det ser ut i de utsatta områdena. Det tycker jag att Socialdemokraterna många gånger blundar för. Man får säga som det här, helt enkelt.

Dessa unga vuxna innebär nya och svåra utmaningar för kriminalvården. Vi vill ge en utredare i uppdrag att, bland annat utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp kring denna grupp av individer i syfte att lämna förslag om lämpliga brottsförebyggande åtgärder och straffens innehåll. Det ska då vara anpassat till den här gruppen.

Där har vi faktiskt en jättebra brottsförebyggande åtgärd: att man ska ta ett samlat grepp och lämna förslag om lämpliga brottsförebyggande åtgärder och straffens innehåll. Och det ska vara anpassat för unga brottslingar. Men detta är Socialdemokraterna emot. Ni kommer att rösta emot det.

Kom inte och säg att vi inte har brottsförebyggande åtgärder! Det har vi. Det finns ganska många ytterligare. Carina Ödebrink säger att det för många bara är straffskärpningar, straffskärpningar och straffskärpningar. Nej, det stämmer inte. Vi har många utöver det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Vi moderater vill sänka gränsen för häktning av unga och inrätta ungdomshäkten och ungdomsfängelser. Det behövs bland annat med tanke på de grova ungdomsrånen, som har ökat lavinartat, och ungdomsrånen med förnedringsinslag. Det får faktiskt vara slutgullat med de unga grova brottslingarna. Samhället måste stå på brottsoffrens sida. Häktningar är ett viktigt verktyg och en förutsättning för att kunna utreda och bekämpa brott.

Unga personer som grips för mycket grova brott kan i princip gå ut bara några timmar efteråt. Vissa blir inte ens förhörda förrän de blir släppta. Det är helt fel signaler. De kan alltså bli släppta även om det är sannolikt att de kommer att fortsätta att begå brott på fri fot, försvåra utredningen genom att skrämma vittnen eller målsägande till tystnad eller förstöra bevismaterial. Därför vill vi moderater att häktning av unga lagöverträdare ska ske i fler fall än i dag när brottet är allvarligt och det finns risk för återfall.

Fru talman! I Sverige rymmer eller avviker varje år ett antal dömda personer som avtjänar ett fängelsestraff. År 2021 skedde 80 avvikelser eller rymningar. Trots att man enligt lag är skyldig att avtjäna tid i fängelse är det inte straffbart att rymma. Sanktionerna om man rymmer är begränsade, och konsekvenserna är små. Rymningar innebär att stora resurser tas i anspråk från rättsväsendet, som redan är ansträngt. Dessutom handlar det ibland om personer som kan vara farliga ute i samhället.

Vi moderater har i många år arbetat för att det ska bli kriminaliserat att rymma, och nu äntligen får vi ett tillkännagivande om detta.

Jag vill avsluta med att säga att cirka 30 procent av alla intagna på svenska fängelser är utländska medborgare, alltså cirka 2 900 personer. Under 2021 överfördes endast 90 personer från Sverige till sina hemländer för verkställande av fängelsestraff - 90 personer av 2 900. Det är på tok för få. Därför bör Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföringar av fångar till deras egna hemländer. Detta ska gälla även till länder utanför Norden och EU.

Fru talman! Vi debatterar kriminalvårdsfrågor, det vill säga de motioner som inkommit under allmänna motionsperioden och som rör Kriminalvårdens uppdrag och ansträngningar. Det är, som vi kan se i betänkandet, väldigt många motioner som har blivit till reservationer. Justitieutskottet föreslår också ganska många tillkännagivanden till regeringen.

Kriminalvården är precis som alla andra myndigheter i Sverige när det kommer till vårt område väldigt ansträngd. Kriminalvården har gått upp i stabsläge på grund av överbeläggningar på anstalter. Vi har dubbelbeläggningar i snart vartenda rum på våra anstalter. Vi har en beläggningsgrad som är oerhört påfrestande, inte bara för de intagna utan också för dem som arbetar inom kriminalvården. Incidenterna ökar på grund av överbeläggningar.

Att det ser ut så på våra anstalter beror givetvis på att vi har en utveckling i vårt land som föranleder att fler begår brott och på att vi i denna kammare skärper straffen för det som vi anser är oacceptabelt. Att vi har ett sådant samhälle beror inte enbart på invandringen, men vi kan se att invandringen är en bidragande del i att vi har ett segregerat samhälle, ett splittrat samhälle som föranleder konflikter i fråga om värderingar. Vi kan ta helgens så kallade korankravaller som ett alldeles närliggande exempel på brott som utspelar sig och som borde - och förhoppningsvis gör det - föranleda att fler sitter på anstalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Men när det kommer till kriminalvårdsfrågor i övrigt får vi höra från Socialdemokraterna att vi kanske inte är så oöverens i dessa frågor, att vi kanske söker konflikt där det inte behöver finnas någon konflikt och att regeringen tar dessa frågor på allvar. Men när det gäller väldigt många tillkännagivanden ser vi att man inte gör det.

Ellen Juntti, Moderaterna, var här uppe och sa: Äntligen har vi ett tillkännagivande om att kriminalisera rymningar. Då tänkte jag: Nej, kanske inte äntligen, för vi har haft tillkännagivanden sedan 2020. Det här blir alltså tredje gången som riksdagen kommer att lämna ett tillkännagivande till regeringen om att kriminalisera rymningar och avvikelser. Det är det tredje tillkännagivandet till regeringen.

Svaret, som vi får från de rödgröna partierna i deras reservation, om varför man inte vill kriminalisera rymningar är att man anser att det är tillräckligt att man kan skjuta upp den villkorliga frigivningen för dem som avviker eller som försöker rymma eller som rymmer. Det är tillräckligt att man eventuellt påverkar utslussningsåtgärder eller permissioner för dem som är intagna på anstalt. Det anser man från regeringens sida är tillräckliga konsekvenser för den som väljer att rymma eller försöka rymma eller som avviker. Det är inte alls samma sak som att kriminalisera själva handlingen - att rymma eller avvika.

Fru talman! Jag råkar faktiskt bo granne med en av våra anstalter i Sverige, nämligen Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. Det var inte så länge sedan ett par individer försökte rymma från Hällbyanstalten. De tog personal som gisslan under väldigt dramatiska förhållanden. Det är givetvis kriminellt i sig att ta personal som gisslan. Men jag tror att man som intagen på anstalt, när man ser möjligheten att rymma, kanske inte kan föreställa sig exakt vilka händelser som kommer att ske under ett rymningsförsök. Då kan man komma att begå mer allvarliga brott och utsätta andra människor för livsfara i sitt försök att rymma på grund av de konsekvenser som kommer.

Att kriminalisera rymningar redan från början och att vara väldigt tydlig med att det ska vara en kriminaliserad handling i sig tror jag är en viktig åtgärd för att markera att detta inte ens ska vara möjligt. Det ska inte ens vara eftersträvansvärt att försöka, det vill säga att tro att om man lyckas så blir man fri, utan detta ska vara kriminaliserat i sig.

Där finns en väldigt tydlig skillnad mellan just den reservation som finns från regeringspartierna och det som Sverigedemokraterna och en majoritet i denna kammare tycker. Till och med Miljöpartiet är nu för att man ska kriminalisera rymningar och avvikelser. Det borde väl ändå få regeringen att vakna till lite grann när Miljöpartiet vänder i den frågan.

Men vi har också andra frågor som har varit lika aktuella och som vi har repeterat genom åren. Vi har sedan 2015 en möjlighet att skicka ut EU-medborgare så att de kan avtjäna straffen i sina hemländer. Det handlar nämligen om ett ömsesidigt erkännande och verkställighet av påföljder inom EU. Det ska alltså per automatik vara möjligt för samtliga EU-medborgare som begår brott i Sverige att omedelbart börja avtjäna sina straff i sina hemländer. Men där ser vi att det har varit ett bristfälligt arbete under väldigt många år. Detta kom alltså på plats 2015, och vi har sett att det endast sker ett fåtal överföringar av EU-medborgare som begår brott i vårt land och som också blir dömda i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Det ska givetvis vara ett mer avancerat arbete från regeringens sida också när det kommer till länder utanför Europa. Dessvärre har vi väldigt många utlänningar som kommer till Sverige och som begår väldigt allvarliga brott och som sitter på våra anstalter. Så ser det dessvärre ut. Ett av de tillkännagivanden som riksdagen vill rikta till regeringen gäller detta.

Jag hinner kanske inte gå igenom allt innan kvällen blir alltför sen, men vi har också införandet av ett nationellt avhopparprogram som en förebyggande del i arbetet. Regeringen har svarat att man anser att man har tillgodosett detta. Men vi har inte ett nationellt avhopparprogram, utan det skjuter regeringen över på kommunerna.

Det finns alltså konflikter i flera av dessa frågor som är ganska tydliga. Därför blir jag lite förvånad när vi får höra från Socialdemokraterna att det finns en samstämmighet och ett pågående arbete i nästan samtliga frågor som vi vill rikta tillkännagivanden till regeringen om.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till en av de reservationer som Sverigedemokraterna är med på, nämligen reservation nummer 19 om att hyra fängelseplatser utomlands. Detta är något som Norge har gjort under en period när de hade hög beläggningsgrad på norska anstalter, för att tillfälligt hantera den toppen. Det är en möjlighet. Det är inget som man behöver göra, men vi tycker att Sverige borde titta på och öppna upp för denna möjlighet så att också vi, i ett läge med en väldigt hög beläggningsgrad på våra anstalter som kan skapa oroliga situationer, på kort tid kan hyra anstaltsplatser i andra länder för att dämpa trycket på våra anstalter.

Fru talman! För ett par år sedan hade vi Kriminalvårdens dåvarande generaldirektör på besök i justitieutskottet. Jag minns att jag frågade om de återfallsförebyggande programmen var effektiva, och han svarade att de är det om de intagna är motiverade. Därefter har jag tänkt väldigt mycket på hur betydelsefull motivationen är - att man faktiskt vill förändra sitt liv och hoppa in på en ny bana, från en destruktiv tillvaro.

För många är en fängelsevistelse en tid i Kriminalvårdens regi där man för första gången har någorlunda struktur på sitt liv. Vi har ibland en omodern och felaktig syn på fängelsestraffet som bara ett straff. Det är faktiskt också en möjlighet för många människor. Jag hoppas, fru talman, att det kan bli en möjlighet för ännu fler människor.

Det är olyckligt att se att vissa aspekter av kriminalvårdens verksamhet backar tillbaka lite. Jag tänker bland annat på den andliga vården, som antagligen är en viktig del. Den är viktig för oss alla, men många problem som kan vara små ute i det fria livet för människor som mår bra och fungerar väl kan vara väldigt stora problem i en miljö där man har starka restriktioner och man kanske är drabbad av olika beroendesjukdomar eller andra saker som gör att man är i kraftig obalans.

Jag vill därför yrka bifall till reservation nummer 8 om andlig vård, som jag tror är oerhört viktig. Jag tror att det är viktigt för alla och att vi går miste om den aspekten av livet när vi har vårt fokus på en massa andra saker som för tillfället verkar viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Något som många lider av och som vi har varit inne på är beroendesjukdomar och hur vi behandlar dem. Jag tror att vi behöver stå inför en revolution i hela samhället när det gäller hur vi behandlar beroendesjuka och beroendesjukdomar. Vi behöver använda de hjälpmedel som finns och se det som att det verkligen är en sjukdom, och då menar jag faktiskt sjukdom i somatisk betydelse. En människa som under många år har ägnat sig åt opiatmissbruk får förändringar i hjärnan, där receptorerna påverkas. Det kan vara en kronisk sjukdom som människan kommer att lida av och behöva behandling för hela livet. Det är inget som man kan bota, absolut inte på kort tid och kanske inte ens under lite längre tid. Den insikten tror jag att vi måste ha, fru talman.

Det är ett problem som gäller många intagna i våra fängelser, och jag hoppas att vi till nästa allmänna motionsperiod kan behandla ett antal förslag om hur vi med större, bättre och kraftfullare medel verkligen kan komma åt det enorma samhällsproblem som beroendesjukdomar utgör. Det gäller framför allt dem som på grund av sina beroendesjukdomar begår kriminella handlingar och hamnar i Kriminalvårdens regi.

Jag vill också nämna en del som har diskuterats här tidigare, nämligen kriminalisering av rymningar och avvikelser. Jag har varit lite tveksam till hur vi ska förhålla oss till det, men jag tänker att det skulle kunna vara rimligt. Det är faktiskt rimligt att kriminalisera något som är ett så flagrant brott mot det som staten har dömt ut.

Samtidigt finns det en effektivitetsaspekt i detta. En rättsprocess som krävs för att döma någon för brottet avvikelse eller rymning har helt andra krav på rättssäkerhet. Det är en process med en administrativ kostnad och börda, en huvudförhandling med rättsliga biträden och väldigt mycket mer som ska till för att man ska kunna döma någon för brottet.

Med gällande rätt har kriminalvården långt gångna befogenheter att vidta disciplinära åtgärder helt utan någon rättslig prövning. Att backa från detta är egentligen att göra det mjukare och erbjuda den intagne en större möjlighet att förklara bort beteendet än vad som gäller i dag. Därför tror jag att vi ska fortsätta att bestraffa rymningar och avvikelser med de disciplinära åtgärder som kriminalvården har. Det kan till exempel vara att senarelägga frigivning, och det kan vara en rejäl senareläggning om man tycker att det behövs. Det kan vara minskade möjligheter till permissioner, om sådana över huvud taget är aktuella.

Något som jag tror är särskilt betydelsefullt är att flytta den intagne till en anstalt med högre säkerhet. En förkrossande majoritet av de rymningar och avvikelser som sker är avvikelser från framför allt klass 3-anstalter, där det i princip bara är att gå därifrån. Hotet att flyttas till en anstalt med mycket högre säkerhet skulle kanske vara mer avskräckande än det straffvärde som kan bli aktuellt i en sådan här typ av lagstiftningsprodukt. Man kan också tänka sig andra restriktioner när det gäller privilegier som man inte längre får ha.

Jag tror därför, fru talman, att den typen av disciplinära åtgärder kan vara ett mer kraftfullt instrument än en kriminalisering av rymning. Men om regeringen lägger ett förslag på riksdagens bord lovar jag att titta på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Fru talman! Jag applåderade tidigare i salen efter Carina Ödebrinks anförande. Jag vill gärna markera att jag stöder de principiella ställningstaganden som hon gav uttryck för väldigt starkt. Det var viktigt, och jag skulle gärna ha använt de orden själv.

Något annat som Carina gjorde som jag också tycker var viktigt var att markera vad som är syftet med kriminalvården och egentligen också med straffrätten, som vi diskuterade tidigare. Det är att markera något, men när något har gått fel ska man se till att man minskar återfall i brott och att man skapar något som är tryggare och säkrare både för den enskilde och för samhället. Man ska försöka att ge bästa möjliga insatser för att den som är fälld för ett brott ska kunna leva laglydigt, både för egen del och för vårt samhälle i stort.

Om det rör sig om fängelse, som jag kommer att beröra en del nu, handlar det om att man ska vara laglydig både under fängelsetiden och efter. Vänsterpartiet har många förslag som handlar om både behandling i fängelse och rehabilitering. Ett sådant avser det som några har berört, nämligen att det är väldigt trångt i våra fängelser. Det skulle kunna vara en stor vinst med villkorlig frigivning i förtid för att få en bra inslussning i samhället för den som är intagen, och man kan få börja en inslussning tidigare än tänkt om man till exempel har gått igenom ett behandlingsprogram. Det skulle också få den positiva effekten att fängelseplatser frigörs och att en del av överbeläggningen kan kuperas.

Detta har debatterats tidigare av min partikamrat Linda Westerlund Snecker. Nu vill jag lyfta fram en annan fråga som vi har tagit upp i en motion och i reservation 21, nämligen frågan om brottsofferslussar. Där framgår att vi vill ha en breddning och en nationell standard för arbetet med brottsofferslussar.

Vad är då detta? Jag har fått följa detta arbete efter att en del kvinnliga kriminalvårdare upptäckte att det kunde vara stora konflikter när en intagen skulle få besök. Det kunde handla om att ett tidigare brottsoffer, en målsägande, förväntades komma till fängelset. Det kunde ha varit fråga om övergrepp där det har varit mäns våld mot kvinnor och barn, och där kvinnan känt sig pressad och inte vågat bryta upp utan kom till fängelset. Det kunde då bli laddade situationer. Det kunde även vara situationer där man var orolig för barn som kom på besök till fängelset. Var det tryggt, och kunde man ta ansvar för detta från kriminalvårdens sida?

Då skapades detta med brottsofferslussar. Det innebar att man skulle ha kontakter tidigt för att se om man kunde acceptera att det blev besök och att man då i så fall också kände att man kunde garantera att detta var tryggt och säkert.

För många kvinnor och barn innebar detta också en möjlighet att någon kunde bromsa och att myndigheten kunde säga nej, som man som part och berört brottsoffer inte klarade av att göra själv.

Det har också lett till att i de situationer då besöken genomfördes var det bäddat för diskussioner om att den intagne skulle ta ansvar för sitt brott, och det kunde bli en bearbetning som alltså fick en förebyggande effekt och som förstås också hade en positiv effekt för den som tidigare var målsägande och brottsoffer.

Detta finns nu på vissa anstalter. Vi tycker att det är någonting som skulle vara väldigt viktigt att utveckla och etablera på ytterligare anstalter. Vi gör detta som ett sätt att markera att det finns effektiva brottsförebyggande åtgärder som kan sättas in under strafftiden och som kan vara mycket mer humana och effektiva än strängare straff, som man hela tiden verkar ha förhoppningar om skulle göra samhället säkrare. Egentligen vet vi från forskningen att det inte finns några belägg för detta. Vi måste finna alternativa vägar, och det finns flera sådana. Och nu lyfter jag fram brottsofferslussen för detta ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Fru talman! Att människan är ofullkomlig är nog inte svårt att hålla med om när vi ser oss om i vår närhet och också i vår värld. Som många har nämnt kan vi se att de senaste dagarnas upplopp ger ytterligare exempel på det. Denna insikt lägger en grund för den kristdemokratiska rättspolitiken.

Brottslighet har alltid förekommit, och det är en huvuduppgift för staten att sträva efter att begränsa brottsligheten så långt det är möjligt och att skipa rättvisa.

Vi kristdemokrater ser också att familjens viktiga roll måste stärkas. Trygga familjer ger ett tryggt samhälle.

Vi debatterar nu kriminalvårdsfrågor. Det bör ske i ljuset av att det ska finnas tillräckligt med platser för att täcka det ökade platsbehovet när rättssystemet nu ser till att fler brottslingar grips och döms men också att vi ser till att tiden på anstalt blir en tid då en brottslig bana kan brytas och den dömde får stöd och motivation att ändra och lämna ett brottsligt livsval.

Tiden då straffet avtjänas ska användas på ett meningsfullt sätt. Behandling mot alkohol- och narkotikamissbruk samt utbildning och arbetsträning ska erbjudas. Anstalterna ska hållas drogfria. Frigivningen ska förberedas i god tid. Civilsamhällets insatser och stöd samt också möjligheten till andlig vård ska finnas.

För att undvika återfall bör den frigivne få hjälp att skaffa bostad och arbete eller annan typ av meningsfull sysselsättning. Det är även viktigt att det sociala kontaktnätet stärks. Satsningar på kriminalvården måste ses som ett sätt, och inriktas på, att minska brottsligheten i framtiden.

Vi kan konstatera att även på detta område anser en majoritet av justitieutskottet att det går att göra mer än vad som har gjorts hittills och mer än det som regeringen har föreslagit och åstadkommit fram till dags dato.

Dagens betänkande innehåller åtta tillkännagivanden som stryker under detta. Två är falska, men två står ett enigt utskott bakom.

Fru talman! I dagens Sverige ger det inget ytterligare straff att göra ett försök att rymma eller att rymma under anstaltstiden. Vi kristdemokrater, likt en majoritet i utskottet, anser att rymning och försök till rymning bör kriminaliseras. Sanktionsmöjligheterna är i dag begränsade, och konsekvenserna för den enskilde är små.

Rymningar innebär ofta att stora resurser tas i anspråk från olika delar av det redan i dag hårt ansträngda rättsväsendet. Dessutom handlar det i många fall om personer som har dömts till långa fängelsestraff för allvarliga brott och som kan vara farliga ute i samhället. Den som rymmer från ett fängelsestraff signalerar att han eller hon inte ställer sig bakom rättssamhällets grundvalar och inte tar straffet för de skador och det lidande som man har orsakat brottsoffren. Det är ett klandervärt beteende som det, likt många andra klandervärda beteenden, bör markeras mot genom en kriminalisering i lag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

I tillkännagivandet föreslår en majoritet av utskottet att regeringen bör återkomma med ett förslag där rymning och försök till rymning från kriminalvårdsanstalt kriminaliseras.

Fru talman! Som en konsekvens av dagens trend av ökad grov brottslighet och ett effektivare och utökat rättssystem har behovet av fängelseplatser ökat. Kristdemokraternas och Moderaternas budget 2019 innebar en förstärkning av Kriminalvårdens budget med 251 miljoner kronor, vilket gav utökade förutsättningar att möta utmaningarna.

Sverige behöver dock fler platser på anstalt och häkten. Dagssituationen är att de anstaltsplatser som finns inte räcker till. Kriminalvården har tvingats både till överbeläggning och till kortsiktiga åtgärder för att lösa det ökade behovet.

De straffskärpningar som har föreslagits och som också har genomförts kommer att leda till att fler personer tillbringar en längre tid på anstalter än nu.

Bristen på fängelseplatser leder till stora påfrestningar för både de intagna och personalen och påverkar naturligtvis det återfallsförebyggande arbetet negativt.

Arbetet med utbyggnad av anstalter och att motverka överbeläggning är viktigt. Platsbrist får aldrig vara en anledning att göra avkall på allmän säkerhet, och Kriminalvården måste därför få de resurser som krävs för att kapaciteten ska vara tillräcklig. Regeringen måste ta sitt ansvar och agera, och vi anser att regeringen måste upprätta en handlingsplan för hur kapaciteten på sikt ska utökas kraftigt. Även här vill ett nästan helt enigt utskott rikta ett tillkännagivande till regeringen.

För oss kristdemokrater handlar det också om att se andra sätt att lösa den akuta situationen. För att avlasta beläggningen bör Kriminalvården få i uppdrag att undersöka möjligheten att hyra platser utomlands. Som har nämnts tidigare anser vi även att de utländska medborgare som döms för brott i Sverige som regel ska avtjäna sitt straff i hemlandet. I dag är som sagt cirka 30 procent av de intagna i svenska fängelser medborgare i andra länder. Sverige bör därför prioritera att skriva avtal som tillser att dessa medborgare avtjänar sitt straff i hemlandet. Det är nödvändigt för att avlasta kriminalvården både kapacitets- och kostnadsmässigt.

Fru talman! Behandlingen mot missbruk är en viktig uppgift för Kriminalvården, och det är därför mycket oroväckande att Kriminalvården beslutat att avveckla användningen av tolvstegsprogrammet. Detta beslut tas trots att tolvstegsprogrammet gett goda resultat sedan det började användas. Det ska nu ersättas av ett kortare, allmänt KBT-program. I våra ögon borde man ha kunnat kombinera i stället för att ersätta, då det är ett faktum att 70 procent av de intagna bedöms ha missbruksproblematik. I en del intervjuer har ansvarig för programverksamheten inom kriminalvården angett att platsbristen inte ger utrymme för denna verksamhet, trots att programmet är verkningsfullt och bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

I det här sammanhanget vill jag tacka kollegan Johan Hedin, som har lyft frågan om andlig vård. Det är ju så att människan inte kan leva av bröd allena och att det är viktigt att även få möjlighet att utveckla den andliga sidan när så behövs. Av samma skäl som tidigare nämnt, alltså platsbrist, har det skett nedläggningar på detta område - exempelvis klostret på Kumla. Den andliga vården inom kriminalvården behöver stärkas, inte nedmonteras. Dessa två åtgärder ger ytterligare tyngd bakom kravet att det ska finnas en strategi för utbyggnad.

Fru talman! Som jag nämnde i början är frivilligorganisationer en viktig del i detta, och de ska ha en naturlig plats i återanpassningen av den dömde både före och efter frigivningen. Det civila samhället har redan i dag stor betydelse i det brottsförebyggande arbetet och i arbetet med att återanpassa tidigare dömda personer. Föreningar bör uppmuntras att finnas med som en del i livet före och efter frigivningen.

Vi kristdemokrater ser att civilsamhället har ett stort värde. Dess roll måste lyftas tydligare när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Vi vill utveckla samarbetet genom att bland annat ge frivilligorganisationer ersättning i förhållande till hur väl de lyckas återanpassa tidigare dömda. Utifrån denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 4.

Fru talman! Som dagens betänkande och debatt visar finns det behov av ytterligare aktivitet både vad gäller platsbrist och vad gäller att reformera metoder och behandlingsupplägg för att bryta en destruktiv livsstil och drogberoende. Vi kristdemokrater stöder de tillkännagivanden som föreslås i utskottet och naturligtvis även Kristdemokraternas egna yrkanden, men i denna debatt yrkar jag bifall endast till reservation 4, som sagt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 april.)