Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Den överhängande risken för cementbrist är verkligen allvarlig för Sverige. Min kollega Ola Johansson, som är förhindrad att delta i dagens debatt, har ställt den här interpellationen utifrån en oro för uteblivna och försenade infrastruktursatsningar inte minst i Västsverige, till exempel Västlänken. Som östgöte är jag lika oroad över eventuella förseningar i bygget av Ostlänken och andra mindre men ack så viktiga infrastrukturprojekt i vårt län när och om en cementbrist stoppar byggena.
Jag tror att alla förstår att det riskerar att få allvarliga följder för hela landet och för den svenska ekonomin om en nedläggning av eller produktionsstopp för Cementas anläggning i Slite skickar orosvågor ut över landet, ut i ekonomin, och i värsta fall resulterar i en allvarlig materialbrist på byggarbetsplatser och i infrastrukturprojekt.
Fru talman! Jag är inte bara orolig över de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna som följer om vi får ett produktionsstopp i Slite. Jag är också oroad över effekterna för klimatet. Cementa är världsledande i produktion av utsläppssnål cement. Till 2030 har man föresatt sig att ha världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror inte att de flesta som lyssnar på den här interpellationsdebatten förstår vad detta innebär, men det är revolutionerande. Det är avgörande för att vi i Sverige ska nå våra klimatmål, men det är också avgörande för att en lång rad svenska företag ska kunna visa att man faktiskt klarar av att sänka sina utsläpp.
Om fabriken i Slite inte får tillstånd och inte kan fortsätta verksamheten utan måste lägga ned, ja, då ser det ut som om vi har kapat de svenska utsläppen. Då plockar vi bort dem här. Men i praktiken gör vi oss helt beroende av en mycket smutsigare cementtillverkning, inte minst i Kina, där man inte har samma höga miljö- och klimatkrav och för övrigt inte heller samma anställningsvillkor eller krav på social hållbarhet i produktionen. Dessutom ökar vi på ännu ett område vårt strategiska beroende av kinesiska produkter. Det är inte fel att vi handlar med världens länder, men vi ska inte sätta oss i ett strategiskt beroende av länder som Kina.
Det här är alltså dåligt inte bara för ekonomin; det är också dåligt för klimatet, och jag tror också att det har en negativ effekt på svensk säkerhet.
Nu har regeringen, i och med det tidsbegränsade tillstånd som man meddelat till slutet av 2022, gått in med vad jag skulle kalla för en tillståndsmässig motsvarighet till konstgjord andning. Statsrådet redovisade också en rad åtgärder för att göra tillståndsprocessen mer lätthanterlig för den som söker.
Det tror jag är vällovligt. Det är inget fel på de åtgärder som görs. Den stora frågan är om det räcker. Löser det här grundproblematiken och säkrar möjligheterna för ett förnyat miljötillstånd i Slite?
Det är ju inte så att vi kan stå här och lova att man får ett givet tillstånd. Men vi måste kunna se till att möjligheten att få miljötillståndet finns, och när jag summerar de åtgärder som statsrådet räknar upp skulle jag inte våga gå ut och lova väljarna att vi har säkrat möjligheten att få den typ av miljötillstånd som man behöver för att kunna fortsätta produktionen på längre sikt.
Menar Karl-Petter Thorwaldsson att regeringen har gjort det som krävs, eller tror han att vi står ännu närmare en fullskalig cementkris i slutet av året? Hur kan vi säkra att det här faktiskt löser sig? Vi gör det lättare att söka, men här har vi en grundproblematik som gör att man inte har kunnat medge miljötillstånd.
Jag vill inte stå här och skälla på juristerna i Mark- och miljööverdomstolen. De försöker att göra sitt jobb och följa de lagar och regler som vi har satt upp. Men vi ser ju att praxis har glidit åt fel håll.
Lagtolkningarna i domstol har blivit allt strängare och mindre flexibla. Det är inte möjligt att på samma sätt väga av olika nyttor, till exempel mellan miljö och klimat, miljö och svenska arbetstillfällen samt andra infrastrukturprojekt. Tror statsrådet att vi löser detta, eller står vi inför en ny cementkris i slutet av året?