Interpellationssvar - Beredskapsskatten - 2022-04-08

Fru talman! har frågat mig vilka som ska betala beredskapsskatten, om jag har någon prognos för vilka effekter den planerade beredskapsskatten kan väntas få på tillväxt och sysselsättning samt vad jag förväntar mig att beredskapsskatten ska inbringa till staten.

Försvarsberedningen, där även Niklas Wykmans parti ingår, är överens om att försvarsanslagen ska öka för att på sikt uppgå till 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt. När vi stärker Sveriges försvar så pass kraftfullt är det viktigt att säkerställa att finansieringen av de ökade investeringar som krävs sker på ett ansvarsfullt sätt och är stabil över tid. Detta är också en viktig säkerhetspolitisk signal.

Finansieringen av de ökade anslagen till försvaret kommer att kräva ytterligare åtgärder om inte andra viktiga offentliga åtaganden ska trängas undan. Alla i samhället måste då bidra efter förmåga. Vi måste också se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering av utbyggnaden. Utbyggnaden måste vila på en stabil grund för att vi ska kunna ha ett starkt och tryggt försvar. Närmare detaljer om hur finansieringen kan ske och vad den därmed får för övriga effekter är för tidigt för mig att spekulera om. Där finns utrymme för diskussioner med företrädare för bland andra Niklas Wykmans parti för att nå en så bred överenskommelse som möjligt om hur vi bygger Sverige starkare.

Fru talman och ärade åhörare! Det har länge varit en stor ambition och dröm för Socialdemokraterna att återinföra fastighetsskatten, men man har inte riktigt vetat hur det ska gå till.

Nu tycks man kanske ha knäckt koden för hur man ska försöka återinföra fastighetsskatten. Man ska kalla det en beredskapsskatt, och sedan ska man börja rulla ut skattehöjningarna i miljonklassen på de svenska hushållen.

Det är lite märkligt, fru talman. Mikael Damberg tittar ut över den stora ekonomi han är ansvarig för, statens ekonomi. Det är tusentals miljarder. Han kan inte någon enda stans hitta en enda krona till försvaret. Däremot tittar han in i köksfönstren på svenska hushåll och ser folk sitta och käka sin middag. De har kokat makaroner och stekt falukorven. Han tänker: Den där ketchupen är nog onödig. Den tar vi.

Det går inte att förstå Mikael Dambergs syn på skatter, hushållen, svensk ekonomi och offentliga finanser på något annat sätt när man lyssnar till interpellationssvaret. Inte en enda annan offentlig utgift kan man dra ned på för att i detta läge stärka det svenska försvaret. Det måste vara de svenska hushållen som betalar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi pratar om att vi behöver ungefär 0,7 eller 0,8 procent till av bnp till försvaret för att nå vår målsättning om att stärka det svenska försvaret. Det är en målsättning som Moderaterna nu har haft under en längre tid men som Mikael Damberg hittills har varit emot - men som han nu vaknat upp till att han är för, vilket jag givetvis välkomnar.

Dessa 0,7 eller 0,8 procent kan Mikael Damberg inte hitta någonstans i staten. Dem måste han ta från hushållen. Hushållen är nu hårt pressade av det som brukar kallas Damberg-dyra priser, när Mikael Damberg har gjort allting dyrare i Sverige genom att lägga skatt på skatt på olika nya saker.

Pensionären som går till butiken och handlar får se att det som förut kostade 10 kronor nu kostar 12 kronor och att det som förut kostade 100 kronor nu kostar 120 kronor. På punkt efter punkt har Mikael Damberg drivit politiken som drivit fram de högre priserna.

För första gången på mycket länge får nu en vanlig LO-familj det ekonomiskt sämre på grund av en politik som Mikael Damberg för. Men inte någonstans i statens utgifter - inte på biståndet och inte bland bidragen, ja, ingenstans - finns de 0,7 procenten att hämta hem. Mikael Damberg har bestämt sig. Det är vanligt folk med vanliga arbeten som ska betala.

Mikael Damberg kan inte tänka sig att göra någon översyn över de utgifter som staten har. Det finns tydligen inga bidrag att minska. Det finns inget bistånd man skulle kunna dra ned på. Det finns inget höghastighetståg man skulle kunna låta bli att bygga. Det finns inga pengar någonstans i staten. Däremot ser Mikael Damberg stora förmögenheter runt köksborden i svenska hem, och det är de som ska betala.

Fru talman! Det är något anmärkningsvärt att en finansminister inte kan hitta 0,7 eller 0,8 procent av bnp någonstans i statens verksamhet men är så fullständigt övertygad om att det rinner över av pengar i svenska hushåll att man kan ta ut dem där.

Ni har lovat att genomföra den här beredskapsskatten, eller fastighetsskatten som det väl egentligen handlar om, och säger att det är så ni ska finansiera försvaret, Mikael Damberg. Men ni vill inte berätta hur.

Apropå svaghet och att visa sig svag som nation: Är det inte mycket märkligt att vara finansminister och inte kunna berätta hur försvaret ska finansieras?

Fru talman! Det är lite högt tonläge från Niklas Wykman eftersom Moderaterna historiskt sett, innan vi tillträdde som regering, hade en period där man drog ned på försvarsutgifterna samtidigt som man sänkte skatterna väldigt kraftigt. Det var en period när försvaret utmålades som ett särintresse och där Moderaterna prioriterade just skattesänkningar före insatser för vår beredskap eller totalförsvaret.

Jag tycker att det är bra att vi nu i alla politiska partier i Sveriges riksdag har kommit överens om att vi ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt och vi får ut försvarsförmåga av detta. Det tror jag är en viktig säkerhetspolitisk signal, och det är viktigt att vi gör det tillsammans.

Det här är en ambition som läggs ovanpå det försvarsbeslut som min regering har varit med om att driva igenom. Det innebär att vi lägger 85 procent mer på försvaret mellan 2014 och 2025. Det är en ökning med 79 miljarder kronor. Nu läggs detta ovanpå det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska vara seriös när man ska ta på sig ett stort nytt åtagande i det offentliga. Detta är mycket pengar. Det är inga försumbara satsningar vi talar om. Det är därför vi har en så bred enighet om det, och det är därför vi måste diskutera det. Då måste man också diskutera: Hur ska det finansieras?

Jag har sagt två saker. Det första är att vi nu inte samtidigt kan betala av på statsskulden i den takt vi gör i ett läge där vi ska ta på oss så stora offentliga utgifter. Jag kan bara konstatera att Tyskland som bygger ut sina försvarsutgifter gör samma sak. Danmark, som säger att landet ska nå 2 procent av bnp 2033, ganska långt fram i framtiden, gör det genom ett underskottsmål i statens budget som inte jag förespråkar. Jag förespråkar ett balansmål i statens budget.

Moderaterna säger: Det här ska byggas ut, men det kommer inte att kosta. Det är att lura människor. De som sitter däruppe på åhörarläktaren kanske tror att det är lätt att bygga ut försvaret utan att det får några konsekvenser. Det tycker inte jag är ett ansvarsfullt agerande.

Det vore en bra säkerhetspolitisk signal från Sveriges riksdag om vi kunde enas om ett antal principer för finansiering. När vi byggde ut försvaret med 85 procent, som vi redan har fattat beslut om att göra, bestämde vi oss för att vi skulle införa en bankskatt som sedan blev en riskskatt som finansierar delar av den utbyggnaden. Den finansierar inte hela men delar av utbyggnaden.

På samma sätt är det väl rimligt att diskutera: Hur ska de utgifterna långsiktigt bäras? Det måste man ju ha en idé om, om det ska vara en seriös och långsiktig finansiering. Mitt problem med Moderaternas svajiga besked är att de alltid pekar på någon annans politik och säger: Det går ju att spara på andra områden!

Det här är ju utgifter som Moderaterna inte har lagt in i sin budget så här långt. Min stora fråga är därför: Vilka utgifter gäller det, och vilka skattesänkningar är det som Niklas Wykman inte vill genomföra? Ni brukar alltid gå fram med skattesänkningar; du talar ju bara om skatter i den här talarstolen. Vilka skattesänkningar är det ni skjuter på, avstår ifrån eller inte kommer att genomföra för att genomföra upprustningen av försvaret?

Jag är lite rädd för att ni har en hemlig agenda och att det finns ett antal besparingar som ska göras på välfärden i form av skola och sjukvård eller statsbidragen till kommunerna. Det kanske ska handla om att de fattigaste pensionärerna inte ska få ett garantitillägg. Det blir väl det första testet.

Är det de fattigaste pensionärerna som ska betala Moderaternas idé om utbyggnad av försvaret? Eller ska vi göra det tillsammans i ett samhälle?

Fru talman! När andra personer hade arbete eller läste ekonomi på universitet gick Mikael Damberg verkligen alla SSU:s retorikskolor. Det är redan fem av fem stjärnor på det; det finns inte mer att bevisa där.

Det Mikael Damberg behöver bevisa är att han kan ta ansvar för svensk ekonomi, och där har Mikael Damberg hittills bevisat sig vara mycket svag. Det mesta av det i svensk statsförvaltning som Mikael Damberg har tagit i har inte gått så bra. Det har inte gått så bra med tillväxten, det har inte gått så bra med brottsbekämpningen, och nu går det verkligen inte så bra för ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det Mikael Damberg här pratar om är fria fantasier eller rent av rena lögner. Det här handlar inte om att det inte ska finansieras. Det här är en fråga om varför Mikael Damberg nödvändigtvis tycker att svenska hushåll, som redan har det tufft, ska betala ännu mer när det kanske, måhända, finns pengar i staten som skulle kunna användas till försvaret i stället för andra saker.

Är det nödvändigt att bygga ny höghastighetsjärnväg när vi i stället skulle kunna rusta upp försvaret? Gör alla svenska biståndspengar verkligen den nytta Mikael Damberg säger att de gör, eller skulle delar av dem i stället kunna användas för att rusta upp det svenska försvaret? Är det rimligt att det lönar sig mer att få bidrag än att arbeta? Kanske finns det vissa åtstramningar i bidragssystemet som både skulle kunna bidra till att finansiera försvaret och få fler människor i arbete och därmed förbättra deras välfärd, hälsa och livskvalitet?

Fru talman! Mikael Damberg har dock inte fantasin, modet eller kunskapen att ställa sig de här frågorna utan utgår i stället bara rakt av ifrån att försvaret ska finansieras genom nedmonterade skyddsvallar i offentliga finanser och att hushållen ska avstå ännu mer.

Sverige har redan, Mikael Damberg, en delad tredjeplats när det gäller höga skatter i hela världen. Om man inte med världens tredje till femte högsta skatter kan betala för sitt försvar finns det kanske skäl, Mikael Damberg, att fråga sig vad de andra utgifterna i staten faktiskt går till. Det är en bra fråga att ställa sig, och inte bara enkelt utgå ifrån att man ska ta bort ketchupen på makaronerna där hemma för att vara med och betala för att Mikael Damberg inte vill se över en enda utgift för den svenska staten.

Mikael Damberg har redan höjt en lång rad skatter: höjda arbetsgivaravgifter för unga, höjd bensinskatt inklusive indexering, försämrat rot- och rutavdrag, slopat läxrut, försämrad brytpunkt, höjd statlig inkomstskatt, höjd skatt på sparande, sänkt jobbskatteavdrag, höjd energiskatt på el, höjd resolutionsavgift, ny kemikalieskatt, höjd skatt på tobak, höjd skatt på alkohol, höjda arbetsgivaravgifter för äldre, avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skuldförbindelser, höjd fordonsskatt för lätta fordon, flygskatt, malus, slopad avdragsrätt för måltidsrepresentation, förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar, sänkt intäktsränta på skattekontot, höjd koldioxidskatt, lägre skattebefrielse på vissa biodrivmedel, höjd SINK för utlandsboende, höjd skatt på termisk effekt i kärnkraft samt på naturgas och bekämpningsmedel, höjd beloppsgräns vid avdrag för resor, höjd biomoms, slopad skattereduktion för välgörenhet, höjd skatt på elektrisk kraft, förvaltningsutgifter, slopad avdragsrätt, höjning av försenings- och kontrollavgifter, slopad slussningsregel, ändrad beräkning av bilförmån, höjd koldioxidskatt i värmesektorn, punktskatt på e-cigaretter, försämrat investeringsavdrag, skattetillägg vid rättelse på eget initiativ, avfallsförbränningsskatt, plastpåseskatt, bolåneskatt, skärpt bonus malus, höjd skatt på tjänstebilar, höjd elektronikskatt, höjd drivmedelsskatt, höjd skatt på kraftvärme och höjd energiskatt för el i yrkesmässig användning.

Men inte heller någon av de här skattehöjningarna räcker tydligen till för att betala för svenskt försvar, utan det behövs ytterligare en ny skattehöjning.

Får du aldrig nog, Mikael Damberg, av att ta hushållens pengar? Kan du inte pröva någon av de offentliga utgifterna i stället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Apropå att bara fylla sitt inlägg med retorik och figurer .

Det är bara att konstatera att när Moderaterna styrde Sverige senast sänkte man skatten med 140 miljarder. Det gick ut över försvaret. Tydligen kunde inte Moderaterna hitta några pengar i den offentliga budgeten som ledde till att man ens kunde behålla de försvarsutgifter vi hade i Sverige. Man avskaffade värnplikten och drog ned på försvaret samtidigt som man sänkte skatten.

I det verkliga livet måste man, när man tar ansvar för Sverige, se till att utgifter och de pengar som kommer in balanserar. Om man inte gör det får man budgetunderskott. Då får man en högre statsskuld, och så får man stora ekonomiska problem. Sverige har en låg statsskuld. Vi har starka offentliga finanser, men vi har inte hur starka offentliga finanser som helst. När vi tar på oss nya utgifter måste man också diskutera hur det ska finansieras.

Det är uppenbart att Moderaterna inte längre riktigt har den regeringsdugligheten efter åren i opposition. Man låtsas: Det här är ingenting - det här behöver man inte tänka på så mycket, utan det löser sig nog! Men så enkelt är det inte i verkliga livet. De som har en hushållsbudget hemma vet att när utgifterna ökar måste man på något sätt öka intäkterna eller dra ned på någonting. Och om man ska dra ned på någonting måste man säga vad det är.

Ta bara exemplet med de hushåll som nu drabbas av den högre inflationen på grund av Rysslands krig. Vi har hushåll som får det väldigt svårt nu. Det är de fattigaste barnfamiljerna och de fattigaste pensionärerna som får ännu svårare att få månadsinkomsten att räcka hela månaden, till exempel när man behöver köpa mat, som nu blir dyrare när livsmedelspriserna ökar.

Vi har lagt fram ett förslag som kommer att innebära att de fattigaste pensionärerna får ganska mycket mer pengar i plånboken varje månad. Kommer Moderaterna att gå med på det så att inte de fattigaste hushållen blir de som ska bära de ökade utgifterna på olika områden?

Det här är en klassisk konflikt mellan Moderaterna och Socialdemokraterna historiskt sett. Det har alltid varit så. Ni sänker gärna skatten mest för dem som har höga inkomster, och vi står upp för de vanliga hushåll som har låga inkomster.

Nu har vi ett förslag som förbättrar för de sämst ställda pensionärerna. Jag hoppas att jag har fel, för Moderaterna vill ju inte berätta så mycket om hur det här ska finansieras. Men min stora misstanke är att det första besparingsobjekt ni kommer att lägga fram för att finansiera försvaret är att försämra för de sämst ställda pensionärerna så att de inte får den förbättring de behöver i det här läget med högre livsmedelspriser och högre inflation.

Jag skulle vara jätteglad om Niklas Wykman i dag kunde säga: Vi stöder garantitillägget, som gör att Sveriges fattigaste pensionärer får det bättre i det här tuffa läget! Annars blir resonemanget lite ihåligt om man nu ska börja med att spara på dem som har det absolut svårast i samhället.

Fru talman! Det som oroar när Mikael Damberg talar är att det kanske inte bara är retorik utan att Mikael Damberg kanske tror på det han säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mikael Damberg har ju en mycket liten erfarenhet av och låg kunskap om ekonomi, och det kan hända att han inte förstår de reformer som han recenserar. Jobbskatteavdraget sänkte skatten mest för LO-grupper och inte för de rikaste. I de senaste budgetarna har Moderaterna alltid haft mer till pensionärerna med lägst pensioner än vad Socialdemokraterna har presenterat.

Mikael Damberg sitter fast i ett SSU-lingo som han har lärt sig på Bommersvik. Men Mikael Damberg behöver läsa på om svensk ekonomi och svensk ekonomisk historia kring hur företag och marknadsekonomi fungerar, för det är inte precis som han lärde sig på den där SSU-kursen.

Socialdemokraterna har aviserat en rad nya skattehöjningar. Man har förutom beredskapsskatten aviserat kilometerskatt för lastbilar, skatt på engångsartiklar och skatt på kläder och skor. Man har pratat om återinförd förmögenhetsskatt och nedtrappade ränteavdrag, höjd skatt på ISK-sparande och nya begränsningar av rutavdraget, höjd skatt på kapital och höjd skatt på fåmansbolag. Det tar aldrig slut i den socialdemokratiska skattehöjarbingon.

Men, Mikael Damberg, det är inte bara staten som har det tufft att få ihop sin ekonomi. Det har svenska hushåll också. Bara för att Mikael Damberg tycker att det är tufft och svårt att dra ned på utgifter i staten, till exempel bistånd och höghastighetståg, betyder inte det att det finns flera tusenlappar att hämta hos de svenska hushållen. De säger nej till Mikael Dambergs nya fastighetsskatt, eller vad beredskapsskatten nu är.

Damberg-dyrt, säger vissa. Barnfamiljer kommer snart att uppleva att Mikael Dambergs alla nya skatter kommer att göra det Greta Gris-dyrt att vara svensk.

Fru talman! Det är just för att vanliga hushåll och människor med låga inkomster inte ska behöva betala Moderaternas nya besparingar som jag tycker att det är viktigt att diskutera försvarsutbyggnadens finansiering.

Vi har visat att det var möjligt att bygga ut försvaret kraftfullt, med 85 procent, under denna försvarsbeslutsperiod. Vi gjorde det delvis genom att finansiera det med en riskskatt, en skatt på banker, för att se till att finansieringen blev hållbar över tid. Nu står vi inför en ännu större utbyggnad av försvaret. Då är det rimligt att man diskuterar: Hur ska det här finansieras? Vilka villkor ska gälla?

I många länder där man sagt att man nu ska öka sina försvarsutgifter går man mot underskottsmål i de offentliga finanserna. Jag vill inte göra det. Jag vill gå mot ett balansmål.

Men om man inte är seriös i de här frågorna är det ju andra utgifter som ska tryckas bort. Niklas Wykman är kliniskt tydlig med att han inte vill svara på vad Moderaterna tycker om att förbättra för de sämst ställda pensionärerna. Jag kan därför bara dra slutsatsen, fru talman, att den första besparingen och den första finansieringen av försvarsutbyggnaden - som vi är överens om - tydligen bäras av de fattigaste pensionärerna i Moderaternas Sverige. Jag tycker att det är väldigt olyckligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.