Arbetsplenum - Grundläggande om utbildning - 2022-04-07

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att hela utbildningsutskottet glädjande nog har ställt sig bakom Moderaternas förslag om att det ska vara varje skolas skyldighet att säkerställa en god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel.

Det är nämligen så att vi för ett par år sedan tog emot en rapport skriven av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges elevråd - Svea, Sveriges Elevkårer och Läromedelsförfattarna. I rapporten konstaterades att var femte lärare saknar nödvändiga läromedel för att kunna bedriva en hållbar undervisning. Den typen av siffror kan bara inte accepteras. Moderaterna menar att det måste vara varje skolas skyldighet att tillgodose kvalitetssäkrade läromedel för varje elev, och när vi kommer att rösta om detta efter påsk kommer denna skyldighet äntligen att fastställas.

Fru talman! Det är dock inte bara läromedel som behöver kvalitetssäkring inom svensk skola. Varje måndag till fredag går elever till skolan med en klump i magen eller med sår som inte har hunnit läka över helgen. Vissa förbereder sig helt enkelt på att behöva försvara sig.

Att vi kommer till rätta med tryggheten i skolan handlar inte bara om att trygga barn lär sig mer; det handlar om att varje barn är värt att skydda, alltid. Det måste vara en grundläggande rätt att vara trygg som barn i Sverige. Detta betyder att skolan måste vara fri från hot, våld, kränkningar, trakasserier och stök rent allmänt. Så är det inte i dag. Tvärtom känner sig fler otrygga i svensk skola för varje år som går - både elever och lärare.

Ska vi komma till rätta med detta på riktigt måste ett arbete baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet komma på plats. Uppdra åt Skolverket att tillsammans med Skolinspektionen, Brottsförebyggande rådet och Folkhälsomyndigheten ta fram ett evidensbaserat program för hur vi ska hantera den här typen av problematik! Det måste komma på plats nu, delvis som stöd för huvudmän, rektorer, lärare och övrig skolpersonal men också för att det är dags för ett samlat grepp om den otrygghet och den typ av brott som begås inom svensk skola.

Givet Socialdemokraternas flathet beträffande kriminalitet i vårt samhälle rent allmänt förvånar det nog ingen att de kommer att rösta nej till detta.

Fru talman! Det fruktansvärda anfallskrig som Putins Ryssland bedriver mot det ukrainska folket blir vidrigare för varje dag som går. Vi trodde nog, i alla fall min generation, att Europas krig var förbi - att våra länder åtminstone bland varandra skulle vara fredade. Vi hade fel.

Få gånger har svensk brist på beredskap blottats tydligare än nu. Vi märker det när Försvarsmakten behöver be om mer pengar, när bönder slutar odla och när boende upptäcker att det saknas skyddsrum i just deras bostadsområde. Vi märker det också när så många svenskar har en bristande kunskap om totalförsvaret och dess roll. I flera europeiska länder ingår den här typen av information i skolornas verksamhet, men i Sverige saknar vi den - och vi saknar den i synnerhet nu.

Moderaterna föreslår därför införandet av en obligatorisk totalförsvarsutbildning i gymnasiet. Det är dags för varje del av samhället att göra sitt för att förbereda landet för både kris och krig, och även svenskt skolväsen måste vara en del i det arbetet. Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 19.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 27.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

En gång i tiden, för inte så länge sedan, var den svenska skolan världsledande. Smaka på det - världsledande! Numera är vår skola en medelmåtta bland de 79 länder som deltar i den mest omfattande skolundersökningen, Pisa. En medelmåtta! Hur kunde vi hamna här på bara några årtionden? Svaret på den frågan är naturligtvis inte helt enkelt att konstatera; det beror helt säkert på en rad olika faktorer. Men det har skett några stora förändringar under den här tiden.

Skolan kommunaliserades, vilket innebar att ansvaret delades ut till kommunerna i stället för att staten hade det övergripande ansvaret. Det var en chansning som kanske inte riktigt gick hem; det ser vi i dag i de stora skillnader i kvalitet som finns mellan skolorna i respektive kommun.

Vi gick från att lära eleverna en mängd fakta till att fokusera på analyser och samband. Det säger ju sig självt att man först måste lära sig en mängd fakta innan man kan använda dessa för att göra analyser och se samband.

Sverige har ju också tagit emot en väldigt stor andel invandrare, många från länder med mycket låg utbildningsnivå. Det säger sig självt att detta förändrar Sverige och framför allt den svenska skolan - särskilt som man inte har haft en bra och välfungerande plan för att ta emot alla dessa elever som kommer.

Jag vill även nämna lärarnas lönenivå, som faktiskt har sjunkit över tid. Detta påverkar attraktionskraften och möjligheten att få de bästa studenterna att välja läraryrket, liksom möjligheten att få duktiga lärare att stanna kvar i sitt yrke.

Slutligen har det tyvärr tillkommit en socialliberal norm i skolan som innebär att elever ibland har fått lite för stora friheter. Att som lärare ständigt vara ifrågasatt sätter sina spår i lärarnas auktoritet och skapar en dålig arbetsmiljö för alla i skolan.

Att detta och en mängd andra faktorer har påverkat vår skola, sammantaget på ett inte särskilt positivt sätt, kan man ganska lätt konstatera. Det är dags att vi gör någonting åt detta - på riktigt.

Fru talman! Nu måste vi fokusera på att lära ut faktakunskaper. Läroplanerna ska förbättras och göras tydliga och mer konkreta. Analyserna av inlärda fakta väntar vi lite med, tills eleverna närmar sig gymnasiet och under gymnasieutbildningen. I dag börjar man redan i årskurs 4 - ja, ni hör vad jag säger, i årskurs 4! - med analyser och samband. Många elever är inte mogna för detta. Några är det, men långt ifrån alla, och här kan intresset hos vissa elever bromsas upp.

Alla elever ska ha tryckta, certifierade läromedel, som tydligt visar vad de förväntas lära sig under en årskurs i respektive ämne. Vi anser också att en lägsta nivå för kostnader för tryckta läromedel per elev och år ska fastställas då skillnaderna mellan skolorna i dag är väldigt stora och det sammantaget satsas alldeles för lite på tryckta läromedel. Man lägger allt i korgen digital utbildning.

Det ska vara högkvalitativa, neutrala och faktabaserade läromedel. Dessa ska certifieras av ett läromedelsråd bestående av företrädare för professionen, forskare och skolmyndigheter, som granskar och kvalitetsmärker läromedel. Lärarna väljer därefter från detta certifierade urval. På så vis löser vi problemet med läromedel som håller låg kvalitet, oavsett om det handlar om faktafel, bristande pedagogisk struktur eller politiskt vinklade eller på annat sätt undermåliga läromedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! När den svenska skolan var världsledande var den också likvärdig. Det spelade alltså ingen roll i vilken skola eleverna gick. Alla elever fick goda möjligheter att utbilda sig. Så är det inte i dag, tyvärr.

Sverigedemokraternas definition av likvärdiga skolor innebär att alla skolor ska hålla en god kvalitet så att alla elever får möjlighet till en god utbildning och garanterad studiero. För att detta ska bli möjligt har vi i Sverigedemokraterna lagt fram en mängd förslag som ska bidra till det. Jag nämner några: skriftliga ordningsomdömen, ökade befogenheter för rektorer och lärare att upprätthålla ordning, överenskommelser om uppförande och regler mellan elever, vårdnadshavare och skola samt mobilfri skola. Vi vill införa jourklasser och särskild undervisning för elever som utgör allvarlig fara. Ja, det var några av våra förslag; det finns fler.

Fru talman! Att definiera en likvärdig skola som en påtvingad blandning av etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund, så som den socialdemokratiska regeringen och även andra partier gör, är helt främmande för oss. Att på detta sätt använda våra skolbarn som integrationsverktyg genom tvångsåtgärder är fel - punkt.

Sverigedemokraterna är en garant för att våra skolbarn inte ska tvingas agera integrationsverktyg. I Sverige ska alla skolor hålla god kvalitet - det är den likvärdiga skolan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Fru talman! Utbildningspolitiken är inte mitt sakområde, normalt sett. Jag rycker ut för en kollega som har fått förhinder i dag. Jag har lovat honom att säga några fler ord än att skolan är bra och att friskolereformen ska värnas.

Sedan är det spännande att Sverigedemokraterna, oavsett vilket sakpolitiskt ämne man diskuterar, alltid kommer upp och säger att allt är invandringens fel. Det slår aldrig fel. Jag kan konstatera att det Sverigedemokraterna alltid står för, oavsett, är främlingsfientlighet, främlingsfientlighet och främlingsfientlighet.

Nu till saken. I dag debatterar vi motioner från allmänna motionstiden som hanteras i detta betänkande. Skolan har en viktig roll i att utjämna livschanser. Det behövs ökat fokus på kunskaper så att fler elever som lämnar grundskolan blir behöriga till nationella program på gymnasiet och fler lämnar gymnasiet med fullständiga betyg.

För att lyckas krävs att alla elever får det stöd och den hjälp som de behöver. Att de har trygghet och studiero, mår bra och kan utvecklas är nycklar för att fler ska klara skolan och därmed också få förutsättningar för vidare studier och egen försörjning. Att fler klarar skolan är en nyckel för att bryta utanförskap och få fler i arbete. Motsatsen, en misslyckad skolgång, är en riskfaktor för kriminalitet och utanförskap.

Centerpartiet arbetar för att alla elever ska mötas av en bra utbildning, oavsett var i landet man bor, vilken bakgrund man har eller om man är flicka eller pojke. Att alla elever har tillgång till bra läromedel är en viktig del för att stärka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten.

Särskilt viktigt blir detta när alltför många elever undervisas av obehöriga lärare. Därför är det väldigt glädjande att ett enigt utskott står bakom tillkännagivandet till regeringen om varje skolas skyldighet att säkerställa god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Skolan har utöver kunskapsuppdraget ett viktigt demokratiskt uppdrag. Många unga tjejer och killar utsätts för hedersförtryck, vilket i många fall blir synbart i skolan. Det kan bland annat handla om att elever förbjuds att delta på vissa lektioner eller obligatoriska moment.

Centerpartiet vill att handlingsplaner mot hedersförtryck ska finnas i grund- och gymnasieskolor. Det behövs även en förbättrad samverkan mellan myndigheter i arbetet med att förebygga och upptäcka hedersproblematik.

Elevers rätt till skolgång och därmed huvudmännens skyldighet att leva upp till skollagen kan inte nog poängteras. Förutom att öka medvetenheten om problematiken med hedersförtryck och göra skolorna skyldiga att upprätta handlingsplaner kan nationell frånvarostatistik vara en del i att säkerställa alla elevers rätt till bra skolgång.

Fru talman! Det finns ett stort behov av att i skolan tala om normer och värderingar och om hur människor bör behandla varandra. Centerpartiet har varit med om att stärka undervisningen om sexualitet och relationer inom ramen för januariavtalet. Vi stärkte även arbetet med och kunskaperna om frågorna genom att göra ämnet sexualitet och relationer obligatoriskt på lärarutbildningarna.

Detta är viktigt för arbetet, men mer behöver göras. Det är viktigt att det inte enbart är nyutexaminerade lärare som framöver får med sig kompetens och kunskaper för att kunna lyfta och diskutera frågor som gäller normer och värderingar. Vi vill därför att även befintlig skolpersonal ska få den kompetensen och ser behov av kompetensutvecklingsinsatser för detta.

Fru talman! I en skola där alla elever ska mötas utifrån sina behov och förutsättningar är det viktigt att minoritetsspråkens och modersmålsundervisningens ställning stärks. Modersmålsundervisningen fyller en betydande funktion för barnets språk- och kunskapsutveckling. Framtiden för många av de nationella minoritetsspråken som levande språk i Sverige är hotad, vilket kräver insatser från samhällets sida. Att låta elever ta del av sitt minoritetsspråk eller modersmål är viktigt i arbetet med att stärka deras språkutveckling och kunskapsinhämtning men också för identitetsskapandet. Skolan spelar här en viktig roll. Bland annat behöver fler lärare i nationella minoritetsspråk och modersmål utbildas, och barn och ungdomar behöver få ökade möjligheter att studera språken.

Naturligtvis står Centerpartiet bakom alla sina yrkanden i utskottet, men för tids vinnande yrkar vi bifall enbart till reservation nummer 14.

Fru talman! Jag hör att ledamoten Alireza påstår att jag i mitt anförande skyller alla problem i den svenska skolan på invandringen. Alireza sa förvisso att han var ganska ny i skolpolitiken, men jag tror ändå att ledamoten i alla fall kan höra vad jag säger.

Jag har mitt anförande nedskrivet här. Jag nämnde vissa saker som har förändrat den svenska skolan de senaste årtiondena. Jag sa: Sedan har ju Sverige tagit emot en enormt stor andel invandrare, många från länder med mycket låg utbildningsnivå. Det säger sig självt att dessa förändrar den svenska skolan, särskilt om man inte har haft en väl utarbetad plan för hur det ska gå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag frågar då ledamoten Alireza om detta är att skylla alla problem i den svenska skolan på invandringen.

Fru talman! Jörgen Grubb verkade vilja läsa upp sitt anförande igen. Han fick nog inte fram sin mening tillräckligt väl.

Jag hörde vad ledamoten sa från talarstolen. Vid det här laget förstår jag också innebörden av ord som uttalas och den inriktning som dessa ord har.

Jörgen Grubb kommer med ett påstående att vi har haft en invandring från länder med mycket låg utbildningsnivå. Jag skulle faktiskt vilja vända på frågan och höra vad Jörgen Grubb har för belägg för detta absurda påstående.

Fru talman! Jag kan börja med att nämna att man i alla kommuner - ja, jag kan inte svära på att det är alla, men förmodligen är det alla - har modeller där man satsar en extra del i skolpengen som kallas strukturbidrag, och där har man med det som ledamoten just nämnde som ett kriterium för att få högre strukturbidrag. Man tar även med andra faktorer som kön, föräldrars utbildningsnivå, vilket område man bor i och från vilka länder man kommer. Om man inte kommer från Sverige blir det alltså högre strukturbidrag.

Menar alltså ledamoten att de partier som styr i alla dessa kommuner - där är säkert alla kammarens åtta partier med - på något sätt skyller allting på invandringen? Det är på det sättet jag läser ledamotens kommentar till mig.

Jag kan inte heller förstå att det är invandringskritiskt att nämna den problematik som en alltför stor invandring från länder med låg utbildningsnivå har medfört i den svenska skolan. Vi måste göra en extra ansträngning för dessa elever - inte i alla fall men i väldigt många fall. Därför får de också ökat strukturbidrag i alla kommuner, från alla partier.

Fru talman! Jag förstår ärligt talat inte det här replikskiftet över huvud taget.

Centerpartiet är med och tar ansvar i 200 av 290 kommuner. Vi är med varje dag och fattar en massa beslut som påverkar den svenska skolan, som utvecklar den och som tar ansvar för varenda unge som går i svensk skola och varenda person som lär ut saker till våra barn.

Att det finns socioekonomiska parametrar när det gäller hur skolpengen är utformad är riktigt, och så ska det vara. Alla har inte samma förutsättningar, och tar en skola ett stort ansvar för barn som inte kommer från akademikerhem eller socioekonomiskt starka områden ska socioekonomi självklart vara en parameter när det gäller hur skolpengen fördelas.

Fru talman! I dag är vi här för att debattera utbildningsutskottets betänkande Grundläggande om utbildning. Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det liberala kommunalrådet i Örebro vill uppgradera skolans elever genom att kalla dem för kunder. Det liberala skolborgarrådet i Stockholm sålde precis ut sju skolbyggnader till ett fastighetsbolag som ägs av en före detta socialdemokratisk politiker.

I kommun efter kommun låter borgerliga och socialdemokratiska politiker bygga fastigheter som är tänkta att användas av stora skolkoncerner innan dessa företag ens har fått tillstånd att öppna sina skolor i respektive kommun. Vi kan ta Solna kommun som exempel. De senaste tio åren har fem kommunala skolor i Solna lagts ned helt eller delvis. Först är strategin att svälta ut de kommunala skolorna på resurser. Därefter uppmanar man föräldrar att söka sig till andra skolor om de är missnöjda. Under tiden underlättar man för mångmiljardbolag att starta skolor i kommunen.

Fru talman! Detta är en del av berättelsen om den marknadsskola som vi befinner oss i, och detta kommer Vänsterpartiet att tala om i debatt efter debatt i den här kammaren. Varför gör vi det, och vad är marknadsskolan?

Ibland finns det ett missförstånd, att marknadsskolan bara handlar om vissa privata skolor och att vi menar att alla privata skolor skulle vara dåliga och alla kommunala skolor skulle vara bra. Tvärtom: Marknadsskolan syftar på det system som vi har i Sverige i dag och som skolorna styrs genom. Det är ett marknadssystem som såväl de kommunala skolorna som de fristående aktörerna är den del av.

Resultatet av detta system blir att elever räknas som kunder, som det liberala kommunalrådet i Örebro säger. Resultat av detta blir att lärare blir servicepersonal. Resultatet blir att kunskap och bildning blir en vara på en marknad.

Vänsterpartiet kommer att göra allt för att avskaffa marknadsskolan. Vi kommer att lägga förslag efter förslag i riksdagens kammare för att få bort marknadens klor från den svenska skolan.

Men vi har också märkt att politiken i riksdagen inte går ihop med vad en stor majoritet av den svenska befolkningen vill. Därför vill vi se en folkomröstning på valdagen med en fjärde valsedel där man ställer frågan om det ska finnas aktiebolag eller inte inom den svenska skolan.

Fru talman! Jag tänkte fokusera på ett annat ämne i betänkandet som är väldigt viktigt. Under metoo kunde vi höra historier från den svenska skolan som handlade om sexuella trakasserier, både bland elever och bland personal. I medierna får vi ofta höra om mäns våld mot kvinnor, som också kan få dödlig utgång i många fall.

Främjande av jämställdhet och arbete med att förändra stereotypa normer om kön och maktförhållanden är grundläggande för att kunna förebygga mäns våld mot kvinnor. Genusförändrande insatser har visat sig ha effekt för förändring av attityder och beteenden, särskilt i en bred insats som vänder sig till hela samhället. Och vad är det för insats? Jo, skolan.

Vidare har insatser som vänder sig till pojkar som grupp visat sig vara mer effektiva än utbildningsinsatser som enbart adresserar flickor och kvinnor, utifrån att män och killar ju är de främsta primära våldsutövarna i det här fallet. Våldsförebyggande arbete med pojkar som har fokus på att förändra normer kring manlighet som understöder våld och som möjliggör en positiv plats för killar och män i arbetet mot våld har med andra ord visat sig vara framgångsrikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Mitt parti har alltid fört en politik för ökad jämställdhet och för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi vill att det här arbetet ska vara genomgripande i hela samhället, också inom utbildningsväsendet. Mot denna bakgrund har vi i betänkandet föreslagit att regeringen ska ge ett uppdrag till kommunerna att arbeta med förebyggande insatser inom förskolor, skolor och fritidsverksamheter för att ha ett aktivt normkritiskt arbete mot våld och för jämställdhet. Det är detta som reservation 2 handlar om.

Fru talman! I dag tänkte jag fokusera på det svenska hjärtlandet och skillnaderna mellan stad och land när det gäller svensk skola. Vi har nämligen inte en likvärdig skola i hela landet.

Svenskt Näringslivs rapport Bra skolor i hela landet - Skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019 visar på lägre kunskapsresultat bland elever som bor på landet jämfört med elever i våra större städer. För att bryta detta behövs höga förväntningar på elever i hela landet. Tidiga kunskapskontroller och stödinsatser behövs i form av utökad läxhjälp, lovskola och särskilda undervisningsgrupper. Man behöver också börja mäta kunskapsutvecklingen på varje skola.

Vi vill att Skolinspektionen ges i uppdrag att börja granska alla skolor utifrån elevernas kunskapsresultat och kvaliteten i undervisningen. Så kan vi värna valfriheten och kvaliteten, och så sätter vi kunskapen i fokus så att barn i hela landet får möjlighet att klara skolan.

Fru talman! Det är inte bara kunskapsresultaten som skiljer sig åt mellan stad och land utan även finansieringen och förutsättningarna att bedriva skola. Skolpengen varierar något oerhört beroende på var i landet man bor. Det kan skilja så mycket som 30-40 procent mellan dem som satsar mest och dem som satsar minst. Vi kristdemokrater har därför föreslagit en nationell skolpengsnorm för att öka den statliga styrningen och styra mot en likvärdig skola.

En stor skillnad är hur mycket kommunerna satsar på läromedel. Enligt Läromedelsbarometern för 2020 finns det problem med likvärdigheten. Storstäder satsar mer pengar på läromedel. Den kommun som köpte in för mest spenderade 1 842 kronor för varje elev, medan den kommun som spenderade minst lade 131 kronor per elev. Framför allt kan vi konstatera att alldeles för många satsar alldeles för lite på läromedel.

Samtidigt som digitaliseringskostnaderna har rusat har barnens tillgång på traditionella läroböcker rasat. Det här behöver vi styra upp. Självklart ska barnen ha riktiga läroböcker som de kan ta med sig hem för att repetera, läsa läxor och stolt visa upp för mamma och pappa.

Skollagen behöver garantera elevernas rätt till både läromedel och tryckta läroböcker. Och det är på tiden att alla skolor granskas utifrån tillgång på läromedel. Var i landet man bor eller vilken skola man går i ska inte längre avgöra om man har riktiga läroböcker som man får ta med sig hem eller inte.

Kristdemokraterna menar att läroböckerna har ett särskilt värde eftersom de underlättar läsinlärningen. De ger dessutom ofta en bättre överblick. Det blir framför allt lättare för föräldrarna att få en översikt och kunna ta föräldraansvar.

Mot bakgrund av detta är det beklagligt att regeringen inte har prioriterat en proposition på området under våren. Desto mer glädjande är att utbildningsutskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att varje skola ska ha skyldighet att se till att det finns god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel, och regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Oavsett om du bor i vår kungliga huvudstad Stockholm eller någonstans på landet, mitt i det svenska hjärtlandet, ska du som förälder veta att i den skola ni väljer är det ordning, och barnen behandlas med respekt. Under de senaste tio åren, under Socialdemokraternas tid vid makten, har otryggheten i skolan ökat något fruktansvärt. Var femte elev i årskurs 9 känner sig inte trygg i skolan. Samtidigt svarar nära hälften av högstadieeleverna att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks eller behandlas illa. Det här är ett stort svek.

Situationen är tyvärr värre på landsbygden och på mindre orter. Där finns mer ordningsproblem, mer mobbning och mindre trygghet. Det är klart att de barn som inte bara bär sina skolböcker och sin ryggsäck till skolan utan också en klump i magen av oro över vad de andra ska göra eller säga hamnar väldigt lätt efter. De får svårt att hänga med i undervisningen.

Att nära hälften av högstadieeleverna uppger att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks eller behandlas illa är fullständigt oacceptabelt. Barnen måste få vara trygga i skolan, och de antimobbningsprogram som skolorna använder måste vara evidenssäkrade.

Vi kristdemokrater föreslår att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att göra en utvärdering av metoderna mot mobbning. Vi yrkar därför bifall till reservation 12 och vill för övrigt satsa mer på att stärka lärarnas ledarskap. Det är lärare med varmt hjärta och fast hand som talar om vad som är rätt och fel och hur man behandlar andra. Det är de som skapar en skola för barnen att längta till. Det är det som lägger grunden för ett tryggare samhälle i hela landet, ett tryggare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Grundläggande om utbildning heter dagens betänkande. Det handlar om böcker, skolbibliotek, fritidshem, värdegrundsfrågor med mera.

Böcker - skolböcker - är ett hett politiskt debattämne. Det skulle man kanske inte kunna tro. Man skulle kunna tro att det var en självklarhet i svensk skola, men så är det inte i dag. I många klassrum saknas böcker. På komvux måste du betala själv. Dessutom har skrivningarna i skollagen om skolbibliotek varit så pass öppna att friskolor som hellre lagt pengarna på vinstutdelning till sina aktieägare kunnat inrätta små hyllor i korridoren med donerade pocketböcker från elevernas föräldrar och kalla det skolbibliotek. Det vill vi i Miljöpartiet råda bot på. Det behövs mer böcker i skolan.

Fru talman! Vi behöver bemannade skolbibliotek. Alla elever behöver få jämlik tillgång till detta. Man kan tänka sig att det är en teknikalitet, men i dag ser vi konsekvenserna - de yttersta, mest fruktansvärda konsekvenserna - av vad som kan hända i samhällen där man inte värnar om varje människas förmåga att värdera information och se skillnad på kunskap, propaganda och rena konspirationsteorier.

Skolbibliotekens uppgift är att rusta varje elev med medie- och informationskunskap, något som i dag behövs mer än någonsin tidigare. Elevers tillgång till detta är ojämlikt fördelad. Därför gav regeringen utredaren Gustav Fridolin, den tidigare miljöpartistiske utbildningsministern, i uppdrag att utreda hur vi kan säkerställa att alla elever får den viktiga möjligheten för lärande i medie- och informationskunskap, MIK, men också i läsning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Läsningen är grunden för lärandet. Unga läser allt mindre, och lektionstiden räcker inte till. Vi måste stimulera till läsande också utanför lektionstid. Det är en nyckelkompetens hos skolbibliotekarierna.

Vi behöver helt enkelt fler skolbibliotekarier i det här landet. Till skillnad från lärare är det en yrkesgrupp vi inte har brist på i samhället. Vi skulle avlasta lärarna om vi hade fler skolbibliotekarier i svensk skola.

Fru talman! Vi behöver också digitala och fysiska läromedel i skolan. Det är något som kan låta som en självklarhet, men det är det inte alls. Jag är väldigt glad att vi nu tillsammans i utbildningsutskottet ställer oss bakom det som samma utredare, Gustav Fridolin, också har föreslagit, att alla elever ska få tillgång till läromedel i skolan.

I dag lägger lärare många gånger mycket tid på att själva producera läromedel. Det är tid som kan tas från planering och utvärdering av undervisningen. Det visade bland annat en utvärdering som Specialpedagogiska skolmyndigheten gjorde för ett antal år sedan om lärarna i grundsärskolan.

Även där har vi brist på behöriga lärare. Det är mer så än i många andra skolformer. Dessa lärare måste lägga tid på att tillverka egna läromedel för att de inte finns. Det är slöseri. Självklart ska lärare ha makten över vad de använder i sina klassrum. De ska kunna välja vilka kvalitetssäkrade läromedel de vill ha.

Fru talman! Miljöpartiet vill ha en jämlik skola. Att säkerställa just tillgången till kvalitetssäkrade läromedel är ett av de snabbaste, enklaste och mest kostnadseffektiva sätten som vi kan ta steg i den riktningen.

Ofta pratar vi här om vikten av att motverka marknadsskolan och att aktiebolag inte ska få plocka pengar till vinst av medel som var menade att gå till eleverna. Nu vill vi säkerställa att åtminstone täppa till möjligheten att ha skola utan läromedel och skola utan skolbibliotek.

Fru talman! Fritis är ett annat område som är grundläggande för det utbildningen handlar om. Fritidshemmen är i dag en del av skolan som har som uppgift att vara kompensatorisk. Det handlar om att ge elever med olika hemförhållanden lika möjligheter och kompensera för de skillnader som eleverna har med sig i ryggsäcken. Men fritis fungerar inte så i dag. Fritis har alldeles för stora barngrupper. De barn som mest skulle behöva få stanna på fritis efter skollunchen när skoldagen tar slut är inte ens där.

Elever vars föräldrar är arbetslösa och som har mindre möjligheter att ta sina barn någonstans på skolloven, de eleverna har inte rätt till fritis. Bor de dessutom trångbott i ett socialt utsatt område där kriminella gäng dominerar gatubilden finns det andra vuxna på torget som gärna sysselsätter de barn som inte har plats på fritidshemmen.

De kan få hjälpa till att gå ärenden till knarkgängen. Så börjar rekryteringen in i den grova kriminaliteten. Herregud, det måste vi bara sätta stopp för! Det borde vara en självklarhet att alla elever även om deras föräldrar är arbetslösa ska ha rätt till fritis.

Särskilt om de kommer från hem med stora utmaningar borde de ha tillgång till meningsfulla aktiviteter på sommarlovet. Jag har träffat rektorer som vittnar om att barn som inte har svenska som modersmål kommer tillbaka efter tio veckors sommarlov och har backat i sin utveckling. De har inte fått vara med i fritidsverksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Jag hade tänkt säga några ytterligare ord om arbetet mot rekrytering av pojkarna in i kriminella gäng. Jag nöjer mig med detta då tiden tickar.

Våldsförebyggande arbete måste börja redan i förskolan. Destruktiva och toxiska maskulinitetsnormer kopplat till våld grundläggs när pedagoger inte hinner eller förstår att säga ifrån när pojkar slår flickor eller när pojkar slår pojkar.

Visst kan genuspedagogik handla om också mindre livsviktiga frågor. Men i grund och botten är det när våra pedagoger möter elever - pojkar och flickor - som vi kan påverka hur män beter sig mot andra män och mot kvinnor. Ska vi få bukt med våldet måste vi börja i skolan. Genuspedagogiken är därför central.

Jag yrkar bifall till vår reservation 29 under punkt 19 om skolbiblioteken.

(Applåder)

Fru talman! Vi socialdemokrater vill se en skola med ett fokus, det vill säga elevernas lärande och utveckling. Skolan kan vara det bästa verktyget för att skapa ett jämlikt, sammanhållet och starkt samhälle. Det handlar om utbildning som alla har rätt till och som alla har plikt att delta i.

Finansierad efter förmåga skulle den också kunna vara fördelad efter behov så att den blir likvärdig och kompensatorisk, och då blir den ett fenomenalt verktyg för att jämna ut människors livsförutsättningar. Men då måste samhället ta tillbaka kontrollen från marknaden.

Så länge vi har ett fragmentiserat system som driver segregation och betygsinflation är skolan som samhällsinstitution inte allt det som den skulle kunna vara. Skolan är platsen där alla elever ska få tillägna sig kunskaper och värden och där vårt samhälles minsta gemensamma nämnare skapas.

Den värdegrund som skolan ska förmedla blir en sorts samhällsgemensam utgångspunkt. Det är därför vi i dag behandlar ett relativt stort antal förslag under rubriken värdegrund.

Det handlar om demokrati, utveckling, livslång lust att lära, respekt för de mänskliga rättigheterna, grundläggande demokratiska värderingar, aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor, rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Det är några nyckelbegrepp för att beskriva skolans och därmed samhällets grundläggande värden. Det är så som de är beskrivna i läroplanen.

Avsnittet avslutas: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Det är en solid värdegrund. Det är en oslagbar minsta gemensamma utgångspunkt i ett fritt, demokratiskt och solidariskt samhälle.

Fru talman! Regeringen har lagt fram förslag på riksdagens bord om skärpta regler för konfessionella friskolor som vi ska bereda senare under våren. Januariavtalet innehöll en överenskommelse om att vi skulle införa ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. Ett sådant förslag bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Men vi socialdemokrater går till val på ett förbud mot religiösa friskolor. Min partikamrat Anders Österberg har tillsammans med Amineh Kakabaveh skrivit en excellent motion om detta. I betänkandet behandlar vi yrkande 2 i den, ett yrkande som understryker att vi vid införande av förbudet måste fortsätta att främja nationella minoriteters rättigheter i skolan, med respekt för alla människors lika värde, individens frihet och okränkbarhet samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Därför vill jag yrka bifall till motion 2021/22:814, yrkande 2.

Fru talman! Alla har rätt att gå i skolan, och alla har plikt att gå i skolan. Därför finns det också en lång rad intressen som vill ta sig in i skolan. Där skapas samhällets gemensamma utgångspunkter, inte bara när det gäller värden utan också när det kommer till kunskaper. Det är därför vi i dag behandlar en ansenlig mängd idéer till nya ämnen och kunskapsområden.

Timplanen är omgjord för inte så många år sedan. 6 890 timmar ska varje elev få undervisning i grundskolan. Läroplanerna är nyligen reviderade; den senaste revideringen har inte ens börjat gälla ännu. Regeringen och Skolverket har konstaterat att stoffträngseln är stor redan som det är, och Skolverket har kommit med förslag till en ny revidering av den garanterade undervisningstiden.

Vi är på väg att införa mer tid för lärande. Det handlar om garanterad läxhjälp för alla elever i årskurserna 4-9 som behöver det och en utökad rätt till lovskola under läsårets gång. Det kommer att bli viktigt för de elever som behöver mer tid för sitt lärande. Men fler nya kunskapsområden eller skolämnen är generellt sett inte vägen framåt. Vi behöver snarare tydligare prioriteringar.

Fru talman! I betänkandet behandlas 216 yrkanden från den allmänna motionstiden på områdena värdegrund, trygg skola, ämnen och kunskapsområden, bedömning, nationella prov, läromedel, skolbibliotek, modersmålsundervisning och fritidshem. Det är omöjligt att prata om alla inom min anmälda talartid.

Men, fru talman, läsning är en förmåga vi behöver för att fungera som människor. Det är också en förmåga vi behöver för att upptäcka nya världar, möta nya uppfattningar, förstå komplexa samband och fortsätta vår bildningsresa även efter grundskolans slut. Därför har boken en central roll i skolan.

Skolbiblioteken är viktiga. Högkvalitativa läromedel är oundgängliga. Det är också därför vi socialdemokrater har ställt oss bakom ett tillkännagivande till regeringen om att det är varje skolas skyldighet att säkerställa god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel. Det ska inte vara möjligt att som skolkoncern spara in på vare sig skolbibliotek eller läromedel för att ge större vinst till ägaren.

Fru talman! Jag vill avsluta anförandet med att vända mig till Sverigedemokraterna, som jag noterar har lämnat lokalen. Men jag tänker ändå ta mig friheten att göra det.

Jag har nämligen noterat en formulering i deras reservation nummer 1. Sverigedemokraterna skriver: I vårt land ska våra värderingar gälla. Menar Sverigedemokraterna att Sverige är deras? Jag tycker att det är lika mycket mitt, och ditt, och ditt, och ditt, fru talman, och alla andras som bor här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Kan det vara så att Socialdemokraterna menar att sverigedemokratiska värderingar ska gälla i Sverige? Det hoppas jag inte. Tänk om de hade svarat för att författa kapitlet om grundläggande värden i våra läroplaner! Då skulle det inte bli nån tolerans. Det skulle inte bli några mänskliga rättigheter, ingen jämställdhet, ingen demokrati och ingen solidaritet. Eller jo, kanske lite solidaritet, men bara med vissa - bara med dem som har samma hudfärg och religion som Jörgen Grubb, som tyvärr har lämnat lokalen. Nej, fru talman, deras värderingar är på intet sätt mina.

Skolan förmedlar kunskaper och värden. Alla uppväxande invånare har både rätt och plikt att gå i skolan. På det viset skapar skolan en sorts samhällets minsta gemensamma nämnare. På det viset skapar den sammanhållning och jämlikhet, men inte så bra som den skulle kunna. Därför måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan.

Med det yrkar jag återigen bifall till motion 2021/22:814, yrkande 2, och i övrigt bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Linus Sköld talar i sitt anförande om att det ska sättas stopp för möjligheten att plocka ut vinst på bekostnad av skolbibliotek.

Eftersom vi i Miljöpartiet har drivit på för att få fram en proposition om rätt till bemannade skolbibliotek för alla elever undrar jag nyfiket när skolministern ska plocka fram utredningen ur handväskan och lägga den på riksdagens bord.

Fru talman! Annika Hirvonen och jag är lika engagerade i att skolbibliotek inte ska vara en besparingspotential för fristående skolor. Jag tycker att böcker förtjänar sin plats i hyllan och i elevernas utbildning betydligt starkare än så, precis som Annika Hirvonen.

I frågan om när skolministern kommer att plocka fram den utredning som Gustav Fridolin levererade ur handväskan kommer jag att få återkomma.

Fru talman! Jag har ytterligare en fråga apropå att Linus Sköld i sitt anförande nämnde problematiken med stoffträngsel. Det är även Miljöpartiets uppfattning att allt som är bra och viktigt inte kan rymmas i skolan.

Men en sak som vi i Miljöpartiet anser är så pass viktig att den måste in i timplanen är undervisning i nationella minoritetsspråk. Det finns också en färdig utredning med förslag om att man ska ha rätt till undervisning i nationellt minoritetsspråk motsvarande ungefär tre timmar i veckan. Det är vad som krävs om man ska kunna bli fullt språklig på sitt nationella minoritetsspråk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag kan själv som sverigefinne vittna om att det faktum att jag talar flytande finska hemma inte riktigt räcker hela vägen varje gång det blir riksdagsdebatt på finska i valrörelsen. Jag märker att jag talar som någon som aldrig har gått i skolan. Skolan och utbildning på ens språk gör enormt stor skillnad i ordförråd och i förmågan att använda språket i professionella och akademiska sammanhang.

Hur ställer sig Socialdemokraterna i frågan om nationellt minoritetsspråk i skolan?

Fru talman! I den här frågan är vi precis som i frågan om läromedel och skolbibliotek överens med Miljöpartiet. Det handlar om vikten av tillgången till en bra undervisning i sitt minoritetsspråk och i sitt modersmål, om man inte råkar tillhöra en nationell minoritet.

Det finns mycket riktigt utredningsförslag om att förstärka rättigheten till nationella minoritetsspråk. Det är en sak som bereds hos regeringen, och detta vet Annika Hirvonen om. Senast vi lade fram en budget var ju Miljöpartiet med och gjorde den, och då lade vi fram förslag om att stärka samordningen av undervisning i just minoritetsspråk. Ett sådant skolverksuppdrag finns alltså levererat i den senaste budgeten.

Det här tänker jag att Annika Hirvonen vet, och hon känner också till min ståndpunkt. Det är viktigt att elever har tillgång till bra undervisning av skickliga lärare på modersmål och minoritetsspråk.

(Applåder)

Fru talman! Jag älskade också att läsa, vilket vi har hört många prata om, när jag var liten. Jag läste Kulla-Gulla-böcker, Fem-böcker, Kittyböcker och så vidare. Det avslöjar kanske vilken generation jag tillhör.

Läsning är centralt på många olika sätt. Det vittnar detta ganska spretiga betänkande om. Jag tänker göra något nedslag.

Det första nedslaget handlar om pojkars läsning och i förlängningen pojkars fallande skolresultat. Det finns en tydlig genusdimension här, om än sällan omnämnd, vad gäller fallande kunskapsresultat i skolan sedan 1990-talet. Pojkar släpar efter. Särskilt lågpresterande pojkar släpar efter. Att det på senare tid har skett en viss positiv utveckling är glädjande. Men problemet kvarstår över tid och är inte desto mindre oroande.

Försämringen för pojkar är särskilt tydlig i fråga om läsförståelse. Bristande kunskaper i fråga om läsförståelse är ett demokratiproblem och ett jämställdhetsproblem. Enligt Litteraturutredningen, som visserligen är från 2013, klarar inte en femtedel av alla pojkar att tillgodogöra sig en kvalificerad text. Det innebär personliga tragedier på många sätt. Det handlar om att inte lära sig läsa ordentligt, att inte kunna ta till sig avancerad information och att, som vi har sagt, inte få tillgång till nya världar.

På Utmarksskolan i Göteborg försöker man ta sig an det här genom att läsa 15 minuter per dag i en bok, inte hetsskrolla som många av oss andra gör och vilket några gör just nu.

Läsningen är central. Och det har hänt någonting, från att jag läste Kulla-Gulla till att vi läser alltmer på våra mobiler och allt mindre i böcker.

Fru talman! Det handlar inte bara om ett jämställdhetsproblem utan också om att vi måste satsa mer på läromedel, på ökad tillgång till läromedel. Det behövs läroböcker som är just böcker och inte pdf:er på en platta. Ibland uppfattas vi liberaler som starka motståndare till digitalisering, men jag vill ta tillfället i akt och poängtera att så inte är fallet. Vi ser att läroböcker som är just läroböcker och digitala läromedel kan vara komplement till varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Jag vill också nämna sexuella trakasserier, könsrollsbundet förtryck och så vidare. Det är en annan del i betänkandet. När metoo kom var det tydligt hur viktigt det är och hur stora problem som finns. Men metoo tystande ganska fort. Vi behöver följa upp det här. Kommuner behöver regelbundet följa upp arbetet mot sexuella trakasserier i just skolmiljön och verka för att ge anställda adekvata verktyg för att arbeta förebyggande.

Fru talman! Jag vill också nämna hedersförtryck och det centrala arbete som skolan har att göra när det gäller att motverka det.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till Liberalernas reservation nummer 4, även om vi står bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Jag vill tacka Maria Nilsson för detta brandtal till läsningens försvar. Jag är glad att vi tillsammans med övriga partier står bakom förslaget till tillkännagivande om vikten av kvalitetssäkrade läromedel.

Jag vill fråga Maria Nilsson hur hon och Liberalerna ställer sig till det förslag om bemannade skolbibliotek för alla elever som utredaren Gustav Fridolin har lämnat till regeringen och som faktiskt aviseras i budgetpropositionen.

Det finns kunskap om den minskade läsningen och om hur mycket läsning som krävs för att få upp den tillräckliga läskonditionen för att kunna läsa också för att lära i ämnena i skolan. Den läsningen ryms inte inom lektionstiden i dag. Även om det är lovvärt med initiativ om 15 minuters läsning, som det Maria Nilsson beskriver, räcker det inte. Det behövs mer. Och för att hitta lusten till lärande är bibliotekarierna centrala resurser.

Hur ställer sig Maria Nilsson till att införa en rätt till bemannade skolbibliotek?

Fru talman! Tack för frågan, Annika Hirvonen!

Den propositionen har inte lagts på riksdagens bord ännu. Vi har alltså inte tagit ställning till det i skarpt läge.

Jag är inte skolpolitisk talesperson. Jag är forskningspolitisk talesperson. Det skulle vara synd om Fredrik Malm om jag skulle utlova saker som jag inte har täckning för.

Vi är ett parti som lägger stor vikt vid läsning och ser naturligtvis betydelsen av skolbibliotek och bemannade skolbibliotek. Men jag kommer inte att här utlova saker och ge ett skarpt svar som jag kanske senare får äta upp.

Jag nöjer mig med att poängtera att vi ser den betydelse som skolbibliotek har. Att ha bemannade skolbibliotek är naturligtvis ännu bättre. Men har vi tillgång till tillräckligt med bibliotekarier? Det är en ganska trång sektor i dag. Finns det personalresurser och så vidare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Jag har full respekt för att Maria Nilssons huvudkompetensområde är högre utbildning och forskning, och man kan inte ha kunskap om allt.

Jag vill ändå ta tillfället i akt och berätta lite om det som har kommit fram i den utredning som Gustav Fridolin har lämnat till regeringen om bemannade skolbibliotek. En sak som har undersökts är just tillgången till utbildad personal, till skolbibliotekarier. Det som kommer fram tycker jag som skolpolitiker är väldigt glädjande. En av skolans största utmaningar är bristen på behöriga lärare. Men det råder faktiskt inte brist på utbildade bibliotekarier.

Om vi skulle genomföra utredningens förslag och se till att det skulle finnas utbildade bibliotekarier på alla skolor utom på de allra minsta och på skolor som kanske ligger vägg i vägg med ett folkbibliotek som kan erbjuda de tjänsterna skulle vi få in fler utbildade personer i skolan. De skulle kunna avlasta lärarna i delar av arbetet med just läsfrämjandet. Det skulle vara riktigt bra också ur ett personalförsörjningsperspektiv.

Vi vet också att det finns lärare som har lämnat läraryrket som skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till läraryrket om de fick jobba på heltid eller deltid med bibliotek på skolan. Här har vi verkligen möjlighet att slå två flugor i en smäll.

Fru talman! Jag känner mig rättad av Annika Hirvonen. Jag missade det här med tillgången på skolbibliotekarier. Jag tar till mig det.

Däremot är jag fortfarande inte riktigt beredd att göra några utfästelser. När vi pratar om vikten av läsning låter det när man lyssnar på Annika Hirvonen lite grann som att det enda som kan leda oss framåt är bemannade skolbibliotek.

Jag tror att bemannade skolbibliotek fyller en viktig funktion. Men jag tror definitivt att det finns andra åtgärder som är centrala, kanske till och med än mer centrala. Varför inte gå vidare och försöka sprida exemplet från Utmarksskolan i Göteborg med 15 minuters läsning och arbeta för att det ska finnas fler läroböcker som är just böcker runt om i kommunerna?

I Göteborg har vi ett liberalt kommunalråd. Det har varit en av hens prioriteringar att just avsätta resurser till läromedel i kommunens budget. Det är en besjälad uppgift, om jag får säga så. Så nog finns det andra delar i detta förutom bemannade skolbibliotek.

Vi lär återkomma till denna fråga. Nu är det kanske propositionsstopp, men frågan lever vidare i alla fall. Vi får återkomma till den.

Fru talman! Jag tänkte fortsätta på samma spår i min första fråga till ledamoten Maria Nilsson.

Så här står det på Liberalernas hemsida när det gäller skolbiblioteken:

"Skolbiblioteken har en viktig roll för att barn och unga ska upptäcka litteraturen och läsglädjen. Men det räcker inte med ett rum med böcker i, det behövs utbildade skolbibliotekarier också. På samma sätt som det i dag finns en rekommendation om att det ska finnas en skolsköterska per 400 elever, vill vi att det ska finnas minst en skolbibliotekarie per 400 elever."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Där har vi svaret på frågan om vad Liberalerna säger om skolbibliotek. Då borde det vara väldigt enkelt att kunna ställa sig bakom förslaget om skolbibliotekarier.

Jag ska gå till nästa steg i denna fråga. Vi vet att frågan om skolbibliotek blev högaktuell från 2012 och framåt när man insåg att ungefär 30 procent av de fristående skolorna hade stora brister när det kom till skolbiblioteken. Det ledde till att man gjorde en förändring i lagstiftningen. Men det är klart att det också innebär mer kostnader - självklart. Skolan ska få kosta, och läsinsatser och skolbibliotek är något som ska få kosta.

Efter att jag har läst upp det som Liberalerna säger om skolbiblioteken på sin hemsida undrar jag: Är Liberalerna beredda att gå med på att vi ska ha bemannade skolbibliotek med skolbibliotekarier? Det borde vara ganska lätt att svara på nu när jag har läst upp svaret från Liberalernas hemsida om vad man anser i denna fråga.

Fru talman! Det är en viss skillnad, för vi har inte sett propositionen ännu - eller hur? Den finns inte på riksdagens bord. Jag har egentligen inget att ta ställning till förrän vi har sett utformningen av lagförslaget.

Vi är naturligtvis för skolbibliotek, bemannade skolbibliotek. Det har jag sagt till ledamoten Hirvonen i ett tidigare replikskifte. Vi ser vikten av det. Det har jag pratat om som en viktig pusselbit när det gäller att fokusera på läsningen och på att stärka läsningen som en del i att höja kunskapsresultaten. Men vi har inte propositionen framför oss. Vad är det Daniel Riazat vill ha svar på? Ska jag ge ett hypotetiskt svar?

Fru talman! Jag har redan läst upp vad Liberalerna tycker i denna fråga, så jag går över till nästa fråga som jag har förberett.

Jag nämnde i mitt anförande tidigare att liberala politiker på kommunal nivå, bland annat, pratar om elever i form av kunder. Från Vänsterpartiets sida är det otroligt viktigt att se till att begreppen inte förändras. Skolan är inte och ska inte vara en marknad. Elever ska därmed aldrig behandlas som kunder på en så kallad marknad.

Jag undrar helt enkelt: Är detta Liberalernas linje generellt? Vi har nämligen inte bara hört liberala politiker från en kommun kalla elever för kunder. I kommun efter kommun börjar detta bli ett mer vanligt begrepp bland högerpolitiker, inklusive liberaler.

Är detta något som Liberalerna ställer sig bakom? Ser Liberalerna på elever som kunder? Om man nu gör det undrar jag: Ska man börja kalla lärare och övrig skolpersonal för servicepersonal? Ska vi då börja kalla utbildning, bildning och kunskap för någonting annat? Vi kanske ska benämna det i form av olika slags varor. Är det detta synsätt som Liberalerna har? Eller har Maria Nilsson och Liberalerna ett annat synsätt när det kommer till skolan, det vill säga det normala? Jag skulle säga att det normala är att man ser på detta som kunskap och bildning. Det är elever, inte kunder, som går i en skola. Och vi har lärare och rektorer och liknande.

Grundläggande om utbildning

Fru talman! Först avkräver du, Daniel Riazat, mig hypotetiska svar om en proposition som inte har lagts fram än och försöker få det att låta som att jag inte kan vår egen politik. Sedan ställer du mig till svars för hur kommunalpolitiker - det är en, vad jag vet - har uttryckt sig om elever.

Har Daniel Riazat någon gång hört mig från talarstolen benämna elever som kunder? Har Daniel Riazat gjort det? Jag kan försäkra dig att jag inte har det. Jag tycker inte att det är ett bra sätt att benämna elever. Men jag vet också att det finns en kontext, ett sammanhang, där det resonemanget fördes i den kommun där det fördes. Det är väldigt lätt, fru talman, att rycka ord och citat ur sitt sammanhang och att göra detta till symbolpolitik. Är det inte det som Daniel Riazat just nu gör?

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)