Arbetsplenum - Militära frågor - 2022-03-30

Fru talman! Vi kan konstatera att i flera år har vi försvarspolitiker talat om att vi befinner oss i en orolig tid och ett mycket oroligt omvärldsläge. Det har blivit allt tydligare och alltmer påtagligt de senaste veckorna. Rysslands invasion av Ukraina har helt kastat om den tidigare spelplanen. Gamla sanningar är inte längre giltiga. Vårt sätt att leva är hotat.

Att stå rustade inför kriser, både civila och militära, och ytterst väpnat angrepp är därför av stor vikt för att kunna säkra vår demokrati, vårt välmående och vårt sätt att leva.

Totalförsvarsbeslutet 2021-2025 innebär en historisk förstärkning till försvaret och en stor utbyggnad av verksamheten. Det är en förstärkning som verkligen behövs.

Vi ser den största satsningen på det militära försvaret sedan andra världskriget. Målsättningen är att minst 2 procent av vår bnp ska avsättas till försvaret.

Det militära försvaret ska fortsätta att stärkas och den operativa förmågan öka. Det gäller även förmågan att genomföra operationer med andra länder och organisationer.

Ett av målen är att Försvarsmakten under perioden 2021-2025 respektive 2026-2030 successivt ska öka förmågan att ge och ta emot militärt stöd till och från andra stater och organisationer och tillsammans kunna genomföra operationer.

Grundorganisationens tillväxt har inletts genom etableringen av Norrlands dragonregemente, Älvsborgs amfibieregemente, Upplands flygflottilj och Dalregementet under hösten 2021. Västernorrlands regemente invigdes i januari 2022, och förberedelser pågår för att återetablera Bergslagens artilleriregemente.

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde beslutade försvarsministern den 8 februari om överläggningar med Försvarsberedningen för att stärka försvarets förmåga på kort sikt.

Försvarsmakten redovisade den 8 mars förslag på åtgärder för att stärka den operativa förmågan ytterligare. Bland annat förordar myndigheten att man i det korta perspektivet ska fortsätta att åtgärda obalanserna mellan verkansförband och stödfunktioner och förstärka stödfunktionerna underrättelse- och säkerhetstjänst, ledning samt logistik.

Myndigheten efterfrågar också handlingsfrihet för att möjliggöra anpassning och optimering, förkortade beslutstider inom flera områden för att accelerera takten i tillväxten och att totalförsvarets behov ges större tyngd inom ett flertal olika politikområden. Utöver förslag på områden där förmågan kan stärkas innehåller myndighetens underlag också förslag på översyn av viss lagstiftning och regelverk.

Riktningen är uttagen. Tempot höjs.

Fru talman! Låt mig ägna ett par minuter åt det som finns bortom logistik, vapensystem och infrastruktur. Betydelsen av ett folkligt förankrat försvar kan inte överdrivas. Är det något som den ryska invasionen av Ukraina har lärt oss är det just detta: gemensamt ansvarstagande, motivation och vilja att försvara vårt land.

Min poäng är alltså att militär förmåga också byggs bortom vapensystem, regementen och ekonomiska anslag. Vår gemensamma vilja att försvara Sverige är central. Det är en angelägenhet för alla och envar. När det kollektiva minnet suddats ut har vi en central uppgift att lära oss att förstå och dra slutsatser av att bygga militär förmåga.

Fru talman! För en hel del år sedan berättade en bekant till mig att han hjälpt sin redan då gamla mor att flytta från huset. Det hade blivit för stort, och damen hade svårt att gå i trapporna. I källaren hade de hittat 40 kilo kaffe, varpå min bekant frågade sin mor vad hon skulle med allt kaffe till. Damen, född på 20-talet, svarade alldeles självklart: Inte ett krig till utan kaffe.

Historien i sig är lite rolig, men den innehåller också ett sting av allvar. Ta till exempel den pandemikris vi levt med sedan 2020. Krisen har på ett tydligt sätt blottlagt bristerna i vår välfärd och samhällets motståndskraft. Det är ett resultat av brist på beredskapslagring, planering och återkommande övningar. Det är i minst lika stor utsträckning ett resultat av politiska och ekonomiska doktriner som fått stort genomslag på samhällets organisering. Årtionden av privatiseringar av samhälleliga funktioner, alltifrån järnväg till äldreomsorg, har gjort samhället mindre motståndskraftigt och mer svårhanterbart. Styrmodeller, hämtade från tillverkningsindustrin, har tillämpats på kollektiva nyttigheter utan hänsyn till de samhällspåfrestningar som en kris medför. Kombinationen av svag civil beredskap och politiska doktriner har visat sig vara förödande för samhällets förmåga att skydda oss när krisen drabbar oss.

Den lite lättsamma och roliga historien om damen och de 40 kilona kaffe sätter ljuset på en högst aktuell frågeställning: Vad gör vi när krisen eller kriget kommer? För också vid kriser eller ytterst väpnat angrepp ska samhället fungera och demokratin upprätthållas. Samhället ska fungera och välfärden ska finnas där.

Avgörande för den militära förmågan vi skapar genom vapensystem, personalpolitik, ekonomiska anslag är alltså också tillgången till civil beredskap, folkförankring och försvarsvilja. De hänger ihop och är beroende av varandra.

Fru talman! För att bidra till att skapa god folkförankring och acceptans på lokala nivåer vill delar av utskottet tillkännage detta för regeringen. Vi måste göra vad som står i vår makt för att minska mängden överklaganden och snabba upp tillståndsprocesser. En viktig aspekt är Försvarsmaktens arbete med samexistens och medverkan i planerings- och prövningsprocessen för förnybar energiproduktion. Väl medvetna om försvarets särställning i exempelvis miljöbalken bör riksdagen tydliggöra att fler åtgärder måste vidtas för att försöka finna samexistenslösningar mellan försvarets intressen och övriga samhället. Vidare bör regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamhet kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggande av bland annat havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 7 under punkt 6.

(Applåder)

Fru talman! Det går såklart inte att inte nämna och ta sin utgångspunkt i det pågående kriget i Ukraina. Det är ett krig som Ryssland ensamt är skyldigt till. Och som alltid skördar krig oskyldiga människoliv, förstör samhällen och grusar framtidsdrömmar för så många. Ett krig i Europa 2022 sätter också fingret på hur skör freden faktiskt är och att den tyvärr aldrig kan tas för given. Men det visar också hur viktigt det är med ett starkt svenskt försvar och att vi bygger vår försvarsförmåga tillsammans med andra - i Norden, i Europa och i Nato.

Fru talman! Uppbyggnaden av vår försvarsförmåga pågår för fullt, och även om det kommer att ta tid att nå de mål som riksdagen har ställt upp måste ändå lärdomen vi drar av kriget i Ukraina och säkerhetsläget i vår omvärld vara att nedrustning går fort men det tar lång tid att bygga upp försvarsförmåga igen. Låt oss komma ihåg detta när långtidsprognosen för omvärldsläget ser ljus ut. Ett starkt försvar både militärt och civilt behövs oavsett omvärldsläge, för läget kan snabbt förändras igen.

Fru talman! Uppbyggnaden av vår försvarsförmåga pågår som sagt för fullt. Den sker till stora delar med brett stöd i Sveriges riksdag, även om det finns skillnader i hur stora och hur snabbt resurser ska tillföras. Här har som vanligt Socialdemokraterna stretat emot varje extra krona, medan vi moderater med hjälp av Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna stått upp för mer resurser. Att sedan Socialdemokraterna vid varje givet tillfälle försöker ge sken av att de jobbat med något annat ingår. Bara för att man upprepar en sak många gånger blir den inte mer sann. Liberalernas Allan Widman brukar förtjänstfullt berätta om just detta, och jag kan bara till fullo instämma.

Fru talman! Ökade resurser till försvaret är såklart nödvändigt och bra. Men det är inte bara pengar som behöver tillskjutas, utan det finns andra områden där den socialdemokratiska regeringen behöver agera för att vår försvarsförmåga ska bli starkare. Ett område som Försvarsmakten själv tagit upp i flera år, och hemställt till regeringen om, handlar om tillståndsprocesserna för miljötillstånd för befintliga och nya övnings- och skjutfält. Processerna behöver snabbas på. Det är inte rimligt att det finns tillståndsbeslut som har legat på regeringens bord hela denna mandatperiod och även hela den förra mandatperioden. Det är inte rimligt att det ska anses som normalt att det kan ta 20 år för att få ett miljötillstånd för ett övnings- och skjutfält. Det är däremot högst rimligt att länsstyrelserna i Sverige får i uppdrag av regeringen att ge tillståndsprocesserna prioritet ett så att de hanteras skyndsamt. Det är av flera anledningar fullt rimligt att slopa mark- och miljödomstolens obligatoriska yttrande till regeringen.

Fru talman! Det är bara Försvarsmaktens tillståndsärenden som behandlas automatiskt i tre instanser. Liknande verksamheter behandlas i två instanser, och för att gå vidare till den tredje krävs prövningstillstånd.

Fru talman! Jag vill verkligen understryka att inget av dessa två förslag ändrar kraven för miljötillstånd - de ändrar inga spelregler - utan det handlar helt enkelt om att vinna tid. Vi moderater har uppmärksammat detta och försökt påverka regeringen, men hittills utan resultat. När vi i detta betänkande har behandlat förslag bygger de helt på Försvarsmaktens egen hemställan. Men tyvärr har regeringspartiet återigen sagt nej. Man ställer inte upp på reservationen. Jag påstår att det finns ett ointresse kring dessa frågor hos Socialdemokraterna. För det är väl inte okunskap? Faktum kvarstår att regeringen drar benen efter sig i frågan, när vår omvärld befinner sig i ett ytterst allvarligt läge. Jag utgår från att regeringen agerar nu, och jag skulle gärna vilja ha svar från regeringssidan om varför det dröjer.

Fru talman! Det är ju ingen hemlighet att jag jobbar för att vi ska få ordning på Sverige, och för det behövs såklart en moderatledd regering. Jag har en stark tro på att det kommer att bli så, och då kommer flera beslut om nödvändiga reformer på området att fattas. Men fram till dess måste arbetet vi bedriver här och nu fortsätta.

En fråga som vi lyfter upp i våra motioner handlar om Försvarsmaktens stöd till polisen. I dag kan polisen begära hjälp av Försvarsmakten vid terrorattentat - men endast vid terrorattentat. I januari 2020, alltså för över två år sedan, begärde rikspolischefen av regeringen att möjligheten för hjälp från Försvarsmakten skulle utvidgas till att gälla vid extraordinära händelser i stället för, som nu, endast vid terrorattentat. Detta utvidgade begrepp är inte bara önskvärt utan helt nödvändigt för svensk polis i en så kallad gråzonssituation eller vid olika hybridattacker, det vill säga i ett läge där vi inte juridiskt har valt att höja vår beredskap. I ljuset av det som skett i Ukraina, till exempel den hybridattack som inkluderade stora flyktingströmmar till bland annat Polen via Belarus, visas vikten av att vi förbereder oss för att så snabbt vi kan använda oss av hela samhällets resurser när det krävs. När vi väl står i en svår situation är det för sent att börja fundera på nya lagar och bestämmelser. Tiden för förberedelser är nu.

Vi moderater tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna vill ge polisen ökade möjligheter i enlighet med Rikspolischefens begäran. Tro det eller ej: Vi gör det inte för att vi är emot regeringen i frågan utan för att vi är för ett starkare försvar av Sverige i en osäker omvärld.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 5 under punkt 5.

Fru talman! Till skillnad från ledamoten Berglund har jag suttit med i många av de här förhandlingarna. Den historieskrivning vi nu får från Moderaterna kan diskuteras. Var och en vill väl framställa sig i bästa dager. Men att Socialdemokraterna skulle ha stretat emot och att varje krona vi ser i anslagsökning till försvaret skulle bero på Moderaterna och Moderaternas allianskompisar är naturligtvis inte sant. Oavsett vilken historieskrivning Jörgen Berglund och Moderaterna ägnar sig åt är det faktiskt verkligheten som är kvittot, inte vad man tycker eller vad man tänker.

Vi kan jämföra med den period då Jörgen Berglunds parti satt i regeringsställning, fru talman. Då hade man en försvarsminister som avgick därför att finansministern ville använda försvaret som budgetregulator. Man pratade om försvaret som ett särintresse och valde att avskaffa den allmänna värnplikten med tre rösters marginal i Sveriges riksdag. Så hanterar man inte försvars- och säkerhetspolitik.

Detta ska kontrasteras mot den socialdemokratiskt ledda regering som nu ser till att vi får de största ekonomiska anslagsökningarna till försvaret sedan andra världskriget.

Nu ska det fortsätta. Nu är vi överens om att de anslagsökningarna inte är tillräckliga. Vi måste fortsätta satsa på försvaret för att öka militär och operativ förmåga. Vi ska satsa på civil beredskap och civilt försvar. 2 procent av bnp är vi överens om.

I den diskussionen ska man naturligtvis också vara beredd att finansiera anslagsökningarna. I förhållande till det ekonomiska anslag vi i dag ger till Försvarsmakten är det ytterligare 42 miljarder årligen som vi ska ge till försvaret för att nå de 2 procenten. Det är mer än hela barnbidraget. Nu undrar jag om Jörgen Berglund kan förklara för mig i dag hur Moderaterna tänker finansiera en sådan anslagsökning.

Fru talman! Man blir nästan tvungen att titta i kalendern och se om det är den 1 maj i dag, för det är som vanligt - Socialdemokraterna har en förmåga att ständigt sätta sig själva i opposition trots att de befinner sig i regeringsställning och har gjort så i väldigt många år.

Niklas Karlsson, som företräder regeringen och majoriteten, vill ställa frågor till oppositionen. Det handlar ju om precis tvärtom, men jag svarar gärna på Niklas Karlssons frågor.

Verkligheten är kvittot, sa Niklas Karlsson. Han vill gärna prata om historien. Verkligheten är ju den att under alliansregeringens tid var Socialdemokraternas anslag till försvaret i deras budgetförslag betydligt lägre. Och så sent som 2010 ville Socialdemokraterna tillsammans med sina två stödpartier Miljöpartiet och Vänsterpartiet att USA skulle lämna varenda militärbas i Europa - ett uttalande och en fråga som har åldrats sällsynt illa med tanke på vad som händer i dag.

Eftersom Niklas Karlsson begärde replik på mig - tvärtom var ju inte möjligt eftersom han var före mig - vill jag passa på att fråga om något som jag inte fått svar på. Det handlar om miljötillstånden.

Tänker Niklas Karlssons parti se till att Försvarsmakten får möjlighet att öva? Det handlar inte bara om resurser, utan det handlar också om att soldaterna och officerarna behöver öva. När kommer regeringen att fatta beslut om de miljötillstånd som har legat på regeringens bord i snart åtta år? Varför tycker Niklas Karlsson att det är en dålig idé att Försvarsmakten ska ha möjlighet att hjälpa polisen vid fler tillfällen än vid terrorattentat?

Fru talman! Man kan naturligtvis undvika att svara på en fråga genom att raljant säga till mig att jag håller förstamajtal i Sveriges riksdag.

Vill man göra anspråk på att vara ett statsbärande parti kanske man ska undvika sådana kommentarer och faktiskt redovisa helheten - inte bara vad man vill utan också hur man ska ta ansvar för att åstadkomma det.

Om man nu vill öka anslaget till försvaret så att det ska motsvara 2 procent av Sveriges bnp är det ytterligare 42 miljarder i förhållande till dagens anslagsnivå som vi ska lägga på försvaret. Det ska betalas. Det är mer än hela barnbidraget i statsbudgeten. Hur ska Moderaterna betala det? Den frågan duckar Moderaterna och ledamoten Berglund för, förmodligen därför att man inte vill tala om svaret.

Men vi vet svaret. Några ytterligare förstärkningar av statens budget för att finansiera försvaret vill man inte göra. Man ska omdisponera. Man ska omprioritera. Man ska ta från andra anslag i statens budget. Om det nu är så vore det väl klädsamt att berätta - inte i första hand för mig utan för alla som sitter i riksdagens kammare eller befinner sig utanför Sveriges riksdagshus och som ska lägga en röst på antingen Berglunds eller Karlssons eller någon annans parti i september - hur man tänker finansiera detta och vilka konsekvenser den politik man företräder får.

Därför ställer jag frågan en gång till. Om Moderaterna står för att vi ska öka anslaget till 2 procent av bnp, hur tycker ni att det ska finansieras? Är det av de sjuka, av de arbetslösa eller av pensionärerna? Eller är ni beredda att öka statens intäkter genom till exempel en beredskaps- eller värnskatt?

Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten Karlsson om att Moderaterna kommer att redovisa för väljarna precis hur vi tänker finansiera detta, så han behöver inte vara orolig för den delen. Han tog själv upp i sitt anförande till exempel omdisponeringar av andra utgiftsposter. Naturligtvis kommer det att ingå. Jag kan också ge ett klart besked om att det absolut inte kommer att bli några höjda skatter för att finansiera de ökade försvarsanslagen.

Det stora svaret är att vi till skillnad från Niklas Karlsson och Socialdemokraterna gärna ser att fler kommer i jobb, för det är enda sättet att få in mer pengar i statsbudgeten. Det kommer vi att fortsätta arbeta med.

Nej, jag påstod inte att Niklas Karlsson höll ett förstamajtal, men det är en symbol för hur den socialdemokratiska rörelsen år efter år går ut och demonstrerar mot saker som man själv är ansvarig för och sedan låtsas som ingenting. Min poäng var att det är väldigt lätt för regeringspartiet att ta replik på oppositionen, men man vill inte alls över huvud taget svara på min fråga om bland annat miljötillstånden eller hur det ska bli med polisen.

Varför inte det? Ja, det är inte av okunskap. Det tror jag inte. Men jag tror och påstod i mitt anförande att det är av stort ointresse, och det står jag fast vid. Jag beklagar det. För Sverige och för Sveriges säkerhet behöver vi ha en regering och en försvarsminister som faktiskt är intresserade av frågorna och gör det som krävs för att stärka Sveriges försvarsförmåga. För att vi ska lyckas med det fullt ut är jag helt övertygad om att vi kommer att behöva en ny, moderatledd regering i höst.

Fru talman! Jag ska börja med en liten historiebeskrivning i all ödmjukhet. Jag hade inte tänkt ägna mig åt det så länge, fru talman. Men när det gäller tvåprocentsmålet kan jag gå tillbaka till före 2014, när vi skrev om det första gången. Motiveringen då, som gäller än i dag, var att vi behöver ett starkt svenskt försvar över tid oavsett dagsformen i Ryssland. Det gäller fortfarande. I övrigt tänker jag inte ägna mig åt att tala om vad andra partier gjorde då. Det är här och nu som gäller, så länge man inte ägnar sig åt alltför långa historiebeskrivningar. Det tror jag inte är att rekommendera.

Nu är vi här, och nu ska vi satsa på Försvarsmakten. Det är tråkigt att det behövdes en invasion för att få upp det till tvåprocentsmålet överallt, men nu är det så. Jättebra!

Vad är målet för Försvarsmakten? Vad är egentligen det övergripande målet vi pratar om? Den väpnade striden. Allting ska syfta till att det blir så bra som möjligt i den väpnade striden. Det är prioritet ett. Allt handlar om att lära sig att döda andra människor - skicka andra människor i döden och vara beredd att offra livet själv. Den skylten borde sitta på varje befäls lärarrum. Detta förtar inte andra delar, som man nyss sagt här. Men man får inte glömma bort vad allt syftar till, och då måste man prioritera den väpnade striden. Det är detta det handlar om.

Vi har sagt att Försvarsmakten behöver långsiktighet, och det verkar som att regeringen i alla fall inte säger nej till detta utan är med på att ge långsiktighet i fråga om materielförsörjning. Men vi har inte sett något konkret än. Jag och ni vet att Försvarsmakten strävar efter detta. Det är näst intill omöjligt att kräva att man varje år ska sitta med en budget och räkna. Det sitter hundratals kvalificerade personer och räknar budget varje år.

Vi har lagt en treårsbudget där pengar kan flyttas emellan. Riksdagens utredningstjänst har tittat på var det är möjligt. Men ska det drivas för många gånger bör det finanspolitiska ramverket ändras, säger man. Men det kan göras några gånger. Varför inte göra det nu? Det skulle underlätta för Försvarsmakten, och det blir faktiskt billigare med inköp när man kan göra på det viset. Det är ett förslag. Vi har lagt fram det tidigare, och vi lägger fram det igen.

Detaljstyrning har jag nämnt tidigare. Skulle det göras någon styrning här skulle jag, fru talman, vilja att man ser till att vi, som vi har sagt i Värnkraft, får ett robotluftvärn på våra korvetter. Vilken typ ska det då vara, fru talman? Vi beskriver i stället vilken förmåga systemen ska ha, nämligen att kunna bekämpa kryssningsrobotar, vilket det föråldrade Patriotsystemet inte kan, när man väl flyttar runt det efter många om och men och med en stor ansamling personal.

En intressant sak att efterhöra är, fru talman: Måste man vänta till halvtidsmodifieringen av korvetterna, eller kan man montera kassetterna med robotluftvärnet redan nu, det vill säga så fort som möjligt, före halvtidsmodifieringen, utan att det påverkar och stör halvtidsmodifieringen så att man måste lyfta bort dem igen? Just detta tycker jag är väldigt intressant att fördjupa sig i för att snabba på denna del. Det är oerhört viktigt att få ett starkt luftvärn som kan hantera det här.

Vad gäller brigaderna ska de öva. Vi har ännu fler brigader på lång sikt, upp till nio - stadsskytte och så vidare. Men det kommer att ta mycket lång tid, och man måste hitta en realism i detta, fru talman. På Försvarsmakten säger man att man måste växa i takt. Det spelar ingen roll om ni lägger in hundratals miljarder. Vad ska vi göra?

Det behövs tillräckligt med pengar, ja, men man måste växa i fråga om logistik, anfallsförband och alla typer av stödförband - de är jätteviktiga. Man efterfrågar exempelvis förbindelsefunktionen, att kunna passera vattendrag på ett smidigt sätt, till exempel. Då pekar man kanske ut någon lämplig plats för detta, och då måste man sätta igång. Är det nu vi ska undersöka om vi ska återta till exempel Almnäs, som var en av de bästa skräddarsydda platserna för ingenjörsutbildning? Är det möjligt? Ja, det finns ju kvar.

När man gör detta måste man också vara beredd att ge rejäla ersättningar till de människor som får flytta. Det kan man göra genom att värdera fastigheterna och dubbla värdet så att man får en positiv avflyttning från dessa ställen igen.

Miljöproblemen har nämnts av föregående talare. Jag delar den uppfattningen och har sagt det tidigare: Man måste snabba på detta. Vi tycker, fru talman, att miljötillstånden borde vara klara i samband med att man till exempel bestämmer att artilleriregementet ska återupprättas i Villingsberg. Eller ska detta etableras och artilleripjäser tas dit, och så "nja, vänta nu, vi får inte skjuta än"?

Det måste ske i en annan ordning här. Om regeringen och riksdagen bestämmer att det ska etableras ett förband där eller där ska man naturligtvis dela ut miljötillstånden ungefär samtidigt så att övningsverksamheten kan komma igång. Här tycker jag att man ska ta ett helt nytt grepp även om man nu stryker en av instanserna för överklagande, vilket jag helt och hållet stöder. Men jag menar att man kan sätta igång och göra detta tidigare.

När det gäller miljötillstånden vill jag säga nästan ordagrant vad vi sa när vi pratade om detta i utskottet, fru talman. Det handlar om en skrivning som alla var med på där, enligt min uppfattning: "Tillgång till skjutfält och övningsområden är avgörande för att nå målen för det militära försvaret och för att Försvarsmakten ska kunna växa i enlighet med riksdagens beslut." Så viktig anser vi att tillgången till skjutfält och övningsområden är. Detta är kopplat till miljötillstånden, som vi har pratat om. Det här är egentligen en nyckel till att lyckas med de målsättningar man har.

Avslutningsvis, fru talman, är det sista gången jag är här som företrädare för Sverigedemokraterna. Vi kommer inte överens i tillräcklig utsträckning. Jag kommer inte att prata negativt om detta här, men vi kommer inte överens i stora, viktiga frågor. Därför har jag sagt att jag inte längre vill vara med. Jag har lämnat in detta, och från och med i morgon någon gång när det är klart kommer jag att vara partilös. Jag kommer att delta i debatterna, så ni kommer inte undan. Men jag vill inte längre nu. Jag känner att det är för stora frågor där vi har helt olika uppfattning om hur de ska hanteras. Därför tackar jag för mig.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! Världen har gått in i en ny epok. Den 24 februari 2022 visade sig ondskans ansikte i form av Ryssland och Putin på riktigt. Det nya säkerhetsläge som vi har från och med den 24:e kommer vi att få leva med under väldigt lång tid framöver.

Jag ska passa på att berätta om Maria Malmas. Hon är den sista Gammalsvenskbytanten, född 1937. Hon lever ännu i Nova Kachovka, som nu är ryskkontrollerat område. Som sexåring fick hon vandra till Tyskland under andra världskriget. Hon är otroligt ledsen i dag för att hennes barnbarnsbarn nu upplever precis samma krigsscener. I Nova Kachovka ser hon granaterna lysa upp himlen på nätterna. Barnen vågar inte gå ut och leka. Ryssarna har dödat en hel del civila i den staden. Hon har sett en kolonn med 300 fordon passera där. Detta skapar trauman för resten av deras liv. Precis som det Maria Malmas fick uppleva skapar detta trauman hos hela Ukrainas befolkning.

Jag kan konstatera att de motioner som vi behandlar i dag alla är skrivna före den 24 februari. Det gör att en del av dem faktiskt är lite passé; det är en ny värld i dag. Men det finns vissa saker som inte är passé. Jag tänker på fördjupningen kring samexistensen.

Jag vill börja med att säga att vi är glada över den inriktning som nu kommer, med ett mer aktivt arbete i Försvarsberedningen. Centerpartiet jobbar väldigt aktivt för att få till ett konstruktivt arbetsklimat där. Vi når målet om 2 procent av bnp. Vi glada för det och kommer att bidra väldigt aktivt i detta.

Jag yrkar bifall till reservation 7, som handlar om samexistens. Jag har förhandlat i de här frågorna. I regleringsbrevet i budgetpropositionen för både 2021 och 2022 står det till exempel så här: Dialog mellan Försvarsmakten och relevanta myndigheter och kommuner ska ske för att hitta lösningar för både militär och civil verksamhet som gör att de kan verka inom samma geografiska område.

Försvarsmakten fick också i uppdrag att fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan kring bland annat förnybar energi och speciellt utreda villkorade tillstånd. Allt det här är jättebra. Jag har själv varit med och förhandlat om dessa texter. Men det räcker inte. I det här läget är det inte alls tillräckligt.

Putins krig ger ett helt nytt läge. Det innebär att vi behöver ha en snabb tillväxt av både försvaret och den inhemska energiförsörjningen. Både och behövs. Då kan man säga att den brist på samexistens som under lång tid rått blir en bromskloss för försvarets utbyggnad. Så här kan vi inte ha det. Har man inte samexistens får man inte lokal förankring. Vi får många överklagningar. Detta är något som försvårar personalförsörjningen. Samexistens är en vinn-vinn för både militär och civilsamhälle.

Jag ska ta Tofta skjutfält som exempel, eftersom jag är gotlänning. Där har det funnits verksamhet sedan 1898. Skjutfältet är alltså etablerat och accepterat sedan lång tid tillbaka. Men med det nya miljötillståndet - processen har pågått i många år men är ännu inte klar - inför man totalt byggförbud för bostäder i ett område som är två mil långt och en mil brett. Om man sedan tar med det som finns i tillståndet om fyra externa skjutplatser för indirekt eld inför man faktiskt byggförbud för bostäder på 40 procent av Gotlands yta. Det här gör man utan någon som helst ersättning till de berörda markägarna. Detta är givetvis inte rimligt.

Samtidigt är Försvarsmakten inte nöjd med tillståndsprocessen. Nu finns det till exempel begränsningar för övning sommartid, vilket gör att frivilligorganisationer som bara kan öva sommartid inte kan nyttja försvarsfältet. Det här är fel ur både civil aspekt och försvarets aspekt.

Det här var ett exempel på konflikter som uppstår. Vi har precis samma konfliktsituation i Revingehed, Göteborg, Karlsborg, Värmland och egentligen alla befintliga ställen där Försvarsmakten i dag är aktiv och ska söka miljötillstånd. Det gäller att ha nya årtal för när man ska söka miljötillstånd. Det går liksom inte att leva på det här sättet.

Därför yrkar jag bifall till reservation 7, som egentligen rör tre tunga saker. Det handlar om att få en tidigare och lösningsorienterad samverkan i besluts- och tillståndsprocesser. Det rör mest Försvarsmaktens egna anläggningar, typ Tofta skjutfält. Men det rör också Försvarsmaktens samexistens vad gäller förnybar energi. Man måste vara tydlig i planerings- och övningsprocessen. Det handlar i praktiken om vind- och solkraft. Vi vill ge ett speciellt uppdrag till regeringen att återkomma med underlag för hur övningsverksamhet och havsbaserade vindkraftsparker kan samexistera. Detta är helt avgörande, för det är faktiskt havsbaserade vindkraftsparker som kommer att fixa vår elförsörjning framöver.

Jag skulle också vilja säga några ord om miljötillstånd och reservation 5 från Moderaterna. Centerpartiet instämmer till stor del i precis de resonemangen. Tillståndsprocesserna måste verkligen snabbas på. Det här håller på att bli en bromskloss för hela det upplägg och den förnyelseprocess som landets utveckling kräver. Det handlar inte bara om säkerhetspolitik, utan väldigt mycket om klimatpolitik och Sveriges konkurrenskraft.

Vi i Centerpartiet lade i veckan fram ett eget förslag med 14 punkter för att åstadkomma detta. Vi har också pekat på några av de saker som behöver göras på bullersidan. Moderaterna har pekat på bullerservitut. Man skulle också kunna hitta ett system där man använder de regler som finns för trafikbuller, det vill säga att man har en tyst och en bullrig sida. Men det behöver utredas, och det behövs ett konkret förslag. Annars löser vi inte det.

Fru talman! Jag som har Ukraina som mitt andra hemland kan inte låta bli att säga att jag är väldigt provocerad av det som Roger Richthoff har gjort i dagarna. Jag måste erkänna det. När man på Facebook delar en film som tackar Ryssland för den invasion landet gör har jag svårt att hålla mig. Filmen innehåller rysk desinformation om biologiska vapen. I filmen uppges också felaktigt att judar finansierar nazister i Ukraina. Det här gör mig extremt illa berörd. Roger Richthoff lägger dessutom till kommentaren: "Nu har den bubblan spruckit." Jag har verkligen svårt att ta in att en riksdagsman försvarar det ryska narrativet på det här sättet.

Fru talman! Vi lever i en mer sårbar och osäker värld. Rysslands invasion av Ukraina för ungefär fem veckor sedan är folkrättsvidrig, innebär en katastrof för Ukrainas befolkning och är en stor tragedi för Ukrainas utveckling som land. Världen vi lever i känns nu skrämmande, men vi har stora möjligheter att påverka den värld och det samhälle vi lever i och göra dem bättre, stabilare, säkrare och på sikt fredligare.

I dag debatterar vi en stor mängd motioner inom försvarspolitiken under den breda rubriken Militära frågor. Vi behöver självklart stärka totalförsvaret, både det civila och det militära. Hur det ska gå till får vi diskutera i andra debatter och återkomma till i de kommande diskussionerna i Försvarsberedningen. Jag tänker nu fokusera på att diskutera försvarets klimat- och miljöfrågor. Jag vill redan nu meddela att jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 9.

Vänsterpartiet har väckt en motion som heter Försvarsmakten, klimat och miljö. Det är en bred motion som tar upp många olika miljöfrågor kopplade till försvarsverksamheten. Vi har inom försvarspolitiken även en miljö- och klimatmotion som specifikt handlar om Vättern, en sjö som kräver vår uppmärksamhet och handlingskraft.

Miljöfrågorna och klimatförändringarna är vår tids största ödesfråga. Det kan inte finnas någon, varken här i riksdagen eller bland er som lyssnar, som inte förstår att vi står inför stora klimatförändringar och att vi människor har gjort och fortfarande gör stora skador på vår miljö. Alla människor och hela samhället måste ta ansvar för omställningen i en mer hållbar riktning. Alla myndigheter ska göra sitt för att hindra klimatförändringarna och stoppa miljöförstöringen, så också Försvarsmakten. Klimatförändringarna och naturkatastrofer är ett allvarligt hot mot landets och invånarnas säkerhet.

Vi har bara under de senaste åren sett många exempel på bränder, översvämningar och torka som även drabbat vårt eget land, något som vi tyvärr vet att vi kommer att få se mer av framöver. Runt om i världen är naturkatastrofer en av de stora grundorsakerna till krig och konflikter. Att motverka klimatförändringar är att arbeta för en fredligare och säkrare värld.

Fru talman! Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, ett antal som med stor sannolikhet kommer att utökas framöver. Det är en unik miljö för både djurliv och växtlighet och ett uppskattat turistmål. Men Vättern är också ett stort övningsfält för Försvarsmakten, som använder området runt Vättern, men också själva Vätterns vatten, för flygövningar. Det finns önskemål om att flyga och skjuta ännu mer. Detta får såklart konsekvenser för livet vid och i Vättern. Gammal ammunition ligger kvar på botten, och ny ammunition tillkommer varje år. Det finns ett stort engagemang hos boende runt omkring Vättern mot flygövningarna och föroreningen av vattnet.

Vänsterpartiet föreslår därför att en handlingsplan tas fram för att minska de föroreningar som de militära övningarna i och över Vättern ger upphov till. Vi behöver ta tag i frågan om att sanera Vättern från de föroreningar som finns i sjön.

De finns flera övnings- och skjutfält i Sverige som behöver saneras och städas upp, men vi menar att Vättern som dricksvattentäkt är det mest akuta exemplet och måste prioriteras.

Fru talman! Vi är mycket glada över att ha en reservation tillsammans med C, MP och S som handlar om vindkraften. Vindkraften behöver byggas ut både till land och till havs. Fossilfri och förnybar energi är inte bara en miljöfråga utan också en fråga om vårt lands framtida säkerhet. Elproduktion är såklart en samhällsviktig verksamhet.

Vindkraften och särskilt den havsbaserade vindkraften behöver byggas ut kraftigt om vi ska klara elförsörjningen och den gröna omställningen i framtiden. Våra svenska industrier som nu är på väg att ställa om kommer att kräva mycket mer el i framtiden, och det börjar bli bråttom.

När det gäller vindkraften finns en stor brist på samexistens mellan Försvarsmakten och det omgivande samhället, vilket gör att vindkraftsutbyggnaden går för långsamt och ibland bromsas helt. Försvarsmakten har i dag stora möjligheter att påverka utbyggnaden av förnybar energi genom att sätta stopp för nya vindkraftverk. Genom att hänvisa till totalförsvarets riksintresse har Försvarsmakten möjlighet att lägga in sitt veto mot viktig utbyggnad av förnybar energi.

Ett aktuellt exempel är vindkraftsparken Blekinge Offshore i Hanöbukten. Där sa Försvarsmakten nej till ett planerat bygge av havsbaserad vindkraft eftersom man upplevde att det skulle kunna inkräkta på det man använder som militärt övningsområde. Det senaste exemplet är projektet Baltic Offshore Delta, fem mil utanför Sandhamn.

Samtidigt finns goda erfarenheter från flera Natoländer om hur energi- och försvarsintressen kan samexistera. Totalförsvarets forskningsinstitut ska jämföra hur det ser ut i andra länder, även om en sådan utredning gjordes redan för tio år sedan av branschen och tydligt visade att det svenska försvaret tar betydligt mer mark i anspråk för sina intressen än exempelvis mer tätbefolkade Danmark, Tyskland och Storbritannien.

Detta måste lösas så att vindkraften kan byggas ut samtidigt som Försvarsmakten kan fortsätta öva och en helhetsbedömning göras på ett framåtsyftande sätt.

Vi måste sätta miljö- och klimatfrågorna högst på dagordningen. Det finns ingen annan möjlighet om vi ska kunna stoppa de klimatförändringar vi ser i dag och kunna lämna över en inte alltför förstörd miljö till kommande generationer.

Fru talman! I december 2020 fattades beslut om innevarande periods totalförsvarspolitiska inriktning. Försvarsmakten är nu i full färd med att bygga förmåga utifrån de direktiv den fått och de medel den fått till just detta.

Försvarsberedningen har därtill kommit överens om att det behöver tillskjutas ännu mer medel för att snabba på uppbyggnaden utifrån dagens kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läge och att anslagen till det militära försvaret ska ökas till 2 procent av bnp. När anslagen ska ha nått det omfånget är vi inte överens om ännu och har framför oss att arbeta fram tillsammans.

Det är i den kontexten som motionsförslagen från allmänna motionstiden behandlas.

Mål för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret, inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation och grundorganisationens utformning är alltså tydliga och klara och bifallna av Sveriges riksdag.

Att bygga upp en militär försvarsförmåga för ett land tar tid och kräver omsorgsfull planering. Som med allt annat som ska byggas upp finns det olika viljor om vad som är bäst, vad som behövs mest och var det behövs mest.

Är det flygvapnet som ska stärkas mest? Är det fler ubåtar Sverige behöver, eller är det kanske till och med en betydligt större armé som ska till? Ledning och styrning av alla dessa stridskrafter, som ju besätts av militär personal, hur behöver den byggas, och hur ska den se ut för bästa funktion? Och så vidare.

Grundjobbet för att få ihop dessa olika viljor som finns kring hur man bäst bygger ett totalförsvar gjordes i Försvarsberedningen, som 2019 kom med sin slutrapport om det militära försvaret, Värnkraft, och två år innan dess, 2017 alltså, kom med sin slutrapport om det civila försvaret, Motståndskraft.

Fru talman! Vi är alla väl medvetna om att den värld vi i dag lever i inte är densamma som 2019 och inte densamma som 2017. Så mycket har hänt på dessa få år, men detta till trots: Försvarsberedningen gjorde en säkerhetspolitisk omvärldsanalys då, och vi har en grundstruktur att arbeta efter som handlar om återuppbyggnad av totalförsvaret. Ja, det behövs nog mer, och det behöver gå fortare. Men vi är på g, och för varje dag som går blir vårt totalförsvar starkare.

Men som sagt är våra myndigheter just nu i färd med att bygga upp sina förmågor utefter en väl genomarbetad plan där politiken har bestämt inriktningen. Kanske måste planer ändras utefter det förändrade säkerhetsläget, och kanske håller de bra om det skyndas på en aning. Det är inte jag kvinna att avgöra, men jag är trygg med att den process som dragits igång av regeringen för att hantera dessa frågor och andra som uppkommer på grund av det kraftigt försämrade säkerhetsläget kommer att ge oss de flesta svar vi behöver för att kunna fatta kloka beslut framöver.

Fru talman! En sak behöver vi dock fundera ett extra varv på, och det är hur vi samtidigt som vi bygger militär förmåga också kan göra det vi kan för att värna miljön. Jag tror att det är möjligt. Avvägningar behöver självklart göras, och avvägningarna kommer då att ge vid hand att det ena eller det andra intresset bör ha företräde beroende på den specifika frågan och den specifika platsen.

Jag är fullt medveten om att i den tillväxt som det militära försvaret är i nu krävs också fler möjligheter till övningsverksamhet. Men jag ber ändå att vi inte alltid låter miljön, livet som vi ska värna, automatiskt dra det kortaste strået i dessa avvägningar. Det gäller såväl vid byggande av vindkraft som vid skyddande av vattentäkter.

Jag tror som sagt att det går att göra både och. Det går inte alltid, men om viljan finns går det att göra både och betydligt oftare än det görs i dag.

En fråga som är stor och svår att hantera är just Vättern, en vattentäkt för dricksvatten till närmare 300 000 människor. Utöver den omfattande befintliga övningsverksamhet som Försvarsmakten i dag har tillstånd att bedriva i, över och vid Vättern så har man ansökt om att öka det totala antalet flygrörelser kraftigt.

Hur kommer det att påverka denna vattentäkt? Vi är oroliga och ser det därför som mycket angeläget att utreda förutsättningarna för att flytta Försvarsmaktens övningsverksamhet bort från sjön.

Jag står bakom alla våra yrkanden, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation 10.

Fru talman! I mitt anförande tog jag upp miljötillstånden, som Elisabeth Falkhaven också nämnde.

Jag fick tyvärr inget svar från regeringspartiet Socialdemokraterna, och jag är väl medveten om att Miljöpartiet inte längre ingår i regeringen. Men ni är stödparti och röstade fram den, och ni innehade också miljöministerposten fram till december i fjol.

Jag håller med Elisabeth Falkhaven om mycket hon säger om miljötillstånden, men de två åtgärder för att snabba på processerna som vår reservation handlar om påverkar ju inte själva prövningen. Det är inga andra regler som gäller, utan det handlar om mer processtekniska saker som att låta länsstyrelserna få uppdraget att utreda dessa tillstånd skyndsamt och att ta bort mark- och miljödomstolens utlåtande till regeringen. Detta vinner man flera år på i en tillståndsprocess.

Eftersom Miljöpartiet inte står bakom reservationen vill jag fråga Elisabeth Falkhaven: Vad ser hon för hinder för att stå bakom detta?

Elisabeth Falkhaven tog också upp att man kanske ska se om man kan flytta övnings- och skjutfältet i Karlsborg. Utan att ta ställning i frågan vill jag säga att det sätter fingret på att om Försvarsmakten ska kunna flytta ett övnings- och skjutfält krävs det ett nytt skjutfält. Detta tar kanske 20 år att få till. Det är precis det här som vår reservation handlar om, och jag skulle gärna vilja höra vad Elisabeth Falkhaven har att säga om det.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi har inget emot att miljötillstånden går fortare, men vi vill däremot se till att de inte blir sämre för miljön. Hur detta kan göras är inte jag heller tillräckligt kunnig för att veta. Jag vet att länsstyrelserna har väldigt mycket att göra med många olika saker. Jag tror inte att det är så enkelt som att säga till dem att de ska göra saker fortare, om jag ska vara riktigt ärlig, utan det krävs nog lite mer av oss.

När det gäller att ta bort det sista utlåtandet från mark- och miljödomstolen tror jag inte riktigt på det. Jag tror att det är bra att ha för att vi inte ska gå snett i dessa frågor.

Fru talman! Jag vet inte om jag var otydlig. Jag tror inte heller att länsstyrelserna ska göra det snabbare, men däremot ska de prioritera att hantera det skyndsamt så att det inte hamnar sist i kön. Omvärldsläget har förändrats. Det har det gjort över tid, och nu är det väldigt allvarligt. Vi har helt enkelt inte tid att vänta på att länsstyrelserna ska hantera andra ärenden när Sveriges säkerhet är i fara eller i ett betydligt sämre läge.

Jag är inte heller jurist, utan jag kan bara utgå från vad myndigheten själv har påpekat om vad man kan göra. Just mark- och miljödomstolens utlåtande är unikt på så sätt, och det ska dessutom prövas av regeringen som tredje instans. Det är inga andra verksamheter som behöver göra detta.

Jag delar Elisabeth Falkhavens uppfattning. I dessa frågor handlar det inte om att göra några undantag från kraven i sig, utan det handlar om processen. Jag skulle verkligen välkomna om fler partier i Sveriges riksdag slöt upp kring dessa två saker, för det skulle göra väldigt mycket utan att det kostar något och utan att på något sätt förändra det som Elisabeth Falkhaven tog upp om livsmiljö och så vidare. Den bilden delar jag med ledamoten.

Fru talman! Detta är komplicerade frågor. Jag vet som sagt att länsstyrelserna har mycket att göra. Jag har varit mycket i kontakt med dem. Jag tror inte att det är så enkelt som att säga att någon annan ska prioritera upp eller ned saker. Alla är medvetna om att det säkerhetspolitiska läget är förändrat. Länsstyrelserna har ändå ett särskilt ansvar i dessa frågor, och jag tror att de gör så gott de kan.

I övrigt har jag lyssnat på vad ledamoten sa tidigare, men jag är som sagt inte tillräckligt insatt för att säga hur vi kan göra. Innan jag är det vill jag passa mig för att säga något.

Fru talman! I kväll debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 9 Militära frågor. Jag vill börja med att yrka bifall till motion 3908 och yrkandena 17 och 26 under punkt 1.

Den debatt som vi har i kväll sker i skuggan av det krig som pågår just nu. Det har pågått i snart fem veckor. Ryssland har gett sig på sin granne, ett fritt och suveränt land, och man visar nu i praktisk handling att man inte accepterar den europeiska säkerhetsordningen eller att länder själva får bestämma sin inriktning och var de vill höra hemma. Detta är ett fruktansvärt brott. Nu säger man från rysk sida att man ska göra ett tillbakadragande, men samtidigt kan vi i kväll läsa att man i hamnstaden Mariupol har skjutit till och med mot Röda Korsets anläggning. Det finns ändå lagar i krig, fru talman, men till och med dessa bryter man emot flagrant.

Jag vill inledningsvis säga när det gäller militärmateriel att vi har hjälpt Ukraina. Det är vi stolta över, men vi behöver göra mer. Det finns fortfarande försvarsmateriel, och vi vet att det finns en lista över vad de har bett oss om. Det finns mer vi kan göra i form av luftvärn och pansarvärn som vi kan avvara och som kan göra nytta där nere. Om vi hjälper dem så att de kan gå starka till förhandlingsbordet är vi med och tvingar fram fred. Vi har gjort något, men vi måste fortsätta. Jag vill bara säga detta som inledning.

Vi kan titta på vårt land, som en skugga faller över. Det är viktigt att vi nu förstår att vi måste svara upp. Som jag sa i den förra debatten behöver vi gå upp till 2 procent av bnp, och vi behöver göra precis som Tyskland, som har visat vägen. På ett par år går de nu från 1,4 procent av bnp till 2 procent, och vi behöver göra samma sak. Det är vad vi behöver satsa för att vi med trovärdighet ska kunna göra de investeringar som krävs.

Vi ser att det beslut om försvarsinriktningen - inriktningspropositionen - som vi antog för två år sedan är obsolet på många punkter. Det räcker inte till, utan vi måste göra ett tillägg. Det måste gå betydligt snabbare att växla upp Försvarsmakten, både när det gäller personal och när det gäller materiel.

Vi ser att vi har utmaningar när det gäller marinen. Vi behöver ha betydligt mer personal. Vi behöver också satsa på utrustning, och vi behöver skaffa en ubåt till.

Vi har ett bra flygvapen. Det var en viktig delseger att F16 i Uppsala återetablerades, men vi måste vara ärliga och säga att det inte finns några flygplan baserade där. Så kan vi inte ha det. Vi behöver ha en eller helst två divisioner också i Uppsala så att vi kan svara upp. Det är bra med Luleå, Ronneby och Sotenäs, men vi behöver Uppsala också. Vi behöver även ha möjlighet att flytta ut med reservbaser. Hur fina Jas-plan vi än har är de väldigt sårbara på marken, och då måste vi kunna flytta ut. Vi måste ha basorganisationen igång. Vi måste också kunna ha personal så att det kan fungera på riktigt. Detta är viktiga satsningar som är på riktigt och som ökar vår försvarsförmåga.

Sedan är det förstås också viktigt med armén, fru talman. Som jag nämnde i mitt förra anförande behöver vi fler brigader. Vi har sagt tre, men vi behöver fem. Vi behöver också fler värnpliktiga. Vi har i dag ungefär 5 000, och vi har sagt att de behöver öka till 8 000. Men vi behöver gå vidare till 12 000 för att vi ska kunna svara upp, och det kommer att krävas mer materiel.

Sedan är detta med miljötillstånd viktigt, som andra har varit inne på här. Det måste snabbas på så att inte det blir ett stopp. Om Försvarsmakten ska ha möjlighet att gå i takt med de investeringar som vi behöver göra för att gå upp till 2 procent måste också en sådan sak snabbas på så att det inte tar så lång tid som det gör i dag. Det försenar en nödvändig upprustning av vårt försvar.

I betänkandet tas det upp att polisen behöver kunna få hjälp av Försvarsmakten. Det är viktigt att detta inte bara gäller vid terrorhändelser utan också vid extraordinära händelser. Jag vill lägga till att Försvarsberedningen hade ett viktigt förslag där tyvärr ingenting har hänt. Det var att beredskapspolisen ska återetableras. Det skulle vara 5 000, sa vi i Försvarsberedningen, och 1 000 skulle ha varit på plats redan 2021. Men ingenting har hänt trots att det är fem år sedan vi lade fram förslaget. Vi tycker att beredskapspolisen inte bara ska användas i krig utan också ska kunna vara en extraresurs i fred. Det kan behövas avlastning vid några tillfällen, och de blir en extraresurs som behövs.

Jag vill avsluta mitt anförande med att säga så här: Det är viktigt med anslagshöjningar och sådana saker, men vi måste se oss själva i spegeln. Vi klarar inte av att försvara oss på egen hand. Vi är helt beroende omvärlden och Natos stöd. Om vi inte går med i Nato, fru talman, borde vi för länge sedan ha satsat kanske 5 eller 6 procent av bnp. Det går inte ihop.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle öka tryggheten för Sverige. Det skulle också öka tryggheten för våra grannländer. Det är också någonting som är viktigt när vi nu debatterar detta. Vi behöver förstärka vår försvarsmakt. Den är bra, men den är för liten och bör utvidgas. Vi ska gå upp till 2 procent och bör göra dessa satsningar. Men vi måste också förtydliga och gå från att vara en partner till Nato till att också bli en fullvärdig medlem. Då kan man ha en gemensam försvarsplanering. Det minskar risken för angrepp både mot svenskt territorium och mot Baltikum. Det skulle alltså vara stabiliserande både för Sverige och för vårt närområde.

Fru talman! Jag ska försöka klara detta.

Påhoppet från Centern var som vanligt onyanserat när man väl säger någonting i detta stycke.

Nu tog man upp den del som jag har sagt var en felaktig delning. Hela poängen med denna delning var att belysa att sanningen är det första som försvinner i ett krig. Då ville jag visa att det fanns biologiska laboratorier, vilket alla vet om nu. Men det förnekades från den ukrainska ledningen. Men jag delade en felaktig beskrivning av detta, vilket jag har tagit tillbaka. Men det räcker uppenbarligen inte för Centerpartiet.

Det känns lite grann som att man nu försöker hitta någonting i dessa stora frågor, till exempel att be om ursäkt för att man raserade försvaret och bröt sönder det civila. Där har man aldrig gått upp och tagit några repliker eller erkänt och bett svenska folket om ursäkt. Man har inte heller bett svenska folket om ursäkt för att man var det enda partiet, tillsammans med ytterligare ett som inte är här i kväll, som möjliggjorde för Putin att lagra materielen för sin gasledning i Karlshamn. Det kan man be om ursäkt för. Men nu har jag bemött den första delen.