Interpellationssvar - Kurdernas kamp mot is - 2022-03-25

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder Sverige kommer att vidta för att understödja säkerheten i och kring anstalterna i nordöstra Syrien, huruvida Sverige kommer att verka för inrättandet av en internationell domstol för fängslade IS-anhängare, om Sverige kommer att uppmärksamma Turkiets ockupation av delar av Syrien och attackerna mot den kurdiska befolkningen samt om Sverige kommer att arbeta för att Turkiet lämnar Afrin och att FN inrättar en säkerhetszon i Syrien.

Jag delar oron över situationen i nordöstra Syrien. Det internationella samfundet står i stor tacksamhetsskuld till befolkningen och styrkorna här, som var avgörande för att bekämpa Daish.

Attacken mot anstalten i januari är en tydlig indikation på att hotet från terrorismen består. Den globala koalitionen för att bekämpa Daish är fast besluten att fortsätta stödet till området för att besegra terrororganisationen för gott. Stöd till anstalterna som huserar misstänkta Daishmedlemmar kommer självstyret till del via koalitionen.

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige bäst stöder nordöstra Syrien genom insatser som tillgodoser befolkningens humanitära behov och stärker deras motståndskraft. Detta är högt prioriterade frågor för självstyret i nordöst, och insatserna behövs för att komplettera de säkerhetsinsatser som är koalitionens ansvar.

Sverige är en av de största givarna under Syrienkrisen och har sedan 2011 bidragit med mer än 3,8 miljarder kronor i humanitära medel. Enbart förra året uppgick det humanitära stödet till 530 miljoner kronor. En betydande del av detta stöd har gått till nordöstra Syrien och till det arbete som görs av till exempel FN och organisationer som Rädda Barnen.

Sedan 2016 har Sverige därutöver en regional biståndsstrategi för Syrienkrisen, som omfattar 3,2 miljarder kronor till och med 2023. Här ingår de 100 miljoner kronor som regeringen 2019 beslutade att öronmärka för insatser specifikt riktade till nordöstra Syrien. Dessa medel går bland annat till att förbättra människors tillgång till rent vatten och skapa arbetstillfällen för en hårt drabbad befolkning.

Fru talman! Det är sedan länge en prioriterad fråga för regeringen att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott som har begåtts inom ramen för de väpnade konflikterna i Syrien och Irak. Denna lagföring bör i första hand ske i regionen, där brottsoffer, vittnen och bevisning finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar löpande med likasinnade länder och andra partner för att se över olika alternativ för ansvarsutkrävande. Sverige stöder FN:s bevisinsamlingsmekanism för brott begångna i Syrien, IIIM, och undertecknade i december ett samarbetsavtal med mekanismen. Vi har gjort detsamma med FN:s bevisinsamlingsmekanism för Irak, Unitad. Avtalen har till syfte att förenkla för svenska brottsbekämpande myndigheter att komma åt den bevisning som IS/Daish har lämnat efter sig.

Fru talman! Även Turkiet har drabbats hårt av islamistisk terrorism från Daish och andra grupper. Samtidigt råder det ingen tvekan om att Turkiets agerande i nordöstra Syrien inte bidragit till stabilitet i området. Regeringen har upprepade gånger fördömt den militära offensiven och uttalat att den strider mot folkrätten. Det turkiska agerandet riskerar att spela Daish i händerna och har en negativ påverkan på den humanitära situationen.

Sverige har varit pådrivande för att EU ska ta tydlig ställning i fråga om detta agerande, och vi fortsätter att ställa krav på ett proaktivt EU-agerande. Vi framhåller också att Turkiet enligt internationell humanitär rätt och enligt det internationella regelverket har ett ansvar för mänskliga rättigheter och för utvecklingen i de områden som landet kontrollerar. Vi framför vår tydliga ståndpunkt i internationella sammanhang, och jag har även gjort det personligen till turkiska företrädare, inklusive Turkiets utrikesminister.

Fru talman! Jag känner naturligtvis till de krav som vissa framför på att etablera en internationell säkerhetszon längs den syriska gränsen till Turkiet. Men Sveriges utrikespolitik och agerande måste också bygga på vad som är praktiskt möjligt. För att besluta om en sådan zon krävs enligt folkrätten Asadregimens medgivande eller ett beslut av FN:s säkerhetsråd. Utsikterna för att etablera en internationell säkerhetszon är därför obefintliga i nuläget.

Fru talman! Sverige har en nära och produktiv relation med självstyret i nordöstra Syrien. Sedan jag tillträdde som utrikesminister har jag genomfört ett antal möten med både ledarskapet i nordöst och representanter för civilsamhället. Jag har kunnat förmedla budskapen från dessa möten i andra viktiga internationella format. Sverige är till exempel ett av de få länder som tydligt driver att röster från AANES på ett tydligare och mer systematiskt sätt måste inkluderas i den FN-ledda politiska processen om Syrien och i den globala koalitionen.

Fru talman! Jag skulle vilja tacka utrikesministern för svaren och för tydligheten. Jag vet att det inte råder någon tvekan om att Sverige gör sitt bästa för att stödja minoriteterna och koalitionen i nordöstra Syrien och Rojava, som det heter. Samtidigt vet vi att det i skuggan av Rysslands terror och krig mot Ukraina finns ett vakuum och en risk för att andra länder och grupper kommer att fylla detta vakuum.

Precis sex veckor före kriget mot Ukraina hade Daish organiserat sig och attackerade ett fängelse, där man halshögg tiotals kvinnor. Nasrin Abdullah, som är på väg till läktaren här i kammaren, berättade i går om vad Daish gjorde i fängelserna mot kvinnor från Kobane, som skyddade sig själva. Daish höll på att organisera sig och kom med prickskyttar och bilbomber.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Daish bildades från början i fängelserna i till exempel Mosul, som var fyllda av sådana människor. När de släppts grundades Daish. Nu är hundratals på fri fot, och det är stor risk för att de kommer att organisera sig. Budskapet från Nasrin Abdullah, som nu är på besök i Sverige - vi träffade henne i går och nyss, före denna debatt - är därför att kvinnorna, människorna, kurderna och andra minoriteter behöver stöd för att stärka säkerheten kring och i fängelserna.

Det handlar inte bara om att ett folk ska skyddas i regionen utan om att skydda hela världen. Kurderna och andra minoriteter har inte skyddat bara den egna befolkningen utan faktiskt hela världen. De har, för tillfället, räddat hela världen från den genom tiderna värsta terrorismen, där man halshugger människor som kämpar för sin frihet och inte minst för kvinnors rättigheter.

Kvinnorna i YPJ och YPG har haft en avgörande roll i kampen mot Daish för befrielse, men man har inte kommit tillräckligt långt än. Folkmord kommer att ske, och det kommer tyvärr att drabba minoriteter i regionen.

Jag är införstådd med utrikesministerns svar. Det är inte alltid möjligt. Det är svårt. Men när har vi bara kunnat ställa möjliga och enkla politiska krav? De har alltid varit omöjliga. Inte minst gällde det Sveriges feministiska utrikespolitik, där många slog dövörat till och undrade vad det var för något. Men på den internationella arenan kunde vi visa: Javisst, det går!

Jag tror faktiskt inte att någon av oss är i politiken bara för att jobba med enkla frågor med enkla svar. Så är det med politiken. Vi måste möta detta för att få en förändring till stånd.

Fru talman! Jag vill tacka Amineh Kakabaveh för att hon återigen tar upp den här frågan i riksdagen. Sedan jag tillträdde som utrikesminister har jag personligen träffat ledningen för självstyret i nordöst vid flera tillfällen. Som Amineh Kakabaveh säger har vi senast i dag träffat Nasrin Abdullah från självstyret i nordöst. Försvarsminister Peter Hultqvist har också talat med ledningen för SDF, och Utrikesdepartementets Syriensändebud Per Örnéus står i nära kontakt med representanter för styret i nordöstra Syrien.

Men det finns inte ett enda globalt möte som rör Syrien, vare sig i den globala koalitionen, i EU eller i FN, där Sverige inte tydligt och med emfas driver på för att uppmärksamma situationen i nordöstra Syrien, fastän det är svårt. Jag har kunnat förmedla budskapen från de möten som jag har haft med AANES och SDF i det internationella samtalet. Vi är ett av de få länder som tydligt driver på för att rösten från AANES på ett tydligare och mer systematiskt sätt ska inkluderas i den FN-ledda politiska processen i den globala koalitionen.

Sedan tar Amineh Kakabaveh upp fångar. Det är tveklöst en otroligt svår uppgift för självstyret att ta hand om detta. Det är känt sedan länge inom koalitionen, och resurser har också kanaliserats för att bistå med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta är bara en av många utmaningar som AANES har att hantera, och genom mina samtal med ledningen för självstyret vet jag att det är väldigt viktigt för dem att också säkerställa det egna folkets behov. Här har vi valt att fokusera våra resurser på humanitärt stöd och bistånd för att bygga upp människors motståndskraft mot det som händer. Oavsett vem som kontrollerar territoriet är det för det svenska humanitära biståndet centralt att man baserar insatserna på de humanitära behoven.

Kakabaveh tar upp det som skedde i al-Hasakah med fängelset och de fruktansvärda händelserna där. Vi stöder den industriella kvarnen i al-Hasakah, och vi har restaurerat den på olika sätt. Vi ger också humanitärt stöd till våra partner i Syrien, framför allt för att barn ska kunna gå i skolan och ha en säkrare situation.

Jag tror att det Sverige gör för att stödja folket i nordöstra Syrien får genomslag och dessutom visar vår tacksamhet för det otroliga arbete som kurderna har gjort i vår gemensamma kamp mot Daish och den globala terrorismen.

Fru talman! Det är en självklarhet att också kurderna och andra minoriteter är tacksamma för att Sverige hörsammar detta. Sverige är ett humanitärt land när det gäller många hörn i världen. Inte minst är det viktigt att stödja kvinnorna.

Om en vecka är det sju år sedan YPJ, den kurdiska kvinnorörelsen, startade för att kämpa sida vid sida mot barbariet. Och inte bara det, utan man trotsar också traditioner, kultur, religion och hederskultur i regionen. De har kunnat organisera sig och har i dag en befälhavare som vi har träffat. Det är ganska stort.

Men detta gäller inte bara Sverige enskilt, utan Sverige har också en röst i FN, i EU och i andra internationella sammanhang. Vi ska aldrig låta Ryssland ta över ett vakuum. Vi ska aldrig låta Ryssland, Iran, Turkiet och Syrien göra detta tillsammans. Detta är ingen konspirationsteori - dessa länder har med varandra att göra även om de i många sammanhang inte kommer överens. Dessa regimer har en gemensam anledning att stötta varandra mot dem som störtar eller utmanar dem. Så är det i dag.

Säkerheten kring fängelserna och Turkiets ockupation av delar av Rojava, Afrin till exempel, hänger ihop också med den politiska situationen i regionen. Så länge de inte är erkända kan Turkiet, Ryssland och andra länder komma in och vara varandras bundsförvanter. Minoriteter, kvinnor, kurder och så vidare blir offer för dessa stormakter. Därför är det väldigt viktigt att vi nu gör något, innan det sker folkmord och innan Daish förstör städer och länder i regionen på olika sätt.

Jag vet att det inte är lätt att få till stånd en säkerhetszon där människor, flyktingar, kan leva i fred och frihet, men det är faktiskt möjligt. Under Saddam Hussein var den kurdiska regionen en säkerhetszon som man inte kunde flyga över och inte ockupera. Historiskt har vi sett att detta är möjligt.

Om de politiskt omöjliga frågorna ska bli möjliga måste vi kämpa ännu mer. För mig handlar det om droppen som urholkar stenen. Jag tror på detta. Till slut kommer det att ske, bara vi vill och inte tröttnar. I dag ser vi statsterrorism som har sträckt sig ända till Ukraina, och den finns också i andra länder. Det är välbekant. Territorier ockuperas. Vi ser det i Turkiet, i den kurdiska delen av Irak och också i Syrien och andra länder. Detta måste nämnas vid sitt rätta namn, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är: Kommer utrikesministern att driva frågan om säkerhetszon och den politiska säkerheten i FN och i EU?

Fru talman! Låt mig börja med den sista frågan, om vi kommer att driva frågan om säkerhetszon. Det är ändå vår uppfattning att det mest effektiva att driva är sådant som man tror har någon som helst möjlighet att gå igenom. En säkerhetszon tror vi inte har någon som helst möjlighet att gå igenom. I stället kan det ta vårt fokus från andra saker som är viktiga att driva.

Däremot delar jag naturligtvis Amineh Kakabavehs syn på att Turkiets agerande i nordöstra Syrien inte är acceptabelt. Den offensiv som man inledde 2019 har fått svåra konsekvenser för civilbefolkningen och har inte bidragit till någon stabilitet i området.

Det är snarare tvärtom. Inte minst har det tagit fokus från SDF:s förmåga att bekämpa Daish. Man har behövt omprioritera resurser på andra områden, och där kan man nu se att Daish växer sig starkare. Det visar inte minst intagandet av fängelset.

Jag är också orolig över de miliser och väpnade grupper som Turkiet har samarbetat med. Nu har FN:s undersökningskommission för Syrien dokumenterat flera fall där dessa aktörer kan ha gjort sig skyldiga till allvarliga övergrepp när det gäller mänskliga rättigheter, till exempel godtyckliga frihetsberövanden, plundring och sexuellt våld.

Det är väldigt viktigt att nämna att Turkiet också har drabbats av flera avskyvärda terroristattacker under årens lopp, också av Daish. Turkiet har genuina säkerhetsutmaningar att hantera. Man är också medlem i den globala koalitionen. Här är det viktigt att Turkiets arbete mot islamistisk terrorism erkänns som viktigt också för svensk säkerhet. Men sättet som man har agerat på i nordöstra Syrien har ofta varit kontraproduktivt, och det har drivit helt oskyldiga människor på flykt. Om detta har vi en väldigt uppriktig dialog med Turkiet.

Jag måste säga att jag delar Amineh Kakabavehs frustration över att det internationella samfundet inte har kunnat göra mer för att vända den negativa trend som är nu. Nu är det realpolitik. De delar som Amineh Kakabaveh tar upp, inte minst Rysslands roll, där man konsekvent går Asadregimens ärenden, handlingsförlamar FN:s säkerhetsråd. Nordöst har drabbats hårt av detta. Till exempel kan FN på grund av ryskt påverkansarbete inte längre arbeta gränsöverskridande i nordöstra Syrien. Man tillåter inte att FN-organ för in förnödenheter från Irak, till exempel.

Det är många delar som bidrar till att situationen är allvarlig, och jag vill återigen uttrycka vårt fulla stöd för det viktiga arbete som AANES gör i regionen och för oss alla.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för tydlighet igen! Regeringens röst är viktig i de internationella sammanhangen. Man är en röst för dem som inte hörs, för de minoriteter och de kurder som är en bricka i spelet för olika makter i regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som utrikesministern var inne på har vi också Asadregimen, som med sina händer har dödat sitt eget folk. Ryssland har hjälpt till militärt i det här blodbadet. Det var ett övningsfält för rysk militär när folket reste sig mot den blodiga Asadregimen.

Jag menar att det fortfarande finns samma scenario. Regimen finns kvar. Ryssland har inflytande. Turkiet, som vi nyss pratade om, är en ockupationsmakt, såklart. Turkiet understöder Daish, även om Turkiet är drabbat av terrorattentat i sitt eget land och många tyvärr har dött. Därför är detta så viktigt för stabiliteten i området, inte bara för en liten grupp eller för en större minoritetsgrupp. Det handlar om världens säkerhet och hela regionens säkerhet.

Det förväntas att det inte bara ska bli debatter och käbbel utan också verklighet. Det handlar om hur vi gör för att stoppa Daish och för att hindra att folkmord sker igen. Vi ska också lyssna på de människor som vädjar till oss om både politiskt gehör och ekonomiskt stöd.

Fru talman! Ja, Daish har begått fruktansvärda brott och övergrepp mot hela befolkningen i nordöstra Syrien. Det gäller inte bara kurder utan också assyrier, armenier, yazidier, syriska turkmener, araber och andra minoriteter. De brott som har begåtts måste lagföras, men det kommer att ta tid.

Sverige fortsätter att verka för att situationen i Syrien hänskjuts till Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

I juni 2019 kallade statsrådet Damberg till ett internationellt expertmöte för att diskutera frågor som var kopplade till ansvarsutkrävande för IS brott och inrättade av en internationell mekanism eller tribunal. Detta är fortsatt en prioriterad fråga för regeringen även om inrättandet av en sådan internationell mekanism är mycket komplicerat och skulle kräva stöd från FN:s säkerhetsråd. Det är svårt att tro att det kommer att ske. Det är därför som vi har fortsatt att stödja andra initiativ för att underlätta ansvarsutkrävande.

Jag har redan redogjort för vårt arbete med IIIM och Unitad. Även i regeringens strategi för Syrienkrisen har vi gett Sida en tydlig uppgift att stödja insatser för ansvarsutkrävande. Stöd går sedan länge till flera gräsrotsorganisationer som samlar in bevisning och vittnesmål som används i rättegångar världen över.

Samtidigt har regeringen på hemmaplan genomfört omfattande satsningar på det svenska rättsväsendet, särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Regeringen kommer att fortsätta att prioritera ansvarsutkrävande och verka för upprättelse för befolkningen i nordöstra Syrien och för terrorismens offer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.