Interpellationssvar - Regelbördan för småföretag - 2022-03-22

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan om vad jag ämnar göra för att förenkla byråkratin och regelverken för Sveriges företagare.

Det övergripande näringspolitiska målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättning för fler jobb i fler och växande företag. Förenklingspolitiken är en viktig del i detta arbete.

Regeringen överlämnade den 21 september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovation (skr. 2021/22:3) till riksdagen. Genom detta beslutade regeringen om mål för förenklingspolitiken, som har skapat förutsättningar för ett konkret förenklingsarbete framöver. I skrivelsen aviserades också ett antal uppdrag som regeringen överväger att lämna till lämpliga myndigheter för att skapa konkreta förenklingar, till exempel kortare handläggningstider. Dessa uppdrag bereds nu inom Regeringskansliet.

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag överlämnade den 30 juni 2021 sitt betänkande Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Utredningen lämnar ett antal förslag till konkreta förenklingar och moderniseringar av regelverk för mikroföretagande, bland annat avskaffande av hotelltillståndet, avgränsade förenklingar gällande möjligheterna att ersätta eller ändra befintliga små byggnader i strandskyddade områden, förenklingar i reglerna om kör- och vilotider samt betydande moderniseringar av bokföringslagen. Remitteringen av betänkandet avslutades den 24 januari 2022, och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för regeringen som arbetar intensivt med detta i syfte att främja miljö- och klimatmässigt lämpliga investeringar. Regeringen har därför på miljöprövningens område bland annat tillsatt Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) med uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 31 maj 2022.

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2022 finns återrapporteringskrav om att redovisa vidtagna åtgärder som underlättar för företagen att följa gällande regelverk och myndighetens uttolkning av dessa med fokus på åtgärder som rör service, bemötande och tillståndsgivning.

Regeringen överväger löpande hur regelverk och administrativa förfaranden kan behöva uppdateras och eventuellt förenklas.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regelbördan för småföretagen är en fråga som återkommande dyker upp här i kammaren. Varför är den frågan så otroligt viktig? Vad är det som gör att frågan förtjänar så mycket diskussion?

För mig och Sverigedemokraterna är småföretagen oerhört viktiga, inte minst för vår välfärd men också för vårt samhälle i stort. Det är också en fråga som småföretagen själva lyfter upp när man besöker dem.

Småföretagen är viktiga, inte minst för jobbskapandet. Fyra av fem jobb skapas av små och medelstora företag. De är viktiga också för vår tillväxt. I 190 av våra kommuner kommer den största skatteintäkten från småföretagen. Innovationer, uppfinningar och nya idéer börjar ofta i småföretagen. Därför är det viktigt att skapa bra förutsättningar för våra småföretag.

Att vi har ett relativt bra företagsklimat i Sverige är helt sant, speciellt i jämförelse med andra jämförbara länder. Det är dock viktigt att försöka se in i framtiden, försöka förutspå och lägga örat mot marken för att lyssna in de problem som uppstår och se framåt. Om vi inte gör det kommer vi att hamna i en situation där småföretagen får det allt tuffare att överleva.

Det finns jättemånga frågor som just börjar växa till sig, inte minst brottsligheten och den ökade otryggheten. Jag skickade en interpellation till ministern på just det ämnet. Men jag fick beskedet att justitieminister Morgan Johansson ska svara på den. Jag tycker kanske ändå att det handlar om näringspolitik, eftersom det inte är detaljerna kring brottsligheten som jag är ute efter utan mer påverkan på vårt näringsliv i stort. Men jag får ändå tacka för möjligheten att ta den debatten med Morgan Johansson när den dagen kommer.

Andra problem som småföretagen har i dag har bland annat med energikrisen att göra, till exempel bränslepriserna. Men det handlar också om kompetensförsörjningen och långtidsarbetslösheten, samtidigt som det faktiskt finns ganska enkla jobb på den svenska arbetsmarknaden. Jag skulle kunna rada upp många exempel.

Det är viktigt för mig att ge den här bakgrunden. Ibland upplever jag nämligen att många inte förstår vad ett småföretag är eller småföretagens värde för vårt land. Den här interpellationen, som handlar om just regelkrånglet, har jag ställt för att det problemet växer och växer. Kostnadsbördan för småföretagen ökar med 1 miljard årligen, enligt Tillväxtverket. Tio timmar i veckan lägger en småföretagare i snitt på administration. Det hämmar mycket av den tillväxt som vi egentligen skulle behöva se.

Ministern hänvisar i sitt svar till regeringens arbete med förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovation och till förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. Även den tidigare näringsministerns, Baylans, förenklingsresa var något som vi ställde oss positiva till. Det fanns mycket i de sakerna som var bra.

Kritiken som vi har fört fram tillsammans med många organisationer men också företagare själva är att förslagen kommer alldeles för sent och att det är otillräckligt. Just därför tycker jag att det är viktigt att vi tar upp den här frågan i dag.

Det kan vara på det sättet att vi ibland har lite olika syn på företagande. Men signalen som sänds ut är att regeringen inte förstår problematiken. Oppositionen får ständigt visa vägen.

I svaret skriver ministern också att regeringen löpande överväger hur regelverk och administrativa förfaranden kan behöva uppdateras och eventuellt förenklas. Och det är ordet eventuellt som gör mig lite frågande, för det är precis det som näringslivet självt lyfter fram, att vi nu måste ha mer regelförenklingar på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan ministern ge något konkret svar på vad han menar med den delen av svaret?

Fru talman! Jag tackar Alexander Christiansson för en väldigt angelägen diskussion.

Regelförenkling är ju en fråga som har berörts många gånger i riksdagen och av många regeringar, både lutande åt vänster och lutande åt höger, och är en av de svåra frågorna för en regering att konkret hantera och göra någonting åt. Orsaken är att myndigheter och kontrollorgan ständigt hittar nya regler för företag och att samtidigt som en regering tar bort regler och myndigheter hjälps åt att ta bort regler tillförs nya av andra än de som tog bort de förra. Jag har själv bara under den korta tremånadersperioden varit med om en sådan situation, fru talman.

Vi har jobbat hårt med den strategi som Alexander Christiansson nyss läste upp innehållet i. Samtidigt fick vi fick ett nytt EU-direktiv om att alla, också små företag, från och med om några år ska göra en hållbarhetsredovisning. Sveriges bedömning, och tyvärr bara tre fyra andra EU-länders, är att det kommer att innebära ytterligare pålagor för de svenska små företagen.

Vi måste försöka hitta en mer långsiktig väg att komma bort från regelkrånglet. Mycket av det är enligt min bedömning också en fråga om digitalisering i många av de myndigheter som kräver in svar från våra svenska småföretag.

Skatteverket lyfts många gånger fram som en positiv kraft i förenklingsarbetet. Man stöder i dag till och med små företag med att digitalt skicka ut datum för momsredovisning och annat så att företagaren får ett enklare företagarskap. Det är den typen av arbetssätt som jag tror att andra myndigheter skulle kunna tillämpa för att underlätta för småföretagen. Det är det som vi försöker fånga i förenklingsskrivelsen som vi lämnade till riksdagen förra året. Till exempel är ett helt tydligt mål att de svenska företagen inte ska ha högre kostnader som andel av bnp för regler. De ska bli lägre, och de ska vara lägre än i omvärlden.

Dessa målsättningar tar vi fram i akt och mening att de ska styra myndigheter att lägga upp sitt arbete på ett sådant sätt att det blir allt mindre regler framgent.

Samtidigt - det måste ändå sägas, fru talman - är regler naturligtvis nödvändiga. Vi får aldrig glömma att många av de regler som vi sätter upp för bolag är för att man ska kunna kontrollera att bolagen inte jobbar med till exempel omfattande fusk. Vi har också under de senaste åren tyvärr sett tydliga exempel på att när vi är utan regler eller väldigt frikostiga utan regler passar blufföretag, i det här fallet välfärdsföretag, på att till exempel utnyttja korttidsstöd med flera miljarder kronor.

Det här är inte en enkel avvägning, för reglerna har ju ett syfte, och vi får aldrig ta bort syftet med förenklingsarbetet. Men jag tror inte att vi är oense med Alexander Christiansson om den långsiktiga inriktningen. Reglerna ska bli färre. Det ska bli enklare att vara företagare, och jag tror att digitalisering ute på myndigheterna är huvudsaken för att klara förenklingsarbetet. Skatteverket får bli en modell för hur andra myndigheter kan bli en service för små företag i stället för att ses som ett hinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar givetvis uppfattningen att regler måste finnas även på en fri marknad, för annars kan det gå lite hur som helst. Det är naturligtvis så. Men det är just överimplementeringarna av EU:s lagstiftningar, vilka ibland kommer in på den svenska marknaden, som ställer till det väldigt mycket. Det finns en hel del att göra från den svenska sidan just när det gäller det som man kallar för gold plating. Där kan jag ibland uppleva att regeringen har haft en vilja att överimplementera i stället för att se till landets och det svenska näringslivets bästa. Det är någonting som jag kan skicka med ministern att börja tänka till på lite grann.

Jag och Sverigedemokraterna har under ett flertal år framhållit ett koncept för att systematisera regelförenklingsarbetet. Något som vi också delar med medlemsorganisationerna är att det behövs en processtyrning och ett långsiktigt system för att komma till rätta med regler som inte bidrar så fantastiskt mycket i slutändan.

Vi menar att näringslivets parter tydligt ska vara med och bidra till agendan. Ett sådant systematiserat arbete bör ta utgångspunkt i följande tre steg, och jag ska läsa upp dem för ministern lite kort:

De svenska näringslivsorganisationerna får möjlighet att lämpligtvis med Näringslivets regelnämnd som samordnande organ årligen inkomma med en skrivelse till regeringen där man redogör för vilka regler man önskar förändra, förenkla eller ta bort och i vilken prioritetsordning det ska ske. Näringslivet får därmed vara med och sätta agendan. Det menar vi är viktigt.

Regeringen hänvisar därefter de förslag som kommer fram till ansvariga departement eller myndigheter och ger dessa i uppdrag att återkomma till regeringen med en skrivelse om vilka förändringar de skulle vilja se på respektive område och hur man ska gå vidare med de förslag som framförts av näringslivet.

Regeringen tar denna skrivelse till oss här i kammaren, så att vi kan ta ställning till om vi är nöjda med regeringens förslag på förändring eller avsaknad av just förändring.

Dessa tre steg menar vi hade systematiserat regelförenklingsarbetet avsevärt. Men utöver det menar vi att Regelrådet ska vara ett oberoende organ med placering under Statsrådsberedningen och inte, som det är i dag, under Tillväxtverket. Det ger rådet en större tyngd och inflytande med möjlighet att påverka så tidigt som möjligt i processen med framtagandet av nya regler. Rådet får även möjlighet att attrahera medarbetare med hög kompetens, bland annat i Regeringskansliet.

Annars menar jag att problemet blir att man, som jag och många med mig upplever att regeringen har gjort, petar i arbetet och gör korta punktinsatser. Vi behöver en långsiktighet, för annars blir det lite för sent och lite för lite, precis som sägs i den kritik som riktas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste förbättra processen för att följa med i utvecklingen. Om ministern inte tycker att den ordning som vi föreslår är den väg som vi ska gå utan har ett annat förslag är vi naturligtvis öppna för att lyssna på det. Men kontentan är att vi behöver en långsiktighet.

I svaret säger också ministern: "I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2022 finns återrapporteringskrav om att de ska redovisa vidtagna åtgärder som underlättar för företagen att följa gällande regelverk och myndigheters uttolkning av dessa, med fokus på åtgärder som rör service, bemötande och tillståndsgivning."

Det är bra. Men det är samma sak där, att det behövs ett mer djupgående och strukturerat arbete för att långsiktigt komma åt förändringarna.

Vad händer om näringslivet tappar tron på samhällskontraktet? Det är nämligen det som jag upplever när jag pratar med många företagare i dag. Ser ministern de långsiktiga problemen med detta?

Fru talman! Det är klart att vi ser problemen. Det var i akt och mening därför som vi lämnade en skrivelse till riksdagen förra året där vi presenterade nya mål för förenklingsarbetet. Det var därför som vi gav de uppdrag som Alexander Christiansson läste upp i sitt inlägg till de myndigheter som mest kritiseras för att de i dag inte hjälper företagen utan ibland känns som ett hinder genom regelövertolkning eller att de inte samarbetar med företagen om regeltolkning.

Det är klart att regeringen ser dessa problem. Skrivelsen kom ju till i akt och mening att sätta press på och sätta nya mål för hur regelförenklingsarbetet ska fortgå i framtiden. Ett viktigt mål som kanske inte är lika känt är att reglerna och kostnaderna för reglerna inte ska öka som andel av bnp. Det är det enda sättet att mäta att reglerna någorlunda följer kostnadsutvecklingen. Det är ett sparkrav för våra myndigheter att följa de rekommendationer som regeringen tar fram.

Dessutom, igen, tror vi väldigt mycket på digitalisering i våra myndigheter. Det pågår på Tillväxtverket i dag en omfattande verksamhet. Jag själv besökte för några veckor sedan Bolagsverket i Sundsvall, vilket är den myndighet som företagare ofta först kommer i kontakt med. De jobbar i dag intensivt med att underlätta skapande av företag och efterlevnad av regler och till exempel vad gäller årsberättelser, som ju ska in till Bolagsverket för att man ska kunna följa verksamheten och tillse att det finns tillräckligt med kapital för att undvika att företag kommer på obestånd. De jobbar intensivt med digitalisering, så att man ska kunna få svar på alla sina frågor. De ska förhoppningsvis också vara ett stöd i hur man ska göra så att man gör rätt.

Jag nämner igen Skatteverket som ett bra exempel. Det är i dag väldigt populärt bland företag. Det har lämnat att bara ha den granskande rollen. Det tar naturligtvis in skattepengar som innan, fru talman. Men det ger också stöd för att företagen ska kunna göra rätt. Det är mycket populärt.

Kan vi införa ett sådant arbetssätt på samtliga våra myndigheter som har med företag att göra är jag övertygad om att vi kommer att ha det enklare i framtiden. Jag tror inte att vi i sak är oense. Men vi har kanske något olika strategi för att nå vägen fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Återigen tackar jag för svaret från ministern. Precis som ministern säger i sitt skriftliga svar och som framhålls även här låter det väldigt bra. Jag ska försöka gå från att vara kritisk till att bli lite försiktigt optimistisk i det arbetet.

Jag delar dock medlemsorganisationernas kritik att det inte är ett tillräckligt djupgående och långsiktigt arbete. Det saknas fortfarande en hel del saker som näringslivet självt uttrycker.

Jag menar att vår modell hade fått in regelförenklingsarbetet löpande och konsekvent i det arbete vi gör här i riksdagen. Det hade gjort att det hade blivit ett betydligt snabbare och djupgående resultat. Vi får se hur det går. Vi får låta framtiden avgöra det.

Vi delar kanske, precis som ministern säger, ambitionen. När jag diskuterar med ministerns partivänner hör jag ibland att jag som sverigedemokrat kanske har en annan syn på småföretagens roll i samhället.

Vi har lagt väldigt mycket fokus på småföretagens värde för till exempel jobbskapande. Jag vet att också ministern anser att det är jobbskapande inom småföretagen.

Men vi har arbetsmarknadsåtgärder som kostar samhället enorma pengar. Det gäller till exempel inte minst de subventionerade anställningarna. Jag menar att det många gånger är totalt meningslöst.

Det blir så fruktansvärt lite resultat av de pengar man satsar. I stället skulle man ha kunnat lägga de pengarna på att förenkla och göra det billigare att anställa och att förenkla för småföretagen så att vi får fler, starka och växande företag. Det tror jag att vi hade tjänat mycket på.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för din förnyade fråga! Jag är inte helt okunnig om hur det är att leva i en småföretagarfamilj. Jag är själv uppväxt i en. Min mamma var småföretagare och damfrisörska i Kosta. Det syns inte på mig att hon var frisör, och det kan nog inte tas som att hon var misslyckad i sitt yrkesvärv.

Jag såg helt klart på nära håll den oro det skapar för småföretagare att leva upp till regelbördan. De fick ta hjälp av många andra kunniga i omgivningen för att till exempel klara en på den tiden ganska omfattande deklaration. Det tog mycket möda och besvär innan man fick till det för ett litet företag.

Också i dag vet jag att många småföretag tycker att det är för mycket regler för att bedriva företag i Sverige. Samtidigt gillar också små företag förutsägbarhet och transparens som hos till exempel Bolagsverket.

Men en knapptryckning kan vi ta reda på om ett bolag som man vill göra en affär med är helt och rent och betalar sina skatter så att vi gör färre misstag. Också små företag gynnas av att vi har ganska bra kontroll och ganska bra regelverk. Det gäller att utforma balansen däremellan så att det blir effektivt och lätt att genomlysa för företagaren.

Digitalisering är här nyckeln, som jag har sagt i tidigare inlägg, för att kunna hjälpa och stödja småföretag. De ska känna att det inte bara är någon som tittar över axeln utan också att det är någon som hjälper dem och som håller dem i handen i deras företagande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.