Fru talman! Tack, Louise Meijer, för en angelägen interpellation!
Till dem som lyssnar ska jag säga att verkligheten är den att den svenska regeringens ståndpunkt och i det här fallet oppositionens i form av Moderaternas åsikt och synpunkt över huvud taget inte skiljer sig åt. Det var lätt att få en bild när man lyssnade till Louise Meijer att det finns väldigt stora skillnader i synen på om det är lämpligt att anlägga Lynetteholmen där man nu gör det.
Redan innan det här påbörjades framfördes genom min företrädare Per Bolund våra synpunkter både skriftligen och muntligen till inte bara en utan två danska ansvariga ministrar för att vi ansåg att detta var olämpligt, att de miljökonsekvenser som våra myndigheter fortfarande står fast vid är en verklighet och att detta projekt inte borde bli av.
Samtidigt är Danmark ett suveränt land med danska medborgare, ett eget parlament och en egen regering, vilket gör att Danmark suveränt kan fatta beslut över sitt eget område. Det som Sverige då har att göra är att använda de verktyg som vi har för att kunna påverka Danmark, vilket regeringen också har gjort.
Bland annat har vi inför beslutet i det danska folketinget, som riksdagen heter i Danmark, framfört tydliga synpunkter från Sverige genom vår dåvarande miljö- och klimatminister. Vi lyfte fram de svenska myndigheternas synpunkter, och statsrådet Bolund framförde att Danmark inte borde fatta beslut om att tillåta verksamheten innan dess att de svenska synpunkterna hade beaktats. Hanteringen av muddermassorna i projektet behövde lösas, tyckte vi, på annat sätt än genom dumpning i Køge Bugt.
Det här framfördes den 3 juni 2021 i ett bilateralt möte mellan Per Bolund och Danmarks miljöminister Lea Wermelin och transportminister Benny Engelbrecht.
Den 4 juni 2021 beslutade den danska riksdagen, folketinget, ändå om byggnationen av Lynetteholmen. Tillstånd för den har också getts av den danska miljöstyrelsen. De har också godkänt miljöövervakningsprogrammet. Dumpningen av massorna inleddes alltså.
Det vi har gjort är att vi har haft det samråd som vi som nation har rätt att ställa krav på, i enlighet Esbokonventionen. Den innebär att det är en skyldighet för länder att samråda om projekt som kan ha betydande gränsöverskridande påverkan. Sverige har sedan dess genom våra myndigheter och experter, både skriftligen och muntligen, haft samråd. Nästa möte är planerat till den 5 april 2022. Det här pågår hela tiden.
Vi räknar med att den första dumpningen kommer att vara avslutad i slutet av mars. Jag har också tagit initiativ till ett möte i närtid med de båda danska ministrar som har det här ansvarsområdet. Ett brev har också gått iväg i dag.