Fru talman! Låt oss först reda ut en sak. Näringsministern och jag är helt överens om att vi inte ska ha ett skuggsamhälle i Sverige. Jag tycker att det är fruktansvärt att det var en svart städerska som städade hos statsministern. Det var en person som befann sig illegalt i Sverige, som inte hade rätt att vistas här och som levde i ett skuggsamhälle som städade hemma hos näringsministerns partivän Magdalena Andersson.
Detta ska vi bekämpa på alla sätt och vis. Vi ska bekämpa arbetslivskriminaliteten och vända på alla stenar. Det är ju pinsamt att det fanns en svart städerska hemma hos statsministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är dock inte detta vi diskuterar i den här interpellationen. I den här interpellationen har jag ställt en enkel fråga. Det var ju väldigt anmärkningsvärt att näringsministern gick ut och trodde att näringslivet inte ville bidra till integrationen.
Min bild är precis tvärtom - företagare kan och vill. Det kan röra sig om företagare i Ockelbo, Ljusdal, Hudiksvall, Gnosjö eller någon annanstans. Det är klart att de vill. De lever ju i sitt lokalsamhälle. Det kanske till och med är detta som är skillnaden mellan direktören, som bor långt bort från närsamhället, och småföretagaren, som lever på sin ort. Småföretagaren sponsrar den lokala idrottsföreningen och bidrar till att lokalsamhället är öppet.
Men, fru talman, för att den företagaren ska kunna ta det ansvaret måste näringsministern ordna konkurrenskraftiga villkor. Då får inte dieselpriset vara 28 kronor per liter, och kilowattpriset kan inte vara 8,50. Då kan man heller inte, som näringsministerns partivänner nu har lovat, höja skatterna kraftigt och försämra 3:12-reglerna. Man har ju en låda med skatter som man tänker införa.
Om man gör detta kan företagen inte ta det ansvaret. Det måste väl vara den tidigare LO-ordförandens absolut största enskilda misslyckande att han tillsammans med parterna tog fram ett paket som ledde till att 700 000 personer som lever i Sverige inte kan försörja sig själva. Det här får ju fruktansvärda konsekvenser.
Jag har tillbringat dagen på Svenskt Näringslivs stora konferens. Jag hamnade vid ett rundabordssamtal som handlade om brottslighet och kriminalitet. Jag fick höra en företagare - det rörde sig om ett åkeriföretag - berätta hur personalen mitt på ljusa dagen blivit rånad när de åkt ut med varor till en butik i Halmstad.
Detta är ingen bra grund för att få till en bättre integration. Det är heller ingen bra grund för att få dem att anställa fler. De försökte till och med att ringa polisen, men det gick inte att komma fram. Den kvinnliga företagaren berättade att de åkte till polisstationen. Polisen tog dock inte ens emot polisanmälan, för polisen var inte bemannad. Polisen i Halmstad sa: Kom tillbaka i morgon, så ska vi försöka att ta emot polisanmälan. Det är väl ingen som tror att detta brott kommer att bli uppklarat.
Detta är verkligheten där ute. Det är därför jag har frågat vad det ansvariga statsrådet - näringsministern - tänker göra för att på allvar se till att Sveriges integrationsmotor, det vill säga företagarna, ska kunna anställa den där extra personen och kunna ta ansvaret att anställa även den som inte kan svenska alls.
Fru talman! Det var 3 procent som gick vidare till ett icke-subventionerat jobb efter extratjänster, enligt den RUT-rapport jag tog fram. Det var alltså 97 procent som misslyckades.