Arbetsplenum - Subsidiaritetsprövning av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete - 2022-03-02

Subsidiaritetsprövning av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete

Fru talman! Samhällen genomgår förändringar, och det gör sannerligen hela vårt samhälle dessa dagar. Även arbetsmarknaden är föränderlig och har så alltid varit, men nu sker det i allt snabbare takt på grund av digitaliseringen. Vi har en helt annan arbetsmarknad i dag än för både 10 och 20 år sedan. Det är positivt att samhällen utvecklas, och Europa måste vara med i den utvecklingen och inte stå utanför.

Förändring av arbetsmarknaden får såklart sociala och arbetsrättsliga konsekvenser och utmaningar, och det förslag vi i dag diskuterar handlar om kommissionens förslag till direktiv som ska reglera plattformsarbete. Rättare sagt gör vi i dag en subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag.

Kommissionen radar i sin argumentation upp ett antal saker som man menar talar för att detta är förenligt med subsidiaritetsprincipen, till exempel att plattformstjänsterna rör sig över nationsgränserna och att vissa plattformar ägnar sig åt otillbörliga affärsmetoder. Det är förvisso korrekt, men det betyder inte per automatik att det är mest lämpligt med lagstiftning på EU-nivå. Det är partierna i Sveriges riksdag i stort sett överens om.

Det finns många goda saker med EU. Det har vi verkligen sett de senaste dagarna. Det har med all önskvärd tydlighet visat sig. Jag är stolt över att EU har visat upp en sådan stark enighet och så tydligt fördömt Rysslands agerande.

Att ha en gemensam inre marknad med sjysta spelregler och sund konkurrens är också självklara EU-gemenskaper. Men det betyder inte att lagstiftningen behöver eller ska vara gemensam på alla områden. Låt mig upprepa en sak som Moderaterna sagt otaliga gånger i denna kammare. Vår uppfattning är att arbetsmarknadspolitiken främst ska bestämmas nationellt, i många fall till och med lokalt.

Jag kan, fru talman, inte låta bli att ändå påminna om de risker som Moderaterna såg med den sociala pelaren. Om jag får vara övertydlig: Detta är ytterligare ett förslag som är sprunget ur den sociala pelaren. De farhågor vi hade kallade statsminister Stefan Löfven dimridåer, men de har nu slagit in. Moderaterna kommer att fortsätta värna den svenska modellen.

Vi har som sagt en arbetsmarknad i förändring, men EU:s alla medlemsstater har också olika arbetsmarknadsmodeller, vilket skapar olika behov. Moderaterna anser att det är varje medlemsstat som är mest lämpad att besluta vilka regler som är mest lämpliga för den medlemsstatens arbetsmarknad. Vi ser annars en risk för att företag och arbetstillfällen snarare flyttar utanför EU än skapas inom EU.

Vi ser också stor risk att direktivet kommer att försvåra för företag att driva sina företag och erbjuda tjänster eftersom det här skulle innebära en orimlig administrativ börda. Förslaget strider i sin helhet alltså mot både subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

Fru talman! Kommissionens förslag är ytterligare ett i raden av förslag på arbetsmarknadsområdet som hotar vår svenska arbetsmarknadsmodell, och vi har särskilt pekat ut artikel 4 i förslaget som i princip ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet. Detta har vi varnat för även i andra direktiv som vi har haft att hantera här i kammaren.

Sammanfattningsvis, fru talman, har riksdagen gång på gång anfört i motiverade yttranden att det är av yttersta vikt att EU respekterar medlemsstaternas nationella kompetens och i stället fokuserar på att vi får ett EU som fungerar på de områden där EU gör sig bäst.

Jag yrkar bifall till vår reservation.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den gemensamma reservationen i betänkandet.

Fru talman! Sverigedemokraterna delar den oro för förslaget som flera andra partier har. Det är en oro som vi även delar med arbetsmarknadens parter.

Arbetsmarknadsfrågor är oftast kopplade till varje medlemsstats arbetsrättsliga traditioner och bör då ha en utgångspunkt i nationell lagstiftning och praxis. För Sverigedemokraterna är arbetsmarknadspolitik en nationell fråga och definitivt ingenting som ska styras från Bryssel.

Vi har gång på gång i denna kammare påpekat de negativa konsekvenserna för Sverige och vår svenska modell när EU sjösätter sina direktiv och motsätter sig medlemsstaternas nationella kompetens i arbetsmarknadsfrågor.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser positivt på den tekniska utvecklingen som skapar nya jobb och tjänster via digitala plattformar. Det är något som är en del av utvecklingen på den alltmer digitaliserade arbetsmarknaden. Det är en utveckling som även Sverige måste anpassa sig till men då via vår egen modell. Det arbete som nu pågår är en del av den reformerade arbetsmarknadspolitik som parterna förhandlat fram efter en lång process och som snart hamnar på riksdagens bord.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att det är av yttersta vikt att EU respekterar varje medlemsstats nationella kompetens. När EU överträder den gränsen, vilket numera är mer regel än undantag, undergräver det förtroendet för kommissionen samt sammanhållningen mellan EU:s medlemsländer, något som på sikt kan bli förödande.

Arbetsmarknadspolitik är en nationell fråga. Vi kommer även i fortsättningen att motsätta oss de initiativ från EU som vi anser vara ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen som har tjänat oss så väl i så många år.

Fru talman! Jag är stolt över det EU vi nu ser. När Putin oprovocerat invaderar Ukraina raseras också den världsordning som vi vant oss vid. Strukturerna som möjliggjort att vi fått leva i fred och frihet har slagits sönder. Då kliver EU fram och visar ett imponerande ledarskap. Det är ett ledarskap baserat på enighet och beslutsamhet.

Med detta sagt känns det lite futtigt att i dag tala om arbetsvillkor för plattformsarbete. Det är inte för att arbetsvillkor är något oviktigt utan för att det direktiv vi debatterar är ännu ett exempel på en arbetsmarknadsfråga som inte borde uppta EU:s tid. Den borde inte regleras på EU-nivå över huvud taget.

Plattformsekonomin innebär nya jobb och tillväxt. De sociala utmaningar som följer kräver naturligtvis också nya lösningar på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna borde i stället utifrån sina vitt skilda förutsättningar och situationer få bestämma hur det regleras.

Såväl möjligheterna som utmaningarna med plattformsekonomin ser väldigt annorlunda ut i Sverige jämfört med exempelvis i Portugal. Redan detta faktum gör kommissionens försök att reglera lagstiftningen i hela EU dömt att misslyckas.

Fru talman! En centralistisk lagstiftning riskerar att slå fel mot ett så snabbväxande och oenhetligt område som plattformsekonomin. Det rymmer redan i dag allt från de matbud som ses i gatubilden till experter inom exempelvis kodning. Det säger sig självt att ett direktiv som ska reglera bägge dessa grupper av plattformsarbetare riskerar att bli stelbent och hämma tillväxt och europeisk konkurrenskraft.

Till saken hör också att de mest högproduktiva expertuppdragen inom plattformsekonomin utmärks av att de kan utföras precis var som helst. Om medlemsstaterna inte har möjlighet att snabbt kunna svara på de tekniska utmaningar som uppstår riskerar utvecklingen att stanna av. Det kan i sin tur innebära att arbetstillfällen flyttar utanför EU.

Inom EU har vi absolut mycket att lära av varandra på området. Men precis som vi tydliggör i vår reservation motsätter vi oss fler bindande direktiv som förstör fungerande arbetsmarknadsmodeller.

Vi har de senaste åren sett en rad initiativ från EU-kommissionen som direkt hotar den svenska modellen. I det aktuella direktivförslaget ser vi detta mycket tydligt, inte minst i artikel 4 som innebär att det svenska arbetstagarbegreppet ska tas över mer av EU-rätten.

Hela förslaget vilar på denna anställningspresumtion, och förslaget är i grunden feltänkt. Om förslaget antas kommer det att få långtgående konsekvenser för hela gigekonomin.

Subsidiaritet innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. I detta fall är det inte EU-nivån. Jag yrkar därmed bifall till reservationen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi har under de senaste dagarna sett hur viktigt det är att vi är samspelta och agerar väl i vårt medlemskap i EU. Jag är precis som flera talare stolt över det vi har lyckats åstadkomma inom vår EU-gemenskap och vårt medlemskap under den kris som vi nu är mitt inne i.

Vi har att ta ställning till subsidiaritetsprövningen. Den digitala plattformsekonomin växer snabbt. I dag bedömer man att ungefär 28 miljoner inom EU arbetar i det som kallas digitala plattformar. År 2025 förväntas det ha stigit till 43 miljoner. Enligt kommissionen bedömer man att cirka 5 ½ miljon av de som arbetar av de här 43 miljonerna successivt och av de 28 miljonerna i dag är felaktigt bedömda som egenföretagare. Det innebär att den här frågan är viktig att kunna hantera.

Det vi nu har att ta ställning till är frågan om detta hanteras på lägsta nivå. Det som ska vara när det handlar om anställningsförhållanden är minimilöner och om det finns sådana, kollektiva förhandlingar, reglering av arbetstid, hälsoskydd, betald semester, skydd mot arbetsolyckor och arbetslöshet, sjukpenningförmåner och avgiftsfinansierad ålderspension. Det är villkor som många av dem som i dag är anställda på den svenska arbetsmarknaden ser som självklara. Men så är inte fallet när det gäller dem som är inom plattformsarbete.

Vi tycker för vår del att det är viktigt att man tittar över den här frågan. Men vi är inte nöjda med det förslag som har kommit fram när det gäller hanteringen av detta. När det gäller subsidiaritetsprincipen ska en åtgärd vidtas på EU-nivå endast om den inte själv kan hanteras av medlemsstaterna.

Vi tycker från utskottets sida att anställningspresumtionen är den fråga som inte är förenlig med kommissionens ambition i den här delen. Vårt förslag från utskottet är att vi avger ett motiverat yttrande om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller frågan om anställningspresumtion.

Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Den 15 september röstade Europaparlamentet om ett förslag på att kräva stärkta rättigheter för arbetare inom plattformsekonomin. Gigföretagen har under de senaste åren kritiserats hårt för dåliga villkor och låga löner, och de bygger ofta på upplägg där risker och omkostnader som arbetsgivaren vanligtvis ansvarar för överförs på arbetarna. Det förslag som presenterades i Europaparlamentet var tänkt att råda bot på de problemen, med krav på bland annat att arbetare vid gigföretag ska betraktas som anställda tills motsatsen har bevisats samt på ökad transparens kring de algoritmer företagen använder för att styra arbetet.

Förslaget antogs med bred majoritet. Hela 74 procent av ledamöterna röstade för att människor som jobbar för digitala plattformar ska omfattas av samma rättigheter som dem med traditionella anställningar.

Fru talman! Sverige sticker dock ut från mängden. Bara 9 av de 21 svenska ledamöterna röstade för ökade rättigheter för gig- och plattformsarbetare. Detta innebär att Sverige kan skryta med den tveksamma bedriften att ha det lägsta stödet i hela EU för stärkta rättigheter bland gigarbetare.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet anslöt sig till den breda majoritet som röstade ja till förslaget. Representanterna från Centern, KD, Liberalerna och Moderaterna avstod från att rösta. SD sa blankt nej till förslaget.

En välvillig tolkning är att de fem partiernas ställningstagande kan motiveras med att de gärna vill värna den svenska modellen mot överstatligt inflytande. Det är dock tydligt att den svenska modellen är otillräcklig för att bemöta den framväxande gigekonomin. Faktum är att de falska egenanställningarna som gigföretagen använder sig av sätter den svenska modellen helt ur spel.

Vi har en skev maktbalans på arbetsmarknaden som riskerar att sprida gigekonomin till ännu fler branscher. När företagen inser att det finns kryphål kring exempelvis anställningsformer som kan utnyttjas uppstår en kapplöpning mot botten på arbetsmarknaden. Om inte de kryphålen täpps till finns det en risk för att de mest hänsynslösa arbetsgivarna får fullständigt fritt spelrum. I praktiken är det på dessa arbetsgivares sida som de borgerliga partierna ställer sig när de vägrar rösta för förslaget i Europaparlamentet.

Plattformsekonomins framväxt går hand i hand med högerpolitik av både det liberala och det konservativa slaget. Å ena sidan hyllas de låga trösklarna hos företag som Foodora av Timbro. Å andra sidan vill de borgerliga partierna skärpa Sveriges redan strikta migrationslagstiftning som används som ett vapen från arbetsgivarens sida, genom att utländska arbetare som vågar säga ifrån hotas med utvisning.

Fru talman! Den daglöneekonomi som fullständigt exploderat under de senaste åren är ganska precis vad de "nya" Moderaterna drömde om för mer än ett decennium sedan. Överallt på gatorna i större städer syns olika bud i färgstarka uniformer skynda fram och tillbaka på cyklar och mopeder. Lönerna och arbetsvillkoren är ofta under all kritik. Det ska, som det heter, löna sig att arbeta.

Fru talman! EU har de senaste dagarna visat sig vara en otroligt bra kraft. Men principiellt gillar inte Vänsterpartiet EU, och det är vi alltid tydliga med. Men de borgerliga partier som i tid och otid alltid pratar gott om det europeiska samarbetet och så vidare är som av en händelse alltid mot kommissionen när det gäller sociala pelaren och andra förslag som har till syfte att förbättra livsvillkor för människor.

Med det sagt, fru talman, ställer sig Vänsterpartiet bakom regeringens ställningstagande i frågan om subsidiaritetsprövning av plattformsarbete, och jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! I dessa dagar är det svårt att tänka på något annat än det ukrainska folkets kamp för frihet och demokrati. Det är den frihet och demokrati som vi tar för given varje dag. Den senaste veckan har varit historisk på många sätt.

Något som har gjort mig extra varm om hjärtat är att se hur EU:s länder har gått samman och visat vad i grunden unionen handlar om, nämligen fred i Europa. EU har också hörsammat Ukrainas önskan om att i framtiden vara en del av den gemenskap för fred, frihet och frihandel som EU står för.

I det perspektivet kan det kännas lite futtigt att stå här och debattera en fråga om subsidiaritet gällande direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Men samtidigt är det en ynnest eftersom EU-samarbetet handlar just om att komma överens om vad vi bäst gör gemensamt och vad vi bäst bestämmer själva.

I det här fallet är vi alla här inne överens om att Sverige självt är bäst lämpat att fatta beslut om hur vi definierar vem som ska räknas som arbetstagare. Det ligger inom vår nationella kompetens. Inte minst gäller det artikel 4 i direktivet, som är mycket detaljerat och långtgående.

En väl fungerande inre marknad inom EU är en prioriterad fråga för oss liberaler. Plattformsföretag är en relativt ny företeelse, och vi ser att det kan finnas behov av viss gemensam syn på plattformsföretag eftersom dessa ofta verkar i flera länder inom unionen. Därför yrkar vi bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Som sista talare i dagens sista debatt vill också jag skicka mina tankar, och jag tror allas våra tankar, till Ukraina, det ukrainska folket och våra motsvarigheter i det ukrainska parlamentet. Vi tänker på er och hoppas att ni snart återigen ska få stå i en talarstol, precis som vi, och diskutera hur ni kan utveckla ert land och er demokrati.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)