Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande KU18 handlar om vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Utskottet är som sagt enigt, och det finns inga reservationer. Lagrådet hade heller inget att invända mot förslaget, inte heller de flesta remissinstanser. Två remissinstanser hade dock invändningar, och därför finns det anledning att lägga ut texten lite i detta komplicerade och viktiga ärende.
Fru talman! Justitiekanslern är den myndighet som kontrollerar att andra myndigheter efterlever Sveriges lagar och författningar. Det är en viktig del i den svenska demokratin då det är den rättsvårdande, centrala förvaltningsmyndigheten. Ämbetet lyder under regeringen, och dess existens och verksamhet är delvis bestämd i grundlag.
Justitiekanslerns uppgift är att på regeringens uppdrag övervaka att myndigheter, deras tjänstemän och advokater, fullgör sina uppgifter i enlighet med gällande rättsregler. Tillsynen gäller både statens och kommunernas myndigheter, men inte myndigheter under riksdagen.
Justitiekanslern är åklagare och kan väcka åtal för yttrande- och tryckfrihetsbrott. Justitiekanslern tar emot anmälningar från enskilda och är en form av ombudsman. Justitiekanslern är även ombudsman för staten och företräder staten där staten krävs på skadestånd.
En av Justitiekanslerns uppgifter är således att bevaka statens rätt och föra statens talan i mål som rör statens rätt. Justitiekanslern ska alltså företräda staten i skadeståndsmål.
Vi kan konstatera att det finns ett starkt offentlighetsintresse i Justitiekanslerns verksamhet. Det gäller särskilt i fråga om internationella rättstvister med skadeståndsanspråk om flera miljarder kronor. Det kan till exempel handla om stora miljömål eller om andra skador som har uppstått i naturen vid utvinning av råvaror.
En viktig utgångspunkt är därför att offentlighet ska gälla som huvudregel för Justitiekanslerns verksamhet. Så kommer det även fortsättningsvis att vara.
När Justitiekanslern bevakar statens rätt bistår den regeringen med råd. Den bistår också regeringen i utredningar om juridiska angelägenheter.
Det finns ett problem här. De vanliga sekretessreglerna gäller inte för Justitiekanslerns verksamhet. Det innebär att allmänna regler om utrikessekretess inte är direkt tillämpliga i Justitiekanslerns verksamhet.
Justitiekanslern har därför i en promemoria till regeringen anfört att sekretessbestämmelserna medför svårigheter för myndigheten att på ett adekvat sätt utföra sitt uppdrag att tillvarata statens rätt i internationella rättstvister.
Justitiekanslern lyfter även fram svårigheter med att i ett sekretesshänseende kunna upprätthålla Sveriges internationella åtaganden i samband med skiljeförfaranden och mål i EU-domstolen.
Att Justitiekanslern saknar möjligheter att efterleva de krav på sekretess som ställs i ett skiljeförfarande kan få till följd att Sverige inte kan leva upp till sina internationella åtaganden.
När Justitiekanslern saknar legala möjligheter att sekretessbelägga handlingar från motparten i samband med förlikningsförhandlingar minskar dessutom förutsättningarna att nå en uppgörelse i godo.
Både EU-institutionerna och övriga medlemsstater som deltar i ett mål om förhandsavgörande har en befogad förväntan om att yttranden i ett pågående mål inte lämnas ut till någon utomstående; detta enligt EU-rätten.
Om Justitiekanslern ändå röjer uppgifterna påverkar det Sveriges förbindelser med EU-institutionerna och de berörda medlemsstaterna. Hade det varit fråga om en annan myndighet än Justitiekanslern som hade uppgifterna så hade utrikessekretessen kunnat aktualiseras av just de skälen.
Det finns anledning att ändra reglerna. Min kollega i konstitutionsutskottet Per-Arne Håkansson redogjorde för de konkreta förändringarna. Jag kommer inte att gå in på dem mer explicit här, fru talman.
Jag kan bara konstatera att de nya bestämmelserna har utformats så att de i huvudsak överensstämmer med vad som gäller när en annan myndighet än Justitiekanslern deltar i en rättstvist.
Utgångspunkten är således att uppgifterna är offentliga. Men i likhet med vad som gäller för andra myndigheter bör sekretessen enligt den nya bestämmelsen upphöra när saken slutligen har avgjorts, och sekretess för en uppgift i en allmän handling föreslås gälla i högst 20 år.
Fru talman! Med dessa förändringar, som svarar mot ett verkligt behov som finns, och vid en sammanvägd bedömning har vi i konstitutionsutskottet enhälligt ansett att det inte går för långt med beaktande av insynsintresset.
Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 24.)
Allmänna helgdagar m.m.
