Fru talman! Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål är den talande rubriken på den granskning vi nu behandlar här som handlar om energideklarationerna. Syftet med dem är att de ska vara ett verktyg i den gröna omställningen och ett beslutsstöd för den som vill vara mer klimatvänlig och använda mindre energi och på sikt bidra till att vi får en grönare väld. Det har inte riktigt lyckats.
Alla småhus som säljs och de flesta större byggnader i Sverige ska ha en energideklaration. Den som köper eller hyr en bostad eller en lokal ska kunna ta del av energiprestandan som byggnaden har. Det är smart och bra. Det skulle kunna bidra till att man strävar efter så låg energiförbrukning som möjligt. Det är själva tanken.
Hög förbrukning är tänkt att påverka priset. Det skulle göra att det var värt att till exempel investera i bättre isolering, mindre energikrävande uppvärmning och kanske kylning av bostad och lokaler. Men det fungerar inte så. Det har inte den effekt som vi skulle vilja se.
I praktiken går det inte att avgöra hur effektiva energideklarationerna har varit som verktyg i den riktning som vi hade velat ha. Det är välbekant att det ofta är helt andra faktorer som påverkar priset, framför allt där det råder stor bostadsbrist. Det kan jag känna igen från min hemort Malmö.
Det är också vad Riksrevisionen kommit fram till. Regeringen har inte utformat systemet så att det ger stöd för energieffektivisering i småhus. Regeringen har inte heller sett till att det finns förutsättningar för en samordning mellan energideklarationer och rådgivning, trots att det är vad EU syftade till när direktivet om byggnaders energiprestanda antogs 2002.
Man har haft lång tid på sig att göra rätt, och därför är Riksrevisionens kritik berättigad. Regeringen är inte tillräckligt tydlig med vad man tänker vidta för åtgärder. Därför har vi bland annat reserverat oss för att vi borde bli bättre på att utnyttja kompetensen hos de kommunala energirådgivarna.
Energikraven i Boverkets byggregler styr rätt i de flesta fall och har annat som kan vara bra. Men de blir svåra att leva upp till om det handlar om till exempel modulbyggnader för uthyrning. Det är bostäder, byggbodar eller liknande byggnader som används i kommunal verksamhet som skolor, och det alldeles för ofta.
Det räcker inte för dem att vara uppdaterade i enlighet med BBR när en sådan byggnad tas i bruk för första gången. Det måste göras vid varje ny uthyrning eller flytt av en sådan byggnad. Det uppmärksammar vi också i vår reservation. Det är onödigt krångel, fru talman. Vi pratade precis innan om bättre företagsvillkor. Detta är ett sådant tydligt exempel.
Vi vill också se generösare avskrivningsregler för företag som energieffektiviserar, till exempel.
Centerpartiet ser att det finns potential att ytterligare skärpa energikraven inom EU. Jämfört med i många andra länder är svenska småhus ganska energieffektiva. Det beror såklart på att vi har skickliga och dedikerade byggföretag som vill skapa bostäder som är komfortabla och har låga driftskostnader.
Kraven måste vara enhetliga och utmanande, men inte omöjliga. Den balansen tror vi kan vara lite bättre än vad den är i dag och kraven lite skarpare. Vi ser att det finns möjlighet, fru talman, att skärpa energieffektiviseringsmålet inom EU med 50 procent till 2030 för att ytterligare stärka arbetet för klimatet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer
Klimatkampen är viktig. Vi får inte glömma bort den. Därför yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation 4. Vi ska ha skarpa nationella krav som baseras på de mål som sätts inom EU. Framför allt ska de system vi har för att deklarera byggnaders energiprestanda vara verkningsfulla och bidra till att målen nås.
I dag har vi mål och deklarationer. Men de hänger inte ihop, och de gör ingen nytta. Det kan vi göra bättre.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 23 februari.)