Interpellationssvar - Livsmedelsstrategins genomslag på gårdsplanen - 2022-02-03

Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig

om jag anser att livsmedelsstrategin har gett genomslag på gårdsplanen, och om inte, har jag för avsikt att ta några initiativ för att så ska ske

om jag anser att livsmedelsstrategin har implementerats inom statens myndigheter och verk och att man jobbar för dess förverkligande, och om inte, vilka generella åtgärder jag är beredd att vidta

hur jag och regeringen jobbar med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte på 2030 har som övergripande mål en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

För att öka konkurrenskraften och stärka framtidstron inom den svenska livsmedelskedjan har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Handlingsplan del 1 innehöll satsningar på drygt 1 miljard kronor via nationella medel och öronmärkta medel i landsbygdsprogrammet. Handlingsplan del 2 innehöll satsningar på 122 miljoner kronor årligen 2020-2025 samt en extra förstärkning 2020 på 114 miljoner kronor. Handlingsplan del 3 innefattar ytterligare satsningar om 74 miljoner kronor årligen 2021-2023. Regeringen beräknar att för åren 2024-2025 tillföra 36 miljoner kronor årligen och för åren 2026 och framåt 11 miljoner kronor per år.

Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning. Dessutom aviserades en ytterligare förstärkning på 10 miljoner kronor årligen för 2022-2025 i budgetpropositionen för i år till vildsvinspaketet, som är en åtgärd i handlingsplanerna.

Ett viktigt verktyg för att öka konkurrenskraften i den svenska livsmedelskedjan är även att öka vår globala marknadsandel och livsmedelsexporten. Regeringen fortsätter därför de långsiktiga och strategiska satsningarna inom ramen för livsmedelsstrategin för dessa syften.

Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är ett annat viktigt verktyg för att stärka det svenska jordbruket. En central utgångspunkt när Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken utformades var att den skulle stärka jordbrukets lönsamhet och underlätta möjligheten att nå livsmedelsstrategins mål. Totalt under perioden 2023-2027 omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor. Utöver detta beräknas cirka 4,3 miljarder kronor under samma period tillföras nationella åtgärder som möter målen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom budgetpropositionen för 2022 tillsköts medel för att stärka infrastrukturen och servicen på landsbygden.

Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att löpande följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid samt följa upp och utvärdera livsmedelsstrategin. Av uppdragen framgår att Statens jordbruksverk i samråd med berörda myndigheter ska göra en årlig uppföljning och utvärdering med en fördjupad analys vart fjärde år. Det krävs data under en längre period för att kunna dra några säkra slutsatser om hur livsmedelsstrategin har påverkat utvecklingen av den svenska livsmedelskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag understryka att det är viktigt att uppdraget till myndigheterna är tydligt när det gäller hur de ska arbeta för livsmedelsstrategins mål. Därför har regeringen ända sedan livsmedelsstrategin beslutades i riksdagen 2017 arbetat med att utveckla styrningen av de myndigheter som har ansvar inom livsmedelskedjan. Det har förts in ett återrapporteringskrav i flera myndigheters regleringsbrev, där det framgår att de ska redovisa hur de bidrar till de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin.

Sammantaget ser jag att regeringen har skapat en mängd initiativ för att livsmedelsstrategin ska få genomslag och stärka den svenska livsmedelskedjan.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Sverige har ett fantastiskt jordbruk som bidrar till klimatomställningen och till att vi producerar livsmedel av världsklass. Livsmedelsproduktionen i Sverige är avgörande för vår självförsörjningsförmåga, alltså att vi ska bli mer självförsörjande på livsmedel.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har för inte så länge sedan presenterat en del åtgärder som man vill se för att stärka livsmedelskedjan på både kort och lång sikt, och där kommer livsmedelsstrategin självklart in.

Inom ramen för januariavtalet, som Centerpartiet var med i tidigare, gjordes flera satsningar på landsbygdsprogrammet. Detta var Centerpartiet tillsammans med regeringen med och bidrog till. Utifrån de svar jag har fått av statsrådet skulle jag vilja utveckla en del av mina frågor och ställa följdfrågor.

Kan man på ett eller annat sätt säkerställa att de pengar som har tillförts genom landsbygdsprogrammet också har kommit de enskilda lantbrukarna till del och inte stannat på myndighetsnivå hos ett statligt verk? Jag undrar alltså om man kan se att de har fått genomslag på gårdsplanen, så att den enskilde lantbrukaren har fått en stärkt konkurrenskraft.

Statsrådet hänvisar i svaret till regelförenklingar. Här skulle jag vilja stanna upp lite grann. Detta är ju något som är viktigt oavsett vilken bransch man verkar inom. Jag tror också att det finns en bred politisk enighet om att regelförenklingar bör ske i så stor utsträckning som möjligt. Ofta talar vi om att för varje ny regel vi lägger till ska någon annan regel tas bort. Här skulle jag vilja att statsrådet utvecklar lite grann vilka regelförenklingar som har skett för lantbrukarna i vårt land.

En annan fråga som jag också skulle vilja lägga några ord på är att man i regleringsbrev och instruktioner till statliga myndigheter och verk har gett uppdrag att arbeta med livsmedelsstrategin. Jag skulle vilja fråga lite grann om detta. Som jag tolkar svaret handlar det om de myndigheter och verk som har i uppdrag att jobba med just livsmedelsstrategin och ansvarar för livsmedelskedjan.

Jag menar att livsmedelsstrategin bör ligga på samtliga verk och myndigheter på något sätt. Jag kan ta ett exempel. Jag och statsrådet har ju tillsammans suttit i trafikutskottet. Trafikverket är ju en myndighet som också borde ta till sig livsmedelsstrategin när det gäller planering av nya vägar, järnvägar och dylikt, så att man hela tiden även från Trafikverkets sida tänker på att bygga på ett sätt som är marksnålt och inte tar för mycket jordbruksmark i anspråk. Likaså skulle detta kunna vara ett uppdrag till Svenska kraftnät när man planerar för nya kraftledningar i Sverige och en förstärkt överföringskapacitet, vilket vi ju behöver. Då ska man bygga på ett sätt som är marksnålt och tar så lite jordbruksmark som möjligt i anspråk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar då: Får dessa myndigheter också uppdraget att tänka på att vi behöver värna vår jordbruksmark, för vi behöver producera mer och hållbarare livsmedel i Sverige för att kunna nå målen i livsmedelsstrategin?

Fru talman! Precis som Mikael Larsson säger har Centerpartiet och regeringen gjort ganska mycket på området. Det har vi gjort gemensamt. Jag instämmer i Mikael Larssons åsikt att vi har ett jordbruk i världsklass. Det är inte bara ett jordbruk. Vi vet att Sveriges bönder inte bara är producenter av den goda maten. De är också en kraft på landsbygden. De utvecklar landsbygden. Precis som Mikael Larsson säger är de klimatomställare, och de är även gröna jobb-skapare. Vi ska vara väldigt stolta över vårt jordbruk och de jordbruksprodukter som vi handlar och som även går på export.

Antalet myndigheter har under tiden utökats, precis som Mikael Larsson säger. I och med regleringsbreven i år är de fler än vad de har varit innan. Nu är det länsstyrelserna, Formas, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Vinnova och SLU som har detta uppdrag. Det kan tänkas att det behövs fler myndigheter, precis som Mikael Larsson säger. Men samtidigt tror jag att det är en god ordning att man ser vad myndigheten kan bidra med i uppfyllandet av livsmedelsstrategin och att man i så fall utökar under tiden.

Jag är ändå glad att det i och med årets regleringsbrev faktiskt är flera som har som uppgift att tala om hur de ska arbeta för att uppnå livsmedelsstrategins mål. De ska också kunna göra en utvärdering och analys.

Vad gäller regelförenkling presenterade jag under min andra vecka den nya gemensamma jordbruksplanen. I den finns det ganska mycket som underlättar för svenskt jordbruk. Det handlar bland annat om att vi har haft parallella stödsystem. Till exempel har man kunnat ansöka om bredband i landsbygdsprogrammet eller på annat ställe. Nu för vi ihop sådant, så att det är en plats, en ansökan. Det är en typ av regelförenkling som är viktig. Vi vet ju att det inte får vara hämmande, utan det ska vara stödjande. Därför har vi den ansatsen i den nya gemensamma jordbruksplanen.

Jag vet också att Centerpartiet har bidragit där. Riksdagens partier har varit väldigt delaktiga. Organisationerna har varit väldigt delaktiga. Mina företrädare har varit väldigt delaktiga. Jag fick ju presentera denna stora satsning på 64 miljarder under min andra vecka. Där var regelförenkling en stor del.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tror att det är väldigt viktigt att man sänder ut signaler till Sveriges lantbrukare om just regelförenklingar och att man hela tiden jobbar med detta. Det är en viktig del som gör att vi också stärker vårt lantbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet beskriver i svaret konkurrenskraften och exporten som en väldigt viktig del. Där delar jag statsrådets svar: att exporten är väldigt viktig. Men det är också viktigt att vi stärker vår egen självförsörjningsförmåga inom Sveriges gränser. När det gäller åtgärder där handlar det om, precis som vi har varit inne på, rena pengar och regelförenklingar. Men det handlar också om långsiktiga åtgärder med sikte på 2030, som livsmedelsstrategin har sikte på.

Uppföljning och utvärdering är viktigt när man antar en strategi. I svaret från statsrådet sägs det när det gäller den utvärdering och uppföljning som görs att berörda myndigheter i samråd gör en årlig uppföljning och utvärdering. Jag skulle vilja fråga statsrådet hur branschen kommer in i utvärderingen och uppföljningen av livsmedelsstrategin. Jag tänker framför allt på Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, hushållningssällskapen och alla andra som verkar inom de gröna näringarna. Det handlar om att man ska få input från dem som verkligen jobbar med detta.

I strategin skriver man att strategin ska bidra till ökad tillväxt, ökad sysselsättning och utveckling i hela landet. Just nu upplever vi att många lantbrukare har det tufft. Det är höjda priser på en hel del insatsvaror. Det är höga priser på el, men det är också höga priser på diesel.

Statsrådet var själv inne på att lantbruket är en form av gröna jobb-skapare i hela landet. Märker vi nu att åtgärder inte kommer för att man ska kunna rädda lantbruket och kunna uppfylla livsmedelsstrategin undrar jag lite grann om målet: att man ska öka tillväxten i hela landet, öka sysselsättningen och skapa arbeten i hela landet. Låt oss säga att vi nu ser att flera lantbrukare väljer att lägga ned eller att lägga sin mark i träda. Jag skulle vilja att statsrådet utvecklar lite grann vad man har för eventuell handlingsplan för detta.

I dag i miljö- och jordbruksutskottet presenterade Jordbruksverket och departementet en analys av lantbrukets ekonomi för 2021. Jag skulle vilja höra lite grann från statsrådet om hur man tänker om det som presenterades av verket och departementet. Hur ska man se på lantbrukets signaler för 2021 men också framåt för 2022 när vi ser att det har blivit så mycket kostnadshöjningar?

LRF beskriver att man vill se åtgärder på kort sikt och på lång sikt. LRF har presenterat ett paket med åtgärder här och nu men också på lång sikt. Jag skulle vilja att statsrådet kommenterar det som LRF har presenterat. Hur ser statsrådet på de åtgärder som LRF vill se på kort sikt, här och nu, men också på lång sikt? Är det någonting som statsrådet och regeringen är beredda att titta närmare på för att se om man kan genomföra detta?

Fru talman! Jag tänker säga några saker. Vi har gemensamt här i kammaren antagit mål när det gäller livsmedelsstrategin. Vi vill alla se en ökad produktion. Vi vill se lönsamheten öka på gårdsnivå. Och vi vill se hela kedjan.

Vi kan se att exporten under 2020 och under ett halvår 2021 hade ökat med 6 procent. Vi kan se att fler väljer svensk mat i livsmedelshandeln, vilket är fantastiskt. Men vi kan också se att vi borde vara fler konsumenter som väljer den goda svenska maten. Jag fick höra LRF säga att det är så här: Låt oss säga att man går in i en matvarubutik och handlar för 100 kronor. Om man inte tänker på vad man handlar går 9 kronor till bonden. Men om man aktivt väljer svenskt går 20 kronor till bonden. Det skulle naturligtvis också skapa en större lönsamhet på gårdsnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den gemensamma jordbruksplanen gäller inte förrän 2023-2027. Men det är vissa åtgärder som vi tillsammans med Centerpartiet har jobbat fram redan i år. Man ska alltså kunna använda klimatbonusen även för arbetsredskap, och man ska kunna börja utöka biogasproduktionen i Klimatklivet. Sådant är otroligt viktigt, för är det något vi ser nu är det att beroendet som vi har av Saudiarabiens produkter - i stället för att vi faktiskt ser till att vi ökar produktionen av drivmedel i Sverige - gör att kostnaderna är svåra att bedöma.

Jag skulle vilja återkomma till ledamotens sista fråga, som handlar lite grann om den analys som miljö- och jordbruksutskottet fått. Jag har nämligen suttit i regeringssammanträde, så jag har inte fått den analysen än. Jag har bara sett det i stort.

Jag träffade Lantbrukarnas Riksförbunds ordförande Palle Borgström redan under min andra vecka. Han presenterade kostnadsutvecklingen, och jag sa att jag också ville se intäktsutvecklingen. Sitter man i en regering kan man inte bara lyfta upp fingret i luften. Man måste ha hela analysen, och den presenterades i dag. Jag eller Näringsdepartementet eller någon annan har inte gjort en bedömning av den än. Det är Jordbruksverkets sektorsanalys. Jag förstod att det såg bättre ut 2021 men att det kunde finnas svårigheter i prognosen för 2022.

Men den bedömningen har jag inte gjort än. Den har inte Näringsdepartementet gjort än. Med det vill jag säga att så fort vi har gjort den kommer vi naturligtvis att återkomma i de frågorna.

Lantbrukarnas Riksförbund vill även att vi ska titta på remissvaren till utredningen om ett fossilfritt jordbruk, och de har på sig till i morgon fredag att svara. Utredningen kommer att vara viktig, eftersom det handlar om att kunna ställa om och faktiskt bli fossilfritt 2030, som näringen vill.

Det får vi återkomma till, för remisstiden är som sagt till i morgon.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag hoppas verkligen och tror att statsrådet kommer att ta signalerna från lantbruket på största allvar och göra den helhetsbedömning som behöver göras. Jag delar också att vi inte bara kan sätta upp ett finger och känna vartåt det blåser, utan vi behöver göra en fullständig och korrekt bedömning utifrån de rapporter vi får. Vi behöver också väga in de synpunkter och känslor som finns ute i landet när det gäller vårt lantbruk, och jag hoppas alltså att även statsrådet tar det här på största allvar.

Jag hoppas också att vi finner en snabb väg framåt för bland annat det förslag som Centerpartiet har lagt i finansutskottet om nödmiljarden så att utbetalning kan göras via våra statsstödsregler eller annat för att få genomslaget på gårdsplan. Det är just det som jag tror att Sveriges lantbrukare efterfrågar: genomslaget på gårdsplanen.

Jag vill instämma i det som statsrådet sa tidigare och utvecklade nu, och det är att utan bonden blir det ingen mat på bordet. Vi behöver ta signalerna på största allvar och från riksdag och regering göra allt för att livsmedelsstrategin ska fullföljas. Som statsrådet Sätherberg sa behöver kanske fler myndigheter och verk få i uppdrag att hela tiden tänka in livsmedelsstrategin, hur det påverkar vår verksamhet och hur vi kan se till att också stärka detta. Om vi ser ett samband mellan de gröna näringarna, det offentliga och ut till konsument tror jag att vi har alla möjligheter att nå livsmedelsstrategin och också få ett starkare och konkurrenskraftigt svenskt jordbruk. Som sagt, utan bonden blir det ingen mat!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack, statsrådet, för debatten!

Fru talman! Tack, Mikael Larsson, för ditt brinnande engagemang!

Jag skulle bara vilja säga att för mig och regeringen är det otroligt viktigt med livsmedelsstrategin och en ökad produktion men också att hela livsmedelskedjan hänger ihop så att lönsamheten på gård ökar, ända fram till att vi ser en större export.

För två veckor sedan fick jag göra någonting väldigt nytt och roligt - jag fick inviga en proteinfabrik i Bjuv. Varför är det så spännande? Jo, jag tänker på Bjuv och det som hände när ärtorna försvann. Nu säljer man inte bara ärtor, utan nu använder man de ärtor som ratas till att göra det här proteinet. Alla ärtor ska med.

Vad mer är spännande? Jo, det möter en stor efterfrågan i Sverige, för vi importerar faktiskt väldigt mycket av detta. Det möter också en marknad utomlands, och naturligtvis har även forskning och innovation varit en stor del. Här har vi på något vis en otroligt positiv berättelse om hur livsmedelsstrategin verkar.

Med detta tackar jag Mikael Larsson för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.