Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig vad jag anser om den uppkomna situationen och hur jag och den svenska regeringen avser att agera för att fortsatt kritisera utvecklingen i Turkiet. Han har också frågat vilka åtgärder jag anser att Sverige ska vidta, bilateralt och multilateralt, för att stödja människorättsaktivister och den politiska oppositionen i Turkiet. Vidare har Svenneling frågat hur jag och den svenska regeringen avser att agera inom EU angående förhandlingarna med Turkiet om EU-medlemskap samt om jag anser att det är rimligt att EU betalar Turkiet för att uppehålla över 4 miljoner flyktingar i flyktingläger i stället för att ta ett gemensamt ansvar, och om jag tänker ta några initiativ med anledning av detta.
Jag har den 16 december besvarat interpellation 2021/22:124 av Amineh Kakabaveh. Stora delar av det svaret är också relevanta för Håkan Svennelings interpellationsfrågor.
Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet avseende bristande respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Situationen präglas av det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket 2016 och påföljande lagändringar, vilka har försvagat viktiga demokratiska kontrollmekanismer och stärkt presidentämbetet ytterligare. Inte minst rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten har undergrävts. Europadomstolens domar verkställs inte på ett konsekvent sätt. Korruptionen fortsätter att vara ett utbrett problem.
Lagar mot terrorism och brott mot staten används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Den negativa utvecklingen fortsätter avseende yttrande-, press- och informationsfrihet. Utrymmet för det civila samhället i Turkiet krymper. Skyddet av fackliga rättigheter är bristfälligt. Konfrontationer mellan regeringsstyrkor och den terrorlistade organisationen Kurdistans arbetarparti, PKK, bidrar till en särskilt svår MR-situation i sydöstra Turkiet.
Vi behöver tydligt markera när utvecklingen går åt fel håll. Folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, måste respekteras. Regeringen anser att EU:s svar på den negativa utvecklingen på MR-området bör rymma en möjlighet till olika åtgärder, inklusive sanktioner.
Regeringen lägger stor vikt vid efterlevnaden av Europadomstolens domar och deltar aktivt i arbetet med att bevaka verkställigheten av domarna inom ramen för Europarådets ministerkommitté. Turkiet uppmanas att vidta åtgärder för att säkra ett omedelbart frigivande av bland annat Osman Kavala, Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sveriges nyligen antagna strategi för reformstöd har som övergripande mål att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och stärka förutsättningarna för ett jämställt samhälle. Vi anser att dialog och engagemang förblir det bästa sättet att bevaka dessa frågor - och för att vända den negativa utvecklingen i Turkiet. I våra kontakter med Turkiet kommer regeringen att fortsätta att understryka vikten av reformer som stärker demokratin och alla människors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
Angående Turkiets EU-närmande pågår för närvarande inga formella anslutningsförhandlingar. EU-närmandet har avstannat helt med anledning av utvecklingen i Turkiet. Sverige står bakom detta beslut. Även om utvecklingen går åt fel håll förblir ett bevarat EU-perspektiv det kanske starkaste reforminstrumentet som EU förfogar över.
Företrädare för oppositionen och civilsamhället i Turkiet framhåller vikten av ett bibehållet EU-perspektiv som incitament för nödvändiga reformer. Dialogen om demokrati, rättsstatens principer och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter förblir en integrerad del av förbindelserna mellan EU och Turkiet.
Regeringen stöder fullt ut ett fortsatt stöd till flyktingar i Turkiet - världens största flyktingmottagarland - liksom till den övriga regionen. Behoven hos de cirka 4 miljoner flyktingar som finns i Turkiet, varav merparten lever i lokala turkiska samhällen, kvarstår och har ökat med anledning av pandemin. Stödet går till flyktingarna: till kvinnor, män och barn som behöver humanitärt stöd, hälso- och sjukvård, utbildning och försörjningsmöjligheter.
EU:s samarbete med Turkiet på migrationsområdet är av stor betydelse. Det är viktigt att samarbetet med Turkiet och andra länder utgår från respekt för internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter.