Interpellationssvar - Trygghet för lärare i skolan - 2022-01-21

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig om jag anser att vi har ett problem med otrygghet för lärare på skolor, vad jag avser att göra för att lärare ska vara trygga på sin arbetsplats, om jag anser att skollagen är tillräcklig vad gäller lärares befogenheter i klassrummet samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min bedömning.

Svensk skola behöver bli tryggare för såväl elever som lärare. Varje gång en lärare känner sig otrygg är det ett problem för skolan och hela samhället. Det är en självklarhet att alla lärare ska kunna känna sig trygga på sin arbetsplats. Hot, våld och kränkningar mot lärare och övrig skolpersonal får aldrig accepteras.

Regeringen har därför genomfört och genomför nu en rad konkreta åtgärder för att stärka tryggheten och studieron i skolan. En viktig del i detta arbete är att stärka lärares och annan personals befogenheter.

Regeringen har även fattat beslut om ändringar i läroplanen för såväl grund- som gymnasieskolan. Ändringarna började gälla den 1 juli 2019 och tydliggör rektorns särskilda ansvar för tryggheten och studieron i skolan. Även elevernas ansvar för att visa respekt för skolans personal och andra elever anges nu i läroplanerna. Regeringen har också gjort satsningar på pedagogiskt ledarskap, och Skolverket erbjuder stöd och kompetensutveckling för både lärare och rektorer i denna fråga.

Men mer behöver göras. Lärare ska känna att de har hela samhällets stöd när de upprätthåller en trygg skolmiljö. För att skapa ett tydligare och bättre fungerande regelverk för trygghet och studiero i skolan har en nationell plan för trygghet och studiero tagits fram (Ds 2021:13). Den har som syfte att ange riktningen för ett långsiktigt och systematiskt arbete för ökad trygghet i utbildningen och studiero i undervisningen.

Planen innehåller förslag om bland annat tydligare styrning, en förstärkning av det förebyggande arbetet samt tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det. Promemorian innehåller även förslag som innebär att elever som hotar eller utsätter andra elever eller skolpersonal för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras. Andra förslag innebär att mobiltelefoner inte ska användas på lektionerna om inte läraren tillåter det och att möjligheterna att omhänderta mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska öka. Promemorian har remitterats, och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att alla lärare bemöts med respekt för sitt viktiga uppdrag. Den professionella styrkan och tilliten till den egna förmågan bygger en lärare inte ensam utan tillsammans med andra, inte bara kollegor, rektorer och huvudmän utan även vårdnadshavare och resten av samhället. Ska vi lyckas med detta måste vi sluta upp bakom lärarna. Hela samhället behöver se skolan som en gemensam bildningsinstitution och inte som en tjänst på marknaden, där elever är kunder och lärare är leverantörer.

Fru talman! "Slagen av elev. Hotad av elev att jag inte skulle finnas mer och eleven drog sitt finger över halsen. Kallad idiot, hora, värdelös m.m."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

"Spottad på. Fått spadblad tryckt mot halsen. Sparkad på. Biten. Slagen."

"Elever som får utbrott och slänger bollar, stolar. Kastar mot elev . Elever som skriker att man är dum i huvudet/elak m.m. Bråk mellan elever. Vårdnadshavare har anklagat mig för att jag försökt trycka ner elev då elev har följt ordningsregler."

"Filmer på TikTok, kränkande kommentarer från elever."

"Elever har i smyg tagit bilder på min byst och lagt ut på nätet med nedlåtande kommentarer."

Fru talman! Detta är verkligheten i våra skolor. När Lärarförbundet gjorde en rapport i somras var det ungefär en fjärdedel av lärarna på högstadiet som uppgav att de hade blivit utsatta för hot eller våld i skolan. När Lärarförbundet lät göra ytterligare en undersökning i slutet av hösten uppgav mer än hälften av våra lärare att de blir utsatta för fysiskt våld av elever.

Detta är situationen i svensk skola. Jag tror att jag och statsrådet delar insikten om att duktiga lärare och rektorer som är trygga på arbetet och trivs i skolan och trygga och lugna elever i klassrum med studiero är förutsättningen för att man över huvud taget ska kunna bedriva kunskap på en hög nivå.

Den situation som råder i våra klassrum - inte på alla skolor, men uppenbarligen på mer än hälften av dem - är helt oacceptabel. Så kan vi inte ha det! Detta är naturligtvis en av anledningarna till att 16 058 elever i somras lämnade årskurs 9 utan behörighet att läsa vidare, hänvisade till en ganska mörk framtid.

Fru talman! Jag har frågat statsrådet om det inte är otroligt alarmerande uppgifter som Lärarförbundet redovisar och vad statsrådet ämnar göra åt detta.

Fru talman! Jag delar den bild av händelsernas allvar som Kristina Axén Olin återger. De fall där lärare eller andra elever kränks är inte acceptabla. Vi kan alltid göra mer. Men det som räknas till sist är handlingskraft. I egenskap av skolminister har jag och den här regeringen därför fattat beslut om förändringar i läroplan. Som jag läste upp tidigare tydliggör vi rektors ansvar, och också elevers skyldigheter har tydliggjorts. Ökade befogenheter jobbar vi nu på, liksom möjligheter till omplacering och att stänga av elever. Vi gör satsningar på kompetensutveckling.

Handlingskraft finns alltså. Men det finns också andra saker som är viktiga i detta. Det handlar om kollegor till lärare i skolan. Därför är de satsningar på 6,5 miljarder som den här regeringen har fattat beslut om viktiga delar. Vi är också fast beslutna om att fatta beslut som kommer att påverka segregationen.

Fru talman! Låt mig dock tydliggöra att det finns vissa skolor som har väldigt tunga uppdrag i jämförelse med andra. Därför är det viktigt att vi ser över de fall då segregationen gör det svårt för lärare att vara trygga på sin arbetsplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt för alla i skolan, både lärare och elever, att det finns en läroplan som tydliggör ansvar och också att alla förstår vad man ska kunna och lära sig. Det är en förutsättning för studiero och trygghet.

Men inte bara den här planen, som handlar om lärares ökade befogenheter, vad rektorer har för ansvar och möjligheten att omplacera, eller annat är viktiga satsningar, utan även att vi ser över skolsystemet. Det blev en försämring i svensk skola den dag då Sverige fick en skola där läraren är på gränsen till servicepersonal. Det är en marknadsskola där elever har väldigt mycket makt, för de är kunder och kan byta skola, och det är faktiskt möjligt för vårdnadshavare eller elever att påverka hur läraryrket ska utövas.

Den demokratiska kontrollen och kontrollen över skolmarknaden är också ett sätt att ta kontroll över det som händer i klassrummet och samhället.

Fru talman! Det är fascinerande hur olika vi kan se på skolans problem. Det är verkligen intressant, men det är också ganska bedrövligt.

Vi har i dag en situation i svensk skola där hälften av lärarna säger att de har blivit utsatta för våld. Hälften av eleverna säger också att de har blivit utsatta för brott under skoldagen, enligt Brås undersökning. Var fjärde elev på mellanstadiet har ont i magen och säger att de sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan.

Då står statsrådet och talar om marknadsskola och lärare som servicepersonal som problemen i svensk skola. Det hör inte hemma i den här debatten, fru talman, och det överensstämmer inte med verkligheten.

Socialdemokraterna har haft makten i sju år. Skolan är snart i fritt fall. Vart fjärde barn i årskurs 6 klarar inte skolan, och mer än hälften av lärarna har blivit utsatta för våld. Det måste vi väl ändå vilja göra något åt?

I sin undersökning visar Lärarförbundet också att var femte lärare som jobbar i skolan i dag överväger att sluta just beroende på situationen med hot, våld, och stök i skolan. I dag fattas det lärare. Om några år fattas det 12 000 lärare, något som många av oss är oroliga över och undrar hur vi ska lösa. Ska vi i stället behöva vara oroliga för att ännu fler lärare ska lämna yrket?

I dag har vi 35 000-40 000 utbildade lärare som har valt bort att arbeta i svensk skola. När SCB 2017 lät göra en undersökning var det 40 procent av lärarna som svarade att stök och våld och bristen på åtgärder mot detta i svensk skola var anledningen till att de valt att lämna yrket. Då pratar ett statsråd från den regering som varit ansvarig för detta i sju år om marknadsskola och att vi ska återta kontrollen.

Fru talman! Jag tycker att det är pinsamt att statsrådet inte ser allvarligare på situationen att varannan lärare har blivit utsatt för våld under skoldagen.

Fru talman! Kristina Axén Olin lyssnar inte riktigt på vad jag säger. Vi har infört väldigt många reformer, också när det gäller läroplanen, som tydliggör ansvaret. Vi inför nu tydligare regler när det gäller befogenhet och möjlighet att omplacera och stänga av elever. Vi har också gjort unika satsningar på att lärare ska få kollegor, så att en lärare inte ensam ska ha stora klasser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också påminna Kristina Axén Olin om att en skola som genomsyras av stress, press och utslagning - väldigt mycket stress inom skolans område - infördes 2011. Det var en läroplan som gjorde det väldigt svårt att förstå vad man skulle kunna, och det skapade väldigt mycket oro i skolan, inte bara i lärarkåren. En annan sak som har hänt sedan dess är att det har blivit svårare att komma in på gymnasiet. Då kan man tro att det är en höjning av kraven, men det har snarare varit tvärtemot, bara mer utslagning.

Segregationen är ett annat spår. Här kommer vi att lägga fram förslag om ett skolval som gör det möjligt för alla att byta skola, inte bara de som har paxat skolplatser. Vi ser också till att de skolor som har mest utmaningar, där det också finns mest oro, får mer pengar. Det är viktigt att vi inte bara gör de saker vi har gjort utan att vi också gör mer saker. Det är därför vi nu har en väldigt stressig period i riksdagen med väldigt mycket positiva förslag för just Sveriges elever och framför allt Sveriges lärare. Vi försöker återta kontrollen över välfärden - det är vårt syfte.

Det blir nämligen väldigt svårt så länge vi ser att pengar inte går dit de ska. Vi har en segregerad skola där vissa lärare varje dag inte bara ska undervisa utan även ska hantera väldigt mycket sociala problem. Halva klassen är kanske nyanländ. Andra har andra sociala problem. Därför måste samhället och vi som är demokratiskt valda politiker faktiskt ta ansvar. Vi kan inte bara säga att marknaden kommer att sortera upp detta och göra det bästa, utan det handlar om en helhet.

Är det kaos på skolmarknaden med en fri marknad kommer det lätt att bli kaos med elever också. Här gäller det att vi tar kommandot och att vi ger befogenhet till dem som är närmast eleverna. Det är det som våra förslag syftar till. Framför allt ska lärare få kollegor. Pengar ska gå till elever och lärare och inte till vinster i välfärden.

Fru talman! Det är intressant att statsrådet Lina Axelsson Kihlblom hänvisar till läroplanen från 2011 som orsak till att hälften av lärarna har blivit utsatta för våld.

Nu har Socialdemokraterna innehaft regeringsmakten i över sju år - sju och ett halvt år - och det blir bara stökigare och stökigare i skolan. Det är det som min interpellation handlar om.

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser, med ovärderliga lärare som är nödvändiga för att Sverige ska få tillväxt och för att vi ska få lyckliga och väl fungerande samhällsmedborgare. Hälften av lärarna upplever att det är kaos i skolan, och var femte lärare funderar på att sluta för att det är så stökigt i skolan. Detta är statsrådets svar på det - det är i och för sig tre förslag som vi moderater länge har drivit. Det handlar om att rektorer ska ha större möjlighet att stänga av elever, om att det ska vara mobilförbud i skolan, vilket i och för sig är ganska passé eftersom 70 procent av skolorna redan för två år sedan hade mobilförbud, och om att ändra läroplanen så att den blir lite tydligare.

Men, fru talman, det är inte svaret när det gäller att skapa ordning och reda i skolan. Man behöver ändra skollagen. Man behöver se till att barn med olika diagnoser får specialisthjälp. Vi behöver säkra resursskolor, som jag och statsrådet diskuterade häromdagen. Där har det fortfarande, efter sju år, inte hänt något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lärarförbundet har ett antal konkreta förslag som de gång på gång lägger fram. Rektorer ska ha mer utbildning i att leda arbetet mot hot och våld. Skollagens kap. 5, Trygghet och studiero, behöver omarbetas. Lärares tillsynsplikt behöver definieras i lag. Det handlar om åtgärder mot kränkande behandling. De har alltså konkreta förslag som de gång på gång lägger fram om förändringar i skollag och förordning, om mer utbildning och om att man ska säkra att barn med neuropsykiatriska diagnoser inte hela tiden är i samma klassrum utan hjälp.

När, fru talman, ska statsrådet ta ansvar för hur det ser ut i svensk skola efter att regeringen har styrt i över sju år?

Fru talman! Kristina Axén Olin lyssnar inte när jag förklarar alla de genomgripande reformer som vi har genomfört och som vi kommer att genomföra. Kristina Axén Olin vet att vi lägger fram ett förslag om resursskolor och att vi gör unika satsningar nu under våren.

Jag vill också påminna om att 6 miljarder kronor till skolorna ute i landet har bidragit till att det finns fler kollegor till lärare som är ensamma och utsatta.

Till skillnad från Kristina Axén Olin tycker jag att vi har duktiga lärare i Sverige. Jag tycker även att vi har duktiga rektorer. Jag delar inte bilden av att det är kaos i svensk skola.

Däremot vill jag säga att vi måste jobba med denna fråga på ett tydligt och systematiskt sätt. Och det måste finnas en linje när det gäller den upplevelse som finns i klassrummet, samarbetet med de fackliga organisationerna och uppföljningen på varje skola och för varje skolhuvudman som handlar om hur det går och att man åtgärdar. Där kan vi som lagstiftare och jag som skolminister lyssna in vilka verktyg man behöver där ute. Det är precis det vi gör när vi säger: De skolor som behöver mest resurser ska ha de resurserna. De skolor som har de största utmaningarna ska ha de bästa lärarna. Vi ska ha en läroplan som elever och lärare förstår. Det ska vara tydligt vilka befogenheter lärare och rektorer har när det gäller att hantera problem.

Detta genomför vi nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.